Även om det inte råder någon konsensus kring den liberala demokratins specifika karaktär eller or... more Även om det inte råder någon konsensus kring den liberala demokratins specifika karaktär eller orsak så finns det en utbredd föreställning om att den idag befinner sig i kris (Notle; Diamond; Klassen et al). Men som Reinhart Koselleck visat är den liberala demokratin också det moderna samhällsskick som allra tydligast gjort grekernas krínein, det vill säga separation, kris och kritik, till sin grundförutsättning (Koselleck), varför dess "frammarsch (…) varit åtföljd av ett konstant trumslag av intellektuell oro" (Runciman xii.) Som offentligt uttryck för denna kris kan protesten förstås som ett konstitutivt gränsfenomen som kännetecknar den liberala demokratins kärna och lagliga begränsning (Terwindt). När enskilda individer, eller politiska rörelser från höger till vänster protesterar och vill påverka partipolitiken och organiseringen av samhället kan de alltså ses som ett symtom på en konstitutiv kris för och i den liberala demokratin. Oavsett om protesten manifesteras av en politisk rörelse eller ett konstverk innebär denna breda förståelse av begreppet protest att den antingen kan peka mot ett övervinnande av den liberala demokratin eller mot en reformation av dess organisation. Protesten som form sätter i denna mening den liberala demokratin i kris genom att uppmärksamma dess inre motsättningar
fredrik svensk sammanhang Sedan kalla krigets slut har konstvärlden vuxit explosionsartat. Utbred... more fredrik svensk sammanhang Sedan kalla krigets slut har konstvärlden vuxit explosionsartat. Utbredningen av biennaler och mässor används ofta som exempel för att beskriva denna förändring, och då också som en del av den samtida globaliseringen1, med en konst som ...
Även om det inte råder någon konsensus kring den liberala demokratins specifika karaktär eller or... more Även om det inte råder någon konsensus kring den liberala demokratins specifika karaktär eller orsak så finns det en utbredd föreställning om att den idag befinner sig i kris (Notle; Diamond; Klassen et al). Men som Reinhart Koselleck visat är den liberala demokratin också det moderna samhällsskick som allra tydligast gjort grekernas krínein, det vill säga separation, kris och kritik, till sin grundförutsättning (Koselleck), varför dess "frammarsch (…) varit åtföljd av ett konstant trumslag av intellektuell oro" (Runciman xii.) Som offentligt uttryck för denna kris kan protesten förstås som ett konstitutivt gränsfenomen som kännetecknar den liberala demokratins kärna och lagliga begränsning (Terwindt). När enskilda individer, eller politiska rörelser från höger till vänster protesterar och vill påverka partipolitiken och organiseringen av samhället kan de alltså ses som ett symtom på en konstitutiv kris för och i den liberala demokratin. Oavsett om protesten manifesteras av en politisk rörelse eller ett konstverk innebär denna breda förståelse av begreppet protest att den antingen kan peka mot ett övervinnande av den liberala demokratin eller mot en reformation av dess organisation. Protesten som form sätter i denna mening den liberala demokratin i kris genom att uppmärksamma dess inre motsättningar
fredrik svensk sammanhang Sedan kalla krigets slut har konstvärlden vuxit explosionsartat. Utbred... more fredrik svensk sammanhang Sedan kalla krigets slut har konstvärlden vuxit explosionsartat. Utbredningen av biennaler och mässor används ofta som exempel för att beskriva denna förändring, och då också som en del av den samtida globaliseringen1, med en konst som ...
Uploads
Papers by Fredrik Svensk