Små förändringar – stora förbättringar

För några veckor sedan, 2026-01-18, hade jag nöjet att delta i en mycket givande workshop med rubriken Reknit – laga, förändra, förvandla dina stickade plagg under ledning av Karin Sterner, titta HÄR. Nu har jag använt mig av inspirationen och kreativiteten som jag fick med mig hem och förändrat och förbättrat tre ullplagg ur garderoben.

Koftan av märket Masai på första bilden köpte jag någon gång i slutet av 1990-talet. Den var från början riktigt vid och det trivdes jag med när den var ny. Men senare kom jag inte helt överens med allt överflödigt material. Koftan har överlevt flera garderobsrensningar och har legat undanstoppad i väntan på en förbättring. Nu har jag tagit tag i saken. Omkretsen på livet har minskats med ca 40 cm och jag har en bekväm och användbar kofta.

Före- och efterbilderna på slipovern, inköpt second hand för några tior, ser kanske inte så olika ut. Men med hjälp av sax och ett trikåband så har det skett en avsevärd förbättring. Halsringningen var oproportionerligt liten och ärmhålen passade inte till min kropp. Resultatet av de små ingreppen blev riktigt bra.

.

Tunikan från Yllet minns jag inte när jag köpte, men det var länge sedan. Efter några år och flitig användning började maskorna tänjas ut och stickningen tappade formen. För kanske tio år sedan försökte jag råda bot mot detta, chansade och tvättade tunikan lite för varmt i maskin. Ullfibrerna filtade ihop sig ungefär som förväntat. Men sömmarna i syntetmaterial krympte inte och det medförde att alla kanter blev buckliga. Efter workshopen med Karin Sterner vågade jag äntligen sätta saxen i plagget. Min plan var att sticka nya kanter. Men jag kom på andra tankar och halsringning och ärmavslut är istället kantande med kattun. Jag minskade också tunikans längd med 6 cm och nu är det mer en tröja än en tunika. Det blev så bra och jag är så nöjd!

Stickade svenska skatter

I hela fem månader visades utställningen Stickade svenska skatter ur folklig tradition på Dalarnas museum i Falun. Min plan var att se den. Men det blev tyvärr ingen resa till Falun för mig och nu är det för sent. I lördags, 2026-02-14, stängde utställningen. Som väl är finns det en fin utställningskatalog. Den beställde jag från museet och efter ett par dagar låg den i brevlådan. HÄR finns boken.

Aldrig tidigare, vad jag vet, har svensk folklig sticktradition visats samlat på det här sättet. Vilket enormt arbete som måste ha lagts ner bara för att leta upp alla de bortåt 200 föremålen som lånats in från museer, hembygdsföreningar, hemslöjdsföreningar och privatpersoner runt om i landet. De äldsta föremålen är från 1700-talet och de nyaste från början av 1900-talet. Det finns så mycket inspiration bland alla vantar, halvvantar, livtröjsärmar, spedetröjor, strumpor och andra maskor.

Jag blir förstås sugen på att sticka och plockar fram en påbörjad vante. Materialsatsen kommer från Tant Kofta och garnet är spunnet på Båvens Spinnhus av ull från lantrasen Klövsjöfår. Jag kommer inte överens med mönstret och vanten har legat ofärdig i minst ett år. Nu repar jag upp och ritar ett eget mönster på några få varv som snabbt kan ge mig en behaglig rytm med stickorna.

Sjalar

För ett par veckor sedan visade jag mitt skissarbete HÄR inför en kommande sjalväv i varptaqueté. Tekniken kallas också inslagsförstärkt tuskaft. Så här blev det.

Jag är nöjd med resultatet. Efter tvätt är sjalarna mjuka och sköna. Men vägen dit var inte kul. Tror aldrig jag har haft en väv som har krånglat så mycket.

Varpen består av två olika ullgarner, varannan tråd mellangrått tvåtrådigt från Hyggestrik i Danmark med 5.600 m/kg och varannan entrådigt ullgarn 6/1 med 6.000 m/kg. Det visade sig att de två garnkvalitéerna inte trivdes så bra tillsammans i vävstolen. Redan vid pådragningen började problemen och flera trådar gick av, vilket fick lösas med extra trådar på spolar. När jag vävde hakade fibrerna i varandra och på undersidan hände det alltför ofta att inslaget inte band ihop varptrådarna. Undersidan syns inte vid vävningen och alla de förargliga vävfelen upptäcktes inte förrän väven var nerklippt. Det blev mycket arbete med att laga trådar som låg fel. Om det här hade hänt när jag var nybörjare så hade jag nog gett upp vävningen och satsat på något annat.

Jag kan vara envis och eftersom slutresultatet blev så bra tänkte jag att garnerna skulle få en chans till. Nu valde jag en lite ljusare färgskala. Den här gången var jag ännu mer noggrann i alla moment än jag brukar vara. Jag spände varpen nästan lite för hårt och det innebar att fibrerna från de två garnsorterna lättare hölls separerade när jag vävde. Nu, när jag lärt känna kombinationen av de två garnerna, gick vävningen galant.

Sjalarna tar jag med till Frövifors Pappersbruksmuseum 7 – 8 mars 2026. Då är det dags för årets Vinterspår, kulturhelgen med ca 150 programpunkter spridda runt om i Lindesbergs kommun. HÄR är programmet för helgen. Jag finns på punkt 113.

Färdig!

För ett par veckor sedan gick jag på kurs för Kerstin Nordlinder Arlid hos Ateljé Ersta i Stockholm, titta HÄR. Vi sydde väskor med inspiration från folkliga kjolsäckar och nu är min färdig. Jag är nöjd med utseendet, men funktionen kunde vara bättre. Väskan är lite för stor, vilket är svårt att åtgärda i efterhand. Den skulle behöva någon form av stängning. Det är lättare att ordna.

Framförallt är jag nöjd med att några av tygerna från min lilla samling har kommit till användning. Tyget till vänster är en japansk ikat, köpt på Syfestivalen i Älvsjö för några år sedan. Det randiga tyget är en handvävd restbit som hör till en dräkt från Gryt i Östergötland, inköpt på en dräktdag i Norrköping. Den blommiga kattunen kommer från den numera nedlagda butiken på Sätergläntan.

Inuti väskan finns ett par restbitar av linnetyg, vävt av mig. Det är dålig skärpa på bilden, men jag tror ändå att det går att se lite av kypertvarianten på 8 skaft.

Dogmabroderi 2026 – januari

Förra året, 2025, deltog jag i en broderiutmaning på Facebook, Dogme Broderi / Dogma Embroidery, under ledning av Lisbeth Degn, dansk broderande konstnär. Varje torsdag under hela året presenterade Lisbeth en ny uppgift. HÄR finns blogginlägg där jag visar mina resultat. Även i år, 2026, kommer broderiutmaningar från Lisbeth i en grupp på Facebook. Men nu är det lite större uppgifter och de kommer bara en gång i månaden.

I den här filmen förklarar och beskriver Lisbeth årets första uppgift, som kom i början av januari: https://www.youtube.com/watch?v=jSevgXVM_30. Jag var lite seg och oinspirerad först, men när jag väl började plocka med små och större tygrester så blev det allt roligare. Jag valde tyger i svart, vitt, grått och lite grönt.

Stygnen syddes med trådar i samma färger som tygerna plus orange för att få lite mer liv.

Igår, första torsdagen i februari, kom årets andra uppgift. Jag har nog en plan, men ska tänka lite mer innan jag sätter igång.

Ung väv – tradition i rörelse

I höstas var det vävmässa i Gävle, VÄV2025. Jag var där och upplevde en dag fylld med intryck och inspiration, titta HÄR. Allt hann jag inte se, timmarna flög iväg och jag missade tyvärr vandringsutställningen Ung väv – tradition i rörelse. Men idag fick jag chansen när utställningen gör ett kort stopp i Eskilstuna på väg till Orsa. (Turnéprogrammet finns HÄR). Ung väv ingår som en liten del i det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur som pågår i Eskilstuna 4 – 7 febr 2026 (titta HÄR).

Ung väv är initierad av Föreningen Sveriges hemslöjdskonsulenter och utvecklare. Tjugofyra unga vävare, alla under 30 år, deltar med verk utvalda av en jury. Det är stor och intressant variation av utryck, vävtekniker, material. En katalog finns med presentation av verken, både vävtekniskt och innehållsmässigt. Jag nöjer mig med att ange namn på vävare och vävar i det urval som jag visar här.

I bakgrunden på första bilden syns Karin Kauppis Ögon känsliga för grönt (detalj).

Vintergrön, Maja Söderberg Laanemäe
Pirjo, Ellen Arolin
Volvon vid Älvenäs, Ester Eriksson

Begynnelsen, Tova Jäderberg

Jord, Sofie Haglöf

Kvinna vid dator/Teknik = tragik, Hanna Knutsson

Sugar Plum Weave, Storm Philippa Clarén
Lovehouse, Ella Olofsson
Tree House, Anna Alex Karlsson

Fragment, Emma Hasselström

Sverige brinner, Ebba Hernström (detalj)

Ytspänning, Moira Nilsson (detalj)

Planerar sjalväv

Det jag borde göra är att avsluta påbörjade arbeten från kurserna jag har gått de senaste veckorna, göra om kläder (titta HÄR) och sy väskor med folklig inspiration (titta HÄR). Men istället börjar jag plocka med garn till nästa väv.

Ännu en sjalväv i varptaqueté ska det bli. I nästan 30 år har det varit en favoritväv hos mig. Cirka 50 uppsättningar har det blivit sedan den första år 1998, korta varpar till två sjalar/halsdukar. HÄR finns blogginlägg med sjalar i varptaqueté.

Det roligaste med de här sjalarna är att plocka ihop färger. Det ljusgrå garnet på bilden (5.600 m/kg) köpte jag från Hyggestrik i Danmark i höstas och jag avsåg redan från början att det skulle bli sjalar. Jag är så van att ha många färger att välja mellan i mitt garnlager, men det visar sig att lagret har minskat rejält på senare tid. Det finns inte så många färger som jag fastnar för, så jag får färga. Ett ljust beige garn med dragning mot gult (6.000 m/kg) hamnar i ett par färgbad, ett hekto olivgrönt och ett hekto orange. Gråsvart och brunt garn finns också och de färgerna skulle passa i den här väven.

Nu börjar skissarbetet. Jag lägger ut garnerna i ett tänkt rutmönster, tar en bild, ändrar lite, tar en bild osv. Frågorna kommer: Ska jag spara lite orange garn till nästa väv? Eller ska det vara mer orange? Det bruna kanske inte ska vara med? Eller ska det vara mer brunt och mindre gråsvart? Snart har jag bestämt mig.

Grannlåtsväskor, kjolsäckar och löslommor

Den som tittade in genom fönstret hos Ateljé Ersta på Söder i Stockholm nu i helgen (24 – 25 jan 2026) fick se en grupp kvinnor som med kreativ koncentration var i färd med att sy grannlåtsväskor.

Kerstin Nordlinder Arlid, folkdräktsmakare med gesällbrev, (HÄR är hennes hemsida) ledde oss in i en värld full med inspiration från folkliga kjolväskor/kjolsäckar. Kjolsäckarna kan se ut på många olika sätt och med bilder från museisamlingar som förlagor, bl a digitalt museum, har Kerstin sytt upp egna varianter med det material som hon har haft tillgängligt. Här är några exempel.

Vilken variation det blev när vi valde material och satte gång att sy! Det är ju det som är så kul med att gå på kurs, att se hur andra tar sig an en uppgift. Någon blev helt färdig med sin väska, andra, som jag, har lite arbete kvar att göra hemma.

Jag har gått på kurs en gång tidigare för Kerstin Nordlinder Arlid. Då, år 2023 i Nyköping, började sy en hängselsärk, som jag borde sy färdig. Titta HÄR.

Hos Ateljé Ersta kan man delta i en kurs eller workshop flera gånger i veckan. HÄR finns deras lockande program. I höstas, 2025, gick jag en kurs där i textiltryck med Elena Semenova Esmail som lärare, titta HÄR. Till sommaren har jag anmält mig till ännu en kurs för Elena, fyra dagar på en folkhögskola.

Handduksväv

Kanske skulle det gå att väva ytterligare några centimeter, men nu klipper jag ner. En kort varp är det, till sex handdukar. Tekniken är en variant av sålldräll, som jag har tagit ut efter ett väv i en provsamling från en sedan länge nerlagd vävutbildning på Fellingsbro folkhögskola. HÄR finns väven i ett blogginlägg från ett besök hos Fellingsbro hembygdsförening 2015 och HÄR är ett inlägg med en tidigare handduksväv som jag vävde strax efter besöket i Fellingsbro. Av en händelse fick jag se att sålldrällsvarianten finns i boken Handdukar och duktyg av Gertrud Ingers från 1953. Kanske hade den som vävde på Fellingsbro folkhögskola tagit vävsedeln från boken. Jag har solvat på ett i mitt tycke mer logiskt sätt än i boken.

Den här gången valde jag bomullsgarn 12/2 i varpen med 12 trådar/cm. Till inslag blev det lintow 10. Garnerna har funnits länge i mitt förråd och det känns fint att garnlagret minskar en liten aning.

Nu ska handdukarna fållas, hankas och tvättas innan de är klara för användning. Hoppas ingen blir upprörd när jag berättar att jag fållar med symaskin och att banden i hankarna inte är handvävda.

Några tidigare moment innan det var dags att väva: varpning, förskedberäkning och pådragning.

En dag fylld med kreativitet

Igår (2026-01-18) tog jag tåget till Vingåker. (Jag åker kollektivt så ofta det går. Numera har jag bara några minuters promenad till stationen i Eskilstuna, med bra förbindelser åt flera håll, och busshållplatser finns i nästa kvarter. När vi bodde på landet, i 40 år, var bilåkning den enda möjligheten att ta sig någonstans.)

Målet i Vingåker var Säfstaholms slott, centralt beläget i samhället. Hemslöjdsföreningen Sörmland hade bokat Karin Sterner som inspiratör under rubriken Reknit – laga, förändra, förvandla dina stickade plagg. Vilken härlig dag det blev! Under Karins ledning bubblade det av idéer, kreativa tankar väcktes och ”tråkiga” plagg, plagg med hål, med fel passform omvandlades. Det klipptes, repades upp, stickades nya bitar. En alldeles för stor tröja blev en kjol, en snäv halsringning vidgades, en trång tröja blev en kofta, ett för kort plagg förlänges, ett för långt plagg blev kortare, ett ratat plagg fick ny kärlek.

Jag hade en plan på hur en tunika skulle göras om, men jag fick nya idéer av rummets samlade kreativitet och ändrade mig. Så småningom visar jag vad inspirationsdagen ledde till för min del.

Karin Sterner finns på Instagram som Letstig, titta HÄR. HÄR är hemsidan med information om kommande kurser.

Som extra bonus tog jag en titt på detaljer på Vingåkersdräkterna som är utställda i ett rum på slottet.

Dogmabroderi – del 13

Under förra året, 2025, deltog jag i en broderiutmaning arrangerad av danska Lisbeth Degn, broderande konstnär. I facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery presenterade hon en liten broderiuppgift en gång i veckan. HÄR finns mina broderier och mer information om projektet.

Nu har jag 52 små broderade lappar liggande i en hög på arbetsbordet. I facebookgruppen visar andra medlemmar hur de har bundit olika typer av böcker som de har satt in sina broderier i. Vad ska jag göra med mina?

Jag går till bokhyllan och bläddrar i några böcker för att leta idéer.

Papper och stygn av Monica Langwe
The art of the fold av Heidei Kyle och Ulla Warchol
Little book of bookmaking av Charlotte Rivers

Jag tittar i mina gömmor också och hittar en liten bok som är resultat av distanskurs som India Flint gav 2019, titta HÄR. Jag fullföljde inte kursen, annat krävde uppmärksamhet, men det blev en liten bok i alla fall.

Så, vad gör jag nu med mina 52 broderier? Jag funderar ett tag till.

Planerar nästa väv

Vävstolen är tom, men snart ska en ny väv upp. Handdukar i lin har jag tänkt mig den här gången. Många kilo lingarn finns i mitt förråd, t ex nästan tre kilo av garnet på bilden, oblekt lingarn 16. Garnet har jag fått second hand av någon, som har fått det av någon osv. Tyvärr är de stora härvorna lite krångliga att hantera med de redskap som finns till hands. Nu sitter härvan på två nystvindor och med lite hjälp går det att använda nystmaskinen och göra nystan som jag kan spola inslagsgarn från senare. Varpar gör jag med något annat garn ur förrådet.

Men möjligheterna är så många och jag har svårt att bestämma mig. Ska jag väva en ”vanlig” kypert, någon annan kypertvariant på fyra skaft eller fler, kanske tuskaft, eller kypert och tuskaft i kombination? Ska jag ha oblekt lin i varpen, kanske med en rand i annan färg, eller blekt lingarn, eller kanske bomullsgarn? Det enda jag är nästan säker på är att inslaget ska bestå av det oblekta lingarnet på härvor. Jag tittar i pärmar och i bokhyllan för att leta efter idéer bland mina tidigare vävar och hittar saker som kan inspirera. Färdiga produkter har jag bara ett fåtal. Jag har ju oftast vävt för försäljning eller ibland på uppdrag.

Jag hittar ett par prover från löparvävar, båda från 2009, i lite grövre kvalitet än jag tänker mig till handdukarna. Den röda cottolinväven är vävd i kypert med svarta ränder i varprips. I den oblekta linvarpen har jag kombinerat kypert och panama. Båda skulle gå att anpassa till en tunnare väv.

En liten folder med vävprov och vävsedel är allt jag har av ett uppdrag jag gjorde för Örebro läns museum 1994 i samarbete med dåvarande hemslöjdskonsulenten Anntott Parholt. Kospenenhandduken i kypert har bomullsvarp och ett grovt inslag av lingarn. Strax till höger om mitten på på det lilla provet syns ett solvfel, medvetet eller omedvetet, som jag behöll från originalhandduken. Jag vävde ett antal handdukar med den gamla kospenehandduken som förlaga och som fanns till försäljning i museets butik. En av dem anas på bilden från boken Gästabordet (år 2000) av Lena Hellström och Sune Högberg.

Här är handdukar i linne som jag gjorde till tidskriften Vävmagasinet, troligen i slutet av 1990-talet. Tidningen har jag inte kvar, men handduken och vävsedeln finns i boken Vävglädje från Vävmagasinet, utgiven 2004. Det är en enda svart rand i varpen och kyperten vänder mitt i det svarta. En av handdukarna har hopknutna efsingar som inslag. (Efsingar är det sista av varpen, det som blir kvar i vävstolen när det inte går att väva längre.)

Efsingar är också inslaget i linneväven som jag sydde ett fodral till rundstickor av, titta HÄR.

Nu hoppas jag att jag snabbt kan fatta ett beslut och sätta igång. Fortsättning följer.

Dogmabroderi – del 12

Det här är mitt tolfte blogginlägg i ett årslångt broderiprojekt.

Danska Lisbeth Degn, broderande konstnär, har i facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery presenterat en liten broderiuppgift en gång i veckan under 2025. Här är mina lösningar på uppgift nr 49 – 52, dvs uppgifterna för alla årets veckor är avklarade. Men det återstår arbete. De 52 små broderierna, 12 x 12 cm, ligger fortfarande i en hög på mitt arbetsbord och väntar på att jag ska bestämma hur de ska monteras.

Temat hela året har varit CirklarDogma betyder i det här fallet att Lisbeth ger oss ett antal regler att följa. Varje vecka har hon lagt ut en film, ca 30 minuter, på Youtube där hon visar och förklarar veckans uppgift. Något enstaka stygn har förekommit mer än en gång, t ex varianter av langett och kedjestygn, men annars har vi sytt nya stygn så gott som varje vecka.

HÄR finns mina blogginlägg om projektet samlade och där finns mer information om upplägget.

Nästa år, 2026, fortsätter Lisbeth Degn att dela med sig av sina broderikunskaper i fler dogmauppgifter på facebook. Den här gången kommer utmaningarna en gång i månaden och blir lite mer omfattande. Jag har anmält mig!

Sista numret

Efter drygt 40 år upphör tidskriften Vävmagasinet i sin nuvarande form. Häromdagen kom sista numret, nr 4 2025. De första ca 20 åren gav Lillemor Johansson med team i Glimåkra ut tidningen. Sedan tog Tina Ignell över och styrde från Linköping.

Jag har prenumererat nästan ända från början och fyra gånger per år har efterlängtad läsning hamnat i brevlådan. Allt som har med vävning att göra har genom Vävmagasinet spridits till textilintresserade runt om i världen. Tradition och historia har fått ta plats och har delat utrymme med ny teknik, nya material och textila experiment. Utställningar, utbildningar och litteratur har presenterats. I välskrivna reportage har vi fått möta människor med olika ingång i den rikedom av uttryck och kunskap som finns inom vävningen. Varje nummer innehåller ca 10 vävsedlar. Ca 40 år x 4 nummer x 10 vävsedlar innebär att ca 1600 vävar har presenterats för och inspirerat alla oss som är intresserade av vävning.

Vävmagasinet med sitt övergripande innehåll kommer att saknas hos mig. Men helt och hållet försvinner den inte. Tina Ignell fortsätter och gör om tidskriften till ett bookazine, en mix mellan bok och magasin, med ett nummer per år. Första numret i september 2026 har mattor som tema. Det ska bli spännande!

På omslaget i sista numret syns en väv från utställningen Livet och trasornas väv hos Sven-Harrys Konstmuseum vid Vasaparken i Stockholm, Swedish Forest av Helena Hernmark, vävd hos Alice Lund Textilier. (Utställningen pågår t o m 2026-03-15, HÄR finns ett blogginlägg från mitt besök i höstas.)

Jag läser också om utställningen Ung Väv från vävmässan VÄV2025 i Gävle i höstas. Jag var ju på vävmässan (titta HÄR), men missbedömde tiden och missade Ung Väv. Nu får jag en ny chans bara några minuters promenad hemifrån när utställningen visas på kulturkonventet Folk och Kultur 4 – 7 februari 2026 här i Eskilstuna. HÄR finns turnéplanen för Ung Väv.

Här är ytterligare ett par exempel på innehållet i sista Vävmagasinet, ett reportage om Eva Vargö som har specialiserat sig på att använda papper i sina vävar och ett reportage om Sonja Berlin som använder sig av brickvävning i sin konst.

Stjärnor och annat pynt

Nu får den betraktas som klar, stjärnan som sitter utomhus på väggen intill vår ytterdörr.

Så här långt kom jag när jag var på en workshop hos Konstfrämjandet i Örebro en eftermiddag förra veckan (2025-12-10). Stjärnan bygger på ukrainsk tradition, förmedlad av Tania Kutniakhova. Vi deltagare inspirerades av hennes berättelser om ukrainskt firande kring julhelgen och gick in i varsin process i tillverkningen av stjärnor.

Igår kväll fick jag idéer till att fortsätta på min stjärna när Anny Liivamäe höll i en workshop på Eskilstuna Stadsmuseum. Här är några av Annys fina julgransprydnader.

Återbrukat material användes både i Örebro och i Eskilstuna. Godispapper, broschyrer, tapetrester, värmeljuskoppar, tomma kaviartuber och en massa annat ”skräp” sätter fart på fantasin. Det är kul att göra nytt av skräpet!

Ljus i mörkret

Hoppas ni har en fin Luciadag!

Kanske har jag visat den här bilden tidigare. Min lillebror, grannpojkarna och jag går Lucia hos grannarna i hyreshuset cirka 1960. Nöden har ingen lag, så en av pojkarna fick en påse som stjärngossemössa och två fick låna pappans vita skjortor.

För att fira att ljuset snart kommer tillbaka bjuder jag på portokostnaden vid köp i min butik på bloggen vid beställning senast 2025-12-31. HÄR finns butiken med information.

I butiken finns just nu
– ullgarn till broderi, redgarn
– materialsats till yllebroderi, blomma eller fågel

Just nu finns det också en begränsad mängd svart vadmal för den som vill brodera ett eget motiv. Jag klipper tyget i önskat mått. Kontakta mig om du är intresserad!

Utställningar i närområdet

Två utställningar har jag sett de senaste dagarna. Till Emma Hasselblads utställnings hos Mälarsjukhusets konstförening tog jag en promenad. Till Torshälla blev det en kort busstur och ett besök på Ebelingmuseet, där elever på Eskilstuna folkhögskolas utbildning Recycle Design ställer ut.

Emma Hasselblads textila verk såg jag hos POM Gallery i Mariefred i somras, titta HÄR. Nu var det fint att se mer av hennes stora stickade växter, den här gången med maskrostema. Hon stickar med med grova stickor och många olika sorters garner, ofta köpta second hand, valda för att uppnå önskade strukturer, ytor och former.

Utställningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna pågår t o m 2026-01-15, öppet vardagar kl 08.30 – 14.30.

Inspiration från Karin Larsson har varit ett tema i år hos utbildningen Recycle Design på Eskilstuna Folkhögskola. HÄR finns bilder från vårterminens utställning, då eleverna arbetade med mjuka material. Under hösten är materialen hårda. I utställningen på Ebelingmuseet visas möbelhybrider, tillverkade av minst två kasserade möbler. Särskilt mycket gillade jag Emma Hurtigs charmiga Karins kuriosakabinett. Hon har använt sig av en skolbänk, nattduksbord, ett skåp, en kryddhylla, plåtburkar, trälådor med mera.

Utställningen pågår t o m 2025-12-14. HÄR finns information om utbildningen.

Lappar och lagar

Någon gång för 25 – 30 år sedan vävde jag den här tunna, smidiga halsduken som maken använder nästan varje dag under vinterhalvåret. Halsduken är vävd i tuskaft med redgarn 20/2 i varpen och ett mjukt lammullsgarn i samma tjocklek som inslag. Nu hade inslagsgarnet slitits ut och lösts upp där halsduken brukar vikas. Jag erbjöd mig att väva något liknande, men det var just den här halsduken han ville ha. Dags att laga! Bland restgarnerna fanns ett litet nystan av inslagsgarnet och jag började fylla i de utslitna inslagstrådarna. Men det tog en evig tid och blev inte bra, så jag fick hitta på något annat. Bland tygresterna låg bitar av en utsliten skjorta, ett tunt och mjukt bomullstyg. Det fick bli en lapp och med det gamla inslagsgarnet sydde jag förstygn i varp- och inslagsriktningen. Jag är nöjd med min insats och maken är nöjd med sin lappade halsduk.

Ännu ett lagningsprojekt är på gång. Ett par svarta långbyxor har har fått hål på knäna, orsakade bl a av att jag kröp runt i skogen i somras och plockade blåbär. De bästa bitarna av två kasserade skjortor får komma till användning som lappar.

Jag klarar mig fint utan de här byxorna, så det är inte lika bråttom att få dem lagade som det var med halsduken. Det blir några rader stygn då och då i ett långsamt, meditativt tempo. Den som vill använda sig av japansk vokabulär kan säga att jag ägnar mig åt sashiko (= förstygn) och boro (ungefär = att laga textilier med lappar och sashiko).

HÄR finns inlägg samlade som innehåller olika typer av lagningar. Scrolla ner en bit så dyker det upp ett par långbyxor som jag lagade på liknande sätt för några år sedan. De är borta nu och användes tills det inte längre kändes motiverat att fortsätta laga.

Dogmabroderi – del 11

Det här är mitt elfte blogginlägg i ett årslångt broderiprojekt.

Danska Lisbeth Degn, broderande konstnär, leder facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery och presenterar en liten broderiuppgift en gång i veckan under 2025.

Temat hela året är CirklarDogma betyder i det här fallet att Lisbeth ger oss ett antal regler att följa. Hon lägger ut en film, ca 30 minuter, på Youtube där hon visar och förklarar veckans uppgift. Här är mina lösningar på uppgift nr 45 – 48.

HÄR finns mina blogginlägg om projektet samlade och där finns mer information om upplägget.

Garn och tyg

Vilka underbara garner jag har på stickorna! En väst/slipover till mig själv ska det bli. Jag stickar med dubbelt garn, en tråd Tynd uld, ett ekologiskt ullgarn med 5.600 m/kg, och en tråd mjuk och tunn Alpaka, 8.000 m/kg. Garn och beskrivning till Ærmeløs har jag köpt från Hyggestrik i Danmark, titta HÄR. Den fysiska butiken på Jylland har nyligen stängt, men det går att beställa på nätet, även om sortimentet har minskat.

När jag ändå beställde så blev det ytterligare några hekto Tynd uld, ljusgrått som jag ska väva av. Tillsammans med restgarner ur förrådet blir garnet perfekt till sjalar i varptaqueté, en teknik som jag har använt till många sjalvävar. HÄR finns en del av dem, de som jag vävt sedan jag startade bloggen. Dessförinnan satte jag upp cirka tio olika varianter som inte är dokumenterade med foton.

Några meter svart vadmal, Polar, från Harry Hedgren (titta HÄR) har också inhandlats. Kanske blir det någon kudde i yllebroderi, men framförallt ska tyget användas till de små materialsatserna till broderi som finns HÄR i min butik på bloggen.

Före och efter

Två svart-vita halsdukar i dubbelväv har kommit ut ur vävstolen och har fått varsitt färgbad.

Numera väver jag nästan bara halsdukar och oftast korta varpar, ca 5,15 meter till två halsdukar. Det är inte vävningen som lockar mig mest. Det roligaste är att planera och att sedan se om det blev som jag tänkt mig. De här två är en variant av dem som jag visade HÄR. Nu valde jag att ha mer vita partier och att placera de rutiga rutorna på annat sätt.

Jag färgar med färgpulver från Färgkraft.
Blandning till den rostfärgade, % färgpulver till 100 gram material som ska färgas:
1 % av gul nr 5, 0,1 % av röd nr 8 och 0,1 % av lila nr 12.
Den blågröna är färgad med 0,4 % grön nr 4.

Ull i Arboga

Tips till den som råkar befinna sig i närheten av Arboga denna vecka: Besök biblioteket och Köping-Arboga-Kungsör Slöjd- och hantverksförenings fint arrangerade utställning om ull. Jag var där i går 2025-11-11 när utställningen öppnade. Öppettider resten av veckan: onsdag, torsdag kl 15.00 – 19.00, fredag 12.00 – 16.00 och lördag 11.00 – 14.00. Slöjdare finns på plats och visar olika hantverk med ull.

Här är några exempel på vad jag fastnade för. Växtfärgat, virkat, stickat, broderat, sytt, vävt och tovat. Ull är ett fantastiskt material!

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

Även en gråmulen tisdagseftermiddag i november är det fint utefter Arbogaån.

Skulpturen Langen går – ge järnet! minner om tiden då Arboga blev rikt av järn och sjöfart, när järnet från Bergslagen lastades på båt i Arbogaån för vidare färd ut i världen. Konstnär: Lasse Nilsson.

Dogmabroderi – del 10

Det här är mitt tionde blogginlägg i ett årslångt broderiprojekt.

Danska Lisbeth Degn, broderande konstnär, leder facebookgruppen Dogme Broderi / Dogma Embroidery och presenterar en liten broderiuppgift en gång i veckan under 2025. Torsdagar kl 12.00 kommer uppgiften i gruppen på facebook. Där finns album där vi som deltar kan visa våra broderier. Det är så kul att se hur andra har löst uppgiften.

Temat hela året är Cirklar. Dogma betyder i det här fallet att Lisbeth ger oss ett antal regler att följa. Hon lägger ut en film, ca 30 minuter, på Youtube där hon visar och förklarar veckans uppgift.

Här är mina lösningar på uppgift nr 40 – 44. Jag har lagt till några egna regler. Tänk inte för mycket. Gör inte om ifall du är missnöjd. Använd bara material från eget förråd. Storlek ca 12 x 12 cm. HÄR finns mina blogginlägg om projektet samlade och där finns mer information om upplägget.

Workshop broderi

Tidigare i höstas hade min kollega Stella Lenander Dalqvist och jag en fulltecknad workshop i broderi på Eskilstuna Konstmuseum. Nu är det dags igen, lördag 22 november 2025 kl 13.00 – 15.30.

Den här gången utforskar vi ytor och strukturer med avstamp i konstmuseets samling. Med hjälp av nål och tråd modifierar vi det släta tygets yta och skapar våra egna uttryck.

Workshopen är gratis och kräver inga förkunskaper. Material ingår.

Begränsat antal platser. Anmälan sker till [email protected]. Du kan även anmäla dig via telefon 016-7101369 under museets öppettider (onsdag-fredag 11.00-16.00, lördag-söndag 12.00-16.00).
FULLBOKAT!

HÄR finns museets hemsida.
HÄR finns Stella på Instagram, @stygnoflora.

Blocktryck

Igår (2025-11-02) gick jag på kurs några eftermiddagstimmar hos Ateljé Ersta på Söder i Stockholm. Elena Semenova Esmail ledde oss och delade generöst och inspirerande med sig av sina omfattande kunskaper i att trycka mönster med block på textil.

Vi använde oss av textilfärg och Elenas stämplar/block skurna av liggunderlag. På ett fiffigt sätt skär hon olika former som går att kombinera i ett otal varianter.

Elena uppmanade oss att inte tänka för mycket, utan bara sätta igång och prova oss fram. På några timmar hinner man, dvs jag, bara börja se möjligheterna och rikta in hjärnan på hur det hela fungerar.

Trycken med cirklar och med rutor är jag nöjd med! Det blir säkert en fortsättning.

Elena hade med sig exempel på sina egna fantastiska tryck, gjorda med en skicklighet som kräver betydligt mer än några försök en söndagseftermiddag.

HÄR finns information om Ateljé Ersta, en kreativ mötesplats med stort utbud av kurser och evenemang. Jag kommer att hålla mig uppdaterad och återvänder säkert i ett annat sammanhang.
Elena finns HÄR på Instagram, @elenaesmail_se. HÄR finns bilder i ett blogginlägg från hennes utställning hos Stenhuset i Surahammar i september 2024.