Cecilia Åsberg
*Professor (and chair) of Gender, Nature, Culture at Tema Genus, Linköping University, Sweden (2014- on-going). From LiU, I have supervised 17 PhD-students and 11 postdocs, attracted large grants, published extensively and been teaching Gender Studies, STS, philosophy, cultural research methodology, feminist posthumanities and environmental humanities.
*Professor II Oslo Metropolitan University (2022-2023), Norway
* Guest Professor of STS, Gender and Environmental Humanities, at KTH (2018-2021) Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm, Dep of Philosophy, Historical Studies of Science, Technology and Environment, in Stockholm.
*Fellow Rachel Carson Centre, Ludvig Maximilian Univerity in Munich, and guest professor at several European university.
* 2005-2008 Assistant Professor Gender Studies, Utrecht University, Netherlands.
* ONGOING: Founder (2008-) and Director of The Posthumanities Hub
*Foundingt Director (2013-2017, and Pi) of The Seed Box - An Environmental Humanities Collaboratory
Address: Linköping University
Cecilia Åsberg - Tema Genus, Campus Valla
SE- 581 83 LINKÖPING
SWEDEN
*Professor II Oslo Metropolitan University (2022-2023), Norway
* Guest Professor of STS, Gender and Environmental Humanities, at KTH (2018-2021) Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm, Dep of Philosophy, Historical Studies of Science, Technology and Environment, in Stockholm.
*Fellow Rachel Carson Centre, Ludvig Maximilian Univerity in Munich, and guest professor at several European university.
* 2005-2008 Assistant Professor Gender Studies, Utrecht University, Netherlands.
* ONGOING: Founder (2008-) and Director of The Posthumanities Hub
*Foundingt Director (2013-2017, and Pi) of The Seed Box - An Environmental Humanities Collaboratory
Address: Linköping University
Cecilia Åsberg - Tema Genus, Campus Valla
SE- 581 83 LINKÖPING
SWEDEN
less
Related Authors
InterestsView All (76)
Uploads
Papers by Cecilia Åsberg
Genus och teknik av Cecilia Åsberg
"Tekniken är inte neutral. Vi är inuti det vi skapar, och det inuti oss. Vi lever i en värld av kopplingar-och det spelar roll vilka som görs och vilka som bryts." (Donna Haraway 1997, i svensk översättning) Hur kommer det sig att de flesta ingenjörer idag är män? Åtminstone är det ju så i Sverige och resten av västvärlden. Och hur kommer det sig att de flesta ingenjörer i Malaysia är kvinnor? Finns det manlig och kvinnlig teknik-och hur påverkar egentligen genus och andra sociala faktorer teknikens utformning? Och påverkar tekniken i sin tur samhällets normer, idéer om genus och vår egen känsla av identitet? Genus formar såväl ingenjörens identitet som tekniken i samhället, samtidigt som teknik och vetenskaplig expertis i sin tur ger form åt köns-och genusrelationer i samhället. Detta är just vad det här kapitlet ska introducera. I det här kapitlet ska vi göra en gemensam resa genom sociala, kulturella och historiska aspekter av relationen mellan genus och teknik. Och vi ska göra det med hjälp av ganska omfattande genus-och teknikvetenskaplig forskning från olika historiska perioder, perspektiv och sammanhang. En viktig utmaning för dig som läsare är att förstå att teknik i stort sett aldrig kan ses som något neutralt, värderingsfritt eller befriat från de effekter tekniken har på samhället. Tvärtom så måste teknik förstås i sitt sociala och historiska sammanhang och utvecklas ansvarsfullt. Därmed står teknik också alltid i relation till de normer kring kön och genus som råder i samhället, eftersom just genus och kön är ett framträdande sätt att ordna och organisera samhället.