Endre er eit mannsnamn som er yngre form av det norrøne Ein-d-riði. I dette toledda namnet tyder forleddet ‘eineståande’ og etterleddet ‘ride; råde’. Namnet kan som heilskap ha hatt ei meiningsfull tyding: ‘han som rir aleine’ eller ‘han som rår aleine’.
Endre (mannsnamn)
Kjende personar med namnet Endre
Eit utval personar med namnet Endre, og som er omtalt i Store norske leksikon:
- Endre 1. (1013–1060)
- Endre 2. (1176–1235)
- Endre 3. (1265–1301)
- Endre Ady (1877–1919)
- Endre Bajcsy-Zsilinszky (1886–1944)
- Endre Qvie Berner (1893–1983)
- Andor Endre Gelléri (1907–1945)
- Endre Nemes (1909–1985)
- Endre Szemerédi (1940)
- Endre Hellestveit (1976)
Namnestatistikk
I 2022 var det 2 899 menn i Noreg som hadde Endre som det einaste førenamnet eller som det fyrste av fleire. I 2022 var det 21 gutar som fekk namnet Endre.
Utvikling i bruk av namnet
Tostava namn som endar på -e, er ein typisk nordisk namnetype, for av dei nærmare 50 mest vanlege namna av denne typen er det berre eitt utanlandsk, det tyske Heine. Dei fleste namna av denne typen hadde toppfasen sin innanfor perioden 1945–1979, men Endre høyrer til ei lita gruppe av namna på -e som var ein del brukt tidleg på 1800-talet og som kom tilbake i siste halvdel av 1900-talet. Andre døme på slike namn på -e med omtrent same kurveprofil er Børre og Lasse.
Geografisk variasjon på 1800-talet

Endre var mest brukt i Rogaland, Hordaland og Sogn og Fjordane.
Endre var mest brukt i Rogaland, Hordaland og Sogn og Fjordane.
Les meir i Store norske leksikon
Litteratur
- Alhaug, Gulbrand 2014: En-d-re, Hen-d-ry og Is-t-rael – om epentetisk [d] og [t] i namn. I: Gulbrand Alhaug, Tove Bull og Aud-Kirsti Pedersen (red.): [Endre-boka – postfestumskrift til Endre Mørck]. Oslo.
Kommentarar
Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.
Du må være logga inn for å kommentere.