Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska ut... more Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska utrikespolitiken. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av två olika teorier förklara denna förändring. För analysen av George W. Bush används kognitiv teori och för att analysera förhandlingsspelet mellan de centrala aktörerna inom USA:s utrikesförvaltning används Graham Allisons modell Governmental Politics, Analysen visar att Bush efter 11 september omtolkar förutsättningar för USA i världen och sin egen roll som president. Han tar en mer aktiv roll i skapandet av en ny utrikespolitisk strategi. Under det år som förhandlingar av denna strategis utformning genomförs påverkas Bush främst av ledarna för Försvarsdepartementet och Vicepresidenten. Det beror på att dessa dels har de bästa personliga relationerna med presidenten och att Försvarsdepartementet dessutom, till skillnad från utrikesdepartementet presenterar nya handlingsalternativ i linje med President Bushs preferenser.
Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i e... more Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i en aktuell skoldebatt om vilka uppgifter som egentligen ingår i lärares arbete och vad det betyder att vara lärare. Diskussionen om vad det innebär att vara lärare utgår i regel från att undervisning är kärnan i lärares arbete, men undervisningsbegreppet i sig är sällan föremål för diskussion. I denna essä gör vi en filosofisk undersökning av undervisningsbegreppet utifrån ett antal kriterier som vi menar vara centrala för att förstå den pedagogiska relationens olika roller. Vi föreslår begreppet lärarskap som beteckning för lärares liv och arbete.
For a long time, one of the most important tasks for education in liberal democracies has been to... more For a long time, one of the most important tasks for education in liberal democracies has been to foster the next generation in core democratic values in order to prepare them for future political responsibilities. In spite of this, general trust in the liberal democratic system is in rapid decline. In this paper, the tension between the ambitions of liberal-democratic educational systems and contemporary challenges to central democratic ideas is approached by reconsidering Hannah Arendt's critique of political education. This will be done informed by her analysis of the tension between the concepts of state and nation. By showing how education, depending on its role as a tool of the state or the nation, may be a fundamental requirement for the establishment of a common world or the most effective tool for its destruction, the paper argues for the need to understand Arendt's educational thinking in light of her wider political analysis. Rather than downplaying the provocative aspects of her critique, the paper argues for the need to use it as a starting point for thinking again how education may become an emancipatory undertaking capable of disarming contemporary threats to human plurality and freedom.
Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska ut... more Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska utrikespolitiken. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av två olika teorier förklara denna förändring. För analysen av George W. Bush används kognitiv teori och för att analysera förhandlingsspelet mellan de centrala aktörerna inom USA:s utrikesförvaltning används Graham Allisons modell Governmental Politics, Analysen visar att Bush efter 11 september omtolkar förutsättningar för USA i världen och sin egen roll som president. Han tar en mer aktiv roll i skapandet av en ny utrikespolitisk strategi. Under det år som förhandlingar av denna strategis utformning genomförs påverkas Bush främst av ledarna för Försvarsdepartementet och Vicepresidenten. Det beror på att dessa dels har de bästa personliga relationerna med presidenten och att Försvarsdepartementet dessutom, till skillnad från utrikesdepartementet presenterar nya handlingsalternativ i linje med President Bushs preferenser.
Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i e... more Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i en aktuell skoldebatt om vilka uppgifter som egentligen ingår i lärares arbete och vad det betyder att vara lärare. Diskussionen om vad det innebär att vara lärare utgår i regel från att undervisning är kärnan i lärares arbete, men undervisningsbegreppet i sig är sällan föremål för diskussion. I denna essä gör vi en filosofisk undersökning av undervisningsbegreppet utifrån ett antal kriterier som vi menar vara centrala för att förstå den pedagogiska relationens olika roller. Vi föreslår begreppet lärarskap som beteckning för lärares liv och arbete.
For a long time, one of the most important tasks for education in liberal democracies has been to... more For a long time, one of the most important tasks for education in liberal democracies has been to foster the next generation in core democratic values in order to prepare them for future political responsibilities. In spite of this, general trust in the liberal democratic system is in rapid decline. In this paper, the tension between the ambitions of liberal-democratic educational systems and contemporary challenges to central democratic ideas is approached by reconsidering Hannah Arendt's critique of political education. This will be done informed by her analysis of the tension between the concepts of state and nation. By showing how education, depending on its role as a tool of the state or the nation, may be a fundamental requirement for the establishment of a common world or the most effective tool for its destruction, the paper argues for the need to understand Arendt's educational thinking in light of her wider political analysis. Rather than downplaying the provocative aspects of her critique, the paper argues for the need to use it as a starting point for thinking again how education may become an emancipatory undertaking capable of disarming contemporary threats to human plurality and freedom.
Uploads
Papers by Peter Lilja