Vi har skrivit en bok till dig, och då tänker du väl: -Men jag fyller ju inte jämnt eller ska gå ... more Vi har skrivit en bok till dig, och då tänker du väl: -Men jag fyller ju inte jämnt eller ska gå i pension, åtminstone inte nu …? Lugn, vi vill bara visa att vi uppskattar dig som lärare, forskare, kollega och inte minst som vän. Du gör inte så mycket väsen av din egen person, men ändå har du redan hunnit med en del här i livet. Det förstår man av meritlistan över ditt yrkesliv som lades ut på nätet i samband med att du installerades som professor 2000. Har du själv skrivit texten? Jan Einarsson är född 1940 i Urshult, Kronobergs län. År 1974 blev han fil.lic. i nordiska språk på avhandlingen Sammanträdet som talsituation och 1978 fil.dr på avhandlingen Talad och skriven svenska. Sociolingvistiska studier. Han förordnades som docent i nordiska språk vid Lunds universitet 1980. Jan Einarsson har varit tf professor i svenska vid Stockholms universitet, metodiklektor och forskare vid Lärarhögskolan i Malmö, extern lektor vid Roskilde Universitetscenter, redaktör för språkartiklarna i Nationalencyklopedin, men framför allt forskare och lärare vid Institutionen för nordiska språk i Lund. Han är känd i vida kretsar för sina föreläsningar om språk och jämställdhet. Jan Einarsson utnämndes att vara professor i nordiska språk vid Lunds universitet från den
Syftet med studien är att utforska hur en sjuåring och en nioåring kan utveckla grammatisk kompet... more Syftet med studien är att utforska hur en sjuåring och en nioåring kan utveckla grammatisk kompetens när de får stöttning såväl av en person med kunskap om systemisk-funktionell grammatik som med ett medierande verktyg, en modell som i stället för att visa linjära satser med en bestämd ordföljd jämför delarna i satser vid planeter som roterar runt solar. Teoretiskt bygger studien både på systemisk-funktionell grammatik och på sociokulturell teori. Materialet till studien består av texter som barnen skrev och ritade under sex samtal med forskaren samt av forskarens observationsanteckningar. Det material som barnen producerade visar att de kunde hantera begrepp från abstrakt grammatik genom att ändra var olika led placerades i en sats och laborera med olika antal deltagare och omständigheter. Båda barnen blev varse att ett påstående kan omvandlas till en fråga om de inleder satsen med en process, att en sats kan få ett annat fokus beroende på var leden placeras och att skribenter kan välja hur många planeter en sats ska bestå av, d.v.s. hur mycket information som satsen ska innehålla. De blev också uppmärksamma på referensbindningen i de texter de skrev genom att de kunde referera till de deltagare som de skrev om med olika ord.
Den har boken visar hur rektor, larare och forskare i samverkan kan paverka attityder och foresta... more Den har boken visar hur rektor, larare och forskare i samverkan kan paverka attityder och forestallningar om sprakliga resurser sa att det leder till langsiktiga forandringar i skolverksamheten. Fl ...
Kvinnor och man forutsatts ha olika samtalsstilar, och kon eller genus brukar betraktas som en av... more Kvinnor och man forutsatts ha olika samtalsstilar, och kon eller genus brukar betraktas som en avgorande faktor i samtal. Mitt material som bestar av fyra utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare visar att generaliseringen ar alltfor stark och att genus bara ar en aspekt av flera i sprakbruket. Nar jag jamfor de kvinnliga och de manliga deltagarnas agerande i utvecklingssamtalen framtrader ingen stereotyp bild for kvinnor respektive man. I stallet visar jamforelsen att kvinnorna ibland agerar pa ett satt som betraktas som manligt och att mannen ibland agerar pa ett satt som betraktas som kvinnligt. Kvinnorna konkurrerar mer om samtalsturerna an mannen, och skvallret finns i ett samtal mellan man. I utvecklingssamtalen ser jag alltsa inte ett sarskilt monster for kvinnor och ett annat for man. Daremot ser jag olika monster for chefer och medarbetare.
Tema for volymen ar Forskningens tillampning i skolan. I denna formulering ligger en onskan om at... more Tema for volymen ar Forskningens tillampning i skolan. I denna formulering ligger en onskan om att den didaktiska forskningen ska na ut till skolorna. Tva texter tyder pa att sa inte sker. Rolf Hed ...
I det har bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomforts i Linneuniversitetets fo... more I det har bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomforts i Linneuniversitetets forskningsprojekt ”Interaktion for sprak- och identitetsutveckling i flersprakiga klassrum” utifran ti ...
Lundastudier I Nordisk Sprakvetenskap Serie a, 2001
This dissertation is an investigation into Swedish “utvecklingssamtal”, i.e. a kind of annual, re... more This dissertation is an investigation into Swedish “utvecklingssamtal”, i.e. a kind of annual, re-curring staff development talk. The investigation consists of four empirical analyses. The first analysis concerns the situational context. The second analysis concerns the structure of the talks, the content and informal organisation. In the third analysis, I have worked quite closely to the theoretical framework described in Fairclough (1989, 1992, 1995), analysing text (talk) and discourse practice in terms of vocabulary, grammar, cohesion, text structure, speech acts, coherence and intertextuality. Finally, the fourth analysis concerns how the participants have grasped the interaction in the talks and the consistency in their evaluations compared to the results from my other analyses. I have studied four naturally occurring “utvecklingssamtal” in both the public and the private sector of working life. The talks have been audio- and videotaped, and then transcribed. The results show that the talks are asymmetric and one-sided. The superiors are the strongest on both global and local level of interaction. They introduce and close the talks, summarise, conclude and write down their agreements. They set the agenda, ask questions and give advice. The sub-ordinates follow the agenda, answer the questions and listen to the advice. In most topics, the focus is on the subordinates – the work they are involved in, their working conditions, and their experiences and points of view – more seldom on the superiors. However, this asymmetry and one-sidedness is often not distinguished by any of the participants: after the talks they characterise the interactions as equal and reciprocal. The definition of the acitivity type given by Engquist (1990), indicates that the talks involve discussions about goals and means for work in a mutual interaction. The present study shows that these elements must be seen as optional in the activity type: in the talks investigated there is hardly any planning, and goals are not formulated at all. Furthermore, the mutual interaction can only be found on the surface with talking and listening participants, whereas under the surface, a conversation pattern covering relations of power with the superior as the dominating participant and the subordinate as the dominated can be found.
Sprakforskning pa didaktisk grund/Approaches to teaching and learning in linguistic research : Ra... more Sprakforskning pa didaktisk grund/Approaches to teaching and learning in linguistic research : Rapport fran ASLA:s hostsymposium, Vaxjo, 10-11 november 2005/Papers from the ASLA symposium in Vaxjo, 10-11 November 2005
Vi har skrivit en bok till dig, och då tänker du väl: -Men jag fyller ju inte jämnt eller ska gå ... more Vi har skrivit en bok till dig, och då tänker du väl: -Men jag fyller ju inte jämnt eller ska gå i pension, åtminstone inte nu …? Lugn, vi vill bara visa att vi uppskattar dig som lärare, forskare, kollega och inte minst som vän. Du gör inte så mycket väsen av din egen person, men ändå har du redan hunnit med en del här i livet. Det förstår man av meritlistan över ditt yrkesliv som lades ut på nätet i samband med att du installerades som professor 2000. Har du själv skrivit texten? Jan Einarsson är född 1940 i Urshult, Kronobergs län. År 1974 blev han fil.lic. i nordiska språk på avhandlingen Sammanträdet som talsituation och 1978 fil.dr på avhandlingen Talad och skriven svenska. Sociolingvistiska studier. Han förordnades som docent i nordiska språk vid Lunds universitet 1980. Jan Einarsson har varit tf professor i svenska vid Stockholms universitet, metodiklektor och forskare vid Lärarhögskolan i Malmö, extern lektor vid Roskilde Universitetscenter, redaktör för språkartiklarna i Nationalencyklopedin, men framför allt forskare och lärare vid Institutionen för nordiska språk i Lund. Han är känd i vida kretsar för sina föreläsningar om språk och jämställdhet. Jan Einarsson utnämndes att vara professor i nordiska språk vid Lunds universitet från den
Syftet med studien är att utforska hur en sjuåring och en nioåring kan utveckla grammatisk kompet... more Syftet med studien är att utforska hur en sjuåring och en nioåring kan utveckla grammatisk kompetens när de får stöttning såväl av en person med kunskap om systemisk-funktionell grammatik som med ett medierande verktyg, en modell som i stället för att visa linjära satser med en bestämd ordföljd jämför delarna i satser vid planeter som roterar runt solar. Teoretiskt bygger studien både på systemisk-funktionell grammatik och på sociokulturell teori. Materialet till studien består av texter som barnen skrev och ritade under sex samtal med forskaren samt av forskarens observationsanteckningar. Det material som barnen producerade visar att de kunde hantera begrepp från abstrakt grammatik genom att ändra var olika led placerades i en sats och laborera med olika antal deltagare och omständigheter. Båda barnen blev varse att ett påstående kan omvandlas till en fråga om de inleder satsen med en process, att en sats kan få ett annat fokus beroende på var leden placeras och att skribenter kan välja hur många planeter en sats ska bestå av, d.v.s. hur mycket information som satsen ska innehålla. De blev också uppmärksamma på referensbindningen i de texter de skrev genom att de kunde referera till de deltagare som de skrev om med olika ord.
Den har boken visar hur rektor, larare och forskare i samverkan kan paverka attityder och foresta... more Den har boken visar hur rektor, larare och forskare i samverkan kan paverka attityder och forestallningar om sprakliga resurser sa att det leder till langsiktiga forandringar i skolverksamheten. Fl ...
Kvinnor och man forutsatts ha olika samtalsstilar, och kon eller genus brukar betraktas som en av... more Kvinnor och man forutsatts ha olika samtalsstilar, och kon eller genus brukar betraktas som en avgorande faktor i samtal. Mitt material som bestar av fyra utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare visar att generaliseringen ar alltfor stark och att genus bara ar en aspekt av flera i sprakbruket. Nar jag jamfor de kvinnliga och de manliga deltagarnas agerande i utvecklingssamtalen framtrader ingen stereotyp bild for kvinnor respektive man. I stallet visar jamforelsen att kvinnorna ibland agerar pa ett satt som betraktas som manligt och att mannen ibland agerar pa ett satt som betraktas som kvinnligt. Kvinnorna konkurrerar mer om samtalsturerna an mannen, och skvallret finns i ett samtal mellan man. I utvecklingssamtalen ser jag alltsa inte ett sarskilt monster for kvinnor och ett annat for man. Daremot ser jag olika monster for chefer och medarbetare.
Tema for volymen ar Forskningens tillampning i skolan. I denna formulering ligger en onskan om at... more Tema for volymen ar Forskningens tillampning i skolan. I denna formulering ligger en onskan om att den didaktiska forskningen ska na ut till skolorna. Tva texter tyder pa att sa inte sker. Rolf Hed ...
I det har bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomforts i Linneuniversitetets fo... more I det har bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomforts i Linneuniversitetets forskningsprojekt ”Interaktion for sprak- och identitetsutveckling i flersprakiga klassrum” utifran ti ...
Lundastudier I Nordisk Sprakvetenskap Serie a, 2001
This dissertation is an investigation into Swedish “utvecklingssamtal”, i.e. a kind of annual, re... more This dissertation is an investigation into Swedish “utvecklingssamtal”, i.e. a kind of annual, re-curring staff development talk. The investigation consists of four empirical analyses. The first analysis concerns the situational context. The second analysis concerns the structure of the talks, the content and informal organisation. In the third analysis, I have worked quite closely to the theoretical framework described in Fairclough (1989, 1992, 1995), analysing text (talk) and discourse practice in terms of vocabulary, grammar, cohesion, text structure, speech acts, coherence and intertextuality. Finally, the fourth analysis concerns how the participants have grasped the interaction in the talks and the consistency in their evaluations compared to the results from my other analyses. I have studied four naturally occurring “utvecklingssamtal” in both the public and the private sector of working life. The talks have been audio- and videotaped, and then transcribed. The results show that the talks are asymmetric and one-sided. The superiors are the strongest on both global and local level of interaction. They introduce and close the talks, summarise, conclude and write down their agreements. They set the agenda, ask questions and give advice. The sub-ordinates follow the agenda, answer the questions and listen to the advice. In most topics, the focus is on the subordinates – the work they are involved in, their working conditions, and their experiences and points of view – more seldom on the superiors. However, this asymmetry and one-sidedness is often not distinguished by any of the participants: after the talks they characterise the interactions as equal and reciprocal. The definition of the acitivity type given by Engquist (1990), indicates that the talks involve discussions about goals and means for work in a mutual interaction. The present study shows that these elements must be seen as optional in the activity type: in the talks investigated there is hardly any planning, and goals are not formulated at all. Furthermore, the mutual interaction can only be found on the surface with talking and listening participants, whereas under the surface, a conversation pattern covering relations of power with the superior as the dominating participant and the subordinate as the dominated can be found.
Sprakforskning pa didaktisk grund/Approaches to teaching and learning in linguistic research : Ra... more Sprakforskning pa didaktisk grund/Approaches to teaching and learning in linguistic research : Rapport fran ASLA:s hostsymposium, Vaxjo, 10-11 november 2005/Papers from the ASLA symposium in Vaxjo, 10-11 November 2005
Uploads
Papers by Maria Lindgren