Informationsteknik
Informationsteknik (IT) är ett brett samlingsbegrepp som oftast avser användning av datorer och internet för informationshantering.[1] Frågor som t.ex. ökad nätkapacitet, öppna data och integritet följer i digitaliseringens spår.[2]
Terminologi
[redigera | redigera wikitext]Förkortningen skrivs ofta med versaler, men Institutet för språk och folkminnen rekommenderar formen it och anger samtidigt att IT också är korrekt.[1] Varianten informationsteknologi förekommer under inflytande från engelskans information technology, men på svenska rekommenderas informationsteknik när det inte specifikt är vetenskapen om teknik som avses.[1]
Informations- och kommunikationsteknik (IKT) (eng. information and communication technologies, ICT) är ett vidare begrepp än IT som även omfattar kommunikationsteknik, men någon allmänt accepterad avgränsning finns inte.[3] Till IKT räknas bland annat datorer, programvara, internet, trådlösa nätverk, telefoni och medietjänster.[3]
I NIST:s terminologi omfattar IT såväl utrustning och sammankopplade system som programvara, inbyggd programvara, stödtjänster och närliggande resurser.[4] En alternativ NIST-definition beskriver området som tillämpade vetenskaper som rör insamling, representation, bearbetning, säkerhet, överföring, presentation, organisering, lagring och återsökning av data och information.[4]
Historisk utveckling
[redigera | redigera wikitext]Elektroniska datorer som ENIAC på 1940-talet följdes under 1950-talet av transistorbaserade, programmerbara datorer; efter mikroprocessorns införande 1971 kom under 1970- och 1980-talen allt mindre och billigare persondatorer, däribland IBM:s PC från 1981.[5]
År 1958 använde Harold J. Leavitt och Thomas L. Whisler benämningen information technology om en kombination av datorer, operationsanalys och simuleringsprogram; uttrycket blev dock allmänt spritt i USA först under 1980-talet.[6] Automatisk databehandling (ADB) är en äldre svensk benämning för IT som började användas på 1950-talet och kom ur bruk omkring 1990.[7]
ARPANET, som fick sin första nod 1969, blev en tidig föregångare till internet, vars utveckling byggde på forskning om paketförmedling och samverkan mellan forskningsinstitutioner.[8] Webben uppfanns av Tim Berners-Lee vid CERN 1989, och när CERN gjorde källkoden royaltyfri 1993 underlättades dess internationella spridning.[9]
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Informationsteknik används för att samla in, lagra, analysera, bearbeta, styra, visa, överföra och ta emot data och information.[4] Området omfattar också representation, organisering, sökning, presentation och skydd av information under olika delar av dess livscykel.[4]
Funktionerna utförs i informationssystem, alltså organiserade uppsättningar av resurser för insamling, bearbetning, underhåll, användning, delning, spridning eller gallring av information.[10] Sådana system kan bestå av samverkande hårdvara, programvara, data, människor, processer, lokaler och kommunikationsförbindelser som ordnas för att gemensamt uppnå ett eller flera angivna ändamål.[10]
Kommunikationsfunktionerna gör det möjligt att utbyta information genom bland annat internet, trådlösa nätverk, telefoni, videokonferenser och olika medietjänster.[3] Informationssäkerhet ska skydda information och informationssystem mot obehörig åtkomst, användning, röjande, störning, ändring och förstöring, med konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet som centrala skyddsmål.[11] Tillsammans gör funktionerna det möjligt att använda, dela och förvalta information i organisationer, tekniska system och digitala tjänster.[10]
Exempel på informationsteknik
[redigera | redigera wikitext]Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]IT-verksamhet innefattar både tekniska arbetsuppgifter och styrning; den europeiska kompetensramen e-CF grupperar yrkeskompetenserna i områdena planera, bygga, driva, möjliggöra och leda.[12] Vanliga delar av arbetet är teknikval, utveckling, integration, testning, driftsättning, övervakning, informationssäkerhet och underhåll av system och digitala tjänster.[13]
Före utvecklingen kartläggs användarnas behov, det problem som ska lösas samt tekniska, rättsliga och organisatoriska begränsningar.[14] Utveckling och förvaltning utförs ofta av multidisciplinära team med kompetenser inom bland annat produktledning, användarforskning, design, programmering och leveransledning.[15] I sådana team har tjänsteägaren helhetsansvar för utveckling, drift, riskhantering och fortlöpande förbättring, medan övriga roller bidrar utifrån sina specialistområden.[15]
Efter driftsättning behöver tjänsternas tillgänglighet, status och prestanda övervakas, samtidigt som lösningarna förvaltas och fortlöpande förbättras utifrån användarnas och organisationens behov.[16] Förändringar i en driftsatt tjänst bör baseras på användarundersökningar och följas av tester av bland annat kvalitet, tillgänglighet och säkerhet.[16] Säkerhets- och integritetsrisker hanteras genom val, införande och granskning av skyddsåtgärder samt kontinuerlig övervakning under systemens hela livscykel.[17]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]IT-utbildning på högskolenivå, oftast till systemvetare, civilingenjör eller högskoleingenjör, är numera ett vanligt inslag på högskolor och universitet. Informationsteknisk inriktning finns dessutom för gymnasieingenjör. Distansutbildningar bygger mycket på användandet av IKT.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Informationsteknik används inom bland annat offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård, utbildning och jordbruk för att tillhandahålla tjänster, nå användare och ge tillgång till marknader.[18] Digital offentlig infrastruktur kan bestå av elektroniska identiteter, betalningsplattformar och system för säkert informationsutbyte som används för digitala transaktioner och tjänster.[18] Inom hälso- och sjukvården kan digitala lösningar underlätta informationsdelning och beslutsfattande samt bidra till effektivare vårdsystem och mer jämlik tillgång till vård.[19] I utbildning används digital teknik för att vidga möjligheterna till undervisning och livslångt lärande och för att stödja lärande, undervisning och utbildningsresultat.[20] För privatpersoner hör kommunikation, informationssökning, strömmad video och internetbank till de vanligaste användningsområdena för internet i EU.[21]
Samhällsfrågor
[redigera | redigera wikitext]Tillgången till IT är ojämnt fördelad mellan länder och mellan stad och landsbygd, medan kostnaden för uppkoppling fortfarande är ett hinder i låginkomstländer.[22] När personuppgifter delas, samlas in och behandlas uppstår integritetsfrågor om människors kontroll över sina uppgifter och skydd mot bland annat missbruk och obehörig åtkomst.[23] Digitaliseringens miljöbelastning omfattar råvaruutvinning, energi- och vattenförbrukning samt elektronikavfall från utrustning, nätverk och datacenter under den digitala ekonomins hela livscykel.[24]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 ”Vad står it för, och hur skrivs det?”. Institutet för språk och folkminnen. https://frageladan.isof.se/faqs/21294. Läst 2 september 2026.
- ↑ Fransson, Anne-Marie; Ståhl, Anne Mousa; Jönsson, Camilla; Elmehagen, Christian; Hagman, Göran; Reinius, Joakim; Frisell, Kajsa; Lundberg, Lars; et al. (18 februari 2016). ”Omsorg genom bredband – digitalisering i praktiken” (PDF). Bredbandsforum. sid. 21, 30. Arkiverad från originalet den 13 september 2016. https://web.archive.org/web/20160913152029/http://bredbandsforum.se/Global/Bilder/Bredbandsforums%20Praktikfallsgrupp%20%e2%80%93%20Slutrapport%202016-02-18.pdf. Läst 16 september 2017.
- 1 2 3 ”Information and Communication Technologies (ICT)” (på engelska). AIMS. Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation. https://aims.fao.org/information-and-communication-technologies-ict. Läst 2 september 2026.
- 1 2 3 4 ”Information technology (IT)” (på engelska). Computer Security Resource Center Glossary. National Institute of Standards and Technology. https://csrc.nist.gov/glossary/term/information_technology. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Computers” (på engelska). Timeline of Computer History. Computer History Museum. https://www.computerhistory.org/timeline/computers/. Läst 2 september 2026.
- ↑ Haigh, Thomas (2001). ”Inventing Information Systems: The Systems Men and the Computer, 1950–1968” (på engelska). Business History Review 75 (1): sid. 15–61. doi:. https://www.cambridge.org/core/journals/business-history-review/article/inventing-information-systems-the-systems-men-and-the-computer-19501968/FA4928B09664528120ABF4FBC709A89A. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”ADB”. IDG:s ordlista. Computer Sweden. 1 november 2019. https://it-ord.computersweden.se/ord/adb/. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”A Brief History of the Internet” (på engelska). Internet Society. 1997. https://www.internetsociety.org/internet/history-internet/brief-history-internet/. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”The birth of the Web” (på engelska). CERN. https://home.cern/science/computing/the-birth-of-the-web/. Läst 2 september 2026.
- 1 2 3 ”Information system” (på engelska). Computer Security Resource Center Glossary. National Institute of Standards and Technology. https://csrc.nist.gov/glossary/term/information_system. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Standards for Security Categorization of Federal Information and Information Systems” (på engelska). National Institute of Standards and Technology. februari 2004. https://csrc.nist.gov/pubs/fips/199/final. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”e-Competence Framework” (på engelska). IT Professionalism Europe. https://itprofessionalism.org/professionalism/e-competence-framework/. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Technology” (på engelska). Service Manual. Government Digital Service. https://www.gov.uk/service-manual/technology. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”How the discovery phase works” (på engelska). Service Manual. Government Digital Service. https://www.gov.uk/service-manual/agile-delivery/how-the-discovery-phase-works. Läst 2 september 2026.
- 1 2 ”What each role does in a service team” (på engelska). Service Manual. Government Digital Service. https://www.gov.uk/service-manual/the-team/what-each-role-does-in-service-team. Läst 2 september 2026.
- 1 2 ”How the live phase works” (på engelska). Service Manual. Government Digital Service. https://www.gov.uk/service-manual/agile-delivery/how-the-live-phase-works. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Risk Management Framework for Information Systems and Organizations: A System Life Cycle Approach for Security and Privacy” (på engelska). National Institute of Standards and Technology. 1 december 2018. https://csrc.nist.gov/pubs/sp/800/37/r2/final. Läst 2 september 2026.
- 1 2 ”Digital and AI” (på engelska). Världsbanksgruppen. https://www.worldbank.org/en/topic/digital/overview. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Digital health” (på engelska). Världshälsoorganisationen. https://www.who.int/health-topics/digital-health. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”AI and technologies in education” (på engelska). Unesco. https://www.unesco.org/en/digital-education. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”People online in 2024” (på engelska). Eurostat. 17 december 2024. https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-eurostat-news/w/ddn-20241217-1. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Global Internet use continues to rise but disparities remain, especially in low-income regions” (på engelska). Internationella teleunionen. 27 november 2024. https://www.itu.int/en/mediacentre/Pages/PR-2024-11-27-facts-and-figures.aspx. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Protecting you in our digital world” (på engelska). Europeiska dataskyddsstyrelsen. https://www.edpb.europa.eu/home_en. Läst 2 september 2026.
- ↑ ”Digital Economy Report 2024: Shaping an environmentally sustainable and inclusive digital future” (på engelska) (PDF). Förenta nationernas konferens om handel och utveckling. 2024. https://unctad.org/system/files/official-document/der2024_en.pdf. Läst 2 september 2026.
|