Merja Ylä-Anttila: Yle bör förändras i takt med tiden, för att kunna bibehålla sitt mervärde i finländarnas vardag

EU-kommissionens beslut om Sanomas klagan om statsstöd, understöder tanken på att Yles public service lever i tiden, skriver Yles verkställande direktör Merja Ylä-Anttila.

På 1950-talet hände något som gjorde att Rundradion inte längre bara var radio: tv:n gjorde entré i de finländska hemmen. Yle följde den teknologiska utvecklingen och svarade på publikens förväntningar. Genom att utvidga public service till tv, säkerställde Yle att bolaget bibehöll kontakten med finländarna i en föränderlig värld.

Tiderna var annorlunda och kan inte helt jämföras med idag. Men en blick bakåt konkretiserar en självklarhet: det av skattepengar finansierade public service som Yle erbjuder, skapar mervärde i finländarnas vardag endast om det kan förändras i takt med den.

Det var samma behov som sommaren 2007 gav upphov till Yle Arenan. Den körde igång vid en tidpunkt då exempelvis YouTubes historia precis hade börjat och streamingtjänster i Finland ännu inte var en företeelse. Experimentet knuffade finländarna mot framtidens medieanvändning, banade väg för inhemska, kommersiella mediers streamingtjänster och etablerade sig som landets mest ansedda medievarumärke.

Yle Arenan, som är högt uppskattat av finländarna, har sedan dess målmedvetet utvecklats för att kunna beakta förändringarna i medieanvändning och därmed uppfylla Yles lagstadgade public service-uppdrag. Det vill säga att bilda, underhålla och förena finländarna oavsett exempelvis ekonomiska förutsättningar eller funktionshinder.

Det senaste exemplet på detta är förbättringen av användarupplevelsen för barnfamiljer: barnens egen Yle Arenan kan förändras tryggt i takt med åldersutvecklingen.

EU-kommissionen: Yle Arenan och utbildningsinnehåll är en del av Yles public service

Sanoma, som verkar inom branschen för medier och läromedel, lämnade våren 2021 in en klagan till Europeiska kommissionen angående statsstöd, med fokus på den moderna Yle Arenan samt de utbildningstjänster som Yle erbjuder på nätet, till exempel Abitreenit som förbereder inför studentexamen.

Sanoma hävdade bland annat att Yle Arenan borde vara en betydligt mer mager tjänst som kompletterar linjär-tv, där tillgången till visst innehåll skulle begränsas – till exempel till sju dagar efter att programmet sänts på tv. Enligt klagan är finansieringen av den nuvarande varianten av Yle Arenan och webbaserat utbildningsinnehåll genom Yle-skatten olagligt statsstöd.

Kommissionens konkurrensmyndighet ansåg att Sanomas klagan saknade grund och att både Yle Arenan och utbildningsinnehållet i sin nuvarande form utgör tillåtet public service enligt reglerna för statsstöd.

Finländska beslutsfattare har velat ge Yle ett brett uppdrag

Beslutet mottogs med glädje på Yle och bekräftar delvis att Yle är på rätt väg.

EU-regleringen och lagstiftningen om statsstöd begränsar inte Yles public service till en roll som kompletterar bristerna hos kommersiella medier. Istället ger regleringen EU:s medlemsstater självständighet att definiera och finansiera sin rundradioverksamhet utifrån behoven i varje samhälle och kultur. I Finland har Yles breda uppdrag beslutats av riksdagen genom parlamentarisk enighet. Även Yle-arbetsgruppen, som avslutade sitt arbete i september, höll fast vid detta och betonade på många sätt i sin rapport det mervärde som Yle tillför samhället.

För oss på Yle är det klart att både Yle Arenan och de webbaserade utbildningsinnehållen är ett sätt att uppfylla Yles lagstadgade uppdrag i dagens värld.

Kundundersökningar visar att den finländska publiken i alla åldersgrupper allt mer övergår till en modern mediemiljö, där grundantagandet är att innehåll kan användas där och då man önskar. I Finland växer nya generationer upp för vilka fjärrkontroller med sifferknappar är helt okända.

Betydelsen av Yles innehåll som stöder lärande och personlig utveckling för medborgarnas jämlikhet och till exempel språkinlärning på inhemska språk, är uppenbar. Yle producerar inte innehåll som följer läroplanerna.

De inhemska medieutmaningarna är gemensamma

Finlands internationellt sett högklassiga media har länge byggt på en samexistens mellan kommersiella medier och public service-media. Kommersiella medier fokuserar på sina målgrupper och public service har fått sitt eget uppdrag baserat på jämlikhet, demokrati och inhemsk kultur.

Inom branschen har denna balans mellan privat och offentlig, som även är känd i andra nordiska länder, beskrivits som en medievälfärdsstat. Men de senaste åren har varit turbulenta. De internationella mediejättarna har i allt högre grad fått finländska medier att konkurrera i kvalitet med produktioner som görs med mångdubbla budgetar. Sociala medier och artificiell intelligens har dessutom höjt volymen på det offentliga samtalet till en nivå där rim och reson inte alltid får plats.

För att Yle och hela den inhemska professionella mediesektorn ska kunna bibehålla sin plats i medborgarnas vardag, måste vi hålla oss i rörelse, utvecklas och ständigt möta nya utmaningar. Yle är redo att fortsätta söka gemensamma sätt att förena våra krafter för hela den finländska mediebranschens bästa. Våra största utmaningar är gemensamma.

I detta arbete är det värdefullt att även EU-kommissionens beslut understöder tanken på att Yles public service lever i tiden och blickar framåt. Framtidens utmaningar kan inte lösas med utgångspunkt i det förflutna.