Timo Huovinen: EIP styr i fortsättningen hur innehåll skapas och publiceras
Yles etiska regler för programverksamhet och innehåll (EPI) är nu Yles etiska regler för innehåll och publicering (EIP). EIP trädde i kraft den 15.8.2025.
Yles etiska regler för programverksamhet och innehåll (EPI) är nu Yles etiska regler för innehåll och publicering (EIP). EIP trädde i kraft den 15.8.2025.
Målet är att Yle endast ska ha ett regelverk. EIP är i grunden samma som Journalistreglerna, men EIP innehåller också anvisningar som specifikt gäller Yle. Journalistreglerna är således ett regelverk som allmänt gäller alla ansvarsfulla journalister.
De ansvariga chefredaktörernas självständighet
I början av EIP betonas de ansvariga chefredaktörernas självständighet i förhållande till Yles styrelse och förvaltningsråd. Därför lämnas EIP exempelvis till Yles styrelse för kännedom, inte för godkännande.
Vi är inte bara ett vanligt aktiebolag som regleras av aktiebolagslagen. Vi är också ett medieföretag som lyder under lagen om yttrandefrihet i masskommunikation. Vi skiljer oss ytterligare från andra medieföretag genom att vi är ett public service-bolag som regleras av Yle-lagen.
I början av EIP definieras Yles värderingar och ansvar
EIP grundar sig på Yles värderingar, som är oberoende, pålitlighet och respekt för människan.
EIP gäller alla som skapar, publicerar eller presenterar innehåll inom Yle och för Yle.
Detta nämns redan i början av EIP.
Var och en ansvarar personligen för att i det dagliga redaktionella arbetet följa lagen, de etiska reglerna för innehåll och publicering samt de anvisningar som den ansvariga chefredaktören och chefen ger.
Den ansvariga chefredaktören har det yttersta ansvaret och därför också den slutliga beslutanderätten. Hen kan visserligen delegera uppgifter men inte ansvaret.
På så sätt garanteras att ingen utomstående bestämmer över innehållet, dess publicering eller presentation, utan det är den ansvariga chefredaktörens sak. Detta hindrar naturligtvis inte att man lyssnar på andra.
Yles uppdrag är bland annat att främja samhällsdebatten. Därför konstateras det i EIP att Yle presenterar åsikter, värderingar och samhällsfenomen så jämlikt som möjligt. Detta sker naturligtvis i enlighet med de principer som nämns i EIP. Yle avvisar bland annat extern påtryckning, mutor eller övertalning.
Övriga punkter i EIP
Därefter finns det i EIP en punkt om respekt för människovärdet. Detta betyder inte att Yle inte beaktar andra värden, men det måste ske på journalistiska grunder.
Sedan behandlas informationsinhämtning. Precis som i journalistik i allmänhet ska den vara öppen och baseras på tillförlitliga källor som vid behov kan verifieras.
I nya EIP finns en separat punkt om användning av artificiell intelligens. I Journalistreglerna behandlas användningen av artificiell intelligens i inledningen, men i nya EIP vill man betona dess användning i journalistiken, och därför finns det en separat paragraf för detta.
Enligt punkten använder Yle artificiell intelligens i sitt innehåll, men användningen är ansvarsfull och följer de principer som Yle har godkänt. Det är alltid en människa som ansvarar för slutresultatet. Hänvisningen till människans ansvar är klichéartad, men bolaget vill lyfta fram den.
Därefter följer omnämnanden av intervjuer, skyddet för individen, personer som utsätts för hård kritik samt barn och unga.
EIP överensstämmer alltså med Journalistreglerna. Ett exempel på detta är omnämnandet av verksamhet på olycks- eller brottsplatser. Detta har länge fungerat väl inom Yle, men enligt EIP instruerar vi publiken att agera utan att äventyra säkerheten om vi ber dem om information eller material från ovan nämnda platser.
Därefter följer omnämnanden av behandling och publicering av brottsärenden samt rättelse av fel, avpublicering och andra betydande ändringar i innehållet.
I EIP är tröskeln för att rätta fel lägre än i Journalistreglerna. Likaså är definitionen av fel en annan. Medan Journalistreglerna säger att ”ett väsentligt sakfel” ska rättas, säger EIP att ”vi rättar fel så snart som möjligt, om inte rättelse är onödig på grund av felets obetydlighet”. Ett fel är något annat än en åsikt.
I EIP har man (precis som i Journalistreglerna) tagit med en punkt som säger att ”vi informerar publiken även om andra ändringar som gjorts i innehållet och som väsentligt förändrar sakinnehållet”.
Jämfört med Journalistreglerna har man i EIP försökt definiera termen ”väsentlig” mer exakt, så att tolkningen av termen inte blir för låg. Inte heller detta oroar mig, eftersom även små ändringar redan har markerats tydligt i webbinnehållet.
Punkter som särskilt gäller Yle
Därefter finns i EIP särskilda punkter för Yle om reklam, sponsring och val. Dessutom finns en paragraf om överlåtelse av material.
I punkt 28 behandlas reklam. Enligt punkten får innehåll som publiceras av Yle inte innehålla reklam eller marknadsföringskommunikation. Yle producerar inte heller sponsrade program.
Vi förhåller oss dessutom kritiskt till material som har kopplingar till kommersiella intressen. Vi publicerar sådant material endast om det finns innehållsliga eller journalistiska grunder för det. En sådan princip är allmänt förekommande även inom journalistiken i övrigt.
I punkt 29 nämns att vårt innehåll inte får användas i reklamsyfte. Undantag från detta är bolagets egna samarbetsprojekt där Yle har godkänt den relaterade reklamen och marknadsföringen.
Punkt 30 behandlar extern finansiering av Yles innehåll. I princip producerar och beställer Yle inte sponsrat innehåll. Men det finns noggrant avgränsade undantag, som räknas upp i punkten.
Fortsatt noggrannhet i samband med val
I EIP finns också ett omnämnande av val, och här är man fortfarande noggrann precis som i tidigare EPI. Enligt punkt 32 får ingen valkandidat utan grund särskild fördel jämfört med andra i Yles innehåll. Dessutom innehåller paragrafen bekanta bestämmelser om bolagets anställdas kandidatur i val eller deltagande i valarbete. I sig är politiskt inflytande motiverat, men i EIP definieras frågor som berör dem som skapar innehåll för Yle.
Slutligen finns en punkt om innehåll som produceras av publiken. Det är något annat än det innehåll som produceras av redaktionen, som styrs av EIP. Material som produceras av publiken (som kommentarer på sociala medier i samband med Yles publiceringar) regleras av Yles diskussionsregler och bilagan till Journalistreglerna.
Timo Huovinen, Yles etikchef