Books by Nina-Katri Gustafsson
STAD-rapport, 2024
Bakgrund.
I början av 2010-talet noterades en ökning av det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige. I... more Bakgrund.
I början av 2010-talet noterades en ökning av det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige. I sitt omvärldsbevakande uppdrag fann Brottsförebyggande rådet (Brå) en amerikansk strategi som hade visat sig ha goda effekter för att minska grovt våld, främst i USA men också i andra delar av världen. Detta var Gruppvåldsinterventionen (Group Violence Intervention, GVI) som utvecklats av professor David Kennedy och kollegor vid National Network for Safer Communities (NNSC) i New York. Strategin genomförs i samverkan mellan rättsväsende och kommuner, samt civilsamhället. GVI utgår från tankar om ”morot och piska” och därför kommuniceras ett GVI-budskap till våldsdrivande grupperingar som tydliggör att samverkanspartners och samhället i övrigt önskar att våldet upphör, och är villiga att ge stöd till de individer som vill ha hjälp att ta det steget. Detta sker framför allt genom de två interventionerna custom notifications (CN) och call-in. Om individer från grupperingarna däremot inte upphör med våldet kommer sanktioner att riktas mot hela grupperingen, vilket bygger på teorin om fokuserad avskräckning.
GVI-strategin testades i en pilot-studie i Malmö under 2018, eftersom de hade den typ av problematik man önskade förebygga och även visade eget intresse för strategin. Genomförda utvärderingar indikerar att GVI-strategin har effekt även i en svensk kontext. Numera ingår också strategin i Malmös ordinarie verksamhet. Sedan dess har GVI-strategin även implementerats i Örebro och Göteborg. STAD har fått i uppdrag av Brå att genomföra en processutvärdering av implementeringen av GVI-strategin i Järfälla/Upplands-Bro, Huddinge och Uppsala, vilket innebär att man följer
implementeringen över tid. Därmed inkluderar den dels de initiala strategiska faserna av processen med planering och förankring samt kartläggning av målgruppen och våldssituationen, och dels arbetet under de operativa faserna som innefattar genomförande av interventioner, sanktionsinsatser och erbjudande om socialt stöd.
Syftet med uppdraget har varit att utvärdera hela arbetsprocessen med att
implementera GVI-strategin i dessa tre områden under perioden augusti 2022-maj 2024.
Metod.
Semi-strukturerade intervjuer med totalt 70 nyckelaktörer från
implementeringarna (chefer, projektledare, koordinatorer, och stödfunktioner) men även intervjuer med nationella stödteamet, genomfördes mellan oktober 2022 och september 2024. De teman som avhandlades under intervjuerna var skälen bakom implementeringen, GVI-organisation, planering och strategiska beslut, kartläggning av målgruppen, genomförande av call-in och CN, sanktioner och sociala insatser.
Intervjupersonerna ombads även resonera kring hinder, framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för implementeringen av GVI-strategin. Intervjuerna analyserades tematiskt. För att komplettera intervjudata genomfördes en enkätstudie under våren/sommaren 2024, och inkluderade frågor inom liknande övergripande teman som intervjuerna.
Enkäten besvarades av 91 respondenter med olika funktioner: chefer, projektledare, samordnare, koordinatorer, och annan operativ personal som arbetat med GVI-strategin. Data analyserades deskriptivt.
Vidare har deltagande observationer använts med syftet att få en större förståelse för hur arbetet genomförts rent praktiskt. Dessa användes också som grund för annan datainsamling. Forskare deltog också vid centrala händelser anordnade av implementeringarna eller Brå, till exempel Kick-off, GVI-veckan, call-in, ”erfarenhetsdagar” och seminarier. Detta underlag har kompletterats med mötes- eller minnesanteckningar, mail-växlingar och övrigt skrivet underlag.
Kompletterande intervjuer genomfördes också med nationella stödteamet för att få ett perspektiv på hur de upplevde att implementeringen hade gått i förhållande till övriga implementeringar av strategin. Tillsammans bidrog det samlade underlaget till att ge en djup bild av processen med att implementera GVI-strategin inom de tre olika organisationerna, och på olika nivåer inom dessa.
Resultat.
Två implementeringar har fullföljt implementeringsprocessen, vilket innebär att Järfälla/Upplands-Bro har genomfört två call-in och Huddinge ett, samt att de genomfört CN och sanktionsinsatser. Uppsala valde att avsluta sin implementering i förtid efter en längre tids problem med att få arbetet att fungera i enlighet med strategin. Inget call-in genomfördes där. Planeringsarbetet resulterade I att nya mötesgrupper formades, exempelvis styrgrupp och arbetsgrupp. Mest centrala för att driva planering och förankringen av strategin inom organisationerna var dock projektledarna. För att detta skulle löpa så smidigt som möjligt krävdes dock att styrgruppen gav dem mandat att själva ta mindre beslut.
Kartläggningen av lokala våldshändelser och deras koppling till olika grupperingar, resulterade i en målgrupp att fokusera det operativa arbetet mot. Jämfört med andra kartläggningar tenderar en kartläggning enligt GVI att resultera i en större grupp eftersom kartläggningen inte bara baseras på brottsmisstanke, utan även på starka kopplingar till brottsmisstänka personer. Den skillnaden var svår att förstå för en del
initialt, vilket antyder att förankringsarbetet om strategin varit bristfällig.
Kartläggningen är viktig för att veta vilka individer man genomför CN eller call-in med, och även vilka grupperingar sanktionsinsatser riktas mot i händelse av nya våldsbrott. Få sanktionsperioder har genomförts, däremot har implementeringarna lyckats sprida GVI-budskapet till målgrupperna genom framförallt CN men även genom call-in. I huvudsak är man nöjd med genomförandet men det finns utrymme för fler förbättringar. En förbättring som redan genomförts är att personal från både Socialtjänsten och rättsväsendet (Polis och/eller Kriminalvården) deltar vid CN eftersom kvalitéten då förbättras.
Konklusion.
GVI-strategin innehåller flera olika delar och för att lyckas med
implementeringen av strategin krävs en god planering och ett engagemang från samtliga involverade. En implementering kan inte genomföras om inte samtliga samverkanspartners, det vill säga. Polisen, kommunen, och Kriminalvården, är investerade i arbetet och tillsätter tillräckligt med resurser.
Rekommendationer:
• Säkerställa att samtliga samverkansparter, det vill säga Polisen, kommunen och Kriminalvården är investerade i en implementering av GVI-strategin. I detta ingår att samverkansparterna är villiga och har möjligheten att avsätta väl tilltagna resurser i form av tid och personal. En förutsättning för denna process är att varje part förstår omfattningen av sitt åtagande och sitt ansvar.
• Lägga tid på att rekrytera/engagera rätt personer för centrala funktioner, dvs. att de är motiverade och har rätt bakgrundskunskap. Idealt är att personerna har lokalkännedom och att tillsättningen sker med utifrån ett kriterium att hen skall kunna stanna långsiktigt på tjänsten för att undvika hög grad av personalomsättning.
• Tidigt upprätta strukturer och metoder för samverkan inklusive ändamålsenlig struktur och frekvens för möten samt arbetsrutiner, såsom protokollföring av möten, liksom en öppen och ärlig kommunikation mellan samverkansparterna.
• Projektledare/samordnare bör ges stort mandat för snabbare
implementeringsprocess.
• Utse en person inom respektive organisation som ges tid för att förankra GVI-strategin internt i olika skikt av organisationen och även ser till att förankringen upprätthålls för att öka chanserna till långsiktighet i arbetet.
• Skriftligen dokumentera lokala rutiner för exempelvis genomförande av custom notifications (anpassade till olika målgrupper) för att göra implementeringen mindre sårbar och personbunden.
• Utveckla civilsamhällets roller, utöver de roller de har som talare eller publik vid call-in, eftersom dessa aktörer har en central roll i den informella kontrollen även under tiden mellan myndigheternas GVI-interventioner och insatser.
• Tidigt planera för hur arbetet med GVI-strategin kan integreras i ordinarie
verksamhet efter implementeringen för att säkerställa långsiktig hållbarhet.
• Utveckla verktyg och rutiner för systematisk uppföljning av arbetet på lokal nivå, exempelvis genom att de indikatorer som registreras i matriserna, exempelvis sanktionsinsatser, kritiskt också analyseras och att eventuella brister åtgärdas löpande.
• För att stärka existerande och nya implementeringar i deras arbete med GVI-strategin krävs nationell samordning och kvalitetssäkring av arbetet.
STAD report No. 82, 2024
Bakgrund: Under senare år har skjutvapenvåld kopplat till kriminella nätverk ökat i Sverige, vilk... more Bakgrund: Under senare år har skjutvapenvåld kopplat till kriminella nätverk ökat i Sverige, vilket innebär personliga tragedier och ökad otrygghet i samhället. På flera håll i landet har olika insatser gjorts för att bekämpa det nätverksrelaterade skjutvapenvåldet, bland annat implementering av modellen Group Violence Intervention (GVI). En generell individualiseringstrend och en parallell utveckling av instabilare kriminella nätverksstrukturer i vissa områden innebär att våldsbekämpningen kan behöva anpassas genom en ökad samverkan mellan myndigheter med fokus på kriminella individer. Därför startade pilotprojektet Trefas i lokalpolisområde Järva i slutet av 2019.
Syfte: Syftet med studien är att beskriva samverkansmodellen Trefas i Järva och genomföra en processutvärdering.
Metod: En kvantitativ och kvalitativ processutvärdering har genomförts med hjälp av skriftlig dokumentation om Trefas-modellen, ett frågeformulär ställt till socialtjänst, kriminalvård och polis samt djupintervjuer med nyckelpersoner från de tre myndigheterna (n=20).
Resultat: Trefas är en samverkansmodell som involverar polis, socialtjänst och kriminalvård. Samverkansmöten sker på övergripande, strategisk och operativ nivå och informationsdelning är en central del i modellen, liksom den av Polisen kontinuerligt uppdaterade lägesbilden som rör personer som riskerar att utsättas för eller utsätta andra för dödligt våld. Totalt har 151 personer i åldern 13-31 varit aktuella på lägesbilden i Järva mellan 1 oktober 2019 och 11 juni 2023. Både repressiva och stödjande åtgärder har vidtagits för dessa personer beroende på motivation, uppträdande, situation samt praktisk genomförbarhet och 98 personer har kunnat avföras från lägesbilden under den aktuella tidsperioden. Representanter för de tre myndigheterna uttrycker över lag en stark tilltro till Trefas som modell för att förebygga skjutningar och dödligt våld. Vidare har myndighetsrepresentanterna upplevt en rad hinder, framgångsfaktorer och även utvecklingsmöjligheter på följande områden: Verktyg eller åtgärder som respektive myndighet förfogar över, Målgruppen, Närstående, Organisation, Personal samt Informationsdelning och sekretess.
Slutsatser: Baserat på myndighetsrepresentanters upplevelser framstår Trefas som en genomförbar modell för att förhindra skjutningar och dödligt våld. Trefas är accepterad och implementerad i tre centrala organisationer vars representanter uttrycker tilltro till arbetssättet och att den etablerade samverkan kan ha förhindrat en del av det dödliga våldet i Järva. Trefas har dessutom utvecklats över tid och har potential att ytterligare anpassas för att bli mer effektiv. Utvärdering av Trefas effekter på skjutningar och dödligt våld kommer att ske inom ramen för en separat studie.
STAD report No 79, 2023
STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) startade 1995 som ett tioårigt projekt med u... more STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) startade 1995 som ett tioårigt projekt med uppdrag att identifiera, tillämpa och utvärdera lovande metoder för prevention inom alkohol- och narkotikaområdet. Projektet initierades efter en översyn av missbruksvården i Stockholms län, där Landstinget (nuvarande Region Stockholm) och Stockholms kommun gemensamt beslutade att göra en mer långsiktig satsning på metodutveckling. Sedan 2010 är STAD en enhet vid Centrum för psykiatriforskning.
Föreliggande studie presenterar resultat från en kartläggning av narkotikasituationen i krogmiljö i sju län i Mellansverige. Det finns en ökad oro kring narkotikasituationen i krogmiljön runt om i Sverige. Narkotika orsakar stora hälsoproblem och förekommer frekvent i nöjeslivet, inklusive krogmiljön. Det behövs mer kunskap om problemen och lämpliga förebyggande insatser. Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötlands län har därför, inom ramen för ANDTS1, tillsyn och det brottsförebyggande uppdraget, anlitat STAD för att genomföra en kartläggning av narkotika i krogmiljön.
Vi vill med studien undersöka hur nyckelaktörer som krogpersonal, ordningsvakter, poliser och kommunala handläggare uppfattar situationen och vilka förutsättningar som finns för att utveckla det förebyggande arbetet. Studien är intressant ur flera perspektiv, inte minst eftersom vi har möjlighet att inkludera stora och små kommuner vilket bidrar till en mer
nyanserad lägesbild jämfört med de studier som tidigare genomförts.
Vi vill tacka alla som bistått med kontaktuppgifter och svar på praktiska frågor i samband med datainsamlingen samt de studiedeltagare som generöst delat med sig av sina uppfattningar och erfarenheter relaterade till narkotika i krogmiljö.
Rapporten finns tillgänglig på STADs webbplats och även på länsstyrelsernas webbplatser.
STAD rapport 80, 2023
STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) startade 1995 som ett tioårigt projekt med u... more STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) startade 1995 som ett tioårigt projekt med uppdrag att identifiera, tillämpa och utvärdera lovande metoder för prevention inom alkohol- och narkotikaområdet. Projektet initierades efter en översyn av missbruksvården i Stockholms län, där dåvarande Landstinget och Stockholms kommun gemensamt beslutade att göra en mer långsiktig satsning på metodutveckling. Sedan 2010 är STAD en enhet inom Centrum för psykiatriforskning. STAD:s arbete kännetecknas av ett tätt samspel mellan praktik och forskning där kunskaper från utvärderingar omsätts till praktik och de praktiska metoderna utsätts för kritisk och konstruktiv granskning. Kunskapen om vad som kännetecknar effektiv prevention har ökat under de senaste tio åren men det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla och testa nya samhällsbaserade preventiva metoder. På uppdrag av Brottsförebyggande rådet (Brå) genomför STAD en processutvärdering av implementeringarna av Gruppvåldsinterventionen (GVI; Group Violence Intervention) i Stockholmsförorterna Huddinge, Järfälla och Upplands-Bro, samt i Uppsala, som samtliga inleddes i början av 2022. I denna delrapport presenteras i huvudsak resultaten från processen till och med de strategiska faserna, det vill säga till och med slutet av september 2023. I slutrapporten kommer resultat även från de operativa faserna att presenteras. Forskarna på STAD vill tacka alla som bidragit till rapporten genom att medverka i intervjuer, låta oss delta på flera typer av möten samt att tillhandahålla övrigt underlagsmaterial. Skjutvapenvåld och andra grova våldsbrott diskuteras flitigt politiskt och i media just nu och ses som ett särskilt angeläget ämne. Skjutvapenvåld och sprängningar är också något som förekommit på samtliga implementeringsorter som diskuteras i denna rapport. I spåren av detta följer såväl personliga förluster som omfattande ekonomiska kostnader för samhället. Det är därför av stor vikt att såväl processen som effekterna av implementeringen av en strategi med målet att komma till rätta med problemet, dvs. GVI-strategin, utvärderas.
STAD report No. 79/81, 2023
STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) startade 1995 som ett tioårigt projekt med u... more STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) startade 1995 som ett tioårigt projekt med uppdrag att identifiera, implementera och utvärdera lovande metoder för prevention inom alkohol- och narkotikaområdet. Projektet initierades efter en översyn av missbruksvården i Stockholms län, där dåvarande Landstinget och Stockholms kommun gemensamt beslutade att göra en mer långsiktig satsning på metodutveckling. Sedan 2010 är STAD en enhet inom Centrum för psykiatriforskning. STAD:s arbete kännetecknas av ett tätt samspel mellan praktik och forskning där kunskaper från utvärderingar omsätts till praktik och de praktiska metoderna utsätts för kritisk och konstruktiv granskning. Kunskapen om vad som kännetecknar effektiv prevention har ökat under de senaste tio åren men det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla och testa nya samhällsbaserade preventiva metoder. På uppdrag av Polismyndigheten, Region Stockholm, Polisområde Nord, har STAD genomfört en utvärdering av satsningen Trefas som startade 2019 i Järva i Stockholm. I denna rapport presenteras resultatet från utvärderingen och STAD vill tacka alla vid Stockholms stad och socialtjänsten, Kriminalvården och Polisen som bidragit genom att tillhandahålla underlagsmaterial och medverka i intervjuer
Ingress: Baserat på tidigare forskning förväntas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem ... more Ingress: Baserat på tidigare forskning förväntas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem att stiga när priset på alkohol minskar och tillgängligheten ökar. Detta var också farhågan när Sverige i samband med EU-medlemskapet genomförde flera förändringar som i praktiken innebar fri införsel av alkohol. När Danmark senare sänkte spritskatten innebar detta ytterligare prissänkningar på den alkohol som köptes utomlands. Forskare, politiker och andra samhällsaktörer befarade att alkoholkonsumtionen, och därmed även problemen kopplade till denna, skulle öka, men bilden blev inte så entydig som många trott. Resultaten som presenteras i detta kapitel reser snarare frågan om det är pris och tillgänglighet som starkast styr hur mycket alkohol svenskarna dricker. Resultaten pekar på att andra faktorer, bortom politiska styrinstrument, förmodligen har större inverkan på alkoholkonsumtionen och problemen än vad tidigare forskning gjort gällande och således behöver gamla synsätt nyanseras.
Introduction
The scope and nature of alcohol-related harm is affected by many factors. Among the... more Introduction
The scope and nature of alcohol-related harm is affected by many factors. Among them is the quantity of alcohol consumed, the way it is consumed or drinking patterns as well as the context and environment where drinking takes place. These factors belong to the most important determinants of the spectrum and amount of economic, health and social harm caused by or connected to drinking alcoholic beverages. Consequently, alcohol policies and other factors that affect alcohol consumption and drinking patterns or the contexts and environments of drinking also affect alcohol-related harm.
Alcohol policies include rules and restrictions that control the availability of alcohol, which can further be divided into measures that affect the economic availability of alcohol and measures that regulate the physical availability of alcohol.
Control of the economic availability of alcohol includes measures that affect retail prices of alcoholic beverages. The most important way to affect alcohol retail prices is to levy special taxes, usually excise duties or value added taxes on alcoholic beverages, but also other policy measures can be used to affect alcohol retail prices. These include regulating happy hour pricing or the possibility to use discount prices for alcoholic beverages or using alcohol prices as loss leader, rules on minimum and maximum alcohol prices as well as rules on profit margins in retailing alcoholic beverages. Also paying subsidies to alcohol producers or giving other economic benefits to alcohol producers or traders affect alcohol retail prices.
Measures affecting the physical availability of alcoholic beverages include those regulations that affect the number and location of off- and on-premise alcohol retail outlets, as well as days and hours of alcohol retail sales. Regulating the ways alcoholic beverages are sold, for instance in self-service stores or over the counter, affects alcohol availability as does banning or allowing sales of alcoholic beverages on credit. Other measures restricting the physical availability of alcohol include bans of retail sales in sports and cultural events or the like, temporal bans on alcohol retail sales for instance during general elections, major sports events or in times of political unrest. Also total or partial prohibitions of all or certain alcoholic beverage categories belong to the arsenal of measures to regulate the physical availability of alcohol. Furthermore, physical alcohol availability can be restricted by setting legal age limits for retail sales or consumption of alcoholic beverages, regulations forbidding alcohol sales to intoxicated customers and to persons suspected of buying alcohol on behalf of underage or intoxicated persons, or controlling individual alcohol purchases by rationing of alcoholic beverages.
Alcohol policy measures aimed to control alcohol availability has been widely used both by governments and local authorities with the firm belief that these control measures can lower the level and narrow the scope of alcohol-related harm. On the other hand, doubts have been expressed on the effectiveness of alcohol availability controls both by the general public and some actors in the alcohol field. Perhaps the most critical actors have been found among private alcohol industry and trade representatives but it would be too naive to say that they are the only critics of the control of consumption approach. In the world of globalization and economic deregulation alcohol control measures are also less likely to be supported by governments this day then before. Therefore, it is a timely and motivated task to analyze the effects of controlling alcohol consumption and related harm in Europe.
The present dissertation aims at analyzing the effects of recent alcohol policy changes. The trad... more The present dissertation aims at analyzing the effects of recent alcohol policy changes. The traditional strict policy in Sweden had focused on high pricing and limited availability to control levels of alcohol consumed and thus alcohol-related harms. However, increased travellers’ allowances meant larger availability of cheaper alcohol when importing from Denmark and Germany, which are the countries from which Swedes obtain most of their private imports; the tax decrease in Denmark further decreased the price. As the economic literature links demand to price of a commodity and the early (smaller) quota changes had resulted in higher consumption in southern Sweden, it was expected that these latest changes would mean higher consumption and more alcohol-related problems in this area in particular. Some groups were additionally expected to be more affected than others.
The present compilation thesis comprises four related articles and an introductory chapter that ties them together. Article I focus on private imports in relation to quota changes 2002 – 2004 and relate this to purchase at the alcohol monopoly stores. Self-reported consumption and alcohol-related problems are studied in Article II and IV. In Article III, register data on alcohol-related harms, i.e. hospitalizations and police-recorded crimes, are analyzed.
The results of the dissertation were puzzling, since there was no large increase in consumption or alcohol-related problems in the south, but increases in the north during the period. However, private imports and cases of hospitalization due to alcohol poisoning were found to have increased in the south. Thus, the results imply that these policy changes had an effect on private imports, but that this effect was not large enough to increase total consumption as well. Additionally, increased alcohol poisoning cases implied that there had been an impact among high consumers. The increases found in consumption and problems in the north may instead have other explanations.
Background: Earlier studies have shown that families living with addiction in several separate wa... more Background: Earlier studies have shown that families living with addiction in several separate ways are affected by the addiction. A major concern in earlier studies has been the children. Earlier research in this area has found that the physical and psychological health, schooling and own alcohol or drug abuse for the children living with addicted parents is negatively affected. No studies have however been found that have focused on the life chances for these children from a sociological perspective. This study, where it is hypothesised that these children's life chances will be affected by the childhood experiences, is however attempting to do so.
Aims: The main purpose of this study is to test the hypothesis that a childhood with parental addiction has an influence on life chances and in extension the adult life of these children.
Data and method: A qualitative approach was used, based on the phenomenological guidelines. Five half structured depth interviews with adult children to alcohol and narcotic addicted parents were the base for the analyses. The sample consisted of three women and two men ages 18 to 45 years.
Results: The results showed that a childhood with an alcohol or drug abusing parent to some extent has an influence on the children in several negative ways, for example on the psychological health. The positive effects seemed to be minor. Parental alcohol or drug abuse was therefore recognized to be one of many factors that have an impact on life chances.
Articles by Nina-Katri Gustafsson
Journal of Adolescent Health, 2025
Purpose: In 1996, a multicomponent alcohol prevention intervention was launched and later institu... more Purpose: In 1996, a multicomponent alcohol prevention intervention was launched and later institutionalized in Stockholm. This study examines the long-term effects of the program on compliance with the legal minimum age limit for alcohol service at licensed premises.
Methods: The intervention comprised community mobilization and collaboration, training, and enforcement aimed at preventing alcohol service to underage (<18 years) or obviously intoxicated patrons. Six cross-sectional studies were conducted between 1996 and 2022 in Stockholm using pseudo-underage mystery shoppers attempting to enter licensed premises and order alcoholic beverages. The primary outcome was refusal of entry to the premises or refusal of alcohol service.
Results: Throughout the study period, regular collaboration meetings were held, the number of annual inspections and trained staff increased, and the number of sanctions varied. The refusal rate of alcohol service to pseudo-underage mystery shoppers rose from 54.8% in 1996 (baseline) to 59.1% in 1998, 67.6% in 2001, 88.3% in 2007, 91.3% in 2013, and 79.6% in 2022. Compared to the reference year 1996, all rates from 2001 to 2022 showed significant increases in the odds of refusal.
Discussion: The multicomponent alcohol prevention program has been successfully sustained through collaboration and community mobilization, training, and enforcement. This success is evidenced by consistently high refusal rates for alcohol sales to underage customers over an extended period.
Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 2024
Background: The aim of this study was to explore how stakeholders perceive illicit drugs at licen... more Background: The aim of this study was to explore how stakeholders perceive illicit drugs at licensed premises, existing and potential prevention interventions, and to identify facilitators and barriers to reduce illicit drugs at these locations. Methods: Semi-structured interviews with police officers, licensed premises owners, security staff and municipality officials (n = 28) in seven counties in middle Sweden were conducted and analysed using qualitative content analysis. Results: The informants reported frequent illicit drug use and dealing at licensed premises, causing a negative influence on the restaurant environment. Efforts to prevent illicit drugs varied with respect to type and intensity but included environmental and situational changes as well as education and training, policy implementation and law enforcement. Facilitators for the reduction of illicit drugs are confidence that sufficient resources are allocated, motivated and skilled stakeholders who see benefits of prevention and collaborate closely, along with visible results. General societal prevention was also seen as important. Identified barriers were perceived drug-positive norms and high availability and use in the society, perceived lack of prioritisation and resources, difficulties to collaborate due to e.g., secrecy between organisations, lack of action among stakeholders due to financial considerations, perceived confusion about roles and mandate, and owner's and staff's fear of threats and violence from criminals or own involvement in crime. Conclusion: To maximise the potential of successful prevention, authorities should support owners of licensed premises to act firmly against illicit drugs by providing training, ensure that they apply a strict policy, work for increased stakeholder collaboration and provide appropriate police resources. Authorities should also investigate criminal activities among owners and staff as well as combat organised crime and availability of illicit drugs in the society.
Front. Public Health, Sec. Public Mental Health, 2023
Introduction: Previous studies reported that the coronavirus disease (COVID-19) pandemic has nega... more Introduction: Previous studies reported that the coronavirus disease (COVID-19) pandemic has negatively affected the mental health of employees in the hospitality industry internationally, however, its effect in Sweden has not been studied. Unlike several other countries, Sweden never enforced a lockdown. Restaurants, bars, and hotels could remain open and host a limited number of guests but had to abide by certain restrictions
.
Methods: A cross-sectional survey was distributed among hospitality industry employees containing questions regarding the perceived effects of the pandemic on the respondents’ working and life situations and their physical and psychological health. The sample consisted of 699 individuals, with a response rate of 47.9%.
Results: Although several respondents had been laid off or furloughed, the majority of the sample remained at the same employer. However, more than half of the respondents reported that their economic situation had deteriorated. Compared to before the pandemic, 38.1% experienced elevated levels of stress, 48.3% experienced elevated levels of worry, and 31.4% reported worsened mood. A deteriorating personal economy and difficulty in following COVID-19-related restrictions at work were associated with the worsening of these three mental health aspects. While the fear of becoming infected with COVID-19 was related to higher levels of stress, the fear of infecting others was related to higher levels of worry.
Conclusion: Although Sweden imposed less strict measures than most other countries, the personal economy and mental health of hospitality workers were negatively affected by the COVID-19 pandemic.
Scandinavian Journal of Public Health, 2023
Aims: Among international immigrants, health changes by duration of residence are commonly interp... more Aims: Among international immigrants, health changes by duration of residence are commonly interpreted as an expression of acculturation to the receiving country context. This study compares changes in immigrants' health risk behaviors by duration of residence to changes by acculturation levels, in order to assess whether duration of residence can be regarded as a proxy for acculturation. Methods: Using data from a previous systematic review, we identified 17 quantitative studies examining changes in alcohol, tobacco and drug use, physical inactivity, and diet by both duration of residence and acculturation level in the same population. We compared the directionality and consistency of these associations through tabulation and vote counting. Results: The majority of studies reported no or inconsistent changes in health risk behaviors by duration of residence versus by acculturation, including with opposite directionality. Four studies reported significant estimates with consistent directionality, while five reported consistent, non-significant estimates. Conclusions: Our findings suggest that duration of residence should not be used as a proxy for acculturation when studying health risk behaviors among immigrants. Researchers should consider additional time-dependent factors to explain behavioral changes by duration of residence.
Int J Public Health, 2022
Objectives: The aim was to systematically review and synthesise international evidence on changes... more Objectives: The aim was to systematically review and synthesise international evidence on changes in health risk behaviours by immigrants' duration of residence. Methods: We searched literature databases for peer-reviewed quantitative studies published from 2000 to 2019, examining alcohol, drug and tobacco use; physical inactivity; and dietary habits by duration of residence. Results: Narrative synthesis indicated that immigrants tend to adopt health risk behaviours with longer residence in North America, with larger variation in effect sizes and directionality in other contexts. Random-effects meta-analyses examining the pooled effect across all receiving countries and immigrant groups showed lower odds of smoking (OR 0.54, 0.46-0.63, I 2 = 68.7%) and alcohol use (OR 0.61, 0.47-0.75, I 2 = 93.5%) and higher odds of physical inactivity (OR 1.71, 1.40-2.02, I 2 = 99.1%) among immigrants than natives, but did not provide support for a universal trend by duration of residence. Conclusion: Findings suggest that duration of residence could serve as an effective instrument to monitor immigrants' health changes. However, differences in receiving country contexts and immigrant populations' composition seem to be important to predict the level and direction of behavioural change.
Uploads
Books by Nina-Katri Gustafsson
I början av 2010-talet noterades en ökning av det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige. I sitt omvärldsbevakande uppdrag fann Brottsförebyggande rådet (Brå) en amerikansk strategi som hade visat sig ha goda effekter för att minska grovt våld, främst i USA men också i andra delar av världen. Detta var Gruppvåldsinterventionen (Group Violence Intervention, GVI) som utvecklats av professor David Kennedy och kollegor vid National Network for Safer Communities (NNSC) i New York. Strategin genomförs i samverkan mellan rättsväsende och kommuner, samt civilsamhället. GVI utgår från tankar om ”morot och piska” och därför kommuniceras ett GVI-budskap till våldsdrivande grupperingar som tydliggör att samverkanspartners och samhället i övrigt önskar att våldet upphör, och är villiga att ge stöd till de individer som vill ha hjälp att ta det steget. Detta sker framför allt genom de två interventionerna custom notifications (CN) och call-in. Om individer från grupperingarna däremot inte upphör med våldet kommer sanktioner att riktas mot hela grupperingen, vilket bygger på teorin om fokuserad avskräckning.
GVI-strategin testades i en pilot-studie i Malmö under 2018, eftersom de hade den typ av problematik man önskade förebygga och även visade eget intresse för strategin. Genomförda utvärderingar indikerar att GVI-strategin har effekt även i en svensk kontext. Numera ingår också strategin i Malmös ordinarie verksamhet. Sedan dess har GVI-strategin även implementerats i Örebro och Göteborg. STAD har fått i uppdrag av Brå att genomföra en processutvärdering av implementeringen av GVI-strategin i Järfälla/Upplands-Bro, Huddinge och Uppsala, vilket innebär att man följer
implementeringen över tid. Därmed inkluderar den dels de initiala strategiska faserna av processen med planering och förankring samt kartläggning av målgruppen och våldssituationen, och dels arbetet under de operativa faserna som innefattar genomförande av interventioner, sanktionsinsatser och erbjudande om socialt stöd.
Syftet med uppdraget har varit att utvärdera hela arbetsprocessen med att
implementera GVI-strategin i dessa tre områden under perioden augusti 2022-maj 2024.
Metod.
Semi-strukturerade intervjuer med totalt 70 nyckelaktörer från
implementeringarna (chefer, projektledare, koordinatorer, och stödfunktioner) men även intervjuer med nationella stödteamet, genomfördes mellan oktober 2022 och september 2024. De teman som avhandlades under intervjuerna var skälen bakom implementeringen, GVI-organisation, planering och strategiska beslut, kartläggning av målgruppen, genomförande av call-in och CN, sanktioner och sociala insatser.
Intervjupersonerna ombads även resonera kring hinder, framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för implementeringen av GVI-strategin. Intervjuerna analyserades tematiskt. För att komplettera intervjudata genomfördes en enkätstudie under våren/sommaren 2024, och inkluderade frågor inom liknande övergripande teman som intervjuerna.
Enkäten besvarades av 91 respondenter med olika funktioner: chefer, projektledare, samordnare, koordinatorer, och annan operativ personal som arbetat med GVI-strategin. Data analyserades deskriptivt.
Vidare har deltagande observationer använts med syftet att få en större förståelse för hur arbetet genomförts rent praktiskt. Dessa användes också som grund för annan datainsamling. Forskare deltog också vid centrala händelser anordnade av implementeringarna eller Brå, till exempel Kick-off, GVI-veckan, call-in, ”erfarenhetsdagar” och seminarier. Detta underlag har kompletterats med mötes- eller minnesanteckningar, mail-växlingar och övrigt skrivet underlag.
Kompletterande intervjuer genomfördes också med nationella stödteamet för att få ett perspektiv på hur de upplevde att implementeringen hade gått i förhållande till övriga implementeringar av strategin. Tillsammans bidrog det samlade underlaget till att ge en djup bild av processen med att implementera GVI-strategin inom de tre olika organisationerna, och på olika nivåer inom dessa.
Resultat.
Två implementeringar har fullföljt implementeringsprocessen, vilket innebär att Järfälla/Upplands-Bro har genomfört två call-in och Huddinge ett, samt att de genomfört CN och sanktionsinsatser. Uppsala valde att avsluta sin implementering i förtid efter en längre tids problem med att få arbetet att fungera i enlighet med strategin. Inget call-in genomfördes där. Planeringsarbetet resulterade I att nya mötesgrupper formades, exempelvis styrgrupp och arbetsgrupp. Mest centrala för att driva planering och förankringen av strategin inom organisationerna var dock projektledarna. För att detta skulle löpa så smidigt som möjligt krävdes dock att styrgruppen gav dem mandat att själva ta mindre beslut.
Kartläggningen av lokala våldshändelser och deras koppling till olika grupperingar, resulterade i en målgrupp att fokusera det operativa arbetet mot. Jämfört med andra kartläggningar tenderar en kartläggning enligt GVI att resultera i en större grupp eftersom kartläggningen inte bara baseras på brottsmisstanke, utan även på starka kopplingar till brottsmisstänka personer. Den skillnaden var svår att förstå för en del
initialt, vilket antyder att förankringsarbetet om strategin varit bristfällig.
Kartläggningen är viktig för att veta vilka individer man genomför CN eller call-in med, och även vilka grupperingar sanktionsinsatser riktas mot i händelse av nya våldsbrott. Få sanktionsperioder har genomförts, däremot har implementeringarna lyckats sprida GVI-budskapet till målgrupperna genom framförallt CN men även genom call-in. I huvudsak är man nöjd med genomförandet men det finns utrymme för fler förbättringar. En förbättring som redan genomförts är att personal från både Socialtjänsten och rättsväsendet (Polis och/eller Kriminalvården) deltar vid CN eftersom kvalitéten då förbättras.
Konklusion.
GVI-strategin innehåller flera olika delar och för att lyckas med
implementeringen av strategin krävs en god planering och ett engagemang från samtliga involverade. En implementering kan inte genomföras om inte samtliga samverkanspartners, det vill säga. Polisen, kommunen, och Kriminalvården, är investerade i arbetet och tillsätter tillräckligt med resurser.
Rekommendationer:
• Säkerställa att samtliga samverkansparter, det vill säga Polisen, kommunen och Kriminalvården är investerade i en implementering av GVI-strategin. I detta ingår att samverkansparterna är villiga och har möjligheten att avsätta väl tilltagna resurser i form av tid och personal. En förutsättning för denna process är att varje part förstår omfattningen av sitt åtagande och sitt ansvar.
• Lägga tid på att rekrytera/engagera rätt personer för centrala funktioner, dvs. att de är motiverade och har rätt bakgrundskunskap. Idealt är att personerna har lokalkännedom och att tillsättningen sker med utifrån ett kriterium att hen skall kunna stanna långsiktigt på tjänsten för att undvika hög grad av personalomsättning.
• Tidigt upprätta strukturer och metoder för samverkan inklusive ändamålsenlig struktur och frekvens för möten samt arbetsrutiner, såsom protokollföring av möten, liksom en öppen och ärlig kommunikation mellan samverkansparterna.
• Projektledare/samordnare bör ges stort mandat för snabbare
implementeringsprocess.
• Utse en person inom respektive organisation som ges tid för att förankra GVI-strategin internt i olika skikt av organisationen och även ser till att förankringen upprätthålls för att öka chanserna till långsiktighet i arbetet.
• Skriftligen dokumentera lokala rutiner för exempelvis genomförande av custom notifications (anpassade till olika målgrupper) för att göra implementeringen mindre sårbar och personbunden.
• Utveckla civilsamhällets roller, utöver de roller de har som talare eller publik vid call-in, eftersom dessa aktörer har en central roll i den informella kontrollen även under tiden mellan myndigheternas GVI-interventioner och insatser.
• Tidigt planera för hur arbetet med GVI-strategin kan integreras i ordinarie
verksamhet efter implementeringen för att säkerställa långsiktig hållbarhet.
• Utveckla verktyg och rutiner för systematisk uppföljning av arbetet på lokal nivå, exempelvis genom att de indikatorer som registreras i matriserna, exempelvis sanktionsinsatser, kritiskt också analyseras och att eventuella brister åtgärdas löpande.
• För att stärka existerande och nya implementeringar i deras arbete med GVI-strategin krävs nationell samordning och kvalitetssäkring av arbetet.
Syfte: Syftet med studien är att beskriva samverkansmodellen Trefas i Järva och genomföra en processutvärdering.
Metod: En kvantitativ och kvalitativ processutvärdering har genomförts med hjälp av skriftlig dokumentation om Trefas-modellen, ett frågeformulär ställt till socialtjänst, kriminalvård och polis samt djupintervjuer med nyckelpersoner från de tre myndigheterna (n=20).
Resultat: Trefas är en samverkansmodell som involverar polis, socialtjänst och kriminalvård. Samverkansmöten sker på övergripande, strategisk och operativ nivå och informationsdelning är en central del i modellen, liksom den av Polisen kontinuerligt uppdaterade lägesbilden som rör personer som riskerar att utsättas för eller utsätta andra för dödligt våld. Totalt har 151 personer i åldern 13-31 varit aktuella på lägesbilden i Järva mellan 1 oktober 2019 och 11 juni 2023. Både repressiva och stödjande åtgärder har vidtagits för dessa personer beroende på motivation, uppträdande, situation samt praktisk genomförbarhet och 98 personer har kunnat avföras från lägesbilden under den aktuella tidsperioden. Representanter för de tre myndigheterna uttrycker över lag en stark tilltro till Trefas som modell för att förebygga skjutningar och dödligt våld. Vidare har myndighetsrepresentanterna upplevt en rad hinder, framgångsfaktorer och även utvecklingsmöjligheter på följande områden: Verktyg eller åtgärder som respektive myndighet förfogar över, Målgruppen, Närstående, Organisation, Personal samt Informationsdelning och sekretess.
Slutsatser: Baserat på myndighetsrepresentanters upplevelser framstår Trefas som en genomförbar modell för att förhindra skjutningar och dödligt våld. Trefas är accepterad och implementerad i tre centrala organisationer vars representanter uttrycker tilltro till arbetssättet och att den etablerade samverkan kan ha förhindrat en del av det dödliga våldet i Järva. Trefas har dessutom utvecklats över tid och har potential att ytterligare anpassas för att bli mer effektiv. Utvärdering av Trefas effekter på skjutningar och dödligt våld kommer att ske inom ramen för en separat studie.
Föreliggande studie presenterar resultat från en kartläggning av narkotikasituationen i krogmiljö i sju län i Mellansverige. Det finns en ökad oro kring narkotikasituationen i krogmiljön runt om i Sverige. Narkotika orsakar stora hälsoproblem och förekommer frekvent i nöjeslivet, inklusive krogmiljön. Det behövs mer kunskap om problemen och lämpliga förebyggande insatser. Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötlands län har därför, inom ramen för ANDTS1, tillsyn och det brottsförebyggande uppdraget, anlitat STAD för att genomföra en kartläggning av narkotika i krogmiljön.
Vi vill med studien undersöka hur nyckelaktörer som krogpersonal, ordningsvakter, poliser och kommunala handläggare uppfattar situationen och vilka förutsättningar som finns för att utveckla det förebyggande arbetet. Studien är intressant ur flera perspektiv, inte minst eftersom vi har möjlighet att inkludera stora och små kommuner vilket bidrar till en mer
nyanserad lägesbild jämfört med de studier som tidigare genomförts.
Vi vill tacka alla som bistått med kontaktuppgifter och svar på praktiska frågor i samband med datainsamlingen samt de studiedeltagare som generöst delat med sig av sina uppfattningar och erfarenheter relaterade till narkotika i krogmiljö.
Rapporten finns tillgänglig på STADs webbplats och även på länsstyrelsernas webbplatser.
The scope and nature of alcohol-related harm is affected by many factors. Among them is the quantity of alcohol consumed, the way it is consumed or drinking patterns as well as the context and environment where drinking takes place. These factors belong to the most important determinants of the spectrum and amount of economic, health and social harm caused by or connected to drinking alcoholic beverages. Consequently, alcohol policies and other factors that affect alcohol consumption and drinking patterns or the contexts and environments of drinking also affect alcohol-related harm.
Alcohol policies include rules and restrictions that control the availability of alcohol, which can further be divided into measures that affect the economic availability of alcohol and measures that regulate the physical availability of alcohol.
Control of the economic availability of alcohol includes measures that affect retail prices of alcoholic beverages. The most important way to affect alcohol retail prices is to levy special taxes, usually excise duties or value added taxes on alcoholic beverages, but also other policy measures can be used to affect alcohol retail prices. These include regulating happy hour pricing or the possibility to use discount prices for alcoholic beverages or using alcohol prices as loss leader, rules on minimum and maximum alcohol prices as well as rules on profit margins in retailing alcoholic beverages. Also paying subsidies to alcohol producers or giving other economic benefits to alcohol producers or traders affect alcohol retail prices.
Measures affecting the physical availability of alcoholic beverages include those regulations that affect the number and location of off- and on-premise alcohol retail outlets, as well as days and hours of alcohol retail sales. Regulating the ways alcoholic beverages are sold, for instance in self-service stores or over the counter, affects alcohol availability as does banning or allowing sales of alcoholic beverages on credit. Other measures restricting the physical availability of alcohol include bans of retail sales in sports and cultural events or the like, temporal bans on alcohol retail sales for instance during general elections, major sports events or in times of political unrest. Also total or partial prohibitions of all or certain alcoholic beverage categories belong to the arsenal of measures to regulate the physical availability of alcohol. Furthermore, physical alcohol availability can be restricted by setting legal age limits for retail sales or consumption of alcoholic beverages, regulations forbidding alcohol sales to intoxicated customers and to persons suspected of buying alcohol on behalf of underage or intoxicated persons, or controlling individual alcohol purchases by rationing of alcoholic beverages.
Alcohol policy measures aimed to control alcohol availability has been widely used both by governments and local authorities with the firm belief that these control measures can lower the level and narrow the scope of alcohol-related harm. On the other hand, doubts have been expressed on the effectiveness of alcohol availability controls both by the general public and some actors in the alcohol field. Perhaps the most critical actors have been found among private alcohol industry and trade representatives but it would be too naive to say that they are the only critics of the control of consumption approach. In the world of globalization and economic deregulation alcohol control measures are also less likely to be supported by governments this day then before. Therefore, it is a timely and motivated task to analyze the effects of controlling alcohol consumption and related harm in Europe.
The present compilation thesis comprises four related articles and an introductory chapter that ties them together. Article I focus on private imports in relation to quota changes 2002 – 2004 and relate this to purchase at the alcohol monopoly stores. Self-reported consumption and alcohol-related problems are studied in Article II and IV. In Article III, register data on alcohol-related harms, i.e. hospitalizations and police-recorded crimes, are analyzed.
The results of the dissertation were puzzling, since there was no large increase in consumption or alcohol-related problems in the south, but increases in the north during the period. However, private imports and cases of hospitalization due to alcohol poisoning were found to have increased in the south. Thus, the results imply that these policy changes had an effect on private imports, but that this effect was not large enough to increase total consumption as well. Additionally, increased alcohol poisoning cases implied that there had been an impact among high consumers. The increases found in consumption and problems in the north may instead have other explanations.
Aims: The main purpose of this study is to test the hypothesis that a childhood with parental addiction has an influence on life chances and in extension the adult life of these children.
Data and method: A qualitative approach was used, based on the phenomenological guidelines. Five half structured depth interviews with adult children to alcohol and narcotic addicted parents were the base for the analyses. The sample consisted of three women and two men ages 18 to 45 years.
Results: The results showed that a childhood with an alcohol or drug abusing parent to some extent has an influence on the children in several negative ways, for example on the psychological health. The positive effects seemed to be minor. Parental alcohol or drug abuse was therefore recognized to be one of many factors that have an impact on life chances.
Articles by Nina-Katri Gustafsson
Methods: The intervention comprised community mobilization and collaboration, training, and enforcement aimed at preventing alcohol service to underage (<18 years) or obviously intoxicated patrons. Six cross-sectional studies were conducted between 1996 and 2022 in Stockholm using pseudo-underage mystery shoppers attempting to enter licensed premises and order alcoholic beverages. The primary outcome was refusal of entry to the premises or refusal of alcohol service.
Results: Throughout the study period, regular collaboration meetings were held, the number of annual inspections and trained staff increased, and the number of sanctions varied. The refusal rate of alcohol service to pseudo-underage mystery shoppers rose from 54.8% in 1996 (baseline) to 59.1% in 1998, 67.6% in 2001, 88.3% in 2007, 91.3% in 2013, and 79.6% in 2022. Compared to the reference year 1996, all rates from 2001 to 2022 showed significant increases in the odds of refusal.
Discussion: The multicomponent alcohol prevention program has been successfully sustained through collaboration and community mobilization, training, and enforcement. This success is evidenced by consistently high refusal rates for alcohol sales to underage customers over an extended period.
.
Methods: A cross-sectional survey was distributed among hospitality industry employees containing questions regarding the perceived effects of the pandemic on the respondents’ working and life situations and their physical and psychological health. The sample consisted of 699 individuals, with a response rate of 47.9%.
Results: Although several respondents had been laid off or furloughed, the majority of the sample remained at the same employer. However, more than half of the respondents reported that their economic situation had deteriorated. Compared to before the pandemic, 38.1% experienced elevated levels of stress, 48.3% experienced elevated levels of worry, and 31.4% reported worsened mood. A deteriorating personal economy and difficulty in following COVID-19-related restrictions at work were associated with the worsening of these three mental health aspects. While the fear of becoming infected with COVID-19 was related to higher levels of stress, the fear of infecting others was related to higher levels of worry.
Conclusion: Although Sweden imposed less strict measures than most other countries, the personal economy and mental health of hospitality workers were negatively affected by the COVID-19 pandemic.
I början av 2010-talet noterades en ökning av det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige. I sitt omvärldsbevakande uppdrag fann Brottsförebyggande rådet (Brå) en amerikansk strategi som hade visat sig ha goda effekter för att minska grovt våld, främst i USA men också i andra delar av världen. Detta var Gruppvåldsinterventionen (Group Violence Intervention, GVI) som utvecklats av professor David Kennedy och kollegor vid National Network for Safer Communities (NNSC) i New York. Strategin genomförs i samverkan mellan rättsväsende och kommuner, samt civilsamhället. GVI utgår från tankar om ”morot och piska” och därför kommuniceras ett GVI-budskap till våldsdrivande grupperingar som tydliggör att samverkanspartners och samhället i övrigt önskar att våldet upphör, och är villiga att ge stöd till de individer som vill ha hjälp att ta det steget. Detta sker framför allt genom de två interventionerna custom notifications (CN) och call-in. Om individer från grupperingarna däremot inte upphör med våldet kommer sanktioner att riktas mot hela grupperingen, vilket bygger på teorin om fokuserad avskräckning.
GVI-strategin testades i en pilot-studie i Malmö under 2018, eftersom de hade den typ av problematik man önskade förebygga och även visade eget intresse för strategin. Genomförda utvärderingar indikerar att GVI-strategin har effekt även i en svensk kontext. Numera ingår också strategin i Malmös ordinarie verksamhet. Sedan dess har GVI-strategin även implementerats i Örebro och Göteborg. STAD har fått i uppdrag av Brå att genomföra en processutvärdering av implementeringen av GVI-strategin i Järfälla/Upplands-Bro, Huddinge och Uppsala, vilket innebär att man följer
implementeringen över tid. Därmed inkluderar den dels de initiala strategiska faserna av processen med planering och förankring samt kartläggning av målgruppen och våldssituationen, och dels arbetet under de operativa faserna som innefattar genomförande av interventioner, sanktionsinsatser och erbjudande om socialt stöd.
Syftet med uppdraget har varit att utvärdera hela arbetsprocessen med att
implementera GVI-strategin i dessa tre områden under perioden augusti 2022-maj 2024.
Metod.
Semi-strukturerade intervjuer med totalt 70 nyckelaktörer från
implementeringarna (chefer, projektledare, koordinatorer, och stödfunktioner) men även intervjuer med nationella stödteamet, genomfördes mellan oktober 2022 och september 2024. De teman som avhandlades under intervjuerna var skälen bakom implementeringen, GVI-organisation, planering och strategiska beslut, kartläggning av målgruppen, genomförande av call-in och CN, sanktioner och sociala insatser.
Intervjupersonerna ombads även resonera kring hinder, framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för implementeringen av GVI-strategin. Intervjuerna analyserades tematiskt. För att komplettera intervjudata genomfördes en enkätstudie under våren/sommaren 2024, och inkluderade frågor inom liknande övergripande teman som intervjuerna.
Enkäten besvarades av 91 respondenter med olika funktioner: chefer, projektledare, samordnare, koordinatorer, och annan operativ personal som arbetat med GVI-strategin. Data analyserades deskriptivt.
Vidare har deltagande observationer använts med syftet att få en större förståelse för hur arbetet genomförts rent praktiskt. Dessa användes också som grund för annan datainsamling. Forskare deltog också vid centrala händelser anordnade av implementeringarna eller Brå, till exempel Kick-off, GVI-veckan, call-in, ”erfarenhetsdagar” och seminarier. Detta underlag har kompletterats med mötes- eller minnesanteckningar, mail-växlingar och övrigt skrivet underlag.
Kompletterande intervjuer genomfördes också med nationella stödteamet för att få ett perspektiv på hur de upplevde att implementeringen hade gått i förhållande till övriga implementeringar av strategin. Tillsammans bidrog det samlade underlaget till att ge en djup bild av processen med att implementera GVI-strategin inom de tre olika organisationerna, och på olika nivåer inom dessa.
Resultat.
Två implementeringar har fullföljt implementeringsprocessen, vilket innebär att Järfälla/Upplands-Bro har genomfört två call-in och Huddinge ett, samt att de genomfört CN och sanktionsinsatser. Uppsala valde att avsluta sin implementering i förtid efter en längre tids problem med att få arbetet att fungera i enlighet med strategin. Inget call-in genomfördes där. Planeringsarbetet resulterade I att nya mötesgrupper formades, exempelvis styrgrupp och arbetsgrupp. Mest centrala för att driva planering och förankringen av strategin inom organisationerna var dock projektledarna. För att detta skulle löpa så smidigt som möjligt krävdes dock att styrgruppen gav dem mandat att själva ta mindre beslut.
Kartläggningen av lokala våldshändelser och deras koppling till olika grupperingar, resulterade i en målgrupp att fokusera det operativa arbetet mot. Jämfört med andra kartläggningar tenderar en kartläggning enligt GVI att resultera i en större grupp eftersom kartläggningen inte bara baseras på brottsmisstanke, utan även på starka kopplingar till brottsmisstänka personer. Den skillnaden var svår att förstå för en del
initialt, vilket antyder att förankringsarbetet om strategin varit bristfällig.
Kartläggningen är viktig för att veta vilka individer man genomför CN eller call-in med, och även vilka grupperingar sanktionsinsatser riktas mot i händelse av nya våldsbrott. Få sanktionsperioder har genomförts, däremot har implementeringarna lyckats sprida GVI-budskapet till målgrupperna genom framförallt CN men även genom call-in. I huvudsak är man nöjd med genomförandet men det finns utrymme för fler förbättringar. En förbättring som redan genomförts är att personal från både Socialtjänsten och rättsväsendet (Polis och/eller Kriminalvården) deltar vid CN eftersom kvalitéten då förbättras.
Konklusion.
GVI-strategin innehåller flera olika delar och för att lyckas med
implementeringen av strategin krävs en god planering och ett engagemang från samtliga involverade. En implementering kan inte genomföras om inte samtliga samverkanspartners, det vill säga. Polisen, kommunen, och Kriminalvården, är investerade i arbetet och tillsätter tillräckligt med resurser.
Rekommendationer:
• Säkerställa att samtliga samverkansparter, det vill säga Polisen, kommunen och Kriminalvården är investerade i en implementering av GVI-strategin. I detta ingår att samverkansparterna är villiga och har möjligheten att avsätta väl tilltagna resurser i form av tid och personal. En förutsättning för denna process är att varje part förstår omfattningen av sitt åtagande och sitt ansvar.
• Lägga tid på att rekrytera/engagera rätt personer för centrala funktioner, dvs. att de är motiverade och har rätt bakgrundskunskap. Idealt är att personerna har lokalkännedom och att tillsättningen sker med utifrån ett kriterium att hen skall kunna stanna långsiktigt på tjänsten för att undvika hög grad av personalomsättning.
• Tidigt upprätta strukturer och metoder för samverkan inklusive ändamålsenlig struktur och frekvens för möten samt arbetsrutiner, såsom protokollföring av möten, liksom en öppen och ärlig kommunikation mellan samverkansparterna.
• Projektledare/samordnare bör ges stort mandat för snabbare
implementeringsprocess.
• Utse en person inom respektive organisation som ges tid för att förankra GVI-strategin internt i olika skikt av organisationen och även ser till att förankringen upprätthålls för att öka chanserna till långsiktighet i arbetet.
• Skriftligen dokumentera lokala rutiner för exempelvis genomförande av custom notifications (anpassade till olika målgrupper) för att göra implementeringen mindre sårbar och personbunden.
• Utveckla civilsamhällets roller, utöver de roller de har som talare eller publik vid call-in, eftersom dessa aktörer har en central roll i den informella kontrollen även under tiden mellan myndigheternas GVI-interventioner och insatser.
• Tidigt planera för hur arbetet med GVI-strategin kan integreras i ordinarie
verksamhet efter implementeringen för att säkerställa långsiktig hållbarhet.
• Utveckla verktyg och rutiner för systematisk uppföljning av arbetet på lokal nivå, exempelvis genom att de indikatorer som registreras i matriserna, exempelvis sanktionsinsatser, kritiskt också analyseras och att eventuella brister åtgärdas löpande.
• För att stärka existerande och nya implementeringar i deras arbete med GVI-strategin krävs nationell samordning och kvalitetssäkring av arbetet.
Syfte: Syftet med studien är att beskriva samverkansmodellen Trefas i Järva och genomföra en processutvärdering.
Metod: En kvantitativ och kvalitativ processutvärdering har genomförts med hjälp av skriftlig dokumentation om Trefas-modellen, ett frågeformulär ställt till socialtjänst, kriminalvård och polis samt djupintervjuer med nyckelpersoner från de tre myndigheterna (n=20).
Resultat: Trefas är en samverkansmodell som involverar polis, socialtjänst och kriminalvård. Samverkansmöten sker på övergripande, strategisk och operativ nivå och informationsdelning är en central del i modellen, liksom den av Polisen kontinuerligt uppdaterade lägesbilden som rör personer som riskerar att utsättas för eller utsätta andra för dödligt våld. Totalt har 151 personer i åldern 13-31 varit aktuella på lägesbilden i Järva mellan 1 oktober 2019 och 11 juni 2023. Både repressiva och stödjande åtgärder har vidtagits för dessa personer beroende på motivation, uppträdande, situation samt praktisk genomförbarhet och 98 personer har kunnat avföras från lägesbilden under den aktuella tidsperioden. Representanter för de tre myndigheterna uttrycker över lag en stark tilltro till Trefas som modell för att förebygga skjutningar och dödligt våld. Vidare har myndighetsrepresentanterna upplevt en rad hinder, framgångsfaktorer och även utvecklingsmöjligheter på följande områden: Verktyg eller åtgärder som respektive myndighet förfogar över, Målgruppen, Närstående, Organisation, Personal samt Informationsdelning och sekretess.
Slutsatser: Baserat på myndighetsrepresentanters upplevelser framstår Trefas som en genomförbar modell för att förhindra skjutningar och dödligt våld. Trefas är accepterad och implementerad i tre centrala organisationer vars representanter uttrycker tilltro till arbetssättet och att den etablerade samverkan kan ha förhindrat en del av det dödliga våldet i Järva. Trefas har dessutom utvecklats över tid och har potential att ytterligare anpassas för att bli mer effektiv. Utvärdering av Trefas effekter på skjutningar och dödligt våld kommer att ske inom ramen för en separat studie.
Föreliggande studie presenterar resultat från en kartläggning av narkotikasituationen i krogmiljö i sju län i Mellansverige. Det finns en ökad oro kring narkotikasituationen i krogmiljön runt om i Sverige. Narkotika orsakar stora hälsoproblem och förekommer frekvent i nöjeslivet, inklusive krogmiljön. Det behövs mer kunskap om problemen och lämpliga förebyggande insatser. Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötlands län har därför, inom ramen för ANDTS1, tillsyn och det brottsförebyggande uppdraget, anlitat STAD för att genomföra en kartläggning av narkotika i krogmiljön.
Vi vill med studien undersöka hur nyckelaktörer som krogpersonal, ordningsvakter, poliser och kommunala handläggare uppfattar situationen och vilka förutsättningar som finns för att utveckla det förebyggande arbetet. Studien är intressant ur flera perspektiv, inte minst eftersom vi har möjlighet att inkludera stora och små kommuner vilket bidrar till en mer
nyanserad lägesbild jämfört med de studier som tidigare genomförts.
Vi vill tacka alla som bistått med kontaktuppgifter och svar på praktiska frågor i samband med datainsamlingen samt de studiedeltagare som generöst delat med sig av sina uppfattningar och erfarenheter relaterade till narkotika i krogmiljö.
Rapporten finns tillgänglig på STADs webbplats och även på länsstyrelsernas webbplatser.
The scope and nature of alcohol-related harm is affected by many factors. Among them is the quantity of alcohol consumed, the way it is consumed or drinking patterns as well as the context and environment where drinking takes place. These factors belong to the most important determinants of the spectrum and amount of economic, health and social harm caused by or connected to drinking alcoholic beverages. Consequently, alcohol policies and other factors that affect alcohol consumption and drinking patterns or the contexts and environments of drinking also affect alcohol-related harm.
Alcohol policies include rules and restrictions that control the availability of alcohol, which can further be divided into measures that affect the economic availability of alcohol and measures that regulate the physical availability of alcohol.
Control of the economic availability of alcohol includes measures that affect retail prices of alcoholic beverages. The most important way to affect alcohol retail prices is to levy special taxes, usually excise duties or value added taxes on alcoholic beverages, but also other policy measures can be used to affect alcohol retail prices. These include regulating happy hour pricing or the possibility to use discount prices for alcoholic beverages or using alcohol prices as loss leader, rules on minimum and maximum alcohol prices as well as rules on profit margins in retailing alcoholic beverages. Also paying subsidies to alcohol producers or giving other economic benefits to alcohol producers or traders affect alcohol retail prices.
Measures affecting the physical availability of alcoholic beverages include those regulations that affect the number and location of off- and on-premise alcohol retail outlets, as well as days and hours of alcohol retail sales. Regulating the ways alcoholic beverages are sold, for instance in self-service stores or over the counter, affects alcohol availability as does banning or allowing sales of alcoholic beverages on credit. Other measures restricting the physical availability of alcohol include bans of retail sales in sports and cultural events or the like, temporal bans on alcohol retail sales for instance during general elections, major sports events or in times of political unrest. Also total or partial prohibitions of all or certain alcoholic beverage categories belong to the arsenal of measures to regulate the physical availability of alcohol. Furthermore, physical alcohol availability can be restricted by setting legal age limits for retail sales or consumption of alcoholic beverages, regulations forbidding alcohol sales to intoxicated customers and to persons suspected of buying alcohol on behalf of underage or intoxicated persons, or controlling individual alcohol purchases by rationing of alcoholic beverages.
Alcohol policy measures aimed to control alcohol availability has been widely used both by governments and local authorities with the firm belief that these control measures can lower the level and narrow the scope of alcohol-related harm. On the other hand, doubts have been expressed on the effectiveness of alcohol availability controls both by the general public and some actors in the alcohol field. Perhaps the most critical actors have been found among private alcohol industry and trade representatives but it would be too naive to say that they are the only critics of the control of consumption approach. In the world of globalization and economic deregulation alcohol control measures are also less likely to be supported by governments this day then before. Therefore, it is a timely and motivated task to analyze the effects of controlling alcohol consumption and related harm in Europe.
The present compilation thesis comprises four related articles and an introductory chapter that ties them together. Article I focus on private imports in relation to quota changes 2002 – 2004 and relate this to purchase at the alcohol monopoly stores. Self-reported consumption and alcohol-related problems are studied in Article II and IV. In Article III, register data on alcohol-related harms, i.e. hospitalizations and police-recorded crimes, are analyzed.
The results of the dissertation were puzzling, since there was no large increase in consumption or alcohol-related problems in the south, but increases in the north during the period. However, private imports and cases of hospitalization due to alcohol poisoning were found to have increased in the south. Thus, the results imply that these policy changes had an effect on private imports, but that this effect was not large enough to increase total consumption as well. Additionally, increased alcohol poisoning cases implied that there had been an impact among high consumers. The increases found in consumption and problems in the north may instead have other explanations.
Aims: The main purpose of this study is to test the hypothesis that a childhood with parental addiction has an influence on life chances and in extension the adult life of these children.
Data and method: A qualitative approach was used, based on the phenomenological guidelines. Five half structured depth interviews with adult children to alcohol and narcotic addicted parents were the base for the analyses. The sample consisted of three women and two men ages 18 to 45 years.
Results: The results showed that a childhood with an alcohol or drug abusing parent to some extent has an influence on the children in several negative ways, for example on the psychological health. The positive effects seemed to be minor. Parental alcohol or drug abuse was therefore recognized to be one of many factors that have an impact on life chances.
Methods: The intervention comprised community mobilization and collaboration, training, and enforcement aimed at preventing alcohol service to underage (<18 years) or obviously intoxicated patrons. Six cross-sectional studies were conducted between 1996 and 2022 in Stockholm using pseudo-underage mystery shoppers attempting to enter licensed premises and order alcoholic beverages. The primary outcome was refusal of entry to the premises or refusal of alcohol service.
Results: Throughout the study period, regular collaboration meetings were held, the number of annual inspections and trained staff increased, and the number of sanctions varied. The refusal rate of alcohol service to pseudo-underage mystery shoppers rose from 54.8% in 1996 (baseline) to 59.1% in 1998, 67.6% in 2001, 88.3% in 2007, 91.3% in 2013, and 79.6% in 2022. Compared to the reference year 1996, all rates from 2001 to 2022 showed significant increases in the odds of refusal.
Discussion: The multicomponent alcohol prevention program has been successfully sustained through collaboration and community mobilization, training, and enforcement. This success is evidenced by consistently high refusal rates for alcohol sales to underage customers over an extended period.
.
Methods: A cross-sectional survey was distributed among hospitality industry employees containing questions regarding the perceived effects of the pandemic on the respondents’ working and life situations and their physical and psychological health. The sample consisted of 699 individuals, with a response rate of 47.9%.
Results: Although several respondents had been laid off or furloughed, the majority of the sample remained at the same employer. However, more than half of the respondents reported that their economic situation had deteriorated. Compared to before the pandemic, 38.1% experienced elevated levels of stress, 48.3% experienced elevated levels of worry, and 31.4% reported worsened mood. A deteriorating personal economy and difficulty in following COVID-19-related restrictions at work were associated with the worsening of these three mental health aspects. While the fear of becoming infected with COVID-19 was related to higher levels of stress, the fear of infecting others was related to higher levels of worry.
Conclusion: Although Sweden imposed less strict measures than most other countries, the personal economy and mental health of hospitality workers were negatively affected by the COVID-19 pandemic.
migration. To increase our understanding of this excess mortality, we compared the cause-specific mortality of
Finnish migrants in Sweden to both the native population of Sweden and the native Finnish population residing in
Finland. Methods: We used Swedish and Finnish register data, applying propensity score matching techniques to
account for differences in sociodemographic characteristics between the migrants, Swedes and Finns. The index
population were Finnish migrants aged 40–60, residing in Sweden in 1995. We compared patterns of all-cause,
alcohol- and smoking-related, and cardiovascular disease mortality across the groups in the period 1996–2007.
Results: Finnish migrant men in Sweden had lower all-cause mortality compared to Finnish men but higher
mortality compared to the Swedish men. The same patterns were observed for alcohol-related, smoking-related
and cardiovascular disease mortality. Among women, all three groups had similar levels of all-cause mortality.
However, Finnish migrant women had higher alcohol-related mortality than Swedish women, similar to Finnish
women. Conversely, migrant women had similar levels of smoking-related mortality to Swedish women, lower
than Finnish women. Conclusions: Finnish-born migrants residing in Sweden have mortality patterns that are
typically in between the mortality patterns of the native populations in their country of origin and destination.
Both the country of origin and destination need to be considered in order to better understand migrant health.
been found to deteriorate in new countries, partly due
to changes in health risk behaviours such as alcohol
consumption, tobacco use, physical inactivity, and poor
dietary habits. However, limited efforts have been made
to comprehensively evaluate the extent to which migrants
adopt unhealthy risk behaviours with longer duration of
residence. This systematic review and meta-analysis
will summarise evidence on international migrants’
behavioural patterns by duration of residence in multiple
country contexts.
Methods and analysis PubMed/MEDLINE, Web of
Science and ProQuest databases will be searched for
quantitative or mixed-method observational studies
published in peer-reviewed scientific journals between 1
January 2000 and 31 December 2019. Studies comparing
foreign-born individuals by duration of residence will be
included. Information on study characteristics, descriptive
statistics and measures of effect will be extracted. All
included studies will be quality assessed using a modified
Newcastle-Ottawa scale. The review will include narrative
synthesis and, if sufficient and comparable data are
available, random effects meta-analyses. The review will
be conducted in compliance with the Preferred Reporting
Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses
guidelines.
Ethics and dissemination Ethical approval is not
required since previously published information from
peer-reviewed studies will be assessed. The results of
this review will be published in peer-reviewed journals
and presented at scientific conferences. Other forms of
dissemination will include communication to broader
audiences using well-established channels, including
through university-based press releases. Progress will be
regularly updated on the International Prospective Register
of Systematic Reviews to ensure full transparency.
PROSPERO registration number CRD42018108881
Children whose parents misuse alcohol have increased risks of own alcohol misuse in adulthood. Though most attain lower school marks, some still perform well in school, which could be an indicator of resilience with protective potential against negative health outcomes. Accordingly, the aim of this study was to examine the processes of mediation and interaction by school performance regarding the intergenerational transmission of alcohol misuse.
Methods
Data were drawn from a prospective Swedish cohort study of children born in 1953 (n=14 608). Associations between parental alcohol misuse (ages 0-19) and participants' own alcohol misuse in adulthood (ages 20-63) were examined by means of Cox regression analysis. Four-way decomposition was used to explore mediation and interaction by school performance in grade 6 (age 13), grade 9 (age 16) and grade 12 (age 19).
Results
Mediation and/or interaction by school performance accounted for a substantial proportion of the association between parental alcohol misuse and own alcohol misuse in adulthood (58% for performance in grade 6, 27% for grade 9 and 30% for grade 12). Moreover, interaction effects appeared to be more important for the outcome than mediation.
Conclusion
Above-average school performance among children whose parents misused alcohol seems to reflect processes of resilience with the potential to break the intergenerational transmission of alcohol misuse. Four-way decomposition offers a viable approach to disentangle processes of interaction from mediation, representing a promising avenue for future longitudinal research.
Several large changes which were assumed to have a large impact on Swedes drinking have been implemented since 1995. The first studies showed increases in consumption levels. This article discusses the later changes and focuses in particular on men’s and women’s drinking after 2004 and how these were affected by the changes. It was expected that population groups known to drink large amounts, i.e. men, young and high consumers, would be the ones who would increase their drinking the most. Looking back those were rather the groups which decreased their drinking. Instead an increase could be noted among those traditionally known as low consumers, e.g. older women. The article ends with a discussion on what could explain the unexpected results.
METHODS: Cross-sectional data from general population surveys in Denmark (2003–2006), Norway (2004), Sweden (2003–2006) and Finland (2005–2006) were analysed by multiple logistic and linear regression. Independent variables included region, socio-demographics, drinking indicators and alcohol-related problems. Outcome variables were importer status and amount of imported alcohol.
RESULTS: People living in regions close to countries with lower alcohol prices were more often importers and imported higher amounts than people living in other regions. Higher educated persons were more likely to be importers, but the amounts imported were smaller than those by people with lower education. Persons with higher incomes were also more likely to be importers and they also imported larger amounts than people with lower incomes. In Sweden and Denmark regional differences of importer rates were more pronounced for persons of lower incomes. Age, risky single-occasion drinking, risky drinking and alcohol problems were positively related to the amounts of imported alcohol.
CONCLUSIONS: Private importers in the Nordic countries are an integrated yet heavy drinking segment of society and do not appear to be located on the fringes of society.
Methods: Analyses of routine statistical register data, and summarizing results from longitudinal and repeated cross-sectional population surveys and other previous analyses, with northern Sweden as a control site for secular trends.
Results: Contrary to expectations, alcohol consumption – as based on register data – increased only in Finland and not in Denmark and southern Sweden, and self-reported survey data did not show an increase in any site. In Finland, alcohol-attributable harms in register data increased, especially in people with low socio-economic status. Few such effects were found in Denmark and southern Sweden. Neither did results for self-reported alcohol-attributable problems show any general increases in the three sites. These results remained after controlling for regression to the mean and modelling of drop-outs.
Conclusions: Harms measured in register data did tend to increase in the short term with the policy change, particularly in Finland, where the tax changes were broader. But reducing price and increasing availability does not always increase alcohol consumption and harm. Effects are dampened in affluent societies, and other factors may intervene. The results for Finland also suggest some limits for general population surveys in testing for relatively small policy effects.
Denmark decreased its tax on spirits by 45% on 1 October 2003.
Shortly thereafter, on 1 January 2004, Sweden increased its import quotas of privately imported alcohol, allowing travellers to bring in much larger amounts of alcohol from other European Union countries. Although these changes were assumed to increase alcoholrelated harm in Sweden, particularly among people living close to Denmark, analyses based on survey data collected before and after these changes have not supported this assumption. The present article tests whether alcohol-related harm in southern Sweden was affected by these changes by analysing other indicators of alcoholrelated harm, e.g. harm recorded in different kinds of registers.
Methods
Interrupted time-series analysis was performed with monthly data
on cases of hospitalization due to acute alcohol poisoning, number of reported violent assaults and drunk driving for the years 2000–07 in southern Sweden using the northern parts of Sweden as a control and additionally controlling for two earlier major changes in quotas.
Results
The findings were not consistent with respect to whether
alcohol-related harm increased in southern Sweden after the decrease in Danish spirits tax and the increase in Swedish alcohol import quotas. On the one hand, an increase in acute alcohol poisonings was found, particularly in the 50–69 years age group, on the other hand, no increase was found in violent assaults and drunk driving.
Conclusions
The present results raise important questions about the association between changes in availability and alcohol-related harms. More research using other methodological approaches and data is needed to obtain a comprehensive picture of what actually happened in southern Sweden.
changes in alcohol consumption in southern Sweden, assumed to be affected by a decrease in Danish spirits tax and by an increase in Swedish travellers’ import quotas, and to study whether the results obtained for southern and northern Sweden follow the predictions of Skog’s theory of collectivity of drinking cultures.
Methods: Analysis was carried out on a sample from the Swedish
general population from southern and northern Sweden separately. Two indices such as impaired self-control/dependent behaviour and extrinsic problems for alcohol-related problems were computed and analysed in terms of sex, age, income and alcohol consumption level.
Results: Although there were no huge changes in the number of persons reporting alcohol-related problems, the general trend in data for various subpopulations was a decrease in the southern site and an increase in the northern site. In the northern site,
the increase in alcohol consumption among men also showed an increase in alcohol-related problems. However, various population subgroups changed in different directions and did not move in concert over the population distribution.
Conclusions: Analysis confirmed that alcohol-related problems, according to the two indices used, followed a similar pattern to alcohol consumption, but less divergent. A version of Skog’s theory applied on alcohol-related problems could not confirm that alcohol-related problems did not change collectively within the population.
Aim: The aim of the study was to determine whether these two changes increased self-reported alcohol consumption in southern Sweden, which is located near Denmark.
Method: Data were collected through telephone interviews with the general population between 2003 and 2006. Individuals aged 16–80 years were interviewed. Some lived in southern Sweden, others in the northern region, which was assumed to be unaffected by the policy changes and was thus used as a control site. Analyses were performed for the total population as well as by sex, age, socio-economic group and consumption pattern.
Results: The expected results were not found: alcohol consumption in southern Sweden had not changed. The few statistically significant changes found in southern Sweden indicated decreases. In the north, however, consumption seemed to have increased.
Conclusion: In addition to the two policy changes mentioned above, other changes seem to have affected alcohol consumption in Sweden. It is possible, however, that the policy changes have affected population groups not reached by the survey, and thus other types of data need to be analysed before drawing any far-reaching conclusions.
Method: Annual cross-sectional surveys were conducted in Denmark, Finland, and Sweden from 2003 to 2006. Five dependency items and seven extrinsic alcohol-related problems were examined. Changes were analyzed within each country/region with logistic regressions and tested for short- and long-term changes. Differential change was also tested between each country and the control site, northern Sweden.
Results: Prevalence of alcohol problems decreased over the study period. Only in selected subgroups did problems increase. This mainly occurred in the samples for northern Sweden and Finland, and mostly among older age groups and men. In relation to the control site, however, no increases in problem prevalence were found.
Conclusions: Our fi ndings on a decline in reported alcohol problems largely agree with published reports on alcohol consumption over the same period in the study countries. They do not agree, however, with fi ndings on changes in health and social statistics in Finland and Denmark, where some significant increases in alcohol-related harm have been found.
the (conceivable) effect was distributed during the following year? 3. If there were regional and beverage-specific variations in these effects? 4. How the patterns of change correspond to changes in sales at Systembolaget?
DATA AND METHOD Data were obtained from a monthly survey and aggregated into annual and quarterly estimates of beverage-specific amounts of imported alcohol per adult for southern, mid- and northern Sweden as well as for the whole of Sweden. In the analysis subsequent quarters are compared after each quota change with the same quarters the previous year as well as with corresponding changes in sales at Systembolaget.
RESULTS The increase of spirits allowances in 2002 was not followed by a significant increase in any travellers’ imports. The more substantial increases for all beverages in 2003 and particularly 2004 were followed by significant increases in the whole of Sweden and particularly in the Southern of Sweden. The quarterly changes, however, showed signs of a Pehkodeclining
“charm of novelty” effect. Systembolaget sales only partly developed in the opposite direction of imports, suggesting that
substitution did not always occur.
CONCLUSIONS Travellers’ imports increase with more liberal allowances but the magnitude of the effect depended on several factors, e.g., the proportion of the change and region in terms
of distance to the Danish and German borders. Other factors seem to be changes of alcohol taxes in neighbouring countries,
domestic availability and travelling habits. The declining “charm of novelty” effect suggest that the longer term implications of repealing these quotas may be less significant than was expected in the earlier public discussions.
METHODS—Cross-sectional and panel data from Denmark from 2003 to 2006 were analyzed. Samples were collected by telephone interviews using random digit dialing.
RESULTS—Panel data for Denmark revealed that alcohol consumption remained relatively stable. Similar results were found in the Danish cross-sectional data. It appears that substitution rather than increased importation occurred.
CONCLUSION—We found no evidence to support earlier research stating that decreased prices and increased availability is related to higher alcohol consumption. This could be partly because Denmark has reached a “saturation” level of consumption over the past 30 years, but also because the survey mode of data collection did not capture specific sub-populations who might have increased their consumption. Other indicators of alcohol use or alcohol-related harm may be necessary to examine in order to fully assess the consequences of such changes in alcohol availability.
DESIGN General population random samples surveyed before and after the changes, using northern Sweden as a control site.
SETTING Denmark, Finland, southern Sweden and northern Sweden.
PARTICIPANTS Respondents aged 16–69 years.
MEASUREMENTS Volume of drinking is the main measure reported. Changes are examined by gender, age, income and year 2003 consumption level.
RESULTS Consumption decreased or remained the same among women and men in all three study sites. Relative changes were similar across subgroups of age, gender and income in all countries. In absolute terms, there was a consistent differential change by age in Denmark, Finland and Southern Sweden, with the higher level of the young and lower level of the old converging. Women’s and men’s consumption converged in Finland and southern Sweden. The changes did not differ systematically by income. Changes were not larger among heavier drinkers.
CONCLUSIONS The results did not confirmexpectations: an increase in consumption larger than that in the control site could not be shown in any of the countries or subgroups of the population. If there has been an effect – as shown in aggregate data in Finland – it seems to have been stronger among the old than the young and, in Finland and southern Sweden, among women rather than men.