Journal Articles by Jessica Storbjörk
Background: Clinical studies of alcohol and drug treatment outcomes frequently apply participant
... more Background: Clinical studies of alcohol and drug treatment outcomes frequently apply participant
eligibility criteria (EC), which may exclude real-world treatment seekers, impairing the representativeness
of studied samples. Some research exists on the impact of EC on alcohol treatment seekers. Little is known about drug treatment and country differences. Objectives: We tested and compared the degree to which commonly used EC exclude real-world treatment seekers with problem alcohol and drug use in Sweden and Australia, and compared the impact of EC on outcomes. Methods: Two large naturalistic and comparative service user samples were used. Respondents were recruited in Stockholm County (n = 1,865; data collection 2000–2002), and Victoria and Western Australia (n =796; in 2012–2013). Follow-up interviews were conducted after 1 year. Cross-tabulations, Chi-square (χ2) tests and logistic regressions were used. Results: Percentages of the samples excluded by individual EC ranged from 5% (lack of education/literacy) to 70% (social instability) among Swedish alcohol cases and from 2% (low alcohol problem severity) to 69% (psychiatric medication) among Australian counterparts; and from 2% (age 60+ years) to 82% (social instability) among Swedish drug
cases and from 1% (age 60+ years) to 67% (psychiatric medication) among Australian counterparts. Country differences and differences across substances appeared independent of country effect. Co-morbid psychiatric medication, noncompliance, poly drug use, and low education EC caused positive 1-year outcome bias; whereas female sex and old age introduced negative outcome bias. Conclusions/Importance: Commonly used EC exclude large proportions of treatment seekers. This may impair generalizability of clinical research, and the effects of many EC differ by country and drug type.
Reference: Storbjörk, Jessica, Garfield, Joshua, Larner, Andrew (2016). Implications of eligibility criteria on the generalizability of alcohol and drug treatment outcome research: A study of real-world treatment-seekers in Sweden and in Australia. Substance Use & Misuse, DOI: 10.1080/10826084.2016.1240695 (ePub 16 Nov 2016).
Abstract
Introduction and Aims. It has been acknowledged that participants in clinical trials dif... more Abstract
Introduction and Aims. It has been acknowledged that participants in clinical trials differ from real-world service users, primarily due to the extensive use of research eligibility criteria (EC). Generalisability and outcome bias become pressing issues when evidence-based treatment guidelines, crystallised from outcome research, influence treatment provision.This study reports on the effects of EC on generalisability and short- and long-term outcomes among real-world treatment-seekers. Design and Methods. Ten of the most commonly used EC were operationalised and applied to a large representative service user sample
(n = 1125) from Stockholm County, Sweden, to determine the percentage of real-world problem alcohol users that would have been excluded by each EC and the extent to which EC bias the 1 and 6-year alcohol outcomes. Results. Individual EC excluded between 5% and 80% of real-world service users and 96% would have been excluded by at least one EC. Most of the EC introduced a positive/upwards bias in 1- and 6-year outcomes. Most notably, the removal of the unmotivated/non-compliant service users caused an upwards bias that would considerably boost estimates of treatment effectiveness. Other bias effects were
smaller. Six-year effects were generally higher than for 1 year. Discussion and Conclusions. Outcome studies that exclude complex and non-compliant cases are not representative of real-world service users, and thus effectiveness estimates from clinical trials are biased by several commonly used EC.EC should be used judiciously and be taken into account in practice guidelines.
This burgeoning research area should be further developed.
Reference: Storbjörk, Jessica (2014). Implications of enrolment eligibility criteria in alcohol treatment outcome research: Generalizability and potential bias in 1- and 6-year outcomes. Drug & Alcohol Review, 33(6), 604-611 (published online 10 Oct 2014; DOI: 10.1111/dar.12211).
Papers by Jessica Storbjörk
Contemporary Drug Problems
Drug-related harms continue to increase globally and governments struggle in search of effective ... more Drug-related harms continue to increase globally and governments struggle in search of effective and legitimate countermeasures. The choice between policy options is intertwined with the arguments that dominate drug policy discussions, which in turn are closely related to who has access to the policy debate. In this study, we examine stakeholders’ visibility and moral justifications of argumentation in the Swedish drug policy debate in the media (2015–2021). Justification analysis (JA) is used as a methodological and theoretical tool to illustrate the moral principles behind the claims by the stakeholders. The results show that the most visible stakeholders were politicians, government agencies and molders of public opinion. Furthermore, the stakeholders with successful active attempts to participate in the debate were molders of public opinion, NGOs, and politicians. The silent stakeholders in the media were people who use drugs and significant others. Stakeholders generally revolv...
This article is part of a larger treatment system study entitled Women and Men in Swedish Alcohol... more This article is part of a larger treatment system study entitled Women and Men in Swedish Alcohol and Drug Treatment carried out in Stockholm County. The goal is to analyse and describe the reasons ...
The chapter summarizes the rationale, aims, methods, results and conclusions of the study "A... more The chapter summarizes the rationale, aims, methods, results and conclusions of the study "A reformed substance abuse treatment system? Actors, arguments and power". The project studies a far-reaching reform proposal in which it was suggested that Swedish substance abuse treatment should be transferred from the municipal social services to the regional level health care system.Book Abstract: Globalisation influences not only legitimate economicsectors, but also affects developments onthe illicit drug market and the proportion of thosein treatment who are members of minority ethnicpopulations. In a rapidly changing world, theneed for information increases accordingly. Here,then, emerges an important task for science, especiallyin the light of the European endeavour forevidencebased drug policy. Recent years show analmost exponential increase in the use of onlinedata collection and analysis in social drug researchand, in some European countries fasterthan in others, research...
En karta av vagar ut ur missbruket (A map of the paths out of misuse) : [Recension av: Blomqvist,... more En karta av vagar ut ur missbruket (A map of the paths out of misuse) : [Recension av: Blomqvist, J. ”Att sluta med narkotika – med och utan behandling”]
Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2010
Contemporary Drug Problems, 2006
This article focuses on the interplay between reported informal, formal and legal pressure and se... more This article focuses on the interplay between reported informal, formal and legal pressure and self-choice in treatment entry. The representative sample of those entering treatment for alcohol or drugs problems in Stockholm County, Sweden includes 1865 clients (71% men). Most respondents reported that it was their own idea to come to treatment (81%). It was also common to report reasons for entering treatment indicating different forms of perceived pressures, especially informal pressures (75%), but also formal and legal pressures. Informal pressure from someone close was a particularly important reason for treatment entry. Informal pressure was found to be positively associated with the feeling of self-choice in treatment entry, whereas perceptions of formal pressure (and particularly legal pressure) mainly were negatively related to self-choice. Most of those reporting self-choice in treatment entry also reported informal, formal, or legal pressure as reasons for coming to treatment.
Substance use & misuse, Jan 16, 2016
Clinical studies of alcohol and drug treatment outcomes frequently apply participant eligibility ... more Clinical studies of alcohol and drug treatment outcomes frequently apply participant eligibility criteria (EC), which may exclude real-world treatment seekers, impairing the representativeness of studied samples. Some research exists on the impact of EC on alcohol treatment seekers. Little is known about drug treatment and country differences. We tested and compared the degree to which commonly used EC exclude real-world treatment seekers with problem alcohol and drug use in Sweden and Australia, and compared the impact of EC on outcomes. Two large naturalistic and comparative service user samples were used. Respondents were recruited in Stockholm County (n = 1,865; data collection 2000-2002), and Victoria and Western Australia (n = 796; in 2012-2013). Follow-up interviews were conducted after 1 year. Cross-tabulations, Chi-square (χ(2)) tests and logistic regressions were used. Percentages of the samples excluded by individual EC ranged from 5% (lack of education/literacy) to 70% (...
Contemporary Drug Problems, 2009
“Women and Men in Swedish Alcohol and Drug Treatment” studies how people with alcohol and drug pr... more “Women and Men in Swedish Alcohol and Drug Treatment” studies how people with alcohol and drug problems come to treatment. The focus is on different alcohol- and drug-related life events in the year prior to treatment and whether or not these events contributed to treatment entry. The importance of these events is also studied in relation to level of marginalization. The representative cross-sectional sample includes 1865 clients (71% men) interviewed inperson when entering inpatient and outpatient treatment facilities. Most respondents reported events in the year prior to treatment and these were also perceived as contributors to treatment. Events related to significant others and health workers seem to be of greatest importance for treatment entry. These events happen to a lot of the problematic alcohol and drug users and are viewed as strong contributing factors by the respondents. More marginalized people and misusers with more severe addiction problems experience more events. A curvilinear relationship (somewhat U-shaped) was found between level of marginalization and events as contributors to treatment: the least marginalized people are most likely to report events as contributors, people in between are the least likely and the most marginalized people are likely to report events as contributors to treatment, given that they have experienced the event.
* I rapportens tabeller benämns baslinjeintervjun (den initiala intervjun) för T1, ettårsuppföljn... more * I rapportens tabeller benämns baslinjeintervjun (den initiala intervjun) för T1, ettårsuppföljningen för T2 och femårsuppföljningen för T3. Tabell 2. Bakgrundsuppgifter för personer med tungt alkohol-eller drogmissbruk, procent. Tungt missbruk av: Alkohol (n=206) Droger (n =144) Kön Kvinna Man 66 Ålder Under 35 år 16 35-49 år 42 50 år och äldre 42 Civilstånd Gift 18 Sambo 12 Ensamstående (tidigare gift/sambo) 53 Ensamstående (aldrig gift/sambo) 18 Utbildning Grundskola 9 år (inkl. oavslutad) 26 2-årigt gymnasium (inkl. enstaka ämnen) 38 3-årigt gymnasium (inkl. eftergymn.) 27 Universitetsexamen 8 Huvudsakligt boende Egen bostad, andrahand 70 Hos andra, kollektiv 5 Boende organiserat av myndighet 11 Bostadslös 12 Annat 2 Sysselsättning Yrkesarbetande 18 Arbetslös 23 Pensionär 25 Sjukskriven el. på institution 31 Annan 2
Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2015
Substance Use & Misuse, 2012
This commentary discusses some prerequisites for and potential changes in drug user participation... more This commentary discusses some prerequisites for and potential changes in drug user participation in treatment, decision-making, and policy in Sweden. What possibilities and obstacles are there for ...
Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2011
AIM While gender differences in substance use/problems have been found to be smaller in more gend... more AIM While gender differences in substance use/problems have been found to be smaller in more gender-equal countries such as Sweden, gender-specific norms still prevail, and women's (mis)use continues to be more condemned than men's. This article analyses and discusses similarities and differences between the sexes in alcohol and drug treatment in terms of men's and women's treatment experiences, consumption/problems, social situation, and life-domain problems. METHOD 1865 respondents were interviewed (structured interview) at the beginning of a new treatment episode in 2000–2002 in Stockholm County (sample representative of those starting a new treatment episode for alcohol or drug problems in Stockholm County). Responses are cross-tabulated by sex and multivariate logistic regression is used to predict whether men or women have more severe problems in various life domains of the Addiction Severity Index (ASI composite scores). Results Bivariate analyses showed that ...
Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2013
BACKGROUND-Far-reaching changes in the Swedish substance abuse treatment system (SAT) were propos... more BACKGROUND-Far-reaching changes in the Swedish substance abuse treatment system (SAT) were proposed by a state-commissioned inquiry in 2011. The proposal implied a break with the social tradition of SAT. It was suggested that the treatment responsibility should be transferred from the municipal social services to the regional-level health care system; and that compulsory treatment in its present form (assessed by/paid for by social services, run by the state) should be abolished and become incorporated into coercive psychiatric care provided by health care. A lively debate arose, and the vast majority of stakeholders sought to articulate their arguments. AIM-The study analysed the development of Swedish SAT by examining the policy process from reform proposal to government bill in 2013. METHOD-Content analysis was used to analyse written comments on the proposal submitted to the Ministry of Health and Social Affairs by close to 200 stakeholders. The goal was to empirically chart and examine the arguments for and against as well as advocates and opponents of the reform. With the government bill at hand, we retrospectively sorted out the winning arguments in the now highly contested SAT field and which actors were able to influence the process. CONCLUSIONS-The article discloses that the mixed response and rather critical voices in most groups, including social/medical professions and government bureaucracy, helped block the responsibility shifts, and that reformations of subsystems like SAT are difficult to carry out as freestanding projects within larger systems of social and health care.
Uploads
Journal Articles by Jessica Storbjörk
eligibility criteria (EC), which may exclude real-world treatment seekers, impairing the representativeness
of studied samples. Some research exists on the impact of EC on alcohol treatment seekers. Little is known about drug treatment and country differences. Objectives: We tested and compared the degree to which commonly used EC exclude real-world treatment seekers with problem alcohol and drug use in Sweden and Australia, and compared the impact of EC on outcomes. Methods: Two large naturalistic and comparative service user samples were used. Respondents were recruited in Stockholm County (n = 1,865; data collection 2000–2002), and Victoria and Western Australia (n =796; in 2012–2013). Follow-up interviews were conducted after 1 year. Cross-tabulations, Chi-square (χ2) tests and logistic regressions were used. Results: Percentages of the samples excluded by individual EC ranged from 5% (lack of education/literacy) to 70% (social instability) among Swedish alcohol cases and from 2% (low alcohol problem severity) to 69% (psychiatric medication) among Australian counterparts; and from 2% (age 60+ years) to 82% (social instability) among Swedish drug
cases and from 1% (age 60+ years) to 67% (psychiatric medication) among Australian counterparts. Country differences and differences across substances appeared independent of country effect. Co-morbid psychiatric medication, noncompliance, poly drug use, and low education EC caused positive 1-year outcome bias; whereas female sex and old age introduced negative outcome bias. Conclusions/Importance: Commonly used EC exclude large proportions of treatment seekers. This may impair generalizability of clinical research, and the effects of many EC differ by country and drug type.
Reference: Storbjörk, Jessica, Garfield, Joshua, Larner, Andrew (2016). Implications of eligibility criteria on the generalizability of alcohol and drug treatment outcome research: A study of real-world treatment-seekers in Sweden and in Australia. Substance Use & Misuse, DOI: 10.1080/10826084.2016.1240695 (ePub 16 Nov 2016).
Introduction and Aims. It has been acknowledged that participants in clinical trials differ from real-world service users, primarily due to the extensive use of research eligibility criteria (EC). Generalisability and outcome bias become pressing issues when evidence-based treatment guidelines, crystallised from outcome research, influence treatment provision.This study reports on the effects of EC on generalisability and short- and long-term outcomes among real-world treatment-seekers. Design and Methods. Ten of the most commonly used EC were operationalised and applied to a large representative service user sample
(n = 1125) from Stockholm County, Sweden, to determine the percentage of real-world problem alcohol users that would have been excluded by each EC and the extent to which EC bias the 1 and 6-year alcohol outcomes. Results. Individual EC excluded between 5% and 80% of real-world service users and 96% would have been excluded by at least one EC. Most of the EC introduced a positive/upwards bias in 1- and 6-year outcomes. Most notably, the removal of the unmotivated/non-compliant service users caused an upwards bias that would considerably boost estimates of treatment effectiveness. Other bias effects were
smaller. Six-year effects were generally higher than for 1 year. Discussion and Conclusions. Outcome studies that exclude complex and non-compliant cases are not representative of real-world service users, and thus effectiveness estimates from clinical trials are biased by several commonly used EC.EC should be used judiciously and be taken into account in practice guidelines.
This burgeoning research area should be further developed.
Reference: Storbjörk, Jessica (2014). Implications of enrolment eligibility criteria in alcohol treatment outcome research: Generalizability and potential bias in 1- and 6-year outcomes. Drug & Alcohol Review, 33(6), 604-611 (published online 10 Oct 2014; DOI: 10.1111/dar.12211).
Fulltext: https://www.degruyter.com/view/j/nsad.2016.33.issue-2/nsad-2016-0010/nsad-2016-0010.xml
Fulltext: https://www.degruyter.com/view/j/nsad.2015.32.issue-2/nsad-2015-0014/nsad-2015-0014.xml
Papers by Jessica Storbjörk
eligibility criteria (EC), which may exclude real-world treatment seekers, impairing the representativeness
of studied samples. Some research exists on the impact of EC on alcohol treatment seekers. Little is known about drug treatment and country differences. Objectives: We tested and compared the degree to which commonly used EC exclude real-world treatment seekers with problem alcohol and drug use in Sweden and Australia, and compared the impact of EC on outcomes. Methods: Two large naturalistic and comparative service user samples were used. Respondents were recruited in Stockholm County (n = 1,865; data collection 2000–2002), and Victoria and Western Australia (n =796; in 2012–2013). Follow-up interviews were conducted after 1 year. Cross-tabulations, Chi-square (χ2) tests and logistic regressions were used. Results: Percentages of the samples excluded by individual EC ranged from 5% (lack of education/literacy) to 70% (social instability) among Swedish alcohol cases and from 2% (low alcohol problem severity) to 69% (psychiatric medication) among Australian counterparts; and from 2% (age 60+ years) to 82% (social instability) among Swedish drug
cases and from 1% (age 60+ years) to 67% (psychiatric medication) among Australian counterparts. Country differences and differences across substances appeared independent of country effect. Co-morbid psychiatric medication, noncompliance, poly drug use, and low education EC caused positive 1-year outcome bias; whereas female sex and old age introduced negative outcome bias. Conclusions/Importance: Commonly used EC exclude large proportions of treatment seekers. This may impair generalizability of clinical research, and the effects of many EC differ by country and drug type.
Reference: Storbjörk, Jessica, Garfield, Joshua, Larner, Andrew (2016). Implications of eligibility criteria on the generalizability of alcohol and drug treatment outcome research: A study of real-world treatment-seekers in Sweden and in Australia. Substance Use & Misuse, DOI: 10.1080/10826084.2016.1240695 (ePub 16 Nov 2016).
Introduction and Aims. It has been acknowledged that participants in clinical trials differ from real-world service users, primarily due to the extensive use of research eligibility criteria (EC). Generalisability and outcome bias become pressing issues when evidence-based treatment guidelines, crystallised from outcome research, influence treatment provision.This study reports on the effects of EC on generalisability and short- and long-term outcomes among real-world treatment-seekers. Design and Methods. Ten of the most commonly used EC were operationalised and applied to a large representative service user sample
(n = 1125) from Stockholm County, Sweden, to determine the percentage of real-world problem alcohol users that would have been excluded by each EC and the extent to which EC bias the 1 and 6-year alcohol outcomes. Results. Individual EC excluded between 5% and 80% of real-world service users and 96% would have been excluded by at least one EC. Most of the EC introduced a positive/upwards bias in 1- and 6-year outcomes. Most notably, the removal of the unmotivated/non-compliant service users caused an upwards bias that would considerably boost estimates of treatment effectiveness. Other bias effects were
smaller. Six-year effects were generally higher than for 1 year. Discussion and Conclusions. Outcome studies that exclude complex and non-compliant cases are not representative of real-world service users, and thus effectiveness estimates from clinical trials are biased by several commonly used EC.EC should be used judiciously and be taken into account in practice guidelines.
This burgeoning research area should be further developed.
Reference: Storbjörk, Jessica (2014). Implications of enrolment eligibility criteria in alcohol treatment outcome research: Generalizability and potential bias in 1- and 6-year outcomes. Drug & Alcohol Review, 33(6), 604-611 (published online 10 Oct 2014; DOI: 10.1111/dar.12211).
Fulltext: https://www.degruyter.com/view/j/nsad.2016.33.issue-2/nsad-2016-0010/nsad-2016-0010.xml
Fulltext: https://www.degruyter.com/view/j/nsad.2015.32.issue-2/nsad-2015-0014/nsad-2015-0014.xml
Abstract of the Handbook
With contributions from leading international academics across the social sciences, this accessible takes a critical look at the key contemporary issues and debates in the field. The 39 chapters are divided into three parts: Part I Central Social Science Theories Drug and Alcohol Studies Part II Pillars in Social Science Drug and Alcohol Studies Part III Controversies and New Approaches in Social Science Drug and Alcohol Studies This Handbook is an excellent reference text for the growing number of academics, students, scientists and practitioners in the drug and alcohol studies community.
Reference: Klingemann, Harald & Storbjörk, Jessica (2016). The Treatment Response: Systemic Features, Paradigms and Socio-Cultural Frameworks. In Torsten Kolind, Betsy Thom & Geoffrey Hunt (Eds.), The SAGE Handbook of drug and alcohol studies – social science approaches, pp. 260-286. London: SAGE Publications Ltd.
Reference: Storbjörk, Jessica, Christophs, Irja, Samuelsson, Eva, Milander Yazdanpanah, Sarah (2016). A study of service user involvement in practice in the Swedish substance abuse treatment system: Methods, participants, and outcomes. SoRAD report 69. Stockholm: Stockholm University, Centre for Social Research on Alcohol and Drugs.
Fulltext: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133815
The usual format of the European Society for Social Drug Research’s annual book is 8-10 chapters, but this year the choice has been made to incorporate a greater number of short contributions, in the form of 21 ‘snapshots’, written by social scientists working in 11 European countries.
Storbjörk summarizes the results of a study examining the development of Swedish substance abuse treatment system (SAT) in recent years. A far-reaching reform proposal was launched in 2011, suggesting that treatment responsibility should be transferred from the social services to the regional-level health care system. No such reform was pursued and the study analyses the arguments of advocates and opponents. Explanations for blocking of reformation are sought in theories favoring existing arrangements and those with strong positions. Such theories stress the infrequency of major change and the study confirms that reformations of SAT are difficult to carry out as freestanding projects within larger systems of social and health care"
Antologi.
Hur kan vi förstå alkoholens och drogernas roll i samhället? Hur definieras problemen, hur hanteras de och vilka konsekvenser får detta? Studier kring dessa frågor ger kunskap om moraliska och politiska dilemman, maktförhållanden, strukturer och förändringsprocesser. Frågorna öppnar upp för en diskussion kring gränsdragningar och spänningar i samhället. Boken har en samhällsvetenskaplig utgångspunkt och bidrar till ett kritiskt och reflekterande tänkande kring rusmedelsfrågan, en fråga som är alltför komplex för att endast kläs i medicinska termer, vilket ofta skapar en snäv problembild. Antologin behandlar bl.a. politik, sociala konstruktioner, genus, vård och välfärd. Den ger högskolestuderande en god ingång till och överblick över ämnet. Den riktar sig också till andra intressenter såsom yrkesverksamma inom välfärdssektorn, politiker, tjänstemän, journalister, föreningsaktiva, debattörer och den samhällsintresserade medborgaren.
Tretton forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet, medverkar: Maria Abrahamson, Jan Blomqvist, Jenny Cisneros Örnberg, Hanna Enefalk, Evy Gunnarsson, Nina-Katri Gustafsson, Karin Heimdahl, Mona Livholts, Therese Reitan, Filip Roumeliotis, Jessica Storbjörk, Johan Svensson och Jukka Törrönen. Författarna har sin hemvist inom sociologi, socialt arbete, statsvetenskap, historia, psykologi och folkhälsovetenskap."
Se Stockholms universitets förlag: http://www.suforlag.se/1100/1100.asp?id=4112e
Antologi.
Hur kan vi förstå alkoholens och drogernas roll i samhället? Hur definieras problemen, hur hanteras de och vilka konsekvenser får detta? Studier kring dessa frågor ger kunskap om moraliska och politiska dilemman, maktförhållanden, strukturer och förändringsprocesser. Frågorna öppnar upp för en diskussion kring gränsdragningar och spänningar i samhället. Boken har en samhällsvetenskaplig utgångspunkt och bidrar till ett kritiskt och reflekterande tänkande kring rusmedelsfrågan, en fråga som är alltför komplex för att endast kläs i medicinska termer, vilket ofta skapar en snäv problembild. Antologin behandlar bl.a. politik, sociala konstruktioner, genus, vård och välfärd. Den ger högskolestuderande en god ingång till och överblick över ämnet. Den riktar sig också till andra intressenter såsom yrkesverksamma inom välfärdssektorn, politiker, tjänstemän, journalister, föreningsaktiva, debattörer och den samhällsintresserade medborgaren.
Tretton forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet, medverkar: Maria Abrahamson, Jan Blomqvist, Jenny Cisneros Örnberg, Hanna Enefalk, Evy Gunnarsson, Nina-Katri Gustafsson, Karin Heimdahl, Mona Livholts, Therese Reitan, Filip Roumeliotis, Jessica Storbjörk, Johan Svensson och Jukka Törrönen. Författarna har sin hemvist inom sociologi, socialt arbete, statsvetenskap, historia, psykologi och folkhälsovetenskap."""
Storbjörks kapitel redovisar klienternas perspektiv: syn på vårdkedjeprojektet, vården, samordnaren, sin delaktighet i vården/planeringen samt hur deras situation förändrades under deras år i projektet och studien.
The main data is from the Women and men in Swedish alcohol and drug treatment-study, with a representative sample of clients as well as complementary data on the views of staff and the general population.
The thesis comprises four related papers: (1) explores who is in treatment and who is not by analysing the client and the general population samples; (2) studies reasons for coming to treatment among clients by focussing on self-choice in relation to informal, formal, and legal social pressures to seek treatment; (3) investigates alcohol and drug related events among misusers and the role of these events in treatment entry, and in relation to level of marginalization of the clients; (4) analyses motives for and conflicts surrounding changes in the treatment system on an organizational level.
The thesis reveals that clients in treatment are marginalized (regarding housing, work, family, etc.). At treatment entry, clients report self-choice as well as a range of pressures to seek treatment as reasons for coming. The events are influential in treatment seeking, especially events and pressures in relation to significant others. In addition, it is shown that changes in the treatment system are not only driven with the interests of the clients in mind. Professional struggles, economic cuts, and coincidences are of importance. It is shown that different actors have competing as well as compatible and matching views on the goals of treatment. Finally, some notable changes in the treatment system are discussed.
roll. Rapporten är indelad i två delar. I Del I genomfördes en kvantitativ kartläggning av gästerna (intervjuer med 268 enskilda gäster). I Del II gjordes mer djuplodande intervjuer med ett antal gäster om deras sociala nätverk och syn på olika aktörer och samhällsinstanser. Sammanfattningsvis förefaller Convictus Bryggan Citys gäster representera en marginaliserad grupp individer, mer marginaliserad än missbrukarvårdens klienter och mer marginaliserad än genomsnittet för de hemlösa i Sverige. Dock använder inte alla alkohol eller narkotika. De kvalitativa intervjuerna visar att de flesta har få kontakter med sin ursprungsfamilj och sina egna barn. Gästerna berättar om en värld där polis och väktare utgör en ganska självklar del i vardagslivet. De bemötande gästerna får från allmänhet, polis och myndigheter vittnar ofta om negativ särbehandling. I mångt och mycket kan vi säga att de intervjuade har en gemensam världsbild som baseras på gemensamma erfarenheter – hur det är att leva ”i detta leverne”, med en vardaglig katt-och-råtta-lek med polis och väktare och med svårigheter att upprätthålla intima och viktiga relationer. Det är en rundgång mellan de olika frivilligorganisationerna, man vet vilka de andra är, även om man inte känner dem väl.
Det forskningsprojekt som ligger till grund för den här rapporten, ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en studie av klienter och behandlingsenheter i Stockholms län”, är en unikt omfattande studie av missbrukarvården, dess personal och patienter/klienter. Studien omfattar vård för alkohol- och drogproblem såväl i landstingets som i socialtjänstens regi. Då studier av detta slag är sparsamt förekommande var avsikten såväl att beskriva vård¬systemet och dess delar liksom att generera hypoteser för fortsatta studier.
I studien ingick strukturerade intervjuer med närmare 2000 personer inom missbruksvården. Det var fråga om patienter i landstingets specialiserade beroende¬vård samt klienter inom socialtjänstens missbruksvård. De individer som samtyckte deltog tolv månader senare i en uppföljningsintervju och en register¬studie. En enkätundersökning genomfördes bland personal i både landstingets beroendevård och i socialtjänstens missbrukarvård. Därtill utfördes telefon¬¬intervjuer med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen i länet. Syftet var dels att få en jämförelse¬grupp till de kliniska populationerna och dels att få en uppfattning om vilka erfarenheter och vilken syn på missbrukarvården befolkningen har. Slutligen gjordes intervjuer med personer i chefsposition i landstinget och socialtjänsten om vårdens organisation.
Föreliggande rapport bygger på den intervjuundersökning som gjordes bland klienter inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län. I rapporten presenteras en övergripande bild av klienternas bakgrund och alkohol- och drog¬konsumtion. Vidare presenteras klienternas tidigare vårderfarenheter, hur de hade kommit till vård, deras behandlings¬mål och förväntningar samt syn på alkohol- och drogproblem och behandling av sådana problem.
Under tidsperioden 23 april 2001- 14 november 2002 intervjuades 936 personer. Samtliga hade fått en insats inom - eller genom socialtjänsten. Det var fråga om en ny insats såtillvida att klienten inte hade haft samma insats under de senaste tre månaderna. Respondenterna rekryterades huvudsakligen från kommunernas/stadsdelarnas enheter för hand¬läggning av missbruksärenden. Fyrtioåtta procent av klienterna fick vid intervjutillfället fått någon form av öppenvårdsinsats, 21 procent var under utredning, 21 procent fick någon form av boende och tio procent av respondenterna var på behandlingshem (inkl. tvångsvård).
Ungefär en fjärdedel av intervjupersonerna var kvinnor (26 %) och över hälften av klienterna var mellan 35-54 år. Majoriteten av respondenterna hade tidigare varit sammanboende eller gifta men var nu ensamstående. Trettioåtta procent hade nio år i grundskola som högsta utbildning och nästan var tionde respondent hade universitetsexamen. Andelen arbetslösa uppgick till 38 procent medan 15 procent angav förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning. Gruppen sjukskrivna utgjorde närmare en fjärdedel och 17 procent av klienterna var pensionerade. Närmare 80 procent av dem som deltog i studien var födda i Sverige och en klar majoritet (86 %) av de intervjuade var svenska medborgare. Ungefär hälften av de tillfrågade hade egen bostad medan de bostadslösa uppgick till 16 procent och ytterligare 14 procent hade sitt boende organiserat av myndighet.
De flesta som sökt sig till socialtjänstens missbrukarvård angav att de hade problem med alkohol medan lite mindre än en tredjedel uppgav problem med droger. Knappt var fjärde klient uppgav att de inte hade problem med alkohol eller droger och ungefär åtta procent upplevde problem med både alkohol och droger. En majoritet av respondenterna påvisade sociala problem kopplade till sitt alkoholbruk och var femte klient konsumerade dagligen minst två flaskor vin eller motsvarande mängd sprit alternativt öl. Närmare 30 procent av intervjupersonerna hade under den senaste månaden använt någon drog (exkl. alkohol), vanligen cannabis. En fjärdedel av personerna som deltog i studien hade under den senaste tiden (30 dagarna) oroat sig för sina drogproblem och ungefär lika många hade injicerat någon gång under det senaste året. En hög andel av dem som använde droger hade sociala och somatiska problem relaterade till sitt drogbruk.
I detta urval kan man notera att en högre andel av dem som upplevde alkoholproblem i förhållande till dem med andra typer av rusmedelsproblem hade examen från universitet och tillhörde någon medelinkomstkommun/stadsdel. Därtill var de oftare äldre än 34 år och hade vanligtvis varit gifta eller sambo någon gång. Respondenter som svarat att de hade drog¬problem var i högre utsträckning arbetslösa, unga och hade aldrig varit gifta eller samman¬boende. Detta indikerar att denna grupp på flera sätt hade en mer marginaliserad situation än personer som uppgivit enbart alkoholproblem.
Närmare hälften av respondenterna hade sin första kontakt med socialtjänsten för mer än 10 år sedan (vilken nödvändigtvis inte behövde ha med alkohol eller droger att göra). Rapporten visar att respondenterna hade omfattande vård¬erfarenheter beträffande alkohol- och drogrelaterade problem. I studien indelas olika vårdtyper hos olika vårdgivare i tjugo kategorier (se bilaga 2 för en beskrivning av kategorierna). Endast sex procent av klienterna saknade tidigare vårdkontakter och över hälften av respondenterna hade haft kontakt med minst fem vårdgivare. Vanligast förekommande var behandling inom socialtjänstens öppenvård (58 %) samt deltagande i någon självhjälpsgrupp såsom AA eller NA (58 %). Under det senaste året hade 44 procent av klienterna haft kontakt med minst tre vårdgivare och närmare en tredjedel hade 90 vårddagar eller fler.
Lite över hälften av respondenterna kom till den aktuella behandlingen via någon annan enhet i vårdsystemet, de allra flesta från socialtjänstens öppenvård. Det var vanligt att intervjupersonerna blivit anmodade att söka behandling av någon inom socialtjänsten alternativt någon i familjen, av sin partner eller av en vän. Närmare 75 procent av dem som deltog i undersökningen hade blivit informerade om den aktuella vårdenheten av någon myndighetsperson, arbetsgivare eller läkare.
Påståenden och frågor om olika orsaker till att komma till vård och eventuella hinder att söka hjälp ställdes till klienterna (det var möjligt att ange flera orsaker). Allvarliga gräl med någon nära anhörig om drickande eller drogbruk bidrog till att knappt en tredjedel av klienterna kom till behandling. Nästan lika många hade påverkats av att någon inom sjukvården påpekat att personen i fråga hade problem med alkohol eller droger. Det vanligaste skälet till att intervjupersonerna sökt sig till socialtjänstens missbrukarvård var att de önskade få hjälp med att göra sitt liv lugnare och mer givande. Många höll med om att det varit deras egen idé att komma till behandling samt att de behövde andrum i en alltför komplicerad tillvaro. Hela 70 procent av klienterna angav praktisk hjälp i sitt dagliga liv som en orsak till att de kom till vård. Inte fullt så många (40 %) hade kommit för att vila upp sig efter sjukdom. De vanligaste orsakerna till att respondenterna inte sökt hjälp tidigare var att de ansett att problemet inte var så allvarligt, att de kände att de kunde hantera problemet själv eller att de helt enkelt inte haft för avsikt att sluta dricka eller använda droger. Närmare hälften av klienterna bekymrade sig för vad andra skulle tycka om de sökte hjälp inom missbruksvården.
En viktig aspekt av studien var att undersöka vad klienterna själva ville ha för typ av vård. Det vanligaste önskemålet var praktisk hjälp (67 %). Många ville även ha råd om sin livssituation eller samtalsterapi för sina rusmedelsproblem. Respondenterna var också i hög utsträckning ganska säkra på att erhålla den vård de önskade. Personer med drogproblem var dock inte lika övertygade. Vidare frågades efter respondenternas mål med behandlingen. Tre fjärdedelar av dem med drogproblem ämnade sluta använda droger helt och hållet medan lite över hälften av dem med alkoholproblem ville sluta dricka helt (39 procent av dem med alkoholproblem ville minska sitt drickande). En hög andel av dem som deltog i studien förväntade sig att behandlingen skulle bli jobbig för dem. Det var vanligt att klienterna trodde att vårdpersonalen skulle kunna hjälpa dem att förändra sin livssituation. Respondenterna hade överlag väldigt goda intryck av vårdpersonalen. De kände att de fick förståelse och höll med om att vårdarna verkade komma bra överens sinsemellan.
Klienternas syn på alkohol- respektive drogproblem var i allmänhet ungefär densamma för personer med olika typ av rusmedelproblem. Det var vanligt att klienterna höll med om påståenden som att alkoholism eller drogberoende är en sjukdom (89 % respektive 79 %) och att man måste sluta helt för att kunna bli av med sitt missbruk (91 % respektive 95 %). Samsynen mellan personer med skilda rusmedelproblem var tydlig också när det gäller behandling. En mycket hög andel av respondenterna höll med om att behandlingen bara fungerar om vårdtagaren vill att den fungerar. Likaså stämde många in i påståenden om att det finns framgångsrik vård samt att det ibland är nödvändigt att tvinga folk till behandling om vården är för dennes bästa. Det var något färre som ansåg att man måste åka hemifrån och bo på behandlingshem eller liknande för att vården ska fungera. En högre andel av dem med alkoholproblem tyckte att droganvändare borde åka hemifrån medan en högre andel av dem med drogproblem ansåg att alkoholister måste lämna hemmet för att behandlingen skulle lyckas.
När man ställde olika vårdformer mot varandra skulle närmare 80 procent av klienterna föredra öppenvård framför slutenvård. Knappt 70 procent sökte sig hellre till socialtjänsten än till landstinget (44 procent besvarade dock inte frågan). En hög andel (90 %) av respondenterna ansåg att det var bättre att vårdas på en enhet med både män och kvinnor än på en enhet med bara personer av det egna könet. Vid samtalsterapi skulle 74 procent föredra individuell sådan framför gruppterapi. Klienter med olika rusmedelsproblem hade påfallande lika åsikter om vilken behandling de föredrog. Undantaget var att respondenter med alkoholproblem i högre grad än de med både alkohol- och drogproblem föredrog öppenvård framför slutenvård.
Det forskningsprojekt som ligger till grund för den här rapporten, ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en studie av klienter och behandlingsenheter i Stockholms län”, är en unikt omfattande studie av missbrukarvården, dess personal och patienter/klienter. Studien omfattar vård för alkohol- och drogproblem såväl i landstingets som i socialtjänstens regi. Då studier av detta slag är sparsamt förekommande var avsikten såväl att beskriva vårdsystemet och dess delar som att generera hypoteser.
I studien ingick strukturerade intervjuer med närmare 2000 patienter i landstingets specialiserade beroendevård och klienter som av socialtjänsten fick en insats för problem med alkohol eller droger. De individer som samtyckte deltog tolv månader senare i en uppföljningsintervju och/eller en registerstudie. En enkätundersökning genomfördes bland personal i landstingets beroendevård och bland personal i socialtjänstens missbrukarvård. Telefonintervjuer genomfördes också med ett urval av den vuxna befolkningen i länet. Syftet var dels att få en jämförelsegrupp av personer med hög alkoholkonsumtion, med erfarenheter av droger och i vissa fall av behandling till de kliniska populationerna, och dels för att få en uppfattning om vilka erfarenheter och vilken syn på missbrukarvården befolkningen har. Slutligen gjordes intervjuer med personer i chefsposition i landstinget och socialtjänsten om vårdens organisation.
Föreliggande rapport bygger på den intervjuundersökning som gjordes bland patienter i Stockholms läns landstings specialiserade beroendevård, som vid studiens genomförande var indelat i Beroendecentrum Nord (BCN) och Beroendecentrum Syd (BCS). I rapporten presenteras en övergripande bild av patienternas bakgrund och alkohol- och drogkonsumtion Vidare presenteras patienternas tidigare vårderfarenheter, hur de hade kommit till vård, deras behandlingsmål och förväntningar samt syn på alkohol- och drogproblem och behandling av sådana problem.
Under tidsperioden 14 november 2000-14 november 2001 intervjuades 942 personer som kom till en enhet inom BCN eller BCS där de inte hade varit under de senaste tre månaderna. Patienterna rekryterades från olika typer av vårdenheter i organisationens olika delar. Datamaterialet domineras av patienter i slutenvård (71%). Materialet är troligtvis inte representativt för hela BCN och BCS och kommer att viktas i senare analyser för att bättre beskriva patientgruppen. Trettionio procent av patienterna vårdades vid intervjutillfället i alkoholavgiftning, 22 procent i drogavgiftning, 3 procent i metadonprogrammet, 11 procent på en enhet för patienter med läkemedelsproblem, 21 procent i den allmänna öppenvården och 3 procent vid en infektionsklinik. Ungefär hälften av respondenterna vårdades i BCN (52%) och andra halvan i BCS.
Omkring en tredjedel av respondenterna var kvinnor (30%) och över hälften av patienterna var mellan 35 och 54 år. Medelåldern var något lägre bland dem som huvudsakligen hade drogproblem jämfört med dem som hade problem med alkohol. De flesta var födda i Sverige (82%) och var ensamstående vid intervjutillfället (73%). En tredjedel hade slutfört nioårig grundskola, över hälften hade slutfört gymnasiestudier och 15 procent hade en universitets- eller högskoleexamen. Cirka en femtedel arbetade och ungefär en lika hög andel var arbetslös. Resten av respondenterna var sjukskrivna, pensionerade eller befann sig vid intervjun på någon institution. De flesta hade en egen bostad (65%), men en ganska hög andel av patienterna var bostadslösa (11%).
Förutom att fråga hur ofta respondenterna drack alkohol och använde olika droger ställdes också frågor som tillsammans ger s.k. alkohol- och drogberoendediagnoser enligt ICD-10 klassificeringen. Närmare 60 procent av patienterna uppfyllde dessa kriterier för ett alkoholberoende och närmare hälften uppfyllde kriterierna för ett drogberoende. Såväl kapitel 4 som kapitel 5 visar emellertid att dessa beroendediagnoser inte ger en heltäckande bild av problemen. Drogbruk och problem med droger liksom hög alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem förekom också bland dem som inte uppfyllde dessa beroendekriterier. Vad gäller alkohol drack 27 procent av respondenterna fem drinkar alkohol (motsvarar 5 glas sprit á 4 cl) dagligen och något färre patienter (18%) drack 12 drinkar dagligen. Av drogerna var det vanligast att respondenterna hade använt lugnande eller dämpande mediciner under den senaste månaden. Det var emellertid vanligast bland respondenterna att de som sin huvuddrog uppgav en opiat.
I detta urval har individer som huvudsakligen hade problem med droger en sämre situation än de som vårdades för alkoholproblem. Fler individer med drogproblem var lågutbildade, arbetslösa och bostadslösa och det var också bland dem vanligare med kriminalitet och tidigare vårderfarenheter för alkohol- och/eller drogrelaterade problem.
I studien indelas olika vårdtyper hos olika vårdgivare i tjugo kategorier (se bilaga 2 för en beskrivning av kategorierna). Rapporten visar att respondenterna hade omfattande vårderfarenheter vad gäller alkohol- eller drogrelaterade problem. Endast nio procent av patienterna saknade tidigare vårdkontakter. Över hälften av respondenterna hade någon gång haft kontakt med minst fem av dessa vårdgivare angående sina alkohol- eller drogproblem. Under det senaste året före intervjun hade tio procent av patienterna haft kontakt med minst fem vårdgivare, men patienterna hade trots det många vårddagar bakom sig. Trettio procent av patienterna hade haft minst nittio vårddagar under det senaste året. Det var vanligt att patienterna hade haft kontakt med landstingets vård, och då framför allt landstingets beroendevård (t.ex. hade ca 60% vårdats på beroendevårdens avgiftningsavdelningar), men en hög andel hade också haft kontakt med socialtjänsten angående deras alkohol- och/eller drogproblem. Det syns främst i att hälften någon gång hade vårdats på behandlingshem, som vanligen finansieras av socialtjänsten. Det var något vanligare att patienter som vårdades på enheter huvudsakligen för drogproblem (exkl. enheten för läkemedelsproblem) också hade haft kontakt med socialtjänstens missbrukarvård.
Vad gäller orsakerna till att patienterna kommit till vård uppgav de flesta (80%) att det var deras egen idé att komma och att de kommit för att få ett lugnare och mer givande liv. Å andra sidan uppgav knappt hälften att de utsatts för ett ultimatum av någon närstående. En tredjedel hade under året före intervjun haft en allvarlig konflikt med sin familj eller med någon annan närstående om sin alkohol- eller drogkonsumtion. Detta hade bidragit till att de kom till vård. Detsamma gäller för frågan om någon inom sjukvården uppmanat dem att söka vård (30%) och för frågan om de omhändertagits av polisen (20%). En del (15%) menade att de kom till vård för att undvika att tvångsomhändertas och en del kom för att inte förlora sitt jobb eller vårdnaden om sina barn. Patienterna fick också uppge olika orsaker för att inte söka hjälp, innan de kom till vård. Omkring hälften av patienterna instämde i att de bekymrat sig över vad andra skulle tycka om dem, att de inte ville sluta använda alkohol eller droger samt att de tyckte att de kunde hantera sina problem själva.
Patienterna fick ange vad de ville få ut av behandlingen. Majoriteten av dem ville sluta dricka eller använda droger helt. Andelen som ville minska sitt bruk eller få kontroll över det var större bland personer med alkoholproblem (25%) än bland personer med drogproblem (7%). En ganska hög andel av dem som kommit till vård för sina drogproblem ville främst få metadon eller något annat substitut för droger (16%). De flesta patienter hade också fått ett positivt första intryck av personalen på den enhet de vårdades på och hälften trodde att personalen skulle kunna hjälpa dem att förändra deras livssituation. Ganska många (29%) trodde emellertid inte att behandlingen skulle påverka dem.
Slutligen fick patienterna besvara frågor om sina attityder till alkohol- och drogproblem samt till vård av sådana problem. I stort sett samtliga instämde i att en person med alkohol- eller drogproblem måste sluta helt med alkohol eller droger för att bli av med problemen. De flesta (ca 70%) instämde i att det skulle vara pinsamt att be om hjälp för ett alkohol- eller drogproblem. Resultaten tyder också på att patienterna ofta har ganska motstridiga uppfattningar. Exempelvis instämde många i att personer med alkoholproblem är viljesvaga (55%), att alkoholism är en sjukdom (90%) och i att alkoholproblem är sociala problem (78%). Vad gäller vård av alkohol- och drogproblem var de flesta optimistiska och trodde att det finns behandlingar som är framgångsrika för människor som vill minska eller sluta dricka (90%) eller sluta använda droger (92%). De menade emellertid också att individen själv måste vilja att vården ska fungera för att man ska uppnå lyckade resultat (97-99%). Samtidigt ansåg över 80 procent att det ibland är nödvändigt att tvinga någon till vård för dennes bästa. Patienterna tycktes uppleva drogproblem som något allvarligare än alkoholproblem. I jämförelse med alkohol menade en högre andel att det är svårt att sluta med droger. Fler instämde i att en person med drogproblem måste åka hemifrån för att behandlingen ska fungera än det antal respondenter som instämde i motsvarande påstående om alkoholproblem. Det var också en lägre andel av respondenterna som menade att en persons drogbruk är dennes ensak jämfört med andelen som menade det om en individs alkoholbruk.
I rapporten ser man ofta skillnader mellan individer som huvudsakligen hade alkoholproblem, drogproblem och läkemedelsproblem. Detta belyses i den avslutande diskussionen.
Det forskningsprojekt som ligger till grund för den här rapporten, ”Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en studie av klienter och behandlingsenheter i Stockholms län”, är en unikt omfattande studie av missbrukarvården, dess personal och patienter/klienter. Studien kan indelas i en systemnivå och en klientnivå. Det övergripande syftet var att studera vården för alkohol- och drogproblem med fokus på behandling i landstinget och i socialtjänsten. Då studier av detta slag är sparsamt förekommande var avsikten såväl att beskriva vård¬systemet och dess delar som att generera hypoteser. Vissa slutsatser om behandlingseffekter kan också dras utifrån studien.
I studien ingick strukturerade intervjuer med närmare 2000 patienter i landstingets specialiserade beroende¬vård och klienter som av socialtjänsten fick en insats för problem med alkohol eller droger. De som samtyckte deltog i en tolv månaders uppföljnings¬intervju och en register¬studie. Telefon¬¬intervjuer genomfördes också med ett urval av den vuxna befolkningen i länet, dels för att få en jämförelsegrupp till de kliniska populationerna och dels för att få en uppfattning om vilka erfarenheter och vilken syn på missbrukarvården befolkningen har. Intervjuer gjordes även med personer i chefsposition i landstinget och socialtjänsten om vårdens organisation. Slutligen genomfördes en enkätundersökning bland personalen i landstingets och socialtjänstens vård för personer med alkohol- och drogproblem.
Föreliggande rapport bygger på den enkätundersökning som riktades till personalen i Stockholms läns landstings specialiserade beroendevård, som vid studiens genomförande våren 2001 var indelat i Beroendecentrum Nord (BCN) och Beroendecentrum Syd (BCS). I rapporten presenteras en övergripande bild av hur personalen ser på alkohol- och drogproblem och behandling av sådana problem, på patienterna de vårdade och på sin arbetsplats. Det var 344 personer som besvarade enkäten . Svarsfrekvensen var 56 procent. Kvinnor dominerade bland de svarande. De flesta var sjuksköterskor eller mentalskötare. De hade en medelålder mellan 40 och 50 år och majoriteten hade lång erfarenhet av missbruksarbete.
Av rapporten framkommer att nästan samtliga anser att alkoholister måste sluta dricka helt för att bli av med problemen och närmare 90 procent betraktar alkoholism som en sjukdom. Sjuttio procent menade dock att det är ett socialt problem snarare än ett medicinskt. Endast en femtedel menade att en persons drickande är dennes ensak och inte angår samhället. Vad gäller synen på behandling av alkoholproblem menade över 95 procent att det finns framgångs¬rik vård men att den som vårdas måste var motiverad för att vården ska fungera. Trots det ansåg en nästan lika stor andel att det ibland är nödvändigt att tvinga någon till vård. Drygt två tredjedelar av personalen ansåg att alkoholister med fördel kan vårdas i öppna vårdformer och att det borde satsas mer resurser på öppenvård, istället för slutenvård. Personalens syn på alkohol och vård av alkoholproblem skiljer sig i vissa avseenden från synen på andra droger och vård av drogproblem. En än större andel av personalen menade att det är än viktigt att sluta helt med droger för att bli av med problemen. De var också mer benägna att för drogproblem anse det nödvändigt att åka hemifrån för att vården ska fungera och att resurser inte i lika hög grad ska omfördelas till den öppna framför den slutna vården.
Hur man i samhället ser på och därmed agerar för att åtgärda sociala problem har tidigare kategoriserats av Brickman och hans kollegor (1982) efter hur ansvarig individen anses vara. De separerade det ansvar individen anses ha för att få problem från ansvaret för att bli av med dem och formulerade fyra perspektiv för detta. Denna studie tyder på att en majoritet av personalen anser att individer med alkohol- eller drogproblem själva är delvis ansvariga för att ha fått problemen och fullt ansvariga för att bli av med problemen. Utifrån de fyra modellerna kan det tolkas som en moralisk inställning, enligt vilken individen anses ansvarig både för att få och bli av med problemen, men också som en kompensatorisk syn, enligt vilken individen inte anses ansvarig för att få problem men ansvarig för att bli av med dem.
Personalen tillfrågades också om de anser att det finns skillnader mellan kvinnor och män med alkohol- och drogproblem. Personalen menade i ungefär hälften av fallen att det inte finns några skillnader mellan könen. Vidare framkom att det oftare är kvinnor i personalen som menar att det finns köns¬skillnader och att mäns och kvinnors vårdbehov är olika.
För att få en bild av hur tillgänglig vårdsystemet är för olika patientgrupper fick personalen för olika grupper med olika svåra problem och attribut ange om de togs emot, inte togs emot enligt reglerna eller på grund av resursbrist. Svaren visade att de flesta patientgrupper, enligt omkring 80 procent av personalen, togs emot på enheterna men att patienter som bara kunde komma under kvällar eller helger, inte beställt tid, var aggressiva eller inte talade svenska kunde hamna utanför vården eftersom resurserna inte räckte till.
Personalen fick också besvara ett antal frågor om sina uppfattning om de patienter som de vårdade. Av svaren framkom att en tredjedel av personalen trodde att patienterna inte tror behandlingen ska påverka dem. Personalen menade också att patienternas behandlingsmål avseende deras alkohol- respektive drogbruk ser något olika ut. Nästan 60 procent av personalen menade att patienter med alkoholproblem hoppas kunna minska sitt drickande och få kontroll över det. Endast en femtedel trodde att detta är det mål patienter med drogproblem har. De vill snarare sluta helt med droger (enligt ca 30 % av personalen) eller påbörja någon form av underhållsbehandling, som metadonunderhållsbehandling (ca 30 %).
Avslutningsvis redovisas i rapporten hur personalen såg på sitt eget arbete och sin arbetsplats. Åttio procent av personalen var optimistiskt inställda till sin enhets möjligheter att hjälpa personer med alkohol- eller drogproblem. I den slutna vården, och framför allt i akutsjuk¬vården, fanns dock en något mindre optimistisk syn. Två tredjedelar menade vidare att deras enhet hade ett nära samarbete med socialtjänsten som fungerade bra. Det fanns dock en del arbete kvar att göra innan samarbetet, enligt de anställda, skulle ligga på en lämplig nivå. Överlag tyder svaren på att personalen trivdes på sin arbetsplats. Omkring 90 procent av personalen kände att de i sitt arbete gjorde något bra, var nöjd med kompetensen på enheten, samarbetet med medarbetarna och stödet från arbetsledaren. De problem som lyftes upp berörde arbetsbelastning och resurstillgång. Åttio procent tyckte att arbetsbelastningen var för hög och 40 procent tyckte inte att resurserna motsvarade behoven. En annan negativ aspekt var att en tredjedel av personalen någon gång utsatts för hot och en tiondel hade utsatts för våld i arbetet.
Sammantaget tyder rapporten på en relativt homogen personalgrupp, i alla fall avseende deras kön, yrke, arbetserfarenhet och syn på alkohol- och drogproblem och behandling av sådana problem. En del skillnader framkommer dock i personalens syn på alkohol respektive droger samt mellan kvinnor och män med problem.