Papers by Daniel Sundberg
Linnaeus University Press, 2019
ECER 2019, "Education in an Era of Risk – the Role of Educational Research for the Future", Hamburg, 2-6 September 2019, 2019
NERA, 2019: Education in a globalized world, 6-8 March, 2019, Uppsala, Sweden, 2019
Linnaeus University Press, 2019
TOP-projektet : – ett forskningsprojekt i samverkan mellan Vaxjo universitet och Karlshamn, Karls... more TOP-projektet : – ett forskningsprojekt i samverkan mellan Vaxjo universitet och Karlshamn, Karlskrona, Vetlanda och Varnamo kommun kring forsoksverksamheten ”Utan timplan i grundskolan”.
The Recontextualisation of Curriculum Performance Standards : Exploring Swedish Classrooms.
Leda larande ar en vanbok till professor emeritus Per Gerrevall vid Linneuniversitetet. Ett tjugo... more Leda larande ar en vanbok till professor emeritus Per Gerrevall vid Linneuniversitetet. Ett tjugotal medverkande kollegor, forskare och larare tar upp olika aspekter av ledning och ledarskap i olik ...
Skolans bildningsuppdrag diskuterades intensivt vid 1994 ars stora laroplansreform, men sedan des... more Skolans bildningsuppdrag diskuterades intensivt vid 1994 ars stora laroplansreform, men sedan dess har det tystnat. I nuvarande laroplaner for grundskola och gymnasium omnamns bildning bara tva ganger, dessutom i forbifarten. Betyder det att skolans bildningsuppdrag har spelat ut sin roll, eller finns det kanske anledning att ater aktualisera fragan om bildning? Vilket larande bor egentligen skolan bidra med for den morgondag som ligger i horisonten? I kapitlet diskuteras vad skolans mal och innehall kan betyda i forhallande till skolans laroplaner och i forhallande till samtida genomgripande samhallsforandringar. Tre olika framtidsscenarier skisseras. Det forsta ar en skola for amneskunskaper. Vi kan tanka oss att de traditionella skolamnena fortfarande i ett 20–30 ars perspektiv star sig starka och bidrar med att overfora de nodvandiga grunderna aven i framtiden. Det andra scenariot ar en skola for kompetenser. Allt storre tryck riktas mot skolan att trana de nodvandiga amnesoverg...
Pedagogiken rymmer flera kunskapstraditioner, en del med djupa historiska rotter. Amnet har vuxit... more Pedagogiken rymmer flera kunskapstraditioner, en del med djupa historiska rotter. Amnet har vuxit fram i samspel med bland annat filosofi, sociologi, psykologi, men ocksa utvecklat egna teorier. De ...
Nya tider? : Temaintroduktion´: Perspektiv pa pagaende reform ”Utan timplan i grundskolan”.
Paedagogica Historica-International journal of the …, 2010
In a time when accountability and educational productivity top the agenda of educational policy-m... more In a time when accountability and educational productivity top the agenda of educational policy-makers all over the world it is highly relevant and, indeed, necessary to question on what grounds and evidence reform proposals are constructed. In The politics of education, ...
Educational restructuring is an international phenomenon, which emphasizes flexibility, local dec... more Educational restructuring is an international phenomenon, which emphasizes flexibility, local decision-making, self-regulation and innovation in contrast to previous bureaucratic governing and standardised teaching. Current reforms aim at a school adapted to the emerging ...
Vad ar pedagogik idag? Var befinner sig amnet och forskningen och hur har dess utveckling sett ut... more Vad ar pedagogik idag? Var befinner sig amnet och forskningen och hur har dess utveckling sett ut? Finns det egentligen ett amne som kan kallas pedagogik? Ar det i sa fall ett universellt, nationel ...
Uploads
Papers by Daniel Sundberg
empirical reference to the Swedish compulsory school, and based on the concept of competence
discuss the question of transnational curriculum convergence. The main interest is directed
towards how the answers to the question of what counts as knowledge and skills are changing
in national curricula. The analysis shows that the recent Swedish compulsory school reform
converges to the broader European knowledge discourse on the underlying level of philosophical
ideas, but also that several core concepts used in European policy texts are being reconceptualised
and given a different meaning when recontextualised in the national arena.
Pedagogik idag?
Vad är pedagogik idag? Var befinner sig ämnet och forskningen och hur har dess utveckling sett ut? Finns det egentligen ett ämne som kan kallas pedagogik? Är det i så fall ett universellt, nationellt eller lokalt projekt att bygga? Har inte ämnet också sönderdelats i ett oräkneligt antal mindre beståndsdelar som gör själva etiketten förlegad och omöjlig? Hur förhåller sig pedagogik till andra beteckningar som utbildningsvetenskap, pedagogiskt arbete, didaktik? Vilket bidrag kan studier och kunskap i pedagogik ge? Varför skulle pedagogik vara ett akademiskt ämne? Är det verkligen en 'riktig disciplin'? På vilket sätt bidrar pedagogik som vetenskap till att utveckla utbildning och skola, undervisning och lärande? Vad bör pedagogisk forskning bidra till när det gäller de utmaningar som skola och utbildning står inför med ökande ojämlikhet, orättvisa och social utslagning? Frågorna om pedagogikens innebörd, roll och betydelse är många. Tyvärr är försöken att lämna de många åsikter som florerar och i stället gå till botten med hållbara svar rätt sällsynta. Här vill jag bara, utan anspråk på slutgiltighet eller fullständighet, försöka ge en bild och analys av pedagogikens position idag och mot en sådan bakgrund ge ett argument och förslag till utveckling framgent 1. Det finns naturligtvis inte utrymme här för att göra full rättvisa åt en så mångfasetterad fråga som pedagogikens paradigmatiska grunder, utan framställningen blir med 1 Texten bygger på tidigare föreläsningar, publikationer, reflektioner och analyser som spänner över en tioårsperiod. Avsikten med texten är att ge en introduktion till ämnet för studerande, d.v.s. en i dubbel bemärkelse pedagogisk text. Framställningens empiriska underlag utgörs huvudsakligen av utvärderingarna av pedagogik och det pedagogiska ämnesområdet (pedagogiskt arbete, didaktik, utbildningsvetenskap, musikpedagogik etc.) vid svenska lärosäten under perioden 2004-2015 i vilka jag ingått som bedömare.