Hoppa till innehållet

unikum

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av unikum  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ unikum unikumet unikum unikumen
Genitiv unikums unikumets unikums unikumens

unikum n

  1. föremål som är det enda i sitt slag
    Den här boken är ett unikum.
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1877.[1] Av latinska unicus.
    Besläktade ord: unik

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. 2026: Svensk ordbok: "unikum"