feber

Se även Feber.

Svenska

Substantiv

Böjningar av feber	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	feber	febern	febrar	febrarna
Genitiv	febers	feberns	febrars	febrarnas

feber u

1. en temperaturhöjning hos en organism som resultat av en infektion

   Etymologi: Via latinska febris, ursprungligen från den etruskiske guden Februus.

   Synonymer: frossa

   Besläktade ord: febra, febrig, febril

   Sammansättningar: barnsängsfeber, ebolafeber, feberfri, feberhet, febertermometer, fotbollsfeber, gula febern, guldfeber, nervfeber, paratyfoidfeber, resfeber, rosfeber, scharlakansfeber, sorkfeber, tredagarsfeber, tyfoidfeber

Översättningar

temperaturhöjning i kroppen

• bokmål: feber ^(no) m
• danska: feber ^(da)
• engelska: fever ^(en) pyrexia ^(en)
• finska: kuume ^(fi)
• franska: fièvre ^(fr) f
• grönländska: feberi
• isländska: hitasótt, sótthiti, seyðingshiti, ólgusótt, hiti ^(is) m
• italienska: febbre ^(it) f
• japanska: 熱 ^(ja) (ねつ, netsu)
• jiddisch: פֿיבער m (fíber)
• latin: febris ^(la)
• nederländska: koorts ^(nl) mf
• polska: gorączka ^(pl)
• ryska: лихорадка ^(ru)
• spanska: fiebre ^(es) f
• sydsamiska: vaejlie
• tyska: Fieber ^(de) n

Danska

Substantiv

feber u

1. feber