ur

Se även úr, ur- och -ur.

Tvärspråkligt

Kod

ur

ur

1. (ISO 639-1) kod för språket urdu

Svenska

Preposition

ur

1. ut från ett avgränsat utrymme

   Trollkarlen drog två kaniner ur hatten

Översättningar

preposition

• bokmål: ut av
• engelska: out of ^(en), from ^(en)
• japanska: ～から外へ, ～から ^(ja)
• latin: ex ^(la)
• polska: z ^(pl), ze ^(pl)
• portugisiska: do ^(pt), da ^(pt), de ^(pt)
• tjeckiska: z ^(cs), ze ^(cs) (zevnitř)
• tyska: aus ^(de)

Substantiv

Böjningar av ur 1	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ur	uret	ur	uren
Genitiv	urs	urets	urs	urens

Böjningar av ur 2–3	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ur	uren, uret	urar	urarna
Genitiv	urs	urens, urets	urars	urarnas

Böjningar av ur 4	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ur	uren	urar	urarna
Genitiv	urs	urens	urars	urarnas

ur

1. mekanisk klocka; speciellt en bärbar

   Hyponymer: armbandsur, digitalt ur, fickur, fickrova, golvur, gökur, pendelur, radiostyrt ur, solur, väggur, urverk

   Hyperonymer: klocka

2. (meteorologi) (ymnig) nederbörd (regionalt särskilt snöfall, snöglopp) i förening med (stark) blåst (diagonalt fallande nederbörd), även allmännare: oväder, stormande nederbörd; eller kanske snarare skitväder (om nederbörd, jämför urväder)

   Användning: Används sällan självständigt men förekommer i fraser och sammansättningar.

   Fraser: snö och ur, ur och skur

   Sammansättningar: starur, urväder

   Etymologi: Av fornnordiska úr i liknande betydelse, från en urgermanska *ūrą, möjligen kognat med urin, fornengelska ēar (”våg, hav”), från ett äldre urgermanskt ord börjat på w som i urnordiskan fallit bort, jämför fornsvenska stavningensvarianten vur, möjligen kognat med var (sårvätska), fornengelska wær (”sjö”), till en rot hörande vatten.

   Varianter: urr, yr

   Besläktade ord: urra, yra, yrande

3. (runor) benämning av runan ᚢ i den yngre futharken

   1599: Runakenslanes läraspån (rundikten för ᚢ), Johannes Bureus:

   Ur i vaͤstan vaͤdher (ᚢᛦ ᛁ Vᛅᛋᛏᛆᚿ Vᛅᚧᚱ)

   Ur i västanväder

   1600: Granius Vulcanius (rundikten för ᚢ), Nicolaus Granius:

   ŭrvaͤder vaͤrʃt

   urväder värst

   1675: Kort underwijsning om then gambla swea-götha runa-ristning (rundikten för ᚢ), Olof Verelius:

   𝔙𝔯 𝔞ͤ𝔯 𝔴𝔞ͤ𝔯ʃ𝔱𝔞 𝔴𝔞ͤ𝔡𝔢𝔯

   Ur är värsta väder

   1685: Anticluverius (rundikten för ᚢ), Georg Stiernhielm:

   𝔙𝔲𝔯 𝔦 𝔚𝔞ͤʃ𝔱𝔞𝔫𝔴𝔞ͤ𝔡𝔢𝔯 𝔦.𝔢. 𝔘𝔯𝔴𝔞ͤ𝔡𝔢𝔯/𝔬𝔯𝔴𝔦𝔫𝔱𝔢𝔯

   Ur i västanväder, dvs urväder/urwinter

   1776: Runkalender i nya stilen (rundikten för ᚢ), Sven Digelius:

   Ur i uastan uirst (ᚢᚱ ᛁ ᚢᛆᛋᛏᛆᚿ ᚢᛁᚱᛋᛏ) – 16 typigt runbruk

   Ur i västan verst (ᚢᚱ ᛁ ᚢᛅᛋᛏᛆᚿ ᚢᛅᚱᛋᛏ) – korrigerat runbruk

   Etymologi: Av fornnordiska úr i samma betydelse, avseende vädret.

4. (ålderdomligt) arten uroxe (Bos primigenius), ett utdött oxdjur som nuvarande tamboskap härstammar från

   Sammansättningar: uroxe

   Varianter: ure (hane), ura (hona)

   Etymologi: Av fornnordiska úrr i samma betydelse. Kognat med fornengelska ūr samt engelska aurochs, fornhögtyska ūr, ūro, medelhögtyska ūr, ūre, medellågtyska ūr, ūrosse samt tyska auerochse.

Översättningar

mekanisk klocka

• bokmål: ur ^(no) n
• danska: ur ^(da)
• engelska: watch ^(en)
• estniska: kell ^(et)
• finska: kello ^(fi)
• franska: montre ^(fr)
• italienska: orologio ^(it)
• nederländska: horloge ^(nl)
• polska: zegar ^(pl) m
• portugisiska: relógio ^(pt)
• spanska: reloj ^(es)
• tjeckiska: hodiny ^(cs) f pl, hodinky ^(cs) f pl
• tyska: Uhr ^(de)

Verbpartikel

ur

1. så att något frigörs ur infästning eller liknande

   Dra ur antennsladden är du snäll.

2. så att något blir tomt

   Kan du tömma ur badkaret?

   Kocken gröpte först ur två apelsinhalvor.

   Vrid ur disktrasan ordentligt!

Se även [[ur-, ut, från]].

Danska

Substantiv

Böjningar av ur	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ur	uret	ure	urene
Genitiv	urs	urets	ures	urenes

ur n

1. klocka, ur

   Sammansättningar: bornholmerur, digitalur, kukur, lodur, lommeur, standur, stueur, verdensur, vægur, vækkeur

   Användning: Äldre stavningsform (före 1892?) är uhr.

Engelska

Förkortning

ur

1. (chattspråk) sammandragsförkortning av you och are
2. (chattspråk) förkortning av your

Se även: r, u, urs

Katalanska

Substantiv

Böjningar av ur	Singular	Plural
Maskulinum	ur	urs

ur m

1. uroxe

Älvdalska

Adverb

ur

1. hur