Mannen i samhället

Sociologisk Forskning

Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of

Sociologisk Forskning, 1997

En kritisk granskning av svensk kriminologisk forskning MATS FRANZÉN Nowhere, as in the field of social control and deviance, is the uprooting from their cultural soil more lethal to a thorough understanding of the phenomena studied.-D a r i o M e l o s s i (1994:21 6) Yet to talk only about safety is somehow to suggest that on the one hand urban living ... is extremely dangerous, and simulteanously that it can be made totally safe...

Kvinder, Køn & Forskning, 2008

Res pect the cock", mässar Tom Cruise i rollen som den karismatiske sexgurun för män i filmen Magnolia (1999). Han sammanfattar därmed en av de stora underliggande myterna om maskulin sexualitet -varat med ett nästan eget väsen vars vilja styr såväl kvinnor som män. Till skillnad från kvinnlig sexualitet som ska förknippas med en mängd uttryck och koder -smekande händer, halvsänkta ögonlock, munnar, för att nämna några -är det könet, penisen, antingen direkt visad eller frammanad som bild genom associationer till fallosen som något hårt, styvt, upprest, som ska representera manlig sexualitet. 1 I denna specifika idé om penisen befinner vi oss långt från det sköra, känsliga organ det är, mjukt och rundat (även i erogent tillstånd). Föreställningar om penisen, och således om manlig sexualitet, som något separerat från mannen och från andra känslotillstånd utgör själva basen för vår tids föreställning-

2016

Sociologisk Forskning

Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk tidskrift, 2022

licken som riktas mot landsbygden kommer ofta från staden. Det som då blir synligt reproduceras som giltig kunskap och representeras i medierna. Publiken är inte sällan också föreställd som urban. I det här temanumret vill vi lokalisera den norm som etablerar sanningar om landsbygden. Sanningar som sedan måste hanteras av dem som bebor Sveriges landsbygder. Vilka konsekvenser får det att betrakta landsbygden som antingen en belastning eller enbart ett rum för fritid och avkoppling? Vad händer med de erfarenheter som är vardag för dem som bor där? Vilka handlingsutrymmen görs tillgängliga och vilka stängs? Kan landsbygden få finnas för sin egen skull? Under hösten 2020 etablerades nätverket Hållbara landsbygder, med stöd av SLU, som i sin tur fått ett regeringsuppdrag gällande landsbygdsforskning. De som står bakom nätverket är Södertörns högskola, Umeå universitet och FoU Hälsingland, Hälsinglands Utbildningsförbund. Medverkande är forskare från olika lärosäten och praktiker från olika verksamheter inom både ideell sektor, civilsamhälle och offentlig sektor. Ett av nätverkets teman var urban norm. Begreppet urban norm har en stadigt ökad användning i diskussioner om landsbygdens villkor, men det är ett hittills tämligen outforskat fält inom akademin. Det finns en hel del studier om marginalisering och periferialisering, men inte så mycket som fokuserar den norm som skapar dessa processer. Målsättningen för detta nummer av Kulturella Perspektiv är därför att introducera ett framväxande forskningsfält och ge några empiriska exempel på hur en urban norm kan ta sig uttryck i olika kontexter.

2005

En av uppgifterna för KASAM -Statens råd för kärnavfallsfrågor -är (se Dir. 1992:72) att för regeringen redovisa sin självständiga bedömning av det s.k. FUD-programmet (forsknings-, utvecklings-och demonstrationsprogram), som de svenska kärnkraftföretagen genom Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) skall avge vart tredje år. Detta program skall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (den s.k. kärntekniklagen) avse den allsidiga forskning och övriga åtgärder som behövs för att hantera och slutförvara kärnavfall på ett säkert sätt samt för att avveckla och riva kärnkraftverken. Denna rapport utgör KASAM:s yttrande till regeringen över FUD-program 2004. Programmet omfattar SKB:s planer för perioden 2005-2010 inklusive en mer detaljerad redovisning av de frågor, som kommer att behandlas till år 2008. Vid den tidpunkten avser SKB att för regeringens prövning ge in ansökningar om tillåtlighet/tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) och kärntekniklagen för ett slutförvar för använt kärnbränsle. I samband med redovisningen av KASAM:s bedömning av FUD-program 2004 redovisar KASAM ett antal rekommendationer huvudsakligen riktade till SKB men även till regeringen. KASAM föreslår regeringen att konstatera att reaktorinnehavarna, genom SKB:s FUD-program 2004, har uppfyllt kraven i 12 § kärntekniklagen.

Regionauterna

Broen der byggede broer! 3 stigende intensitet, falder antallet af nye svenskere til 5.798, og i 9 faldt antallet af nye svenskere på det danske arbejdsmarked yderligere til .99. Danskernes køb af fritidshuse i Sverige er også boomet efter broens åbning. Mere end  procent af alle fritidshuse i Skåne, Halland og Blekinge er ejet af danskere. Den finansielle krise har understreget, at udviklingen i samfundsøkonomien har meget stor betydning for trafikken over Øresundsbron. Den er jo naturligt praeget af faldende eksport, af lavere aktivitet i erhvervslivet, af frygten for arbejdsløshed og af de faldende boligpriser i københavnsområdet. Men selv under krisen viser strukturaendringerne omkring Øresund sig at vaere meget staerke: Trods faldet i boligpriserne i København er nettotilflytningen til Sverige stadig stor, trods stigende arbejdsløshed i Danmark får svenskerne stadig job i København-og krisen har, som noget nyt, sat virkelig fart i den danske fritidstrafik til Sverige efter billige indkøb. Den trafik er vokset så meget, at den har kunnet opveje den konjunkturmaessige nedgang og holde broens trafikvaekst over nul i 9, hvilket er et saersyn, hvis vi ser på trafikken på andre straekninger, faerger, landegraenser etc. Vi taler om integrationen i det, vi kalder Øresundsregionen. Regionen er defineret ud fra sine administrationsmaessige og geografiske graenser: Den omfatter 3,7 miljoner mennesker, som bor i Skåne, på Sjaelland, på Lolland-Falster og på Bornholm. Regionens relevans er taettest knyttet til storbyerne København og Malmø. Det er her, de store forandringer er sket, det er her, optimismen kan aflaeses i antallet af byggekraner, ny arkitektur, ny forskning og udvikling, nye internationale hovedkvarterer etc. Men hele regionen-og også områder uden for-har gradvist fået en anderledes »centrum-periferi«-opfattelse. Den mentale geografi er forandret, og aktionsradius for oplevelser, indkøb, bolig eller arbejde er blevet aendret over et meget stort område og for rigtig mange mennesker. Et tydeligt eksempel herpå er, at Københavns Lufthavn i Kastrup-som er vital for hele regionens konkurrencekraft-nu betegnes som »vores lufthavn« af skåningene. De første trin på en integrationstrappe er praeget af nysgerrighed: Oplevelser, natur, kultur, sport etc. danner basis for de første nye ture til et nyt område. Efterhånden som de nysgerrige bevaeger sig opad på integrationsstigen, bliver kendskabsniveauet til det »nye« gradvist større: Du kan finde de bedste udstillinger, du udvider dit repertoire af madoplevelser eller finder fordelagtige indkøbsmuligheder. Endnu senere kommer måske bosaettelser eller arbejde, venner, familie etc. Det er den gaengse opfattelse af et integrationsforløb. Men i Øresundsregionen er rammerne blevet spraengt på flere forskellige fronter. Skatteaftalen, huspriserne i Dan-jacob vestergaard 4

Svensk Teologisk Kvartalskrift, 2012

är professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och för närvarande dekanus vid Teologiska fakulteten. Hans senaste bok på svenska är Religioner i konflikt: relationen mellan kristen och muslimsk tro (Dialogos, 2012) och den senaste på engelska är How to relate science and religion (Eerdmans 2004). Stenmark har skrivit ett flertal artiklar bland annat om relationen mellan vetenskap och religion, om tro och vetande, om olika människosyner, om etik och hållbar utveckling och om religiös dialog och polemik.

rapport nr.: CFK- …, 2007