Hoppa till innehållet

Carolyn Bertozzi

Från Wikipedia
Carolyn Bertozzi Nobelpristagare i kemi 2022
Carolyn Bertozzi, 14 november 2011.
Född10 oktober 1966[1] (59 år)
Boston, Massachusetts, USA
Medborgare iUSA[2]
Utbildad vidLexington High School
Harvard University, filosofie kandidat, [3]
University of California, Berkeley, filosofie doktor, [3]
SysselsättningKemist[4][5][6], biokemist[7], universitetslärare
ArbetsgivareAmerican Cancer Society (1993–1995)[3]
University of California, Berkeley (1996–2015)[3]
University of California, San Francisco (2000–2015)[3]
Lawrence Berkeley National Laboratory (2007–2015)[3]
Stanford University (2015–)[3]
FöräldrarWilliam Bertozzi
Utmärkelser
Nobelpriset i kemi 2022
Wolfpriset i kemi 2022
Se lista
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Carolyn Ruth Bertozzi, född 10 oktober 1966 i Boston i Massachusetts, är en amerikansk kemist verksam vid Stanford University.

Bertozzis forskning har bland annat kretsat kring kemiska reaktioner i levande celler och organismer.[8][9] Hon tilldelades Nobelpriset i kemi 2022, tillsammans med Morten Meldal och Karl Barry Sharpless, för utvecklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.[10]

Bertozzi är dotter till en professor i fysikMassachusetts Institute of Technology och växte upp i en akademisk miljö i Lexington. Hon studerade biologi och kemi vid Harvard University och doktorerade i kemi vid University of California i Berkeley år 1993[11] med avhandlingen Synthesis and biological activity of carbon-linked glycosides.

Efter en period som postdoktor blev hon docent, och senare professor vid samma universitet. År 2000 utnämndes hon till professor i molekylär- och cellfarmakologi vid universitetets campus i San Francisco och två år senare till professor i kemi och molekylär- och cellbiologi vid universitetets campus i Berkeley.[12]

Bertozzi utnämndes till professor i kemi vid Stanford University år 2015.[12]

Bertozzi kom ut som lesbisk i slutet av 1980-talet. Hon har i flera intervjuer talat om utmaningarna hon mötte som ung homosexuell forskare.[13]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. läs online, www.invent.org .[källa från Wikidata]
  2. Carolyn Bertozzi, Profile of Carolyn Bertozzi. Interview by Tinsley Davis, vol. 107, 7, Proceedings of the National Academy of Sciences, 16 februari 2010, s. 2737-2739, 10.1073/PNAS.0914469107, PubMed-ID: 20160128, läs online.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 3 4 5 6 7 läs online, www.lincei.it .[källa från Wikidata]
  4. Data explosion fuels search for drugs, vol. 400, 6746, Nature, 1 augusti 1999, s. 799-800, 10.1038/23532, PubMed-ID: 10466732, läs online.[källa från Wikidata]
  5. Carina Dennis, Sweet revenge, vol. 423, 6940, Nature, 1 juni 2003, s. 580-582, 10.1038/423580A, PubMed-ID: 12789309, läs online.[källa från Wikidata]
  6. Virginia Gewin, Turning point: Adam de la Zerda, vol. 496, 7445, Nature, 17 april 2013 och april 2013, s. 389-389, 10.1038/NJ7445-389A, läs online.[källa från Wikidata]
  7. Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 11725716007749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  8. ”Nobel Prize predictions see honors for gene editing technology”. Reuters. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151001123229/http://www.reuters.com/article/2015/09/24/us-nobel-predictions-thomsonreuters-idUSKCN0RO0BB20150924. Läst 30 september 2015.
  9. ”Arkiverade kopian”. Business Insider. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151001081808/http://uk.businessinsider.com/thompson-reuters-nobel-predictions-2015-9?r=US&IR=T. Läst 30 september 2015.
  10. ”The Nobel Prize in Chemistry 2022” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2022/bertozzi/facts/. Läst 5 oktober 2022.
  11. ”Profile of Carolyn Bertozzi” (på engelska). https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.0914469107. Läst 6 oktober 2022.
  12. 1 2 ”Mitgliederverzeichnis | Expertensuche” (på tyska). https://www.leopoldina.org/mitgliederverzeichnis/mitglieder/member/Member/show/carolyn-bertozzi/. Läst 6 oktober 2022.
  13. ”One on one with Carolyn Bertozzi” (på engelska). Chemical & Engineering News. https://cen.acs.org/biological-chemistry/One-on-one-with-Carolyn-Bertozzi/100/i12. Läst 9 oktober 2024.
  14. läs online, clintonwhitehouse4.archives.gov , läst: 27 maj 2022.[källa från Wikidata]
  15. läs online, www.iotasigmapi.org .[källa från Wikidata]
  16. läs online, scheringstiftung.de .[källa från Wikidata]
  17. läs online, chicagoacs.org .[källa från Wikidata]
  18. läs online, newyorkacs.online .[källa från Wikidata]
  19. läs online, boehringer-ingelheim-stiftung.de .[källa från Wikidata]
  20. läs online, science.osti.gov , läst: 27 maj 2022.[källa från Wikidata]
  21. läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  22. läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  23. National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: carolyn-bertozzi.[källa från Wikidata]
  24. läs online, royalsociety.org , läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
  25. läs online, chemh.stanford.edu , läst: 30 april 2026.[källa från Wikidata]
  26. läs online, www.chem.tamu.edu .[källa från Wikidata]
  27. läs online, Nobelprize.org , läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  28. läs online, www.uu.nl .[källa från Wikidata]
  29. läs online, www.dicksonprize.pitt.edu .[källa från Wikidata]
  30. läs online, www.seaborg.ucla.edu .[källa från Wikidata]
  31. läs online, welch1.org .[källa från Wikidata]
  32. läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]