Kriptovaluta
| Supkategoria di | moneda digital, payment system, crypto asset |
|---|---|
| Fecha di fundashon òf kreashon | 2009 |
| Basá riba | blockchain, cryptography, peer-to-peer, consensus algorithm, distributed ledger |
| Evento notabel | Internet fraud, criminal procedure, money laundering |
| Hashtag | crypto, cryptocurrency |
| EntitySchema for this class | Entity schema not supported yet (E82) |
| Etikèt na Stack Exchange | https://quantumcomputing.stackexchange.com/tags/cryptocurrency |
| Lista di tema | list of cryptocurrencies |
Kriptovaluta ta un tipo di moneda digital ku ta usa kriptografia pa sigurá transakshonnan i pa kontrolá kreashon di unidat nobo.[1] E no ta dependé di un banko sentral ni di un gobièrnu, sino ta funshoná riba un sistema desentralisá yamá blockchain. E meta prinsipal ta pa permití e transferensia di balor di forma direkto, sin intermediario manera un banko.
E palabra kriptovaluta ta derivá di kriptografia, e tèknika di kodifikashon pa protehá informashon. Kada transakshon ta wòrdu grabá den un blòk, i e blòknan ta konektá huntu den un kadena digital yamá "blockchain". Un bes ku un bloke ta agregá, e informashon ta difísil pa modifiká, pasobra tur e siguiente blòknan ta dependé di e anterior.
E promé kriptovaluta di gran importansia tabata Bitcoin, presentá na 2009 pa un persona òf grupo ku a usa e seudónimo Satoshi Nakamoto. Bitcoin a habri kaminda pa hopi otro kriptovalutanan, manera Ethereum, Litecoin i Monero. Kada kriptovaluta tin su propio reglamento i funshon, manera kontratonan inteligente, mas privasidat, òf transakshonnan mas lihé.
kriptovaluta ta usa proseso di konsenso pa balidá transakshonnan.[2] Un método konosí ta "mining", kaminda kompiuternan potente ta solushoná problema matemátiko kompliká pa konfirmá blòknan nobo. Otro sistema ta "proof of stake", kaminda partisipantenan ku tin moneda ta yuda balidá transakshonnan segun kuantu moneda nan ta poseé.[3]
Un bentaha importante di kriptovaluta ta ku e ta permití transakshonnan internashonal ku menos kosto i ménos demora. Hende ku no tin kuenta bankario por usa solamente un telefòn selular òf kompiuter pa partisipá den e sistema. Tambe, pa hopi usuario, kriptovaluta ta un manera di protehá balor kontra inflashon òf problema den e sistema finansiero tradishonal.
No obstante, kriptovaluta tin tambe desbentahanan. Su balor por varia rápidamente, loke ta hasi e merkado volátil. Tambe tin kaso di froude, robo digital i uso ilegal. Pa e motibu aki, hopi gobièrnu ta konsiderá i implementá regulashonnan pa protehá konsumidónan i pa prevení krimen finansiero.
Teknologia di blockchain no ta limitá solamente pa moneda digital. E ta wòrdu aplicá tambe na logístika, kontratonan digital, identidat digital i arte digital manera NFT. Esaki ta indiká ku kriptovaluta ta parti di un kambio mas amplio den forma ku informashon i balor ta wòrdu manehá.
E rol futuro di kriptovaluta lo dependé di desaroyo teknológiko, markonan regulatorio i konfiansa públiko. Si e sistema sigui evolushoná i bira mas sigur i mas aksesibel, e por bira un elemento importante den e ekonomia global.
ICO
[editá | editá fuente]Un initial coin offering (ICO) ta un forma di crowdfunding (lit. "patrosinamentu") den kua un kompania òf organisashon (ku òf sin kriptovaluta komo su aktividat prinsipal) ta suministrá e públiko ku ficha digital (un forma di kriptovaluta) komo kambio di pago. Un término relashoná ta token generation event (TGE, lit. "evento di generashon di ficha"). Mayoria di ICO ta usa blockchain di Ethereum, parsialmentet debí na Ethereum su propiedat di smart contract (ERC-20).
Referensia
|