Die vorliegende Masterarbeit beschäftigt sich mit der Konstruktion nationaler Identität(en) in ak... more Die vorliegende Masterarbeit beschäftigt sich mit der Konstruktion nationaler Identität(en) in aktuellen, schwedischen Gesellschaftskundebüchern, die in der Oberstufe der Pflichtschule (grundskola) zum Einsatz kommen. Der Fokus liegt dabei auf der textlichen und visuellen Darstellung intern ‚Anderer‘, die ‚ganzheitlich schwedischen‘ (helsvensk) Personen kontrastiv gegenübergestellt und als kulturell ‚anders‘ markiert werden; es wird dargelegt, dass sie aus diesem Grund nur den Status ‚teilschwedisch‘ (delsvensk) erreichen können. Während Angehörige der nationalen Minderheiten Schwedens (nationella minoriteter) trotz ihrer kulturellen ‚Andersheit‘ als inhärenter Teil Schwedens präsentiert werden, stellen EinwanderInnen (invandrare) und Flüchtende (flyktingar) in den ausgewählten Schulbüchern eine Abweichung von der Norm dar. Schulbücher werden im Rahmen dieser qualitativen und vergleichenden Analyse als gesellschaftliche Produkte verstanden, in denen bestehende Machtverhältnisse (re)produziert werden. Durch den Rückgriff auf gängige kultur- und sozialwissenschaftliche Theorien zu den interdisziplinären Forschungsfeldern Globalisierung, Nationalismus und Kultur, geht aus der Feinanalyse repräsentativer Textstellen hervor, dass in aktuellen, schwedischen Gesellschaftskundebüchern vorwiegend ein wissenschaftlich überholter, statischer Kulturbegriff vermittelt wird. Die Implikationen über schwedische Nationalidentitäten werden abschließend mit expliziten Äußerungen über ‚das typisch Schwedische‘ verknüpft, wodurch ersichtlich wird, dass das in den Schulbüchern vermittelte Bild Schwedens und der schwedischen Bevölkerung von Progressivität und Überlegenheit gegenüber anderen Nationen geprägt ist.
Svensk sammanfattning: Syftet med detta masterexamensarbete är att granska konstruktionen av nationell(a) identitet(er) i aktuella, svenska läroböcker som används inom ämnet samhällskunskap på grundskolans högstadium. Tyngdpunkten ligger på den textuella och visuella framställningen av interna ‘andra’ som står i motsats till ‘helsvenska’ personer. Medan personer som tillhör en av Sveriges fem nationella minoriteter presenteras som inneboende beståndsdel av den nationella gemenskapen, framgår invandrare och flyktingar som ‘delsvenskar’ som aldrig kan uppnå statusen ‘helsvensk’ på grund av sina avvikande kulturella bakgrunder. I samband med denna kvalitativa och jämförande analys uppfattas läroböcker som samhälleliga produkter som (re)producerar rådande maktstrukturer. Genom att kombinera kultur- och socialvetenskapliga teorier om globalisering, nationalism och kultur med en finanalys av representativa text- och bildexempel visades att det förmedlas en statisk – och därmed vetenskapligt föråldrad – föreställning av ‘kultur’ i de utvalda läroböckerna. Avslutningsvis förknippades implikationerna om svenskhet med explicita yttringar om ‘det typiskt svenska’ som hittades i korpusmaterialet. Det framgick att den förmedlade bilden av Sverige och ‘helsvenskar’ är präglad av progressivitet och överlägsenhet gentemot andra nationer.
Die vorliegende Masterarbeit beschäftigt sich mit der Konstruktion nationaler Identität(en) in ak... more Die vorliegende Masterarbeit beschäftigt sich mit der Konstruktion nationaler Identität(en) in aktuellen, schwedischen Gesellschaftskundebüchern, die in der Oberstufe der Pflichtschule (grundskola) zum Einsatz kommen. Der Fokus liegt dabei auf der textlichen und visuellen Darstellung intern ‚Anderer‘, die ‚ganzheitlich schwedischen‘ (helsvensk) Personen kontrastiv gegenübergestellt und als kulturell ‚anders‘ markiert werden; es wird dargelegt, dass sie aus diesem Grund nur den Status ‚teilschwedisch‘ (delsvensk) erreichen können. Während Angehörige der nationalen Minderheiten Schwedens (nationella minoriteter) trotz ihrer kulturellen ‚Andersheit‘ als inhärenter Teil Schwedens präsentiert werden, stellen EinwanderInnen (invandrare) und Flüchtende (flyktingar) in den ausgewählten Schulbüchern eine Abweichung von der Norm dar. Schulbücher werden im Rahmen dieser qualitativen und vergleichenden Analyse als gesellschaftliche Produkte verstanden, in denen bestehende Machtverhältnisse (re)produziert werden. Durch den Rückgriff auf gängige kultur- und sozialwissenschaftliche Theorien zu den interdisziplinären Forschungsfeldern Globalisierung, Nationalismus und Kultur, geht aus der Feinanalyse repräsentativer Textstellen hervor, dass in aktuellen, schwedischen Gesellschaftskundebüchern vorwiegend ein wissenschaftlich überholter, statischer Kulturbegriff vermittelt wird. Die Implikationen über schwedische Nationalidentitäten werden abschließend mit expliziten Äußerungen über ‚das typisch Schwedische‘ verknüpft, wodurch ersichtlich wird, dass das in den Schulbüchern vermittelte Bild Schwedens und der schwedischen Bevölkerung von Progressivität und Überlegenheit gegenüber anderen Nationen geprägt ist.
Svensk sammanfattning: Syftet med detta masterexamensarbete är att granska konstruktionen av nationell(a) identitet(er) i aktuella, svenska läroböcker som används inom ämnet samhällskunskap på grundskolans högstadium. Tyngdpunkten ligger på den textuella och visuella framställningen av interna ‘andra’ som står i motsats till ‘helsvenska’ personer. Medan personer som tillhör en av Sveriges fem nationella minoriteter presenteras som inneboende beståndsdel av den nationella gemenskapen, framgår invandrare och flyktingar som ‘delsvenskar’ som aldrig kan uppnå statusen ‘helsvensk’ på grund av sina avvikande kulturella bakgrunder. I samband med denna kvalitativa och jämförande analys uppfattas läroböcker som samhälleliga produkter som (re)producerar rådande maktstrukturer. Genom att kombinera kultur- och socialvetenskapliga teorier om globalisering, nationalism och kultur med en finanalys av representativa text- och bildexempel visades att det förmedlas en statisk – och därmed vetenskapligt föråldrad – föreställning av ‘kultur’ i de utvalda läroböckerna. Avslutningsvis förknippades implikationerna om svenskhet med explicita yttringar om ‘det typiskt svenska’ som hittades i korpusmaterialet. Det framgick att den förmedlade bilden av Sverige och ‘helsvenskar’ är präglad av progressivitet och överlägsenhet gentemot andra nationer.
Uploads
Papers by Hanna Vietze
Svensk sammanfattning:
Syftet med detta masterexamensarbete är att granska konstruktionen av nationell(a) identitet(er) i aktuella, svenska läroböcker som används inom ämnet samhällskunskap på grundskolans högstadium. Tyngdpunkten ligger på den textuella och visuella framställningen av interna ‘andra’ som står i motsats till ‘helsvenska’ personer. Medan personer som tillhör en av Sveriges fem nationella minoriteter presenteras som inneboende beståndsdel av den nationella gemenskapen, framgår invandrare och flyktingar som ‘delsvenskar’ som aldrig kan uppnå statusen ‘helsvensk’ på grund av sina avvikande kulturella bakgrunder. I samband med denna kvalitativa och jämförande analys uppfattas läroböcker som samhälleliga produkter som (re)producerar rådande maktstrukturer. Genom att kombinera kultur- och socialvetenskapliga teorier om globalisering, nationalism och kultur med en finanalys av representativa text- och bildexempel visades att det förmedlas en statisk – och därmed vetenskapligt föråldrad – föreställning av ‘kultur’ i de utvalda läroböckerna. Avslutningsvis förknippades implikationerna om svenskhet med explicita yttringar om ‘det typiskt svenska’ som hittades i korpusmaterialet. Det framgick att den förmedlade bilden av Sverige och ‘helsvenskar’ är präglad av progressivitet och överlägsenhet gentemot andra nationer.
Svensk sammanfattning:
Syftet med detta masterexamensarbete är att granska konstruktionen av nationell(a) identitet(er) i aktuella, svenska läroböcker som används inom ämnet samhällskunskap på grundskolans högstadium. Tyngdpunkten ligger på den textuella och visuella framställningen av interna ‘andra’ som står i motsats till ‘helsvenska’ personer. Medan personer som tillhör en av Sveriges fem nationella minoriteter presenteras som inneboende beståndsdel av den nationella gemenskapen, framgår invandrare och flyktingar som ‘delsvenskar’ som aldrig kan uppnå statusen ‘helsvensk’ på grund av sina avvikande kulturella bakgrunder. I samband med denna kvalitativa och jämförande analys uppfattas läroböcker som samhälleliga produkter som (re)producerar rådande maktstrukturer. Genom att kombinera kultur- och socialvetenskapliga teorier om globalisering, nationalism och kultur med en finanalys av representativa text- och bildexempel visades att det förmedlas en statisk – och därmed vetenskapligt föråldrad – föreställning av ‘kultur’ i de utvalda läroböckerna. Avslutningsvis förknippades implikationerna om svenskhet med explicita yttringar om ‘det typiskt svenska’ som hittades i korpusmaterialet. Det framgick att den förmedlade bilden av Sverige och ‘helsvenskar’ är präglad av progressivitet och överlägsenhet gentemot andra nationer.