PAPA2
PAPA2
AWFUS
n tutlayt tamaziɣt
- Tajerrumt, talɣiwin
- Tajerrumt, taseddast
- Taseftit
- Tirawalt, ilugan n tira
- Isental n uselkin n ulmud alemmas
Tanemmirt ay imeddukkal !
Zrin leqrun rnan wiyaḍ, tutlayt-nneɣ tedder kan seg yimi s ameẓẓuɣ. Yella
wayen i tt-yessidren iḍelli : timucuha, inzan, tamedyezt akked temseɛraq.
Imdanen ttaken azal i wawal. Maca iḍelli mačči d ass-a : iḍelli d lkanun neɣ d
tajmeɛt, ass-a d tilibizyu, iḍelli d awal, ass-a d tugna… Ass-a, yessefk ad taɣ
Tmaziɣt abrid n tira. D ayagi kan ara tt-isellken di tallit am tagi ideg nettidir ass-
a, tallit ideg yejla wayen akk i tt-yessidren iḍelli. Ass-a, agdud ur neddim tira
yeḥkem s lmut ɣef yiman-is.
-7-
Maca tewi-d ad nerr lwelha-nneɣ ɣer yiwet n temsalt s wazal-is : aselmed
n Tmaziɣt deg uɣerbaz, ur d-yewwi ara ad yili d aselmed n tjerrumt i tjerrumt,
imi tajerrumt d allal kan gar wallalen-nniḍen ara aɣ-yessiwḍen ɣer ureṣṣi n
tzemmar akked usenfar asnegman (Grammaire textuelle).
Ihi a win i tt-yufan txuṣ di kra ad t-yernu. Ma nedda deg ubrid-a, ɣas
yessawen yerna ɣezzif, awwaḍ ad naweḍ.
Boussad Kebir
-8-
TAZWERT
Abdennour Abdesselam
-9-
- 10 -
1
- 11 -
- 12 -
01 Tazwert :
Ɣer
Yenna umusnaw :
…Axxam, ibennu ɣef llsas. Llsas-nneɣ nekni d ayen nnan d wayen gan yimezwura-nneɣ. D
win i aɣ-ilaq ad d-nejmeɛ ass-a. Awerrat iḥerzen ayen i as-d-yekkan sɣur lwaldin-is, yelha;
win yernan s ayen i as-d-yeǧǧa baba-s, yif-it.
Lmulud n At Mɛemmer
« Yenna-as Ccix Muḥend », asebter 26.
Lmed
* Deg uḍris-agi awezzlan, llant (4) n tefyar. Beddunt akk s usekkil ameqqran, keffunt akk s
wagaz n taggara. Yal tafyirt ɣur-s assaɣ d tin i tt-id-iḍefren.
* Tafyirt tamezwarut ɣur-s (4) wawalen, gar-asen assaɣen. Ma nbeddel-asen amkan, tafyirt ad
as-iruḥ unamek.
* Yal awal ɣur-s talɣa d unamek : sin wudmawen, ur yettili yiwen i yiman-is.
Ihi :
- D assaɣen gar wawalen i d-yettakken tafyirt.
- D assaɣen gar tefyar i d-yettakken aḍris.
Cfu
- 13 -
Ssefru
Lmulud n At Mɛemmer
« Isefra n Si Muḥend u Mḥend », asebter 101.
Aɣerbaz ladɣa iɣleb-itent akk skud meẓẓi uqcic aqerru-s fessus irḍeb am urekti akken tebɣid a
bnadem ad t- tɛarkeḍ mi ara yuɣal d argaz ad t- id- yaf lḥal yeqqur kan ɣef wayen yeḥfeḍ di
temẓi- s d ayen kan iwimi ara d- yettɛawad d tameslayt yelmed ass-nni ara d-izewwiren s iles-
is.
Lmulud n At Mɛemmer
« Yenna-as Ccix Muḥend », asebter 15.
- 14 -
4- Ssemyezwer awalen tsuffɣeḍ-d tifyar.
- 15 -
02 Tazwert :
Ɣer
Abareɣ d waḍil
Yiwen wass, abareɣ yelluẓ. Ittnadi ittnadi, armi yufa ajgagal n waḍil s ufella n teslent. Mi
yessiked deg yiguza n waḍil, imi-s yettarew-d aman. Ijgugel ijgugel, awwah d awezɣi ! Yuɣal
ibeddel abrid, inna-as :
- Zegzaw ! Mazal ur yewwi ara. D nekk ara yeččen aẓberbur i d-ssagren leɛrur !
Lmed
- Am wakka tettwaliḍ, awalen: wass abareɣ. ajgagal, waḍil, teslent yiguza, imi, aman, awezɣi,
abrid, aẓberbur, leɛrur, mmalen akk taɣawsa-ama nettwali-tt ama ur tt-nettwali ara- Nessawal-
asen "Ismawen".
Cfu
Ssefru
- 16 -
2- Fren-d ismawen gar wawalen i d- iteddun :
Lmed, anelmad, adrar, iles, yura, fell, am, aɣrum, tudert, amru, abrid, asaka, tadla, addag, iɣil,
tasga, tura, imal, mger, tarakna, alag, tarubya, amger, asagem, dmu, tidmi, atig, astag, aruy,
tafat, akal, ddaw, aselsu, talaba, taruka, ini, adlis, aru, amaru, abareɣ, asfel, krez, afeg, affug,
tira, axxu, aɣersiw, agḍiḍ, aḍris, tanekkra, amtiweg, ilel.
Afrux di ccetwa
Yiwen ufrux di ccetwa, laẓ, asemmiḍ, yeɣli iri n ubrid, yeqqim-as-d kan ad yesselqef. Ha-t-a
yiwen ileḥḥu-d, yezzuɣer-d tafunast. Wwḍen-d nnig-s, tafunast tebra-d i ticict, a lxir-ik a
Rebbi : d taḥmayant d taččarant, dayen kan. Afrux-nni temḍel-it dinna. Cwiṭ kan, tezreɛ-it-id
terwiḥt. Ɣas yufa-d iman-is yenṭeḍ ddaw ticict, yekkes-as usemmiḍ-nni, yekkes-as laẓ.yerra-tt
i useffer. Yettseffir, yesčewčiw dinna, d tameɣra. Iɛedda-d wuccen :
- Ticict tesčewčiw !
Yewhem. Yebbeɣ aqamum-is, yufa afrux amcum. Yenna-as :
- Yya-d fell-ak i ttnadiɣ.
Yečča-t.
Muḥend u Yeḥya
Sgunfu
- 17 -
03 Tazwert :
Ɣer
1- Win yebɣan ad iɣellet deg useggas, yezreɛ irden; win yebɣan ad iɣellet yal aseggas, yeẓẓu
isekla; win yebɣan ad iɣellet lebda, yesselmed tarwa.
Lmed
- Err lwelha-k ɣer yismawen : irden, isekla, tarwa, deg umedya amezwaru. Mmalen
tiɣawsiwin i nezmer ad nwali, ad neṭṭef.
Nessawal i tɣawsa yecban tagi : "isem akmam".
- Deg umedya wis sin d umedya wis krad (3), awalen, tilelli, tadukli, fad, mmalen tiɣawsiwin
i aɣ-d-yettasen kan di lbal, yecban : tilelli, tadukli, neɣ ayen iwimi nettḥulfu, yecban : fad.
Nessawal i tɣawsa yecban tigi : "isem amadwan".
Cfu
Ssefru
- 18 -
- Tamusni, d asafu n wurɣu.
- Yettak laẓ aɣrum !
- Deg wass, d yir isallen; deg yiḍ, d yir tirga.
- Tamacahut, d ajlal n tmusni.
Tugdut, agḍiḍ, iṭij, aggur, aman, allaɣ, tasa, aẓref, targit, tannumi, talwit, argaz, tirrugza,
asaru, tasɣunt, isɣunen, taflest, tiḥerci, tudert, azebg, tamettant, afrag, uccen, tazdayt, tismin,
tazɣent, timri, amayeg, tasnit, tumert, atig, adlis, idles, tilelli, tiggdi, tasusmi, tafenṭazit,
tifeɣwa, izem, awtul.
Tanfalit Anamek-is
d uccen yesɛa zzher
d amcic ur yesɛi lbaḍna
d azrem yeḥrec
d aɣerbal itett aṭas
ɣezzif ufus-is yettaker
yelha unyir-is iteddu ɣef uɛebbuḍ-is
meqqer uɛebbuḍ-is ur yesɛi yiwen wawal
d tata yeḥdeq
d bu yiles yeɣra
Sgunfu
- 19 -
04 Tazwert :
Ɣer
Lmed
- Err lwelha-k ɣer wawalen: argaz- tameṭṭut- izem- awtul- taneqlet- adrum- aɣrum.
Mmalen akk tiɣawsiwin. D ismawen.
- Deg umedya 1u, ismawen "argaz- tameṭṭut", mmalen amdan.
- Deg umedya w2, ismawen "izem- awtul", mmalen aɣersiw.
- Deg umedya w3, isem "taneqlet", yemmal imɣi.
- Deg umedya w4, ismawen "adrum- aɣrum" d tiɣawsiwin : ur llint d amdan wala d aɣersiw
wala d imɣi.
- Ismawen-agi akk i twalaḍ deg yimedyaten-agi, mgirrden d yismawen n yimdanen, n tmura,
n yimukan… ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
- Yezmer yisem ad yemmal tigawt, taɣara, amigaw, allal, maca ayagi d ayen yerzan amawal.
Cfu
Ssefru
1- Qqen ismawen n wadar amezwaru ɣer wayen i mmalen deg wadar wis sin :
Adar 1u Adar w2
Azmam Amdan
Tazemmurt Taɣara
Taqcict Taɣawsa
Inisi Adeg
- 20 -
Tira Imɣi
Tezdeg Allal
Amru Ameggay
Amaru Tigawt
Tizi uzzu Aɣersiw
2- Efk-d (4) yinzan ideg isem yemmal amdan, aɣersiw, imɣi, taɣawsa-nniḍen.
(tarubya- alim- ul- timẓin- iles- tilkin- tasedda- aferḍas- uglan- ulawen- awtul- anayna-
medden- aqjun)
* ………. yeččur ; ………. yeqqur.
* Am win yettnadin ………. deg uqerru ……….
* Wet-it ɣef ………. ad yettu ……….
* ………. d imellalen ………. d iberkanen.
* ………. aẓidan, yeṭṭeḍ ……….
* ………. n uxxam, ur tɣemm ara.
* ………. xfif, rnan-as ……….
* Ma yesɛa …….… ………. bɣan-t akk ………. i nnesba.
5- D acu-tt, d acu-tt ?
- 21 -
Sgunfu
20 di yebrir
1 3
Teffeɣ-d teɣri seg yidurar Di ṭṭlam i d-yeldi allen
Ass n ɛecrin di yebrir. yettmurud ɣer tafat-is
Tufeg-d seg yigenni am yifer. S tmeslayt n yugurten
Deg tallunt ar d-tettferfir. I imeǧǧed i yimawlan-is
Amezruy yellan yeffer Asmi i as-d-slan yiderɣalen
Issaki-d wid ur nekkir Ɣef tidet zemmen-as imi-s
2 4
Ass n teɣri yimeṭṭi Yal tasuta ɣur-s aẓar
D llufan i d-yessawlen Yal aẓar ɣur-s idles-is
Amer nudan ayen ittnadi Ɣas ass-a azaglu imɛenṭar
D dduḥ-is i d-yujjaqen yeṭṭef seg yidis ɣer yidis
Yuggad ayen yettwali Ɣas ma qqaren d lbeṛbeṛ
Di ṭṭlam i d-yeldi allen D aserdun i iɣunfan jeddi-s
Said Iɛemrac
« Tasga n ṭṭlam », asebter 97.
- 22 -
05 Tazwert :
Ɣer
1- Ilul Ccix Muḥend u Lḥusin gar 1830 d 1840 di texliǧt At Ḥmed, n taddart Taqqa, di lɛerc
At Yeḥya.
3- Yemmut Lmulud n At Mɛemmer ass n 25 di furar 1989 di Ɛin Ddefla, mi d-yuɣal si tmurt
n Lmerruk.
4- Racid Ɛellic, yura ungal Faffa d wungal Asfel. Ɛmer Mezdad, netta yura Iḍ d was, Tagrest
urɣu, Tuɣalin…
Lmed
- 23 -
Cfu
Ssefru
2- Efk-d :
3- Efk-d :
1
Err lwelha-k :
Ismawen imaẓlayen, yewi-d ad d-yili fell-asen unadi lqayen; imi ar ass-a ur tefri ara tira n yismawen iberraniyen:
- Ad ten-naru akken llan di tutlayt n laṣel?
- Ad ten-naru s Tmaziɣt ?
- Amek ara naru isekkilen-nni ur nelli di Tmaziɣt (Ǧ, P, …)? Uɣal ɣer temsirin n yilugan n tira, aḥṛic w2.
- 24 -
06 Tazwert :
Ɣer
1- Win iwimi kkseɣ baba-s, ha-t-a-n deg yirebbi n yemma-s; win iwimi kkseɣ yemma-s, ha-t-
a-n deg ugudu nnḍen-as.
Lmed
- Deg yimedyaten-agi, awalen : baba- yemma- mmi- uletma- gma- jeddi, d iɛeggalen n
twacult; tuget deg-sen ur sɛin ara tiɣri n sdat acku d ireṭṭalen n taɛrabt.
Nessawal-asen "ismawen n timmarewt".
- Err lwelha-k ɣer yismawen n timmarewt "gma- uletma". Ad ak-d-banen am wakken uṣken
ɣef yiwen wawal.
Ala ! Di tilawt d uddisen : uṣken ɣef sin wawalen, akka :
1- "gma" deg-s : "g" neɣ "u" (mmi-s n…) + ma (yemma).
→ Mmi-s n yemma.
Deg usget : "ayt" (tarwa n…) + ma (yemma).
→ tarwa n yemma.
Ihi :
* gma (uma) = mmi-s n yemma.
* ayetma = arraw (tarwa) n yemma.
Ihi :
* ultma = yelli-s n yemma.
* yessetma = yessi- s n yemma.
- 25 -
Cfu
Ssefru
- 26 -
Sgunfu
- 27 -
07 Tazwert :
Ɣer
2- Yeqqar Yusef u Qasi : Weṣṣi-ten ɣef tegmat tenfeɛ, win yeɛran wayeḍ ad t-idel. Lḥif n
tegmat yewɛer, yessewrat ddel.
Lmed
- Deg umedya 1u, ismawen "laẓ, aɣrum" d iḥerfiyen acku uṣken ɣef yiwen wawal.
- Deg yimedyaten-nniḍen, ismawen "tagmat, yanbaba, asɣersif" d uddisen acku uṣken ɣef sin
wawalen neɣ ugar, akka :
Cfu
Isem aḥerfi yuṣek ɣef yiwen wawal Isem uddis yuṣek ɣef
sin wawalen neɣ ugar.
- 28 -
Ssefru
- Amagriṭij -…………………..
- Iɣesdis -…………………..
- Ilmendis -…………………..
- Cufmejjir -…………………..
- Tiferzizwit -…………………..
- Akerdskil -…………………..
-Tagetnamka -…………………..
- Tasefnamka -…………………..
- Akerdis -…………………..
- Talɣaseddast -…………………..
- Tasnarrayt -…………………..
- Fudelɣem -…………………..
- 29 -
- tussna + asegmi -………….……
- awal + tussna - ……………..
Sgunfu
Annaɣ a lezzayer
Annaɣ a lezzayer
Akken myufan bḍan-kem
Yal wa d amur yeddem
Laẓ zerɛen-t ɣef tarwa-m
Annaɣ a lezzayer
Tameɣrust ẓẓan
Ssarmen ad ččen lɣella-s
Asmi rɣan wussan
Mi d-yedhem uɛdaw fell-as
Ẓerrben-tt s yiɣsan
S yihni sswen lǧedra-s
Asmi d-ṣfan yigenwan
yezwar s aẓar-is maras
Ali Makur
- 30 -
08 Tazwert :
Ɣer
Lmed
- Deg umedya 1u, ad ak-d-banent snat n tewsatin n yisem: amalay (argaz) d wunti (tameṭṭut).
- Deg umedya w2, ismawen "amnar, iɣeblan, aɣref" d imalayen, bdan s teɣri (a - i).
- Deg umedya 1u, w2 d w4, ismawen "tameṭṭut, tamurt, tifidi" d untiyen, bdan s tergalt "t", ma
d taggara nsen tettemgirrid seg yisem ɣer wayeḍ.
- Deg umedya w5 d w6, ismawen "sserr, lxir, ccer" d ireṭṭalen n taɛrabt. Llan gar-asen wid
ibeddun s tussda: "sser, ccer" llan wid ibeddun s tergalt "l". Imezwura, d ismawen n taɛrabt
ideg amagrad ( )اﻟـur yettwanṭaq ara. Wiyaḍ d ismawen n taɛrabt ideg amagrad ()اﻟـyettwanṭaq2.
- Deg umedya w7, isem "awal" d amalay, ur yesɛi ara unti.
- Deg umedya w8, isem "taxsayt" d unti, ur yesɛi ara amalay.
- Deg umedya wg, isem "izem" d awtem, isem "tasedda" d tawtemt.
- Deg umedya w10, isem "aḍar" d amalay, unti ines - "taqejjirt", yemmal "asemẓi". Yezmer
ad yili yisem unti d amagnu, asemɣer ines deg umalay yemmal "acmat", yecban:
- Tabburt abbur
- Taddart addar…
- Deg umedya w11, isem "rremman" d areṭṭal si taɛrabt, d amalay, d agraw (une espéce). Unti
ines "taremmant", yemmal aferdis deg ugraw. Yezmer ad yemmal yiwet n tɛeqqayt neɣ yiwen
useklu.
2
Uɣal ɣer yisekkilen iwimi ssawalen di taεrabt "isekkilen n waggur d yisekkilen n yiṭij.
- 31 -
Cfu
Ssefru
Amalay Unti
- aqcic -………………...…..
- …………………. - tameṭṭut
- ikerri (akrar) -…………….……....
- …………………. - tafunast
- iḥiqel -…………………….
-…………..……… - tasedda
- aḍu -……………..……..
-…………………. - tament
- amru -……………………
-…………………. - tafat
- 32 -
2- Qqen yal isem ɣer wazal- is :
- 33 -
5- Efk- d :
- 5 yismawen imalayen
- 5 yismawen untiyen yesɛan talɣa : t ………. t
- 5 yismawen untiyen yesɛan talɣa : t ………. a
- 5 yismawen untiyen yesɛan talɣa : t …….... i
- 5 yismawen untiyen yesɛan talɣa: t …….. t (tt)
Sgunfu
- 34 -
09 Tazwert :
Ɣer
Lmed
- Di tazwara, err lwelha-k ɣer wawal "asuf". Sseqdacen-t yimuhaq. Yemmal "win yezgan i
yiman-is"3. S ubrid n usnerni n unamek n wawal, yettunefk d awal n tjerrumt i yemmalen
yiwet n tɣawsa4.
- Deg umedya 1u, ismawen "axxam, tamɣart, urti, tadekkart, mmalen akk yiwet n tɣawsa.
Nessawal-as "asuf".
- Deg umedya w2, ismawen "izmawen, uccanen" mmalen ugar n yiwet n tɣawsa.
Nessawal-as "asget".
Isem
Taɣawsa
Asuf Asget
3
Solitaire.
4
Singulier.
- 35 -
- Deg umedya w3, isem "amedyaz" d asuf. Deg usget, tettbeddil teɣri n sdat, yettuɣal
"imedyazen".
a i
- Deg umedya w2, nerna tahrayt i yisem asuf "izem", yuɣal d asget "izmawen".
Cfu
Ssefru
1- Efk-d :
- (5) yismawen isufen
- (5) yismawen isegten
- (5) n yisufen ur nesɛi asget
- (5) n yisegten ur nesɛi asuf
- 36 -
2- Smed tafelwit i d-iteddun :
Asuf Asget
*afrag * ………
*……… *awalen
* tifeɣwet * ………
* ……….. * igran
*tiẓgi * ………
* ……….. * tizeɣwa
*tala * ………
* ………. * isura
Asuf Asget
*............ * akraren
* aydi *………..
* ………. * inurar
* tixsi * ………
*………. * tistan
* tameṭṭut * ………
*……… * tullas
- 37 -
Ṭṭebba Imawlan
Leḥyuḍ Iɣerban
Nnwaḍer Addagen / ickan / isekla
Lxeḍra Axxuten
Lehdur Tiẓegwa
Leḍyur Imeddukkal
Ttjur Iɣeblan
Leǧnas Imejjayen
Lewḥuc Izegza
Llɛubat Igḍaḍ
Leɛyun Uraren
Leɣmam Asigna
Lɛulama Tikerkas
Lekdubat Imusnawen
lexbarat Isallen
Sgunfu
Ccna n tegrawla
Seg wasmi yebda useggas
Ur nezhi yiwwas
Aql-aɣ neggugem am yisɣi
- 38 -
10 Tazwert :
Ɣer
Inisi
Inisi, d aɣersiw. Tafekka-s, d tameẓẓyant, dlent-tt tsennanin seg yidis ufella d ucebbub seg
yidis n wadda. Ad yesɛu 27 cm di teɣzi, 15 cm di lqedd; ma di taẓeyt, yezmer ad iɛeddi cwiṭ i
kilu. Yettidir si 3 ar 5 n yiseggasen.
Taqerrut-is, d tameẓẓyant, idel-itt ucebub. Tinzarin-is, d timeẓẓyanin, d tilebbḍanin. Ɣur-s 36
tuɣmas d tiwezzlanin, d tumsidin. Tiqejjirin-is, d tiwezzlanin, yal yiwet terfed 5 tfednin deg-
sent tuccar d tumsidin. Taseṭṭa-s, d tawezzlant, tezga teffer ger tsennanin.
Deg uzal, yeggan. Mi d-yeɣli yiḍ, ad yeffeɣ i wakken ad inadi ɣef tgella-s: ibɛac, iɣerdayen,
igra, ula d izerman imeqqranen… Mi ara tekmer fell-as tegnit, ur irewwel ara. Ad yerr
taqqerrut-is ger tqejjirin n sdat, ad d-isbedd tisennanin-is; ma ulac, ad yekcem di tebḍant-is;
ad yuɣal amzun d takurt.
Inisi, yezmer ad yidir d umdan: ma yessa-as alim di kra n tekwat, yerna-as cwiṭ n uɣrum d
uyefki, akken kra n wussan, ad t-yerr d lɛecc-is.
Kebbir Busseɛd
Lmed
- 39 -
- Ala ! Llan wid ur nbeddel ara.
* Anwi ismawen ur nbeddel ara
- Tinzarin-is → tinzarin-is.
- Tuɣmas-is → tuɣmas-is.
Ihi :
- Ismawen : "inisi, tafekka, taqerrut, tiqejjirin" d ilelliyen ur urizen ara ɣer useɣru n tefyirt.
Nessawal i talɣa-agi nsen "addad ilelli".
- Ismawen : "yinisi, tfekka, tqerrut, tqejjirin" mačči d ilelliyen: urzen ɣer useɣru n tefyirt.
Nessawal i talɣa-agi nsen "addad amaruz".
Err lwellha-k :
Tamusni n yismawen n tɣawsiwin ur tenfiɛ ara i yiman-is, ma ur tessineḍ ara amek ara ten-
tesqedceḍ deg tefyar almend n twuri nsen.
Cfu
Tuɣmas / tuɣmas
Tamusni/ tmusni
Tafat/ tafat
amedya
Tili/ tili
Isem unti
[Link]
φ φ
Tu
Ta
Ti
T
- 40 -
[Link]
Tu
Ta
Ta
Ti
Ti
Amezruy/umezruy
Udem / wudem
Awal/wawal
Inisi / yinisi
amedya
[Link]
Wa
wu
Isem amalay
Yi
U
[Link]
u
a
Ssefru
- 41 -
wussan, ufus, umur, yiseggasen, tbaqit, teẓrut, tsarut, tmurt, wagguren, uxxam, tebrat, yidis,
yiman, uḍar, yixxamen, tuɣmas, usirem, tẓurin, teɣrast, tzizwa, umusnaw, tgejdit, tasa,
yimezwura, yimeddukkal, yiberdan, tgemmi, tuffra, yiɣeblan, usigna, wul, tarwa, yimawlan,
tẓegwa, yilel, wuraren, yisallen, tdukli, tduli, trakna, truka, usaka.
Sgunfu
Ccna n tegrawla
- 42 -
11 Tazwert :
Ɣer
Lmed
* Err lwelha-k ɣer tenfalyin "Iwet-iyi urumi, rebḥen yisɣan, d asemmam useqqi" deg umedya
1u d umedya w2.
- D tifyar yemmden
- Yal yiwet ɣur-s (3) n yiferdisen :
Y Wweti
− iyi
asentel asalli urumi
(ameggay ) asemmad
Re bê n yis$ an
asalli asentel + asemmad
D asemmam useqqi
anmir ase$ ru asemmad
- 43 -
Ihi, mi ara d-yernu yisem ɣef tefyirt taddayt5, yettili deg waddad amaruz, yettuneḥsab d
asemmad imsegzi6.
* Llant talɣiwin-nniḍen anida yettili yisem d asemmad imsegzi, yecban mi ara yili yisem-nni.
Yessegzay-d amqim awṣil n yisem :
Md :
Isem-is uqcic-agi?
Yessegzay-d amqim udmawan :
Md:
Ssneɣ-t uqcic-agi.
Yessegzay-d amqim awṣil n tenzeɣt :
Md:
Cfiɣ fell-as uqcic-agi.
Yessegzay-d amqim awṣil n umqim amattar / n umernu n tuttra :
Md :
- Acu-t wass-a ?
- Anida-t ubrid ?
Yessegzay-d awṣil n umeskan udmawan :
Md :
- Ha-t uxxam nneɣ.
* Deg umedya w4, isem "yiles" yurez acku yerna-d ɣef uferdis "bu" i yemmalen isem.
Dagi, isem "yiles" yettuneḥsab d asemmad n yisem.
* Deg umedya w5, isem "yimi" yerna-d ɣef uferdis "at" i yemmalen ula d netta "isem".
Dagi, isem "yimi" yettuneḥsab d asemmad n yisem.
Llan yiferdisen nniḍen i yemmalen isem, yecban :
- M : m wallen tizerqaqin.
- Sut : sut taddart-iw.
* Deg umedya w6, isem "uzwaw" yurez acku yerna-d ɣef umḍan "yiwen" i yemmalen ula d
netta isem.
Dagi daɣen, isem "uzwaw" yettuneḥsab d asemmad n yisem.
* Deg umedya w7, isem "tmeddit" yurez acku yerna-d ɣef yisem "iṭij".
Dagi, isem "tmeddit "yettuneḥsab d asemmad n yisem.
* Deg umedya w8, isem "wawal" yurez acku yerna-d ɣef umernu n tesmekta "cwiṭ" i
yemmalen ula d netta isem.
Dagi, isem "wawal" yettuneḥsab d asemmad n yisem.
* Yezmer usemmad n yisem ad d-yernu ɣef umqim arummil "kra" am wakken ara twaliḍ di
temsirin i d-iteddun.
5
Uɣal ɣer udlis n tjerrumt, aḥric w2.
6
Yessawal-as S. Chaker, Le complément référentiel.
- 44 -
Ihi :
- isem
- bu, at, m, sut, lal isem deg
- amḍan + waddad asemmad
- amernu n tesmekta amaruz n yisem
- amqim arummil "kra"
* Deg umedya w9, isem "trakna" yurez acku yerna-d ɣef tenzeɣt "di/deg". Yettuneḥsab d
asemmad s tenzeɣt7.
Ihi :
* Deg umedya w10, isem "yiman" yurez acku yeqqen ɣer useɣru n tefyirt s tenzeɣt "i".
yettuneḥsab d asemmad arusrid.
Cfu
Ssefru
7
Uɣal ɣer temsirt n yisemmaden deg udlis n tjerrumt, aḥric w2.
- 45 -
tafat. Tilelli, tidet, tafat, d abrid uɣris ideg ggunin aṭas n yilmeẓyen d telmeẓyin. Abrid
yettawin srid ɣer tala ideg yeswa Massensen d Yugurten.
Saɛid Iɛemrac
« Tasga n ṭṭlam », asebter 123.
- 46 -
12 Tazwert :
Ɣer
Lmed
* Deg yimedyaten-agi, aferdis "d" yezga i yiman-is. Yesselkem isem, arbib, amqim ilelli,
amqim ameskan, amqim amattar.
Nessawal-as "tazelɣa "d" n tilawt".
Tesselkam isem deg waddad ilelli.
* Deg umedya wis sin, tazelɣa "d" n tilawt tesselkem arbib i yemmalen taɣara n yisem am
wakken ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
* Deg umedya w3, tazelɣa "d" n tilawt tesselkem amqim ilelli "nekkni".
* Deg umedya w4, tazelɣa "d" n tilawt tesselkem amqim ameskan arawsan "ayen" ara twaliḍ
di temsirin i d-iteddun.
* Deg umedya w5, tazelɣa "d" n tilawt tesselkem amqim ameskan "tagi" ara twaliḍ di temsirin
i d-iteddun.
* Deg umedya w6, tazelɣa "d" n tilawt tesselkem amqim n tuttra "acu" ara twaliḍ di temsirin i
d-iteddun.
- 47 -
Err lwelha-k :
Tazelɣa "d" n tilawt d asalel n useɣru8 n tefyirt tarumyigt.
Isemmaden n tefyirt tarumyigt s tzelɣa "d" n tilawt d wigi9 :
Asemmad amezwaru (imsegzi).
Asemmad ilelli.
Tazelɣa "d" n tilawt tettwaseqdac s waṭas deg yiḍrisen ideg ggtent tbadutin10.
Cfu
Ssefru
1- Efk-d :
(2) n tefyar ideg "d" n tilawt tesselkam isem.
(2) n tefyar ideg "d" n tilawt tesselkam arbib.
(2) n tefyar ideg "d" n tilawt tesselkam amqim ilelli.
(2) n tefyar ideg "d" n tilawt tesselkam amqim ameskan
(2) n tefyar ideg "d" n tilawt tesselkam amqim n tuttra.
8
Auxiliaire de prédication, actualisateur de phrase nominale.
9
Uɣal ɣer udlis n tjerrumt, aḥric w2.
10
Texte explicatif. Expositif.
- 48 -
* lḥers / tt- / i / yessenɣaden.
* tamurt / Lezzayer / nneɣ.
* tamaziɣt / nneɣ / tutlayt.
* tasa / aɣ- / i / taḍsa / yeǧǧan.
* laṣel / lɛib / tettuḍ / -ik / ma.
* tidet / n / tafat / tamusni.
* ddunit / ddunit / telli / ur / ayen / kan / nniḍen.
* tuǧǧal / argaz / aḍu / n.
* aɣilas / mmi / n / -s / yizem.
* Akli / ssired / qqim / akli.
- 49 -
13 Tazwert :
Ɣer
2- Yeqqar daɣen :
Tagi d yiwet n lqeṣṣa
D ayen yeḍran, uwiɣ-d ttbut
Ẓriɣ ad terwum taḍsa
Yennuɣ urgaz d tmeṭṭut
Lmed
*Err lwelha-k :
Di tenfalit "yennuɣ urgaz d tmeṭṭut", "d" d tasɣunt n tɣuni acku teqqen ger sin yismawen
"argaz / tameṭṭut".
Lemmer ad nbeddel udem i tefyirt-agi, yecban ma nenna-d "argaz, ynnuɣ d tmeṭṭut", "d" ad
tuɣal d tanzeɣt, imi teqqen isem "tmeṭṭut" ɣer useɣru n tefyirt "yennuɣ"; ma d isem amezwaru
"argaz" yuɣal d asezwer n usemmad amezwaru / imsegzi.
Ihi :
"d" tettili:-d tazelɣa n tilawt
- D tasɣunt n tɣuni.
- D tanzeɣt.
- 50 -
Cfu
Ssefru
3- Ffk-d :
(2) n tefyar i deg "d" d tazelɣa n tilawt
(2) n tefyar i deg "d" d tasɣunt n tɣuni.
(2) n tefyar i deg "d" d tanzeɣt.
- 51 -
14 Tazwert :
Ɣer
Lmed
* Deg tenfalit "ay udem imnewwer", tazelɣa n usiwel "a" tuwi azegnaɣri "y" i usifses n
ususru, imi i tt-id-yeḍfer yisem yebdan s teɣri "u", tuɣal "ay".
Err lwelha-k :
Taggara-agi, tella-d yiwet n tmuɣli s wazal-is: tessawal ɣer tukksa n kra n wayen ur nesɛi
tawuri di tefyirt.
Ihi :
Cfu
- 52 -
Ssefru
Lmed
Ad yeslek yilef ?
Sin yiṣeggaden wten ilef. Yiwen ɣur-s taseqqart 80% akken ad t-iḥaz, ma d wis sin, taseqqart
akken ad t-iḥaz tegda kan 70%. Af-d taseqqart akken ad yeslek yilef.
Ḥend Saɛdi
Tusnakt s wurar
Sgunfu
- 53 -
15 Tazwert :
Ɣer
Lmed
*Deg umedya 1u, imyagen "ur yufi, icerreḍ" d awalen igejdanen, ɣur-sen i d-qqnen wawalen-
nniḍen di tefyirt-agi tuddist.
Nessawal-asen "aseɣru n tefyirt".
Awal"deg" yeqqen isem "uxxam, yixxamen"ɣer useɣru n tefyirt.
Nessawal-as "tanzeɣt".
*Deg umedya 1u, tanzeɣt "deg"tesselkem isem; maca tezmer ad tesselkem amqim awṣil :
nezmer ad d-nini :" deg-s / deg-sen".
*Deg umedya w2, tanzeɣt "fell" tesselkem amqim awṣil "as", maca ur tezmir ara ad tesselkem
isem : ur nezmir ara ad d-nini "….ẓẓur fell tamurt-iw yeckenṭeḍ."
*Deg umedya w2 d umedya w3, tinzaɣ "di/si" ɣur-sent yiwen wazal d tenzaɣ "deg / seg"acku
di teqbaylit, mi ara yili yisem yebda s tergalt, nesseqdac tinzaɣ "di / si" deg umkan n tenzaɣ
"deg / seg".
*Deg umedya w4, awalen"nnig/ddaw"mačči d tinzaɣ, d imerna n wadeg acku tafyirt ideg
ttwasqedcen ur tesɛi ara aseɣu.
Err lwelha-k ɣer yimedyaten-agi :
Amernu tanzeɣt
n wadeg
- 54 -
*Deg umedya w5, "s" mačči d tanzeɣt imi ur temmal ara allal. D amqim amassaɣ, iga assaɣ
ger yisem d umyag.
*Deg umedya w7, "i" d tanzeɣt acku teqqen isem" yemma" ɣer useɣru n tefyirt "sliɣ".
*Deg umedya w8, "d" mačči d tanzeɣt, d tasɣunt n tuqqna, teqqen ger sin yismawen "leɣwabi/
yisaffen".
*Deg umedya w9, "d" d tanzeɣt acku teqqen awal "wi" i yemmalen isem ɣer useɣru n tefyirt"
yezha".
Cfu
Ssefru
- 55 -
2- Smed tifyar-agi s tenzaɣ:seg-i-di-s-fell-n-ɣef-si-deg.
- Yeggul wul-iw ………. wurfan.
……... wasmi lliɣ d acawrar.
- Rewleɣ ………. bu yiblaḍen, ḥeṣleɣ .......... bu yislaḍen.
- A Rebbi ṣṣer-aɣ .......... urgaz ur nhedder ɣas d ajeɣlaf, ………. uqjun ur nesseglaf.
- Ma ur tesɛid nnwal, seddeq ………. wawal, mmel-as abrid ………. uderɣal.
- Qeṭṭu ………. lweqt, ttṣerrif ………. lḥeqq, axxam-ik ad yerẓeq.
- Ur xeṭṭeb ………. wass ………. tmeɣra, ur ttaɣ aɣyul ………. tefsut.
- Iles yesseblulusen, yettɛewwiq ………. unejmuɛ nsen.
- Tiqesrit-is ………. ubellaɛ, la yeṭṭammaɛ ddellaɛ.
- Tameṭṭut ………. lɛali, tettban ………. urgaz-is.
- Wi yebɣan aman, yerr ………. tala.
- Ad kem-idel Rebbi ………. ubernus ………. sserr.
- Iger ur iyi-nfeddu, efk-as asyax ………. unebdu.
Sgunfu
Ccna n uzuzen
Zuzen-it zuzen-it ay iḍes
Yuba inu yebɣa ad yeṭṭes
Ur t-yettaɣ ur t-ibellu
Ala lxir deg wul ines
A lmalayek tiɛzizin
Awimt-iyi-d taciṭa
Ansi ara iyi-tt-id-tawimt
Seg udrar n Ccelya
Ad tt-id-tawimt i Yuba
Ad yeṭṭes di rreḥma
A lmalayek tiɛzizin
Awimt-iyi-d lkemmun
Ansi ara iyi-tt-id-tawimt
Si yemma Guraya m lefnun
Ad tt-id-tawimt i Yuba
Ad yeggan ad yessusum
Seg yidles nneɣ
- 56 -
16 Tazwert :
Ɣer
(I)
1- Bedd ad twaliḍ, ruḥ ad d-tawiḍ, qqim ulac.
2- Win yufan ur yeṭṭif, ad yettnadi ur yettaf.
(II)
1- Akken semmḍit i tekksen fad.
2- Lecɣal n taddart meqqrit, nekkni nekker-d meẓẓiyit.
Lmed
* Di tazwara, err-d awalen yeɣman s uzeggaɣ ɣer talɣa nsen taḥerfit, akka :
- Ad twaliḍ wali
- Semmḍit ismiḍ
amyag
n tigawt n tɣara
- 57 -
*Am wakka tettwaliḍ di tenfalyin : "ad twaliḍ, ad d- tawiḍ, ur yeṭṭif, ad yettnadi, ur yettaf",
amyag ṭṭafaren-t yiferdisen-nniḍen, ad ten-twaliḍ yiwen yiwen di temsirin i d-iteddun.
Cfu
Ssefru
11
Uɣal ɣer udlis n tseftit.
- 58 -
* Akken mbaḍanen i myussanen.
* Tebges s uzrem, txellel s tɣirdmawin.
* Ulamma berriket tzizwit, tament-is ẓidet.
* Ulac aqerdac lewwaɣen.
* Leḥya, tessizwiɣ ; tiggdi, tessiwriɣ.
* Akken yella wass, ad as-yeks umeksa.
- 59 -
17 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Tanzeɣt Isem
"d"
"d" n tilawt
n tɣuni
Amyag
i-wi ur ad
*Err tura lwelha-k ɣer wawal "ad" deg yimedyaten-agi. Acu twalaḍ ?
*yezga i yiman-is.
*yezga sdat n umyag di talɣa n wurmir.
*yemmal tigawt ur neḍri.
9Nessawal-as"tazelɣa n wurmir"
*Deg umedya w5, tazelɣa n wurmir "ara" tettwaseqdec deg umkan n tzelɣa "ad".
Tazelɣa n wurmir "ara" :
- d tuddist :"a"(amassaɣ) + "ra" (tazelɣa n wurmir).
- tettili s waṭas sdat umaɣun12.
- tettili s waṭas di tefyirt tamassaɣt*.
12
Uɣal ɣer udlis n tseftit.
- 60 -
* Ger umyag d tzelɣa n wurmir, zemren ad kken yiferdisen-nniḍen.
Md :
- Ad t-ččen (amedya1u).
- Ad t-tesrewteḍ (amedya w4).
Cfu
Ssefru
1- Efk-d :
- Tafyirt ibeddun s tzelɣa "ad".
- Tafyirt ideg tazelɣa "ad" deg wammas n tefyirt.
- 61 -
18 Tazwert :
Ɣer
Lmed
* Di tazwara, err lwelha-k ɣer wawalen yeɣman s uzeggaɣ deg yimedyaten-agi. Acu twalaḍ ?
- Mmalen akk tibawt13.
- Di kra n yimedyaten, tazelɣa n tibawt d "ur … ara".
- Di kra n yimedyaten, yeɣli uferdis w2.
- Deg umedya aneggaru d aferdis-nniḍen "awer". (ad + ur = awer).
* D tidet : di tenfalyin"ur itett ara, ur d-nlul ara" deg umedya w4 d umedya w5, tazelɣa n
tibawt ɣur-s sin n yiferdisen : "ur … ara", yiwen sdat umyag wayeḍ deffir-s.
Deg yimedyaten-nniḍen, yeɣli uferdis wis sin "ara", yeqqim-d kan uferdis agejdan"ur"; ma ur
yelli, ur tettili tibawt.
* Deg umedya w7 mlalent-d snat n tzelɣiwin: tazelɣa n wurmir "ad" d tzelɣa n tibawt "ur",
uɣalent am wakken d yiwen wawal"awer". Nesseqdac-it mi ara nesfillet i wakken ur d-tḍerru
kra n tigawt, yecban ma nenna-d :
- Awer aɣ-ttalasen ṭṭlaba wat yimi.
- Awer tesɛuḍ tameṭṭut iɣef cennun yimeksawen.
- Awer tesɛuḍ dderya iɣef ttḍebbiren yiɛdawen…
-.Tezmer ad d-tili tibawt s umernu n tibawt14.
-.Tazelɣa n tibawt tettemgirrid seg tentala ɣer tayeḍ, ula si tmeslayt ɣer tayeḍ15.
13
La négation
14
Uɣal ɣer temsirt "imerna".
15
Uɣal ɣer udlis n tseflit.
- 62 -
Cfu
Ssefru
- 63 -
19 Tazwert :
Ɣer
(I)
1- Yiwen ufus yeslef-ak, mačči d lxir i ak-yebɣa; yiwen ufus iwet-ik, mačči d ccer i ak-yebɣa.
2- Sraḥen-aɣ yizan neḍɛef, d lweqt ay yebɣan akka.
3-Yemla-aɣ-d abrid-nni i neǧǧa geddac aya.
4- Anwa i d Yusef u Qaci, anwa i d Yusef u Lefqi ?
5- Teɣli tgejdit n tmusni, tin iɣef yuzzel iḍ d wass.
6- D nekkni i d tafat n tmurt i d-iceɛlen.
(II)
1- Ɣas ruḥ nekk yid-m ad nebḍu, neɣ qqim d nekk ara iruḥen.
(III)
1- Sebḥan wi ixelqen sserr-is.
2- Ur nufi iwimi ara neḥku, ur yemniɛ ḥedd si lehmum.
3- Tameslayt-nni ɣef waydeg nnuḍeḥ, iɣunza-tt yimi, taɣect tebbeḥbeḥ.
Lmed
Isem
Tanzeɣt amaruz
"i"
- amyag
Amqim - tafyirt taddayt
amassaɣ tarumyigt
"i"
- 64 -
* Deg umedya 1u, "i" iga assaɣ ger yismawen "lxir / ccer" i yellan deg usumer agejdan, d
umyag "yebɣa" i yellan deg usumer imsentel.
Ɣef wayagi i as-nessawal "amqim amassaɣ". Ur yettbeddil ara almend n tewsit d umḍan, maca
ɣur-s talɣa taɣezzfant "ay" (amedya w2).
* Deg umedya w2, amqim amassaɣ "i / ay" d amigaw n umyag amaɣun "yebɣan".
* Deg umedya w3, amqim amassaɣ "i", d asemmad n umyag udmawan "neǧǧa".
* Deg umedya w4, amqim amassaɣ "i", d anmeɣru n umqim amattar "anwa".
* Deg umedya w5, amqim amassaɣ "i" yenṭeḍ ɣer tenzeɣt "ɣef", uɣalen am wakken d yiwen
wawal "iɣef"16.
Err lwelha-k :
- Llan wid yessawalen ɣer beṭṭu n sin agi n yiferdisen, akka :
"i ɣef".
* Deg umedya w6, amqim amassaɣ "i" yenmeɣra netta d tzelɣa"d" n tilawt "d nekkni i….",
yerna-d ɣef tefyirt taddayt tarumyigt"d nekkni".
* Deg umedya w6, amqim amassaɣ "i" yewren imi d anmeɣru n tzelɣa "d" n tilawt d umqim n
tuttra "anwa"; anida nniḍen akk, yezmer ad yeɣli war ma yessenɣes deg unamek n tefyirt.
* Deg wurmir, tella yiwet n talɣa n umassaɣ "a" d tzelɣa n wurmir "ra" (amedya1u n taggayt
tis snat).
Err lwelha-k :
- "wi" d amassaɣ n yimdanen.
- "i" d amassaɣ n yiɣersiwen d tɣawsiwin.
Md :
- Argaz wiɣur ruḥeɣ.
- Taddart iɣer ruḥeɣ.
16
D asumer kan.
- 65 -
* Di taggara, ha-t-a wamek tezmer ad tili tesleḍt tawurant n tefyirt tamassaɣt :
Cfu
Ssefru
- 66 -
* Am win iceṭṭḥen i uderɣal.
* Ala udi d tament i d-iteffɣen seg yimi-s.
* D ṣṣber i d ddwa n lmeḥna.
* Iḍ yeǧǧa-t-id i ubrak, ass yeǧǧa-t-id i uḥbak.
* Deg yimi n tmeṭṭut-is i ifettu.
Sgunfu
Ameslay
Ameslay ḥedd ur t-ineqq
Wanag lɛebd yettmettat
Ameslay mi ara d iṭṭerḍeq
Lǧil i t-yebɣan yufa-t
Waqila xir lmenṭeq
Init-id qbel ur k-ifat
- 67 -
20 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Isem
Awṣil-is
Amyag
Awṣil- is Awṣil-is
Tanzeɣt
Awṣil-is
- 68 -
- Isem, amyag d tenzeɣt, iteqqen ɣur-sen umqim awṣil.
- Amyag, itezzi-as umqim awṣil.
* Deg umedya 1u, isem"Axxam" yeqqen-d ɣur-s wawal-nniḍen "nneɣ"17 yemmal wi t-ilan
uxxam. Ifetti almend n wudem, tawsit d umḍan.
Nessawal-as "amqim awṣil n yisem".
* Deg umedya w2, isem n timmarewt "mmi" yeqqen ɣur-s wawal-nniḍen "s", ifetti am umqim
awṣil n yisem.
Nessawal-as "amqim awṣil n yisem n timmarewt".
* Deg umedya w3, tanzeɣt "deg" yeqqen-d ɣur-s wawal-nniḍen "s", ifetti ula d netta am
yimezwura.
Nessawal-as "amqim awṣil n tenzeɣt".
* Deg umedya w4, amyag " iwet" yeqqen-d ɣur-s wawal-nniḍen"iyi", ifetti ula d netta am
yimezwura.
Nessawal-as "amqim awṣil n umyag".
* Am wakka tettwaliḍ, imqimen iwṣilen fettin almend n wudem; ɣef wayagi i asen-nessawal
"amqim udmawan".
Amqim
udmawan
Ilelli Awṣil
Amqim udmawan
awṣil n umyag
Iwumi ?
Asemmad Acu ? Asemmad
usrid Anwa ? arusrid
17
Llan wid yessawalen ɣer tukksa n tezdit(-) gar yisem d umqim awṣil deg usget acku yezmer ad yekk gar-asen
uferdis-nniḍen :"axxam-agi nneɣ", am wakken yezmer daɣen ad yili i yiman-is : /"nneɣ uxxam-agi".
- 69 -
* Am wakka tettwaliḍ, amqim udmawan awṣil n umyag itezzi i umyag, akka :
* Di tfelwit i d- iteddun, ad twaliḍ melmi yettili umqim udmawan sdat umyag, melmi yettili
deffir-s :
Cfu
- 70 -
Ssefru
3- Kkes-d amqim awṣil n umyag di tefyar i d-iteddun tiniḍ-d ma d usrid neɣ d arusrid
* Win k-ibeddlen s yibiw, beddel-it s yiclem-is.
* Akken i as-tenna tweṭṭuft i umceddal: deg unebdu ḥuf ḥuf, di ccetwa rḍel-iyi-d a taweṭṭuft.
* Ad kem- idel Rebbi s ubernus n sserr.
* Ay ifer n yibawen, yegman d asawen; amek ara kem-id-–yas yiḍes, a tin yesɛan yiwen.
- 71 -
21 Tazwert :
Ɣer
Lmed
1-
Amyag
d/n/id/in d/n/id/in
2-
Ḍeggret-iyi-d amrar
Win Win iwimi
yettmeslayen ttmeslayen
Tedεum-iyi ad n-uɣaleɣ
- 72 -
- Acu i twalaḍ ?
- Ha-t-a wacu walaɣ:
- am umqim awṣil n umyag, tazelɣa n tnila tettezzi i umyag.
- tazelɣa "d" terra tigawt ɣer win yettmeslayen.
- tazelɣa "n" terra tigawt ɣer win iwimi ttmeslayen.
*Am wakka tettwaliḍ deg yimedyaten-agi, tazelɣa n tnila tettezzi i umyag, akka.
* Deg umedya w2 d umdya w3, tazelɣa n tnila "d" tuwi "i" tuɣal "id" acku yezwar-as umqim
usrid "t".
* Deg umedya aneggaru, tazelɣa n tnila "n" tuwi "i" tuɣal "in" acku yezwar-as umqim usrid
"kem".
Cfu
18
Tikwal, amqim amassaɣ iɣelli.
* Di kra n temnaḍin, tizelɣiwin n tnila “d / n” ttawint “I”, ttuɣalent “id / in” ma yezwar-asent umqim asemmad
arusrid; yecban ma nenna-d : Yuɣ-as-id isɣunen.
- 73 -
Ssefru
Sgunfu
- 74 -
22 Tazwert :
Ɣer
Lmed
a/nni/ihin/
iḍen/nniḍen
* Deg umedya 1u, isem" ass" yeqqen-d ɣur-s wawal nniḍen " a" i izemren ad yesɛu talɣiwin
tiɣezzfanin " agi, aya, agikana".
Nesskan yes-s taɣawsa i yemmal yisem, ur yettili urǧin i [Link]-as " arbib
ameskan"
- 75 -
- axxam-agi nniḍen.
- adlis-nni nniḍen…
Cfu
Ssefru
- 76 -
23 Tazwert :
Ɣer
Lmed
* Deg umedya 1u, awal "arbib" ɣur-s anamek di tmetti : d aqcic ara tawi yid-s tmeṭṭut mi ara
tɛawed zzwaǧ. Maca mačči d ayagi i d-neqsed di temsirt-agi.
* Deg umedya w2, awalen "imellalen" "iberkanen" mmalen taɣara n tɣawsiwin" uglan"
"ulawen". D wa i d anamek n urbib i d-neqsed di temsirt nneɣ.
Ihi :
Awalen : imellalen, iberkanen, afessas, amessas, aẓidan, aberkan, mmalen akk taɣara n yisem.
Nessawal-asen" irbiben"
* Irbiben : imellalen, iberkanen, afessas, amessas, aẓidan, aberkan, ucmit, kkan-d akk seg
yimyagen n tɣara" imlul, ibrik, ifsus, imsus, iẓid, icmit".
Err lwelha-k :
* Tawsit n urbib tettili almend n tin n yisem.
Md :
- ul aberkan.
- tament taẓidant.
19
Le centre.
- 77 -
Md :
- ul aberkan
- ulawen ibarkanen.
9Ihi :
Ma yurez "urbib" deffir umyag, yettuneḥsab d isem/ asemmad imsegzi :
Tafyirt asemmad
Taddayt amezwaru (imsegzi)
Tarumyigt
Err lwelha-k :
* Irbiben "aẓidan- azedgan- afessas- ucmit" mgirrden di talɣa acku mgirrden yimyagen n
tɣara seg d-kkan20.
Cfu
20
Asileɣ n urbib d ayen ara twaliḍ deg udlis n umawal.
- 78 -
1-Kkes-d arbib deg yimedyaten i d-iteddun :
-Yuɣal wakli d amellal.
-Sawleɣ-ak nekk sidi, keččini issin leqder ik, ameqqran siwa Rebbi, ahat nekkini axir-ik.
-Yenṭeq umeqqran deg-sen, yenna deg wawal-is.
-Isɣaren irqiqanen, sserɣayen izuranen.
-Ulac aqerdac lewwaɣen.
-Mi yemmečč uzger amellal i ẓriɣ tineggura ɣur-i.
-Taduṭ mellulen, lemmer d izmawen, mačči d ulli i tt-yesburren, qlil wi ara yelsen abernus.
-Azwaw s umendil awraɣ.
- 79 -
24 Tazwert :
Ɣer
Lmed
* Err lwalha-k ɣer umqim ameskan "wa" deg umedya 1u. Yezmer ad ibeddel talɣa almend :
- n wudem : wa, win, wahin.
- n tewsit : wa/ta, win/tin, wahin/tahin.
- n umḍan : wa/wi, ta/ti, win/widen, tin/tiden, wahin/wihin, tahin/tihin.
* Deg umedya w3, amqim ameskan "ayen"d arawsan: ur yettbeddil ara almend n tewsit d
umḍan : "ayen yelhan":
- yezmer ad yili d amalay neɣ d unti.
- yezmer ad yili d asuf neɣ d asget.
Maca :
- yezmer ad yesɛu talɣa taɣezzfant "ayenni".
- ɣur-s talɣa n waddad amaruz "wayen, wayenni".
- yezmer ad ibeddel almend n wudem "aya-ayen-ayahin".
* Err tura lwelha-k ɣer yimqimen imeskanen "aql-i, ha-tt-a-n deg umedya w5 d umedya w6.
Acu i twalaḍ ?
- 80 -
Qqnen-d ɣur-sen yimqimen udmawanen i yemmalen yiwen ger (3) wudmawen, ama anida
yella wudem-nni neɣ sani iteddu :
* aql-i (iyi) da
* aql-iyi-n ɣer din
* aql-ak-id da
* aql-ak din
9Ɣef wayagi i asen- nessawal "amqim ameskan udmawan". Ɣur-s ula d netta talɣiwin
tiɣezzffanin, yerna ifetti almend n wudem, tawsit d umḍan :
Amqim
Udem
- 81 -
*Ha-tt-a tfelwit n yimeskanen udmawanen:
Talɣa Anida?
- 82 -
5- Smed ilem s yiwen ger wawalen: da, ɣer da, ɣer din, din, dihin:
* Aql-i ………. * ha-ten-a-ya……….
* Aql-ak-id ………. * ha-ten-a-yen……….
* Aql-aɣ ………. * ha-ten-a……….
* Aql-iyi-n ………. * ha-ten-a-n……….
* Aql-ak ………. * ha-t……….
Sgunfu
Taluft n zzman
A kra ittɛassan lefjer
S tẓallit d ddker
Ɛawnet-iyi abrid-a nṭerreɣ
Ufad-iw ittuɛemmer
S ccrab d lexmer
Ur ddireɣ ur mmuteɣ
Si Muḥend u Mḥend
- 83 -
25 Tazwert :
Ɣer
Lmed
* Di tazwara, err lwelha-k ɣer wawalen yeɣman s uzeggaɣ deg yimedyaten-agi. Acu i twalaḍ?
- Rennun s amyag neɣ s isem.
- Ttbeddilen kra deg unamek n tefyirt.
- Ur fettin ara almend n tewsit d umḍan.
9D tidet. Ɣef wayagi i asen-nessawal imerna.
Imerna n tuttra
Amedya Amernu yemmal Isem-is
iyes t-id- nettaf
1 -melmi, acḥal aya, si
uqbel akud Amernu n wakud
melmi
2
Akken Taɣara Amernu n tɣara amek
3
aṭas tasmekta Amernu n tesmekta amek
Anida- ansi- sani-
4 berra adeg Amernu n wadeg
aniɣer- aniwer…
5
yerbeḥ tilawt Amernu n tilawt /
6
mačči tibawt Amernu n tibawt /
7
ahat arilaw Amernu n warilaw /
- 84 -
Am wakken ara twaliḍ deg udlis n tjerrumt, aḥric w2, yezmer umernu ad ibeddel amkan di
tefyirt war ma ibeddel aṭas deg unamek-is21. Ɣef wayagi i as-nessawal "asemmad ilelli"
Md:
Azekka ad iruḥ/ad iruḥ azekka / Azekka ara iruḥ
Err lwelha-k :
Yella umernu n tɣara s tenzeɣt "s" + isem
Md :
Teddun s tazzla / S tazzla i teddun
Dagi, d tanfalit "s tazzla ay d asemmad ilelli.
Cfu
21
Yettili-d ubeddel d afessas deg unamek n tefyirt (une nuance).
- 85 -
Ssefru
- 86 -
26 Tazwert :
Ɣer
Adiwenni d Rwiced
- Ansi-k a Rwiced ?
- Nekk seg Uẓeffun.
- Anida i tluleḍ ?
- Luleɣ di Lqesba.
- Ɣur-k axxam di tmurt ?
- Ssegrurjen-t lɛesker n yirumyen.
- Wi ak-isemman Rwiced ?
- D yiwet n tmeṭṭut i iyi-isemman Rwiced.
- Acuɣer ?
- Nekk isem-iw Ɛeyyad Ḥmed, ssawalen-iyi Racid deg1942. Racid Qsenṭini, zgiɣ yid-s… dɣa
yiwet n tmeṭṭut tenna-iyi d kečč i d ameẓẓyan, ihi ad ak-nessawal Rwiced…
- Isem-is usaru amezwaru i txedmeḍ umbaɛd timunent n tmurt ?
- Umbaɛd timunent, asaru inu amezwaru d"Ḥasan Ṭirru"
- D kečč i yettarun isura inek?
- D nekk i ten-yettarun.
- I umezgun turiḍ?
- Uriɣ "le concierge", "lɣula", "Lli fat mat".
- Inaẓuren i k-icban di l'Europe, ttgen aṭas n yisura, kečč drus, acuɣer ?
- Acuɣer ! Acku di Lezzayer, ur ttakken ara aṭas n wazal i ssinima wala i yidles s umata… ur
ẓrin ara belli ssinima am "le pétrole" am baṭaṭa, am ččina, tezmer ad d-tessekcem.
- Acu i d rray-ik ɣef yisura n Maṣer, ladɣa wid i d-ittɛeddin ɣef ssebɛa ?
- Ur ten-ḥemmleɣ ara. Sɛan isura yelhan, lameɛna widak n ssebɛa ḥaca "mamma" i ten-
yettwalin… (yettkemmil)
Lmed
- 87 -
Err lwelha-k :
Di tutlayin tatlayin akka am Tmaziɣt, tikwal d taɣect22 i yettakken anamek i wawal, yecban
tiyugwin-agi n wawalen23
- Iɣil / iɣil
- Iger / iger
- Iẓra / iẓra
- Imal / imal
- Tura / tura…
* Amqim n tuttra "wi" d lebda yurez : ha ɣer umyag amaɣun, yecban :"wi iruḥen ?" neɣ ɣer
umyag udmawan, yecban : "wi twalaḍ ?" neɣ ɣer tenzeɣt, yecban : "wideg d-teddiḍ ?", "wiɣef
d-yemmeslay ?...
Tikwal yettban-d s talɣa taɣezzfant ger snat n tenzaɣ, yecban :
- Ɣefwaydeg i d-tusiḍ ?
- Degwaydeg i d-teddiḍ ?
- Swayes i t-turiḍ ?
22
L'intonation.
23
Di tyugwin-agi n wawalen, yiwen d isem neɣ d amernu, wayeḍ d amyag.
24
Acimi: d awal uddis. Yekka-d seg : acu+iwimi.
- 88 -
Cfu
Ssefru
- 89 -
27 Tazwert :
Ɣer
Lmed
25
Arummil ≠ ummil (in) define.
- 90 -
Err lwelha-k ɣer umqim arummil "winnat", "ayennat".
- Fettin almend n tewsit: "winnat / tinnat", "ayennat / tayennat".
- Amqim arummil "ayennat", "tayennat / tiyennatin". Ifetti almend n umḍan "ayennat /
iyennaten"; tayennat/tiyennatin".
Cfu
Ssefru
- 91 -
Aseɣti n yiluɣma
- 92 -
Ufan anu d alqayan. Yenna-as yiwen deg-
sen :" ad nneggez ?"
5 Yerra-as-d winna nniḍen : "i lukan ad
yeqqar ula d wagi, amek ara d-nali ?"
Seg wass-nni i d-yeqqim wawal-a :"meyyez
qbel aneggez".
Tafyirt Ismawen
1 asif
2 qeḍran
3 teɛfert-arkasen
4 ubrid
1 5 tiragliwin-taduṭ- tibantiwin
Isem
6 yisɣan-iman
7 ul-imi
8 atmaten-aɛebbuḍ
Tafyirt Isem
akmam Amadwan
1 tidet
2 tawant-lehdur
3 axxam-
1 aqjun
4 asafu tamusni-urɣu
- 93 -
Isem akmam Isem amadwan
Agḍiḍ-iṭij-aggur- Tugdut-aggur-tasa-
aman-allaɣ-tasa- azref- targit-tannumi-
aẓref-argaz- talwit-tirrugza-taflest-
asaru-tasɣunt- tiḥerci-tudert-tamettant-
2 isɣunen-azebg- tismin-tazɣent-tasnit-
afrag-uccen- tumert-atig-idles-tilelli-
tazdayt-timri- tiggdi-tasusmi-
amayeg-adlis- tafenṭaẓit-tasa.
tifeɣwa-izem-
awtul-tasa.
- 94 -
* Times tettaǧǧa-d iɣed.(taɣawsa).
- 95 -
Fransa, meqqer, yennuɣ mgal Fransa ;
yemmut, yemḍel di Fransa.
* (4)Yismawen n tmura :
- Lezzayer- Fransa-Tunes-Lmerruk…
* (4)Yismawen n yiɣerman:
- Tizi uzzu-Bgayet-Paris-Barcelǧne…
*(4)Yismawen n yimura :
2 - Mulud Mɛemri-Mulud Ferɛun-Jean Marie
Dallet-Pierre Bǧurdieu…
* (4)Yismawen n yicennayen :
- Crif Xeddam-Sliman Ɛazem, Ccix
Lḥesnawi- Enricǧ Macias…
* (4)temnaḍin timazɣawalin di Lezzayer :
- Tamurt n Leqbayel- AT Wawras-
Taɣerdayt-Ilizi…
3 * (4)Tmura ideg ttutlayen Tamaziɣt:
- Lezzayer-Lmerruk-Niger-Mali.
* (4) n yigelliden n tmurt n Tmazɣa:
- Massensen- Yugurten-Yuba1-Yuba 2
- Baba, ur iyi-d- yeǧǧi ɛmumi;yemma, ur
iyi-d-teǧǧi xwali.
- Kker a mmi-s umaziɣ, iṭij nneɣ yuli.
1 - Uh a uletma, ad am -iniɣ lehdur qerrḥen,
yiwen ur kem-yebɣa, asmi d- –tluleḍ i kem-
uggaden.
- 96 -
Isem n Anamek-is
timmarewt (d argaz i yettmeslayen)
-tameṭṭut -d yemma-tsen n warraw-iw
4 -ayyaw -d mmi-s n yelli/n uletma
-tayyawt -d yelli-s n yelli/ n uletma
-aslif -argaz n uletma-s n tmeṭṭut
-taslift -uletma-s n tmeṭṭut.
5 Addag n yimarawen
Isem uddis Yekka-d si:
*amagraman a+ mager+aman
*amagriṭij a+mager+iṭij.
*Iɣesdis Iɣes+idis
*Tizi uzzu *Tizi+ uzzu
*ilmendis *ilem+n+idis
*cufmejjir *cuf+mejjir
1 *tiferzizwit *ifer+tizizwit
*akerdskil *krad+asekkil
*tagetnamka *aget+anamek
*tasefnamka *asuf+anamek
*akerdis *krad+idis
Aḥerfi *talɣaseddast *talɣa+taseddast
d wuddis *tasnarrayt *tussna+tarrayt
*fudelɣem *afud+alɣem
Iferdisen Isem uddis
*iɣes+idis *Iɣesdis
*iccer+agḍiḍ *ccergḍiḍ
2 *qqes+ifireɛ *ifireɛqes
*asif+ger *agersif
*akal +ger *agrakal
*tussna+tudert *tasnudert
*tussna+asegmi *tasensegmit
*awal+tussna *tasnawalt
*anamek+aber *abernamek
*iɣes+tamart *aɣesmar
*iles+tussna *tasnilsit
*ales+tussna *tasnalsa
- 97 -
Amalay Unti
*aqcic *taqcict
*argaz *tameṭṭut
*ikkerri(akrar) *akraren
*azger *tafunast
1 *iḥiqel *tasekkurt
*izem *tasedda
*aḍu */
*/ *tament
*amru */
*/ *tafat
*Llan yismawen ideg amalay d wunti yezdi-
ten uẓar
* Llan yismawen ideg amalay d wunti
mgirrden deg uẓar.
*Yella umalay ur nesɛi unti.
*Yella wunti ur nesɛi amalay.
Tawsit
Isem unti Azal n wunti
*tibkit *Aferdis deg ugraw
2 *tamduct *awtem/ tawtemt
*takermust *asemẓi
Areṭṭal n Azal-is s
Taɛrabt Tmaziɣt
. laü¨üṣel . aẓar
. lehna . talwit
. leǧwab . tiririt
. lǧehd . tazmert
3 . lwerd . ajeǧǧig
. lfiraq . beṭṭu
. lektiba .tira
. lqima . azal
. lɣaba . tiẓgi
. lmuɛawana . tallelt
Areṭṭal n Azal-is s
Taɛrabt Tmaziɣt
. lɛebd . amdan
. lfeṭṭa . aẓref
. ddheb . ureɣ
. ddwa . asafar
. leɣna . ccna
4 . lḥubb . tayri
. lebḥer . ilel
. leḥbab .imeddukkal
. llebsa . iselsa
. lmakla . tagella
. ṭṭlam . tillas
. leḥcic . tuga
. lɣerba . inig
- 98 -
. lweqt . akud
. leḥzen . tasnit
. lmut . tamettant
. leḥyat . tudert
. lxedma . amahil
. lbir . anu
Asuf Asget
* afrag * ifergan
Amḍan
2 * awal *awalen
*tifeɣwet *tifeɣwa
*iger *igran
*tiẓgi *tiẓegwa
*tazeqqa *tizeɣwa
*tala *tiliwa
*asaru *isura
Asuf Asget
*Akrar *Akraren
*aydi *iydan
*anrar * inurar
*tixsi * ulli
*tafunast (tisut) *tistan
*tameṭṭut *tulawin
*tallest * tullas
- 99 -
*Di kra n yismawen, asuf d usget mgirrden
deg uẓar, yecban :-tixsi/ ulli, tameṭṭut/
tulawin…
3 *Di teqbaylit, kra n yisegten ur ddin ara d
yisufen-nsen, yecban:
-aydi/ iydan (neqqar "iḍan")…
* Di teqbaylit, kra n yisufen ur ddin ara d
yisegten nsen, yecban:
-inurar/ anrar (neqqar "annar")…
* Di teqbaylit, iruḥ usuf n kra n yismawen,
yecban: - tallest/ tullas (neqqar "taqcict")
Isem asget Talɣa n usget
*tuddar *abeddel n umagrad
*itran
*imedyazen *abeddel n umagrad d
*ulawen tehrayt
*iluɣma
4 *iẓuran *tahrayt
* igufa *abeddel n umagrad
*izerman
*iderma *abeddel n umagrad d
*igumas temlillit
*iẓra
*tisura *Abeddel n umagrad,
tamlellit d tehrayt
Areṭṭal n Anamek-is s Tmaziɣt
taɛrabt
*Leɛbad *imdanen
*leɣwabi *tiẓegwa
*lemḥayen *iɣeblan
*lwaldin * imawlan
*dderya *tarwa
*leḥbab *imeddukkal
5 *ṭṭebba *imejjayen
*leḥyuḍ *iɣerban
*nnwaḍer *tisatin
*lxeḍra *izegza
*leḍyur *igḍaḍ
*ttjur *isekla
*leǧnas *igduden/iɣerfan
*lewḥuc *axxuten
*llɛubat *uraren
*leɛyun *allen
*leɣmam *asigna
*lɛulama *imusnawen
*lekdubat *tikerkas
*lexbarat *isallen
- 100 -
Tafyir Isem Addad
t Ilelli Amaruz
1 azger x
2 uzger x
Lemtel x
1 3 timmuɣbent x
umeslay x
Addad tmusni x
(talɣiwin Wawal x
) tmusni
4 Tasusmi/ x
tamusni
Amennuɣ x
wass x
uydi x
ass x
6 yiles x
medden x
7 tidet x
*yeččur wul, yeqqur yimi
*uccen, yekcem taqeḍɛit.
2 *Berriket tzizwit, ẓidet tament-is
*D uḥdiq yiles-is, d uḥriq wul-is.
- 101 -
*Teksa taɣaḍt d wuccen.
5 *Tedduɣ ur iban sani, am uclim d-yewi wasif.
*Bɣiɣ ad rebḥeɣ lemzeyya, ḍemɛeɣ lxir di bu
uxlul.
*Am uɛeqqa n yired yettfukti, mkul amkan
deg-s yemɣi.
*Ur yelli nnif i d-yeqqimen, i wid iwimi yeɣli
waggus.
* ur yelli udabu yerẓen s ugusim akked
lḥerqus.
-yettwet useɛdi s umcum.
-Yessen umeslub tabburt-is.
-Ur tettɛawad tmes i wayen yerɣan.
-Terwel i bu takka, teɣli-d ɣer bu yidɣaɣen.
-Tilelli ur tettḍuɛ ara i sidi-s
-Ayen yečča uqelwac, ad t- ixelleṣ uglim-is.
6 -Lḥewj n lwali, yeqqar i uqjun sidi.
-Ferqen tamellalt i taddart.
-yeqqur usaɣur, yerna ubaɣur.
-Ma yella yeshel-ak walluy, ḥader iman-ik di
trusi.
Derrer ddaw tefyirt taddayt
*Di ddiq i d yettban urfiq.
1 *D aseɛdi wass-a
Addad *yeggul wul-iw s wurfan.
(tiwuriwi * Yessebla-t waṭṭan.
n) *Teblules lqaɛa s uzemmur
*Yekcem wuccen taqeḍɛit.
*Teksa taɣaḍt d wuccen.
2 Isem amaruz Tawuri-s
- tedmi Asemmad n yisem
- tmuɣli Asemmad n yisem
- wallen Asemmad arusrid
- wallen Asemmad s tenzeɣt (adeg)
- tafat Asemmad s tenzeɣt (aserwes)
- yiẓri Asemmad imsegzi
- yiẓri Asemmad s tenzeɣt (adeg)
- yilmeẓyen Asemmad n yisem
- telmeẓyin Asemmad n yisem
- tala Asemmad s tenzeɣt (adeg)
- 102 -
- lbext Asemmad s tenzeɣt
- umcic Asemmad n yisem
- ufus Asemmad n yisem
- yibiw Asemmad s tenzeɣt (allal)
- yiclem Asemmad s tenzeɣt (allal)
- yirbiben Asemmad n yisem
- Uddaynin Asemmad s tenzeɣt (adeg)
- tqaɛet Asemmad s tenzeɣt (adeg)
- yilili Asemmad imsegzi
- tjujet Asemmad imsegzi
- tkerkas Asemmad n yisem
- tidet Asemmad n yisem
- ufus Asemmad n yisem
- wawal Asemmad n yisem
- wakal Asemmad n yisem
- tsekkurt Asemmad n yisem
- tyaziḍt Asemmad n yisem
- yiɣeblan Asemmad arusrid
Tazelɣa 1 Snat n tefyar ideg tazelɣa “d” n tilawt tesselkem isem:
“d” - Ccbaḥa n yiger, d imɣi.
n tilawt - Ccbaḥa n unebdu, d tirni.
Snat n tefyar ideg tazelɣa « d » n tilawt tesselkem arbib :
- Uglan, d imellalen.
- Ulawen, d iberkanen.
Snat n tefyar ideg tazelɣa « d » n tilawt tesselkem amqim
ilelli :
- D nekkni ay d tarwa n tmurt.
- D kemm i d asalas.
Snat n tefyar ideg tazelɣa « d » n tilawt tesselkem amqim
ameskan:
- Widak i as-yeqqaren tamaziɣt tefna, d widen iɣellten
ayen ur d-ḥerren ara.
- D ayen ixeddem ufalku ideg yettcukku.
Snat n tefyar ideg tazelɣa « d » n tilawt tesselkem amqim n
tuttra:
- D acu i k-yeblan?
D acu ara d-tagmeḍ si lkanun? D iɣiɣden.
2 Tafyirt Tazelɣa »d » n tilawt Tesselkem
1 D taqbaylit isem
2 / /
3 D aman isem
4 / /
5 D afessas arbib
6 D acu Amqim n tuttra
7 D kečč Amqim ilelli
8 D asḥissef/accetki isem
9 / /
10 D inigan/ isem
d tiɣawsiwin
11 D takmamt isem
3 - Rregmat, d awal ; tisusaf, d aman.
- D lḥers i tt-yessenɣaden.
- Lezzayer,d tamurt nneɣ.
- Tamaziɣt, d tutlayt nneɣ.
- D tasa i aɣ-yeǧǧan d taḍsa.
- D lɛib ma tettuḍ laṣel-ik.
- Tamusni, d tafat n tidet.
- Ddunit d ddunit kan, ur telli d ayen nniḍen.
- 103 -
- Aḍu, d argaz n tuǧǧal.
- Mmi-s n yizem, d aɣilas.
- Ssired, d akli; qqim, d akli.
4 Talɣa:
D: d tazelɣa n tilawt
asemmam: d arbib
useqqi: d isem amalay asget deg waddad amaruz
nni: d arbib ameskan n ubdar
n: d tanzeɣt
Tegrawla: d isem unti asuf deg waddad amaruz
Tawuri:
D asemmam
Anmir/ asilaw aseɣru
- 104 -
yiberdan. Di 20 n yiberdan-agi yezgel umezwaru, wis sin ad
t-yezgel di 30% deg-sen. Ittusemma 20 x 0,3 = 6. Akka, iban
belli ala 6% n yimuren i as-d-yeqqimen I yilef akken ad
yeslek.
Tinzaɣ 1 Tafyirt Tinzaɣ
1 Deg
2 ɣef
3 i
4 /
5 i
6 ɣer
7 s
8 di
9 /
10 S
11 Di
12 /
- 105 -
2 Amyag n tigawt Amyag n tɣara
Ad ččen, ad ǧǧen, Ur ttiẓid, ur ttirẓig, ad
tenniḍ, ad temmteḍ, yuzur, yirqiq, berriket,
tsusmeḍ, ini, ẓidet, lewwaɣen, tessizwiɣ,
temmteḍ, yebɣan, tessiwriɣ.
yekker, ur yeɛlim,
mbaḍanen,
myussanen, tebges,
txellel, yella, ad yeks
3 • Mellulet taduṭ-agi.
• Berriket tzizwit.
• Ẓidet tament-is.
• Ɣezzif leɛmer-is.
• Mellul-it wuglan-is.
• Berrik wul-is.
• Werraɣ ucebbub-is.
• Ḥercaw ufus-is.
• Zeddigi waman-is.
Tazelɣa 1 Tazelɣa n wurmir deg tazwara n tefyirt:
n wurmir • Ad d-yas wass, mkul wa ad inadi ɣef waylay-s.
• Ad d-yefk Rebbi lɣit n waman.
Tazelɣa n wurmir di tlemmast n tefyirt:
• Ay arrac nneɣ, ad nemmet neɣ ad tt-id-nawi.
• Akken teɣli zerriɛa, ad temɣi.
2 • Acu ara d-tagmeḍ si lkanun?
• Win yeddren, ad t-id-addren.
• Xas ruḥ nekk yid-m ad nebḍu, neɣ qqim d nekk ara
iruḥen.
• Win ara yemmten yella, win ara yenɣen ulac.
• Win yebɣan lḥerma ad tugar, ad yali s adrar, ad yečč
abelluḍ bu tcacit.
3 Yeqqar Ben Muḥemmed:
- 106 -
Amqim 1 * “ Am win ikerrzen, am win ineqqcen, am win yettaǧwen
amassaɣ iqnucen, yiwen akk i ten-iɛeyycen”, i Yeqqar Ccix Muphend
u Lḥusin
* Win iɣef tewwa timmist-iw, yesderɣel-iyi tiî-iw.
* Anda yeqqen ay yebra.
* Leɛyaḍ ara yekkren ɣef wuccen, yekker fell-am a taɣaḍt.
* Tameslayt-nni ɣefwaydeg nnuḍeḥ, iɣunza-tt yimi, taɣect
tebbeḥbeḥ.
* Axxam, yepcpcur d isɣaren, ula swayes nenher aɣyul.
* Mi k-ssneɣ,wi yebɣun yaɣ-ik.
* Tin iwumi tzad ṣṣifa, inint-as hattan am ubellar ur nesɛi
leɣyar.
2 • Aṭas i yezha…/ “I” d amqim amassaɣ.
• Heddreɣ i warraw-iw…/ “i” d tanzeɣt.
• D fad I yettnadin…/ “i” d amqim amassaɣ.
• Akken tazdayt i nefka…/ “i” d amqim amassaɣ
• Akken agḍi i as-nhegga / “i” d amqim amassaɣ.
• “… yili yuâl i uzger” / “i” d tanzeɣt
• …i wul / “i” d tanzeɣt.
• … i usisi / “i” d tanzeɣt.
• … i d-yettmuqul / “i” d amqim amassaɣ.
• … i tekksen fad / “i” d amqim amassaɣ.
• … i ittewwa/ “i” d amqim amassaɣ.
• …i myussanen / “i” d amqim amassaɣ.
• … i uɣyul / “i” d tanzeɣt.
• … i lmerqa / “i” d tanzeɣt.
• …i nsiɣ…/ “i” d amqim amassaɣ
• … i uderɣal/ “i” d tanzeɣt.
• … i d-iteffɣen…/ “i” d amqim amassaɣ.
• … i d ddwa…/ “i” d amqim amassaɣ.
• …i ubrak… i uḥbak…/ “i” d tanzeɣt.
• … i ifettu / “i” d amqim amassaɣ.
3 - “ Win yebɣan ad yesɛu isem, ilaq-as ad yessusem, ma d
nekkni ur nezmir ara”, iyeqqar Sliman Ɛazem.
- Win iɣef tewwa timmist-iw, yesderɣel-iyi tiî-iw.
- Mi k-ssneɣ,wi yebɣun yaɣ-ik.
- Wi yebɣan lxir, hatta twaract; wi yebɣan ccer, hatta
tqabact.
- Melmi I d zzman-ik ay ifker? Akka seg wasmi d-nekker.
- Ad ruḥeɣ adawen-ǧǧeɣ tafsut ideg ajeǧǧig yettwazlam.
- win iwumi kkseɣ baba-s, ha-t deg yirebbi n yemma-s; win
iwumi kkseɣ yemma-s, ha-t deg ugudu nnḍen-as.
- Ala ccamat d lejruḥ i ak-d-ǧǧan wid iruḥen.
- D wid yeǧǧan i yenǧan.
Amqim 1 Amqim awṣil n Amqim awṣil n Amqim
awṣil yisem umyag awṣil n
tenzeɣt
- ayetma-s; - ur iyi-nfeddu - deg-s
- ayla nneɣ - efk-as - yid-s
- wabbu nneɣ - iɣunfa-ten
- timmist-iw - ur t-bɣin ara
- tiṭ-iw - yesderɣel-iyi
- mmi-s
- imi-s
2 Amqim awṣil n Ansi i Acuɣer?
umyag as-d-
yekka i
umyag?
- 107 -
- yexleq-aɣ Deffir Amyag deg yizri
- ad aɣ-kksen S dat Amyag degwurmir s ad
- iban-asen Deffir Amyag deg yizri
- yekfa-iyi Deffir Amyag deg yizri
- itett-it Deffir Amyag deg wurmir ussid
- heddreɣ-as Deffir Amyag deg wurmir ussid
- ad k-yettu S dat Amyag degwurmir s ad
- ad t-id-addren S dat Amyag degwurmir s ad
- Wi kem-icekkren S dat Amyag, yezwar-as
umqim amassaɣ “wi”
- tḥemmleḍ-iyi Deffir Amyag deg yizri
- ur iyi-tettbibbiḍ S dat Amyag, tezwar-as tzelɣa
n tibawt “ur”
- tkerheḍ-iyi Deffir Amyag deg yizri
- ur iyi-teqqazeḍ S dat Amyag, tezwar-as tzelɣa
n tibawt “ur”
- 108 -
recdeɣ-ken-id Deffir Amyag deg yizri
ad d-nehdu S dat Amyag degwurmir s “ad”
mi d-nusa S dat Yezwar-as umassaɣ “i”
ad d-nas S dat Amyag degwurmir s “ad”
a wi d-yettin S dat Yezwar-as umassaɣ “wi”
Ur d-yeggri S dat Tezwar-as tzelɣa “ur”
Asmi kem-id- S dat Yezwar-as umassaɣ “i”
xeḍben
i iyi-d-yeqqimen Deffir Yezwar-as umassaɣ “i”
ɣef wasmi d- S dat Yezwar-as umassaɣ “i”
luleɣ
ara d-yas S dat Yezwar-as umassaɣ “ara”
ad d-tenṭeq S dat Amyag degwurmir s “ad”
yuwi-d Deffir Amyag deg yizri
la d-yekkat S dat Amyag, yezwar-as umalal la
Arbib 1 • Aḥezzeb i yimir-a, Ameyyez i tmezwura, Aḥebber i
ameskan tneggura
• Aggur-ihin, iɣumm-it usigna.
• Asegres-nni i d ak-ɛellqen, d takmamt i d ak-d-yezga.
• Ass-agi, d tamegra; azekka, d ccɣel nniḍen.
2 • Yella wass-a,yella uzekka, yella uẓekka.
• Taslent-nni akken yeɣlin, neǧreɣ-d seg-s taciṭa.
• Taddart-ihin agemmaḍ, d taddart-iw.
• Qqim di talwit, ar tikkelt-nniḍen.
Arbib 1 Tafyirt Arbib
1 Amellal
2 Ameqqran
3 /
4 Irqiqanen, izuranen
5 /
6 Amellal
7 /
8 Awraɣ
2 Talɣa:
Yedda: d amyag n tigawt, yefti deg wudem wis krad amalay
asuf deg yizri ilaw.
Uzegzaw: d isem amalay asuf deg waddad amaruz.
D : d tasɣunt n tɣuni.
Uquran: d isem amalay asuf deg waddad amaruz.
Tawuri:
Yedda uzegzaw d uquran
Y: d amigaw d asemmad imsegzi d asemmad imsegzi
Dda: d aseɣru
Yedda : d tafyir taddayt tumyigt
3 Amyag n tɣara Arbib
Ilqiq Aleqqa
Ismum Asemmam
Iɣzif Aɣezzfan
Imlul Amellal
Izwiɣ Azewwaɣ
Aẓay Aẓayan
Icbiḥ Acebḥan/ ucbiḥ
Iḥric Uḥric
Ilṭif Aleṭṭfan
Ismiḍ Asemmaḍ
Imɣur Ameqqran
Ibrik Aberkan
Imẓi Ameẓẓyan
Izdig Azeddgan
- 109 -
Imsus Amessas
Irẓig Arẓagan/ amerẓagu
- 110 -
• Ulac axxam ur nseww nnaɛ-is,ulac tisirt ur yenǧir ufḍis,
ulac tasa ur nejriḥ leɛmer-is.
• Akken i t-id-tseww tderɣalt ad t-ččen warraw-is.
4 • Cwiṭ yella, cwiṭ yerna.
• Ɛiwen-iyi ad k-ɛiwneɣ, zwe-iyi ad ak-t-id-rreɣ, mačči d
Rebbi ad k-uggadeɣ.
• At lxir bxir, nekkni akken ay axir.
• Yir ccɣel, yettgalla di bab-is.
• Yir agḍi, yir tameɣrust.
• Yir aɛbar, deg yir akerṭuc; yir awal, deg yir axenfuc.
• Mačči d azger i ikerrzen, d tayuga.
• Uqbel ad k-issineɣ, saḥeɣ; tura mi k-ssneɣ, rtaḥeɣ.
• Tedder terwiḥt armi tečča d uɛeṭṭar.
• Ulac aqerdac lewwaɣen.
5 • Lemmer am zik tella ttrika, nezga-d netwekka, kul ḥa
yeǧǧa-d limara-s.
• A wahin agemmaḍ, teɛmiḍ-iyi.
• Akken yella uxxam-im ay llan ula d lǧiran-im.
• Si cwiṭ n wawal I d-tɣelli tmusni.
• Ulac tirect ur nesɛi akerfa.
6 Tafyirt “nnig”
- Yeqqim nnig ubrid. - d tanzeɣt
- Rraḥa nnig usawen - d amernu n wadeg
- 111 -
• Amecwar lliɣ deg uxxam, ferḥen akk widak ḥemmleɣ.
• Srewteɣ, ɛebban wiyaḍ.
• Lqaɛa, nedda akk fell-as; igenni, ḥedd ur t-yuwiḍ.
• Iger ur nefrig, acemma ur as-yedrig.
- 112 -
Amawal n tjerrumt
- 113 -
Azellum dérivé Tasleḍt Analyse
Azelman dérivationnel Tasɣunt Conjonction
Azewwar antécédent Tatrart Moderne
Ibaw Négatif Tawsit genre
Ilaw Affirmatif Tawtilt Condition
Imal Futur Tawtemt Femelle
Isem nom Tawuri Fonction
Isulal supports Tawurant Fonctionelle
Iswi but Tayunt Unité
Izri Prétérit-accompli Tazelɣa Particule
Srid directement Tazrart Série
Tafyirt phrase Tibawt Négation
Taggayt Groupe-catégorie Tigawt Action
Tagrayt conclusion Tihawt Présence
tahrayt Terminaison Tilawt Réalité
tajerrumt Grammaire Timerna Gradation
Tizemmar Compétences-capacités Timmarewt Parenté
Tuddsa Composition Uddis Composé
Tuget Majorité Udmawan Personel
Tuqqna/ Corrdination Ummid Entier/complet
taɣuni
Turda Hypothèse Unti Feminin
- 114 -
2
- 115 -
01 Tazwert :
Ɣer
Lmed
• Di tazwara, yuwi-d ad d-nger tamawt : tutlayt nneɣ d tutlayt tatlayt, akken kan tebda tettaɣ abrid n tira. Ɣef wayagi
i d-yuwi i wakken ad d-yili yiwen unadi lqayen ɣef umyezwer n yiferdisen n tutlayt.
• Deg uḍris-agi, llant (8) n tefyar, snint ta deffir ta, llan wassaɣen gar-asent, ayen i as-yefkan i uḍris anamek.
Lemmer ad nbeddel amyezwer n tefyar, aḍris ad as-iruḥ unamek, acku ruḥen wassaɣen yellan gar-asent.
• Deg tefyirt tamezwarut, llan (8) wawalen snin wa deffir wa, llan wassaɣen gar-asen, ayen i as-yefkan i tefyirt
anamek. Ma nbeddel amkan i wawalen, tafyirt ad as-iruḥ unamek acku ruḥen wassaɣen yellan gar-asen. Ihi, d
assaɣen ger wawalen deg tefyirt iwimi nessawal “taseddast”.
Cfu
Ssefru
1- Acḥal n tefyar deg uḍris-a :
Meyyez qbel aneggez
Sin n yigra, zedɣen tamduct. Yusa-d unebdu, teqqur temduct-nni. Ruḥen ad d-nadin tayeḍ. Ufan anu d alqayan.
Yenna-asen yiwen deg-sen :
- Ad nneggez ?
Yerra-as-d winna nniḍen :
- I lukan ad yeqqar ula d wagi, amek ara d-nali ?
Extrait de ‘Bulletin d’études berbères” N° 12
- 116 -
2- Acḥal wawalen di yal tafyirt :
1 - Am win iceṭṭḥen i uderɣal.
2 - Ma tesbezgeḍ din, ttḍila-k da.
3 - Yečča beẓẓi, yerẓa aqessul.
4 - Albaεḍ deg usenduq, sserr-is di ssuq; albaεḍ di ssuq, sserr-is deg usenduq.
5 - Ttemcabin am sin n yifuraẓ.
6 - Urfan n umceddal, mi yerfa ad iɣeẓẓ taqejjirt-is.
7 - Ulac ccedda ur tetbiε talwit.
8 - Anda yuweḍ yicc-is, ad yaweḍ yiseɣ-is.
9 - Sewwqeɣ ɣer sin leswaq : yiwen yexla, wayeḍ ur yeεmir ara, lbiε ssenzeɣ, aqbaḍ ur d-qbiḍeɣ ara.
10 - Aḍebbal n taddart, ur as-ttnezzihen ara medden.
- 117 -
02 Tazwert:
Tiwsatin d talɣiwin n
Di temsirt yezrin, twalaḍ tafyirt d wamek i d-yettili wassaɣ
tefyar ger wawalen. Tura, ad twaliḍ ayen akk i temmal tefyirt: alɣu,
asendeh, asesten, abhat ; ayen iwumi nessawal “tiwsatin n
tefyar”.
Ɣer
Iruḥ yiwen wass yiwen ukumirsi ɣer Ccix Muḥend, ar as-iḥekku: “Anεam a Ccix, ad xedmeɣ akka, ad rreɣ akka...”
Inna-as Ccix: Ayen? Σni rqiqet liḥala-k?
Inna-as: Ala, anεam a Ccix, ur iyi-ixuṣ wara, lḥemdulleh !
- Ihi?
Inna-as: Anεam a Ccix, ad ḍelbeɣ di Rebbi ad d-irnu lxir ɣef lxir.
Inna-as Ccix:I syin akkinna, kker bded.
Ibded winna.
Inna-as Ccix: freq iḍarren-ik.
Ifreq-iten.
Rnu.
Irna.
-Clex-iten akter.
Iclex-iten armi d ayen iwumi yezmer. Inna-as Ccix:
-Aha tura lḥu !
Inna-as: Anεam a Ccix, amek ara lḥuɣ yili iḍarren-iw ferqen akka?
Inna-as Ccix: Ilha ! Aha ziɣ jmeε-iten !
Ijmeε winna iḍarren-is.
Inna-as Ccix: Aha εreḍ tura ma ad telḥuḍ.
Inna-as: Akka a Ccix, d ayen isehlen, aql-ih !
Inna-as Ccix: Ihi, aql-ak teẓriḍ s yiman-ik anwa abrid ara taɣeḍ.
Mouloud Mammeri
Inna-as Ccix Muḥend,
asebter 121/122 .
Lmed
- 118 -
D/ 1 –Ala, anεam a Ccix, ur iyi-ixuṣ wara, lḥemdulleh !
2-aha tura lḥu !
3-Ilha !Aha ziɣ jmeε-iten !
4-Akka a Ccix d ayen isehlen, aql-ih !
Am wakka tettwaliḍ, tifyar n taggayt tamezwarut beddunt akk s usekkil ameqqran, ttfakkant s wagaz n taggara (.)
uwint-d akk kra n yisalli, kra n umaynut ama yeḍra (tilawt ) ama ur yeḍri (tibawt). Nessawal-as “Tafyirt tamseɣrut”.
Tifyar n taggayt tis snat beddunt akk s usekkil ameqqran, ttfakkant s wagaz n usesten(?). Mmalent akk asesten neɣ
tuttra. Ɣef wayagi i as-nessawal “Tafyirt tamsestant”neɣ “Tafyirt tamattart”, i nettaf s waṭas deg udiwenni.
Am wakken twalaḍ yakan, di teqbaylit, tettili-d tuttra s yiwen ger (3) wudmawen-agi:
* s umqim n tuttra: wi, anwa, acu.
* s umernu n tuttra, yemmalen adeg, akud, taɣara, tamentilt, tasmekta.
* s taɣect kan1.
Tifyar n taggayt tis 3 beddunt akk s usekkil ameqqran, ttfakkant s wagaz n taggara (.). Ɣur-sent akk yiwen umyag
yeftin deg wanaḍ:
1 kker, bded
2 freq
3 rnu
4 clex
5 lḥu
Ɣef wayagi i as-nessawal “Tafyirt tamanaḍt”. Nettaf-itt s waṭas deg uḍris amanaḍ.
Err lwelha-k:
Di teqbaylit, tezmer ad tili tefyirt tamanaḍt s umyag yeftin deg wurmir s tzelɣa “ad”.
Amedya 1u:
Ẓẓeg-d ayefki n taɣaḍt neɣ n Ad d-teẓẓgeḍ ayefki n taɣaḍt neɣ n
wulli, rnu-as lliqa n tqerqucin, wulli, ad as-ternuḍ lliqa n
mi yekres d aguglu, ečč yis-s tqerqucin, mi yekres d aguglu, ad
aɣrum. teččeḍ yis-s aɣrum.
Amedya w2:
Aha εreḍ tura lḥu. Aha εreḍ tura ma ad telḥuḍ.
Tifyar n taggayt tis 4 beddunt akk s usekkil ameqqran, ttfakkant s wagaz n ubhat( ! ). Mmalent tumert(lferḥ), tasnit(
leḥzen) neɣ abhat
( ayen ɣef ur yebni umdan). Ɣef wayagi i as-nessawal “Tafyirt n ubhat”.
Err lwelha-k:
Tafyirt n ubhat tezga d tawezzlant.
Amedya:
-Ilha !Ih ! Ala ! Akka !
-Lḥmdulleh !
-Yemmut !
-Aha ziɣ !
-Qqim di lehna !
-A Lḥaǧ Muḥend ! Anεam a Ccix !
-A Rebbi barek !
-A wi yufan !
-D kra !...
1
Uɣal ɣer temsirin n tjerrumt, talɣiwin.
- 119 -
Cfu
Ssefru
Tafyirt
N ubhat
Tamseɣ
tamana
tamses
- 120 -
Seg Tizi n wuccen
- 122 -
03 Tazwert:
Di temsirin iεeddan, twalaḍ tafyirt d tewsatin n tefyar s
umata. Tura, ad tissineḍ adda n tefyirt. Di tefyirt, yella
Tafyirt taddayt
wayen yellan d adda (llsas), ma ur yelli ur tettili tefyirt.
tumyigt
Nessawal-as “tafyirt taddayt”. Di temsirt-agi, ad twaliḍ
tafyirt taddayt yuṣken ɣef umyag. Nessawal-as” tafyirt
taddayt tumyigt”.
Ɣer
Lmed
Am wakka tettwaliḍ deg yimedyaten-agi, yal tafyirt d taggayt n wawalen. Anwa gar-asen ay d adda iɣef tebna tefyirt?
Ma nekkes di tefyirt tamezwarut awal “tettarew”, ad d-qqimen wawalen “tezdayt tayni”Acu i twalaḍ?
- Ur sεin ara anamek.
Maca ma nekkes awalen “tezdayt tayni”seg umedya amezwaru, ad d-yeqqim wawal “tettarew”. Acu i twalaḍ?
- Ɣur-s anamek i yiman-is.
- Yuwi-d amaynut.
Ihi, d netta ay d adda n tefyirt, ɣur-s i d-qqnen wawalen nniḍen. Ɣef wayagi i as- –nessawal “tafyirt taddayt”.
Akka i yella lḥal ula deg yimedyaten nniḍen:
Am wakka tettwaliḍ, tafyirt taddayt di yal amedya, d amyag. Ɣef wayagi i as-nessawal tafyirt taddayt tumyigt.
Err tura lwelha-k ɣer tefyar taddayin “yessen, ttruḥun, ttɣimin, iwet, yessa, yekker”.
- Ulamma banen-d d awalen, d tifyar, yal wa deg-s sin wawalen, akka:
T ttarew
Y ssen
Ttruḥu n
Ttɣimi n
I wet
Y ssa
Y kker
Am wakka tettwaliḍ, yal tafyirt taddayt deg-s sin wawalen:
* Amezwaru yekki deg umawal “ttarew”, “ssen”, “ttruḥu”, “ttɣimi”, “”wet, “ssa”, “kker”: d ul n tefyirt, d taɣayemt n
tefyirt, d ayen yellan d amaynut, d netta i d adda iɣer d- qqnen wawalen nniḍen. Nessawal-as aseɣru neɣ asalli .
* Wis sin, d awal n tjerrumt, d amatar udmawan, d ayen yemmalen udem iɣer yefti [Link]-as asentel neɣ
amigaw .
Amedya:
T ttarew
asentel (amigaw) aseɣru
- 123 -
Ihi : tafyirt taddayt tumyigt deg-s sin wawalen. Ma rnan-d ɣur-sen wawalen nniḍen, ad uɣalen d isemmaden am wakken
ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
Cfu
Ssefru
Urar
Tagella d lmeḥ
Tlata yimeddukkal, ččan imensi akken. Amezwaru, yefka-d (5) n yimuren deg yimensi-nni, wis sin, (3) n yimuren, ma d wis
tlata, yefka-d idrimen. Yefka (8) n yidinaren, d ssuma n wayen yečča.
Amek ara bḍun (8) yidinaren-agi sin-nni imezwura i d-yefkan lqut, i wakken wa ur yettɣurru wa ?
Tusnakt s wurar,
Ḥend Saεdi
- 124 -
04 Tazwert :
Tafyirt taddayt Di temsirt iεeddan, twalaḍ tafyirt taddayt yuṣken ɣef umyag, tin iwumi
tarumyigt nessawal “tafyirt taddayt tumyigt”. Yya tura ad twaliḍ tafyirt taddayt
ideg ulac amyag, tin iwumi nessawal “tafyirt taddayt tarumyigt”.
Ɣer
Faḍma n Sumer
Faḍma n Sumer, d tagrawliwt. D tameṭṭut yezdin lhiba d tissas. Tigzi ɣur-s, d timilas. Tabɣest, d ayla-s. Tekker-d d
tareqqaqt maca simmal tettimɣur, simmal tettnerni tfulki ines. Asmi tuweḍ mraw d sdis n yiseggasen, tibeddi ines, d
talemmast; tafekka-s, d taččurant; d tuntimt; ma d tikli ines, d tafessast. Udem-is, d aglayan, d amellal; tiwjatin-is, d
timizwiɣin. Udem-agi ines, yeskan-d tadawsa-s igerrzen i d-yessenker uzwu azedgan n Ǧerǧer. Amzur-is, d akbal,
yettaweḍ-as armi d ammas. Ur tḥemmel ara ad t-tarez, tettanef-as iɣelli-d ɣef tuyat-is. Allen-is, d tizegzawin am tignewt
n tefsut, tettcercur seg-sent leḥnana d tmella. Tḥemmel ad tels iselsa izeggaɣen, ssemgaraden-tt ɣef tmeddukkal-is.
Ṭaher Useddiq
Seg udlis « Lla Fatma n Soumeur »
Tasuqilt : R. Σacur d Σli Lunis
Lmed
Ɣer aḍris, terreḍ lwelha-k ɣer tefyar i d-iteddun :
- Faḍma n Sumer, d tagrawliwt.
- D tameṭṭut m lhiba d tissas.
- Tabɣest, d ayla-s.
- Tibeddi ines, d talemmast.
- Tafekka-s ,d taččurant.
- Tikli ines, d tafessast.
- Udem-is, d aglayan.
- Tiwjatin-is, d timizwiɣin.
- Amzur-is, d akbal.
- Allen-is, d tizegzawin.
)Ddu-d yid-i ad neṭṭef yiwet ger tefyar-agi d amedya.
- 125 -
* Acu i twalaḍ?
- Ur tesεi ara anamek.
Ihi, awalen “D tameṭṭut” d adda (llsas) n tefyirt, d taɣayemt n tefyirt, ɣur-s i d-qqnen wawalen nniḍen, ulac gar-asen
amyag. Degmi i asen-nessawal:
- 126 -
(isem anammal n usentel)
N mmi-s uxxam-agi.
Asilaw aseɣru asemmad
(Anmir n tefyirt n yisem)
Cfu
Ssefru
- 127 -
05 Tazwert :
Imjuhad
Salem d terbeεt-is, d imjuhad. Uɣalen-d seg usammer. Muggren at-tlisa ad d-awin amur nsen n leslaḥ. Di mraw i d-
gan tarbeεt, d azrar n warraw n tmeṭṭut i la inebbcen di tsawent. Tuget deg-sen knan i teεkemt yeggten. Ddurt, ur yekkis
yiwen wass, anagar d tikli. Teddun ɣer Tala-Ufella. Dinna ara nsen. Tura, bdan teffɣen-d adrar, tama ur nezdiɣ. Udren
armi nnulen asif. Ɣas akka aṭas n waman i d-yeɣlin, asaka ur iɣumm ara; nnig-s , ddaw-as, asif ireεεed, yugar izem
yelluẓen. Zegren wa deffir wa, d tacalba n tweḍfin.
Zegren asaka, bdan la ttalin daɣen, tama n usammer. Segmi i d-fflen i tizi, tiẓgi n zzan teǧǧa tin n uxnac. Tura, ula
d axnac ibda ineqqes, la d-ttkadent kra n tegrurin yeǧǧa yifer. Ifurkawen nsent bedden-d agemmaḍ, amzun d iɣsan,
qqujjren. Tigrurin, ggureslent i ugris, ulac ambiwel, ulac afriwes, yerna aḍu i d-yettsuḍun yezmer ad tent-id-yeqleε seg
yiẓuran. A-tent-ad mnennint agemmaḍ, ta ɣer ta amzun d zziyyar, imdanen yerwan ṣṣber d leεqel, ifurkawen d ifassen
yeldin, ha d lfattiḥa i la ttakkent neɣ d urawen i ssemdint i talwit ur d-nɣelli. La ttraǧunt iṭij melmi ara d-yuɣal, la
ttraǧunt tafsut melmi ara d-tennunet. Ur qqurent ara. […] mi teffeɣ yir tallit, tigrurin, ad d-tuɣal tzegzewt nsent, ad d-
uɣalen yiferrawen yetteclawan deg yigenni
Ɣas akka yegget usigna, tettkad-d tmurt tdel s yibidi amellal, agemmaḍ-a, agemmaḍ-in. Kra iteddun, d lmal agugam
neɣ d amdan, ur yeffir ɣef tiṭ. Ccwi kann, tura, cwiṭ i d-yeqqimen ad awḍen.
Σmer Mezdad
Tagrest Urɣu, sb. 11, 94, 95
Lmed
Ɣer aḍris-agi , terreḍ lwelha-k ɣer tefyar yuran s yini azeggaɣ. Suffeɣ-d seg tefyar-agi tafyirt taddayt.
- Uɣalen-d seg usammer.
- Teddun ɣer Tala-Ufella.
- Zegren wa deffir wa.
- Zegren asaka
- Tigrurin , ggureslent i ugris.
* Tifyar-agi taddayin, d tumyigin neɣ d tarumyigin?
- Tifyar-agi, d tumyigin: uṣkent ɣef umyag.
* Am wakka tettwaliḍ, di yal tafyirt, tella kan yiwet n tefyirt taddayt. Maca, yal tafyirt taddayt rnan-d ɣur-s wawalen
nniḍen i d-nenna d isemmaden. Amek i nessawal i tefyirt taddayt iwumi nerna yiwen usemmad neɣ ugar?
- Nessawal-as:
Err lwelha-k:
Am wakken ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun, asumer yezmer ad yili d tafyirt taddayt i yiman-is.
Amedya:
Yuker, ḥedreɣ; yeggul, umneɣ.
1 2 3 4
- 128 -
Cfu
• Tafyirt taḥerfit tumyigt d tafyirt ilan yiwet n tefyirt taddayt tumyigt d yiwen usemmad neɣ ugar, ayen iwumi
nezmer ad nsiwel “asumer”.
Amedya:
Yečča: d tafyirt taddayt tumyigt. Nezmer ad as-nernu yiwen usemmad neɣ ugar, ad tuɣal d tafyirt taḥerfit
tumyigt, akka:
-Yečča urgaz.
-Yečča urgaz aɣrum.
-Yečča urgaz aɣrum aquran.
-Yečča urgaz aɣrum aquran deg uxxam.
-Iḍelli, yečča urgaz aɣrum aquran deg uxxam.
Ssefru
- 130 -
06 Tazwert :
Tafyirt Di temsirt iεeddan, twalaḍ tafyirt taḥerfi tumyigt: tin yuṣken ɣef yiwet n
taḥerfit tarumyigt tefyirt taddayt tumyigt d yiwen usemmad neɣ ugar. Tura, ad tlemdeḍ tafyirt
taḥerfit tarumyigt, tin yuṣken ɣef tefyirt taddayt tarumyigt d yiwen
usemmad neɣ ugar.
Ɣer
Tamusni
Tamusni, d asafu n wurɣu, eǧǧ asafu ad yesserɣ ayen yerkan d wayen yeblan d wayen ur nesεi iẓuran. Eg-as-d
asaber ɣef wayen yelhan, ɣef wayen yelḥan deg yiberdan d amsebrid mačči d amenṭran.
Tamusni, d asafu: wa yettak-it i wa, i wakken ad d-yezg dayem yeεla, urǧin yettendella neɣ yulwa neɣ yeqqim
am uɣerrus di tesga.
Seg uḍris “Tabrat i Muḥend Azwaw ɣef tmusni”
Mouloud Mammeri, Isefra n teqbaylit iqburen, 1980 .
Lmed
•
• Ɣer aḍris- –a, terreḍ lwelha-k ɣer tefyirt:
Tamusni, d asafu n wurɣu
Kkes-d tafyirt taddayt.
- Ha-tt-a tefyirt taddayt:
D asafu
• Acḥal wawalen di tefyirt-agi taddayt?
- Tafyirt-agi taddayt deg-s sin wawalen.
• D acu-ten?
- D asafu
Asilaw Aseɣru
(Anmir n tefyitr n yisem)
• Am wakken i twalaḍ di temsirin iεeddan, ayen yernan nnig unmir d useɣru, d asemmad. Kkes-d isemmaden n
tefyirt-agi.
Tamusni, d asafu n wurɣu
Asemmad Asemmad
• Am wakka twalaḍ di tefyirt-agi, tella kan yiwet n tefyirt taddayt tarumyigt d sin n yisemmaden. D tagi iwumi
nessawal :
Tafyirt taḥerfit tarumyigt
• Ḥader ad tettuḍ : Tafyirt taddayt tarumyigt tettili-d s umata s tzelɣa “d” n tilawt; maca, tezmer ad d-tili s wawalen
nniḍen am wakken i twalaḍ yakan.
Cfu
Tafyirt taḥerfit tarumyigt d tafyirt ilan yiwet n tefyirt taddayt tarumyigt d yiwen usemmad neɣ ugar, ayen iwumi
nezmer ad nsiwel “asumer”.
Amedya:
Tamusni, d asafu n wurɣu
asemmad tafyirt taddayt asemmad
tarumyigt
- 131 -
Ssefru
1- Bḍu tafyirt-agi almend n twuri n wawalen:
“Allen-is, d tizegzawin am tignewt n tefsut”.
2- Anta i d tafyirt taḥerfit tarumyigt ger tefyar i d-iteddun:
- Yettakk laẓ aɣrum !
- D isellawen yiẓenẓaren n yiṭij.
- D izem n uxxam.
- Ha-t uxxam-iw di tiɣilt.
- N tmurt, yizegza-agi.
- D nekkni i d tarwa n laṣel.
- D taseεdit s yibɣuren.
- D amgud ucamlal.
- D kemm i d asalas.
- Yuɣal d anesbaɣur.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi:
“D asemmam useqqi-nni n tegrawla”.
Tawuri n yisem
- 132 -
07 Tazwert :
Asemmad Am wakken twalaḍ di temsirin iεeddan, ayen yernan nnig tefyirt taddayt,
Imsezgi d [Link], ad twaliḍ isemmaden yiwen yiwen. Ad nezwir seg
yisemmaden igejdanen: wid yeqqnen ɣer tefyirt taddayt, gar-asen
“asemmad imsegzi”.
Ɣer
Lmed
Ɣer amedya amezwaru, terreḍ lwelha-k ɣer yimyagen : ɣaben, ṣaben, bekkmen, heddren. Acu i twalaḍ deg
yimyagen-agi?
- Ha-t-a wacu i walaɣ deg yimyagen-agi:
* D inemgalen: ɣaben/ ṣaben, bekkmen/ heddren.
* Ftin deg wudem wis krad(3) amalay asget: yemmal-it-id umatar udmawan “n” .
* D tifyar taddayin tumyigin.
- Err lwelha-k ɣer tenfalit “Ɣaben yizmawen”.Kkes-as isem “yizmawen”.
- Ad d-teqqim tefyirt taddayt “Ɣaben”.
- Acu i twalaḍ deg unamek n tefyirt taddayt “Ɣaben”?
- Anamek n tefyirt-agi ur yemmid ara: teḥwaǧ isem ara tt-isemden.
- Acu i as-d-yerna yisem “yizmawen”?
- Yesmed anamek-is.
- Ɣef wayagi i as-nessawal:
Asemmad
- Err lwelha-k ɣer tefyirt taddayt “Ɣaben”?.Anwa i iɣaben?
- D nutni, maca ur neẓri ara d anwi.
- Amek teẓriḍ ayagi ?
- Yemmal-it-id umatar udmawan « n ».
- Acu ihi i d-yessegzi yisem “yizmawen” ?
- Yessegzi-d amatar udmawan, yessegzi-d asentel, yessegzi-d amigaw, yessegzi-d anwi i iɣaben, yesban-d s tiseddi
anwi i ixedmen tigawt.
- Ɣef wayagi i as-nessawal:
Asemmad imsegzi
Qqaren-as daɣen:
- Asemmad n usentel
- Asemmad n umigaw
- Asemmad amezwaru2
2
Salem Chaker yessawal-as « Le complément référenciel »
- 133 -
Ihi:
- Di tefyirt “Ɣaben yizmawen”, isem “yizmawen” d asemmad imsegzi: yessegzay-d anwi i iɣaben.
- Di tefyirt “Üaben yimcac”, isem “yimcac” d asemmad imsegzi: yessegzay-d anwi i iṣaben.
- Di tefyirt “Bekkmen yimɣaren”, isem “yimɣaren”d asemmad imsegzi: yessegzay-d anwi i ibekkmen.
- Di tefyirt “Heddren warrac”, isem “warrac” d asemmad imsegzi: yessegzay-d anwi i iheddren.
Amedya:
Heddren warrac
Tafyirt taddayt tumyigt Asemmad imsegzi
- Err tura lwelha-k ɣer umedya wis sin, ladɣa tafyirt “D asemmam useqqi-nni n tegrawla”. Kkes-d tafyirt taddayt.
- D asemmam.
- Acu i twalaḍ di tefyirt-agi taddayt?
- D tarumyigt, deg-s sin wawalen: asilaw d useɣru.
- Kkes-as awalen “useqqi-nni n tegrawla” .
- Ad d-teqqim tefyirt taddayt “D asemmam”.
- Acu i twalaḍ deg unamek n tefyirt-agi?
- Anamek-is ur yemmid ara: yeḥwaǧ isem ara aɣ-d- yessegzin acu i d asemmam neɣ anwa i d asemmam.
- Acu ihi i as-d-rnan wawalen “useqqi, tegrawla” i tefyirt taddayt?
- Semden anamek-is.
- Ihi, awalen “useqqi, tegrawla” d isemmaden.
- Err tura lwelha-k ɣer usemmad “useqqi”. Acu i d-yuwi d amaynut i tefyirt taddayt “D asemmam”?
- Yessegza-d , yesban-d s tiseddi acu / anwa i d asemmam.
- Ɣef wayagi i as-nessawal “asemmad imsegzi”
Amedya:
D asemmam useqqi
Tafyirt taddayt tarumyigt Asemmad imsegzi
Err lwelha-k:
- Asemmad imsegzi yezga deg waddad amaruz.
- Asemmad imsegzi, yessegzay-d daɣen:
A / Amqim awṣil n umyag:
Ssneɣ-t uqcic-agi.
B / Amqim awṣil n tenzeɣt :
Cfiɣ fell-as uqcic-agi.
C / Awṣil n umqim/ n umernu n tuttra:
Anida-t ubrid n tnaṣlit?
Acu-t wawal-agi ?
D / ameskan udmawan :
Ha-t uxxam-iw.
E / allus n yisem i yellan di tefyirrt taddayt tarumyigt :
D adlis yelhan, udlis-agi i turiḍ.
Cfu
Asemmad imsegzi, d isem deg waddad amaruz, yessegzay-d asentel di tefyirt tumyigt, aseɣru di tefyirt
tarumyigt.
Asemmad imsegzi, d yiwet ger twuriwin tigejdanin n yisem: yeqqen srid ɣer tefyirt taddayt.
Ssefru
- 135 -
08 Tazwert :
Asemmad Di temsirt iεeddan, twalaḍ yiwen ger yisemmaden yeqqnen srid ɣer
Usrid tefyirt taddayt, d asemmad imsegzi. Tura, ad twaliḍ asemmad nniḍen,
yeqqen ula d netta ɣer tefyirt taddayt, d asemmad usrid.
Ɣer
Agawa d ufexxar
Yiwen wass, yiwen ugawa iεebba d afexxar, iruḥ ad t-yessenz ɣer Wat Jennad. Deg ubrid-is, ihedder d yiman-is,
yeqqar:“Tura, ad awḍeɣ ɣer Wat Jennad, ad ssenzeɣ tabuqalt neɣ tarbut, ad d-aɣeɣ tayaziḍt.
Tayaziḍt-nni ad iyi-d-teǧǧ timellalin. Ad as-tent-greɣ, ad d-tessefrurex. Ifrax ad imɣuren, ad uɣalen d tiyuzaḍ, ad
ssefruruxen am yemma-tsen. Ad snuzuɣ tiyuzaḍ, ad snuzuɣ timellalin alamma semdeɣ-d aṭas n yidrimen. Ad as-zewǧeɣ
i mmi.
Ad d-truḥ teslit akken ad tessuden aqerruy-iw. Nekk ad as-qqareɣ:“ Ḥaca-m , ḥaca-m, a yelli ! „
Ihedder yettwexxir, ihedder yettwexxir, amzun dɣa akken d tidet ! Yemderkal , yeɣli, yeɣli ufexxar, kra din iruḥ „.
Camille Lacoste
Légendes et contes merveilleux de
La Grande Kabylie
Lmed
Ɣer aḍris-a terreḍ lwelha-k ɣer yismawen: tabuqalt, tarbut, tayaziḍt, timellalin, tiyuzaḍ, aqerru. Akk ismawen-agi:
• deg waddad ilelli
• qqnen srid ɣer useɣru n tefyirt
• nezmer ad ten-id-naf s umqim n tuttra acu/anwa, akka:
-Ad ssenzeɣ, acu? -– tabuqalt neɣ tarbut
- Ad d-aɣeɣ, acu? - tayaziḍt
- Ad iyi-d-teǧǧ, acu?- timellalin
-Ad tessuden, acu? - aqerruy-iw
Nessawal-as:
Asemmad usrid
Err lwelha-k ɣer tefyirt-agi: Ad as-greɣ timellalin, ad d-tessefrurex.
- Ssenfel isem“timellalin „ s umqim awṣil n umyag i t-yemmalen.
- Ad as-tent-greɣ, ad d-tessefrurex.
- Ihi, amqim udmawan“tent „di twuri, d asemmad usrid.
Err lwelha-k:
* Isem asemmad usrid, yezmer ad d-yernu ɣef tenzeɣt d uwṣil-is, akka: Ɣur-i axxam di tmurt.
* Llan yimyagen ur nesselkam ara asemmad usrid, ad ten- twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
Cfu
Isem asemmad usrid, d isem deg waddad ilelli, yeqqen srid ɣer useɣru n tefyirt.
Asemmad usrid, yezmer ad yili d isem neɣ d amqim udmawan awṣil n umyag, akka:
¾Ad ssenzeɣ tabuqalt / ad tt-ssenzeɣ.
¾Ad as-greɣ timellalin. / Ad as-tent-greɣ.
Ama d isem ama d amqim udmawan, asemmad usrid d tiririt ɣef tuttra: acu/ anwa, anta, anwi, anti
- 136 -
Ssefru
- 137 -
09 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Ihi: isem asemmad arusrid yemmal-it umqim awṣil n umyag. Nessawal-as: amqim udmawan asemmad arusrid.
Err lwelha-k:
- “i” d tanzeɣt, ma tesselkem isem deg waddad amaruz.
Fkiɣ i yiɣeblan awal
- “i” d amqim amassaɣ, ma tesselkem:
Amyag: Akka i yura di twenza.
Tafyirt taddayt tarumyigt: D kemm i d asalas.
- Amqim asemmad usrid/arusrid, itezzi-as i umyag, akka:
A/ Yettili s dat-s mi ara yili umyag-nni:
a/ Tezwar-as tzelɣa n wurmir “ad”.
Amedya:
-Ayen txedmeḍ, ad t-tafeḍ.
-Tamusni, ad as-ǧǧuǧgen wussan; tidet, ad as-d-yuɣal lmenṭeq.
b/ Yezwar-as umqim amassaɣ “i / wi” .
Amedya:
-Tixsi ɣef wakken d-nnan, d idammen-is i tt-yenɣan.
-Wi awen-yennan d acu i d tafat, init-as d iɣallen yeddukklen.
c/ Tezwar-as tzelɣa n tibawt “ur”.
Amedya:
- Aḥbac, ur t-yekkat buseṭṭaf.
- Axxam-is ,ur as-yezmir; lǧameε, yeṭṭef-as amezzir.
d/ Yefti deg wussid amiran.
- 138 -
Amedya:
- Yebda wul la kem-yettḥibbi, asmi akken i kem-id-xeḍben wiyaḍ.
- Netta la iyi-d-yettru, nekk la as -ttruɣ.
B/ Yettili deffir-s mi ara yili umyag-nni:
a/ yefti deg wanaḍ.
Amedya:
- Xdem lxir, ttu-t.
- Efk-as i umeɣbun turin, ur yessin tifessugin.
b/ Yefti deg wurmir ussid.
Amedya:
- Xellun-tt εecra, iεemmer-itt yiwen.
- Heddreɣ-as ɣef nnger, yeqqar acḥal d-yeǧǧa!
c/ yefti deg wurmir war “ad”.
Amedya:
-Wi yebɣan ad ijerreb arfiq, yawi-t ɣer ddiq.
-Win iwumi ifut wawal, yini-as sliɣ.
d/ yefti deg yizri ilaw.
Amedya:
- Rebbi ixleq-aɣ-d, medden bɣan ad aɣ-kksen.
- Yal tizi teḥwaǧ aεbar, nekk lbarud yekfa-iyi.
Err lwelha-k:
Yezmer ad d-yemlal yisem asemmad arusrid akked umqim udmawan i t-yemmalen deg yiwet n tefyirt. Dagi, d
amqim-nni ay d asemmad arusrid; ma d isem ad yettuneḥsab d allus n usemmad arusrid (c.o.I. repris).
Amedya:
-Yenna-as baba-s i mmi-s.
-Yura-as tabrat i umeddakkel-is.
Cfu
Isem asemmad arusrid, d isem deg waddad amaruz, yeqqen ɣer useɣru n tefyirt s tenzeɣt “i”3.
Isem asemmad arusrid, yemmal-it umqim udmawan awṣil n umyag, nessawal-as “amqim udmawan asemmad
arusrid”.
Ama d isem ama d amqim, asemmad arusrid d tiririt ɣef tuttra: “i wacu/ iwumi”.
Amqim udmawan asemmad arusrid, itezzi-as i umyag: yettili s dat-s, yettili deffir-s.
Anida yebɣu yili umqim asemmad arusrid, gar-as d umyag, tettili tezdit (-).
Ssefru
3
Ɣer kra n yimusnawen, akk tinzaɣ sselkament asemmad arusrid.
- 139 -
- Sseftutsemt iɣerman4 i tyaziḍt. / ……………..
- Sseftutsemt iɣerman i tyuzaḍ. / ……………..
- Sseftutsemt iɣerman i uyaziḍ. / ……………..
- Sseftutsemt iɣerman i yiyuzaḍ. / ……………
- Sseftutsemt tileqmatin i tyaziḍt. / …………...
- Sseftutsemt tileqmatin i tyuzaḍ. / …………..
- Sseftutsemt tileqmatin i uyaziḍ. / …………..
- Sseftutsemt tileqmatin i yiyuzaḍ. / …………
4
D tidet, ur neqqar ara iɣerman.
- 140 -
10 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Ihi: tinzaɣ, sselkament isem deg waddad amaruz, yettuneḥsab d asemmad s tenzeɣt. Anamek-is, yettemgarad seg tefyirt
ɣer tayeḍ.
- Efk-d tasleḍt tawurant n yal awal di tefyirt-agi:
Yekker wabbu deg walim .
- Yekker wabbu deg walim
Tafyirt taddayt Asemmad Asemmad s
tumyigt imsegzi tenzeɣt, yemmal
adeg
- Ɣer tafyirt-agi tekkseḍ-d asemmad s tenzeɣt:
Yeffeɣ si tmurt, yekcem ɣer tayeḍ.
- 141 -
- Ha-t-a usemmad s tenzeɣt: si tmurt / ɣer tayeḍ5.
- Kkes-as i tefyirt-agi tinzaɣ.
- Ad tuɣal: Yeffeɣ tamurt, yekcem tayeḍ.
- Acu i twalaḍ?
- Ha-t-a wacu i walaɣ:
* isem tamurt, yuɣal d ilelli.
* ur ibeddel ara unamek n tefyirt.
* isem tamurt yuɣal d asemmad usrid.
Ihi: asemmad s tenzeɣt, mi ara yili yemmal adeg, tikwal tɣelli-as tenzeɣt, yettuɣal d asemmad usrid.
Cfu
Asemmad s tenzeɣt, d isem i d-ggarent tenzaɣ. Yezga deg waddad amaruz. Ssawalen-as daɣen asemmad
amaɣlayan . Yemmal: adeg, akud, taɣara, allal, azday, aserwes…
Ssefru
5
tayeḍ: d amqim arummil, anamek-is tamurt nniḍen.
- 142 -
11 Tazwert :
Ɣer
(A) (B)
1. Ul, yeččur; imi, yeqqur. 1. Yekkat udfel/ D adfel i yekkaten.
2. Aman, tugem-d; imensi, tseww, d 2. Yura adlis / D adlis i yura.
lawan ad d-tger tisirt. 3. Yerra tablaḍt i wul-is / D ul-is
3. Aman, tugem-iten-id; imensi, iwumi yerra tablaḍt.
tseww-it, d lawan ad d-tger 4. Truḥ ɣer tala / Ɣer tala i truḥ
tisirt.
4. Takerza, yekrez; ṣṣaba ur telli.
5. Adfel, lḥu-as; ageffur, ddari-as.
6. Ilindi ay tedda d tislit.
Lmed
• Am wakka tettwaliḍ, di Tmaziɣt yettili usemmad di tazwara n tefyirt. Nessawal-as “asezwer n usemmad”. S
Tefransist, ssawalen-as “thématisation, focalisation, mise en relief”.
• Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tamezwarut (A).
• Deg umedya 1u, asemmad imsegzi“wul”, “yimi“ i yellan niqal deffir n useɣru deg waddad amaruz, yuɣal-d ɣer
tazwara n tefyirt deg waddad ilelli. Nessawal-as “asezwer n usemmad imsegzi”. Lionel Galand yessawal-as :
“Indicateur de thème”.D wagi iwumi nezmer ad nsiwel “isem anammal n usentel”.
Err lwelha-k: Ɣer kra n yimusnawen, akk isezwar d inammalen n usentel.
Amedya :
Yeččur wul , yeqqur yimi Ul, yeččur ; imi, yeqqur.
Asemmad
imsegzi
Asemmad
taddayt
n usemmad
Tafyirt
Asezwer n
imsegzi
taddayt
Asezwaer
usemmad
taddayt
taddayt
Tafyirt
Tafyirt
Tafyirt
imsegzi
imsegzi
• Deg umedya w2, asemmad usrid “aman”, “imensi”, i yellan niqal deffir useɣru “tugem”, “tseww” deg waddad
amaruz, yuɣal-d ɣer tazwara n tefyirt deg waddad ilelli. Nessawal-as : “asezwer n usemmad usrid”.
Md. Tugem-d aman Aman, tugem-d .
Asezwer n
usemmad
Asemmad
taddayt
taddayt
Tafyirt
usrid
Tafyirt
usrid
• Deg umedya w3, asezwer n usemmad usrid “aman” yettwaseqdec yid-s umqim i t-yemmalen “iten”. Dagi, amqim
udmawan yettuneḥsab d “allus n usemmad usrid”.
Amedya :
Aman, tugem – iten - id , imensi, tseww - it
usem. usrid
Asezwer n
usem. usrid
usem. usrid
usem. usrid
Asezwer n
taddayt
taddayt
Tafyirt
Tafyirt
Allus n
Allus n
- 143 -
• Deg umedya w4, isem n tigawt “takerza” yeṭṭef amkan n usemmad usrid.
Amedya : Takerza , yekrez
usem. usrid
Asezwer n
taddayt
Tafyirt
• Deg umedya w5, asemmad arusrid “i udfel” i yellan niqal deffir useɣru deg waddad amaruz, yuɣal ɣer tezwara n
tefyirt deg waddad ilelli. Nessawal-as : “asezwer n usemmad arusrid”.
Amedya : Lḥu i udfel – , ddari i ugeffur
Asemmad
Asemmad
taddayt
taddayt
arusrid
arusrid
Tafyirt
Tafyirt
usem. arus.
usem. arusrid
Asezwer n
Allus n
Asezwer n
Allus n
Amedya :
Tedda d tislit ilindi , Ilindi i tedda d tislit
Asemmad
usem. ilelli
Asezwer n
ilelli
• Deg yimedyaten-agi imezwura, asemmad yettbeddil amkan, maca ur ibeddel ara useɣru n tefyirt. Ɣef wayagi i as-
nessawal “asezwer amagnu” neɣ “asezwer aḥerfi”.
• Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tis snat (B).
• Deg umedya 1u, yella-d ubeddel deg useɣru n tefyirt :
Yekkat udfel D adfel i yekkaten
Akense$ru
Asemmad
taddayt
taddayt
Tafyirt
Tafyirt
imsegzi
Am wakka tettwaliḍ, asezwer n usemmad imsegzi ibeddel aseɣru n tefyirt. Dagi, d awal-nni yettwaszewren i yuɣalen
d aseɣru n tefyirt tarumyigt, imi i d-iger tazelɣa “d” n tilawt ; ma d aseɣru-nni amezwaru “yekkat” yuɣal d
akenseɣru. Ssawalen-as : “asezwer uzmir”. Andrẓ Basset yessawal-as : “anticipatiǧn renfǧrcẓe”.
- 144 -
Asezwer
Aêerfi Uzmir
Akense$ru
Asemmad
taddayt
taddayt
Tafyirt
Tafyirt
usrid
Asemmad
Akense$ru
taddayt
Tafyirt
arusrid
taddayt
Tafyirt
usrid
(n wadeg)
s tenze$t
taddayt
taddayt
Tafyirt
Tafyirt
Mi ara yili usezwer, tettili-d tesgunfut gar-as d yiḥricen nniḍen n tefyirt. Di tira, tasgunfut-agi, nemmal-itt-id s tefrayt (,)
i yettbeddilen kra deg unamek n tefyirt.
Amedya:
-Tseww imensi imensi, tseww
Cfu
• Asezwer d tuɣalin n yisem asemmad i yellan niqal deffir useɣru ɣer tazwara n tefyirt. Yella :
c Usezwer amagnu (aḥerfi) : yettbedil usemmad amkan war ma ibeddel useɣru. Yella usezwer :
- n usemmad imsegzi
- n usemmad usrid
- n usemmad arusrid
- n usemmad ilelli
- n usemmad s tenzeɣt.
d Usezwer uzmir : Dagi, yettbedil useɣru n tefyirt. D awal-nni yettwaszewren i yettuɣalen d aseɣru n tefyirt,
imi d-iger tazelɣa “d” n tilawt; ma d aseɣru-nni amezwaru yettuɣal d akenseɣru. Yella usezwer :
- n usemmad imsegzi
- n usemmad usrid
- n usemmad arusrid…
- 145 -
Ssefru
1- Sleḍ tifyar i d-iteddun :
- Tamusni, ad as-ǧǧuǧgen wussan.
- Iles-is, d uḥdiq; ul-is, d uḥriq.
2- Af-d asezwer amagnu n tefyar i d-iteddun tiniḍ-d taɣara-s :
1. Bekkmen yimɣaren, heddren warrac.
2. Yečča aɣrum, yeswa aman.
3. Yečča, netta ur iban fell-as.
4. Yesnuzgum aṭas.
5. Rẓen yizmawen, ččan wuccanen.
3- Af-d asezwer uzmir n tefyar-agi tiniḍ-d taɣara-s :
1. Yebna axxam.
2. Iceṭṭeḥ i uderɣal.
3. Yuwi-t wasif.
4. Yebra i tùmeṭṭut-is.
5. Yessaceḍ-as awal.
6. Yedda tameɣra.
7. Yessebla-t waṭṭan.
8. Yesderɣel-iyi tiṭ-iw.
9. Yeqqur usɣar-is.
10. Yuɣ ujrad tamurt.
11. Telha tnekra tanzit.
12. Iruḥ ɣer tmurt.
4- Err yal tafyirt deg umkan-is di tfelwit i d-iteddun :
….. …..
Tiwuriwin n yisem
- 146 -
12 Tazwert :
Ɣer
1- D acu-tt, d acu-tt?
Greɣ afus-iw ɣer lbir, kkseɣ-d tamellalt n yitbir.
- Tawaract n wudi.
2- Bu yiles, medden akk ines.
3-Yenna-as: Nṭeq a bab n wawal.
Yerra-as-d: yezwar-iyi bab n wakal.
4- Awer aɣ-ttalasen ṭṭlaba wat yimi.
5- D yiwet n tmeṭṭut i iyi-isemman Rwiced.
6- Mmi-s n yizem, d aɣilas.
7- Si tmuɣbent n umeslay i d-tɣelli tsusmi, si cwiṭ n wawal i d-tɣelli tmusni.
8- Usan-d aṭas n yimferrǧen.
9- Drus n yinelmaden i d-yusan.
10- Yessen kra n tmura.
11- ḍefren ansayen n berra, ǧǧan wid n tmurt nsen.
Lmed
- Ɣer imedyaten-agi, terreḍ lwelha-k ɣer wawalen yeɣman s uzeggaɣ. Acu i twalaḍ?
- Ha-t-a wacu i walaɣ:
* d ismawen
* kra deg-sen d imalayen, wiyaḍ d untiyen.
* llan akk deg waddad amaruz.
* Ur qqinen ara srid ɣer useɣru n tefyirt am yimezwura.
* qqnen ɣer yisemmaden nniḍen.
- Nessawal-asen: “asemmad n yisem”.
- Am wakken i d-nenna di tezwert n temsirt-agi, asemmad n yisem yeqqen ɣer usemmad nniḍen. Suffeɣ-iten-id seg
yimedyaten.
- Ha-t-a:
- 147 -
- Acu i twalaḍ?
Ha-t-a wacu i walaɣ:
Asemmad n yisem, irennu-d ɣef :
• yisem: tamellalt n yitbir, tawaract n wudi...
• kra n yiferdisen yemmalen isem: at, bu, m, sut, bab, lal
• amḍan: yiwet n tmeṭṭut
• isem n timmarewt d uwṣil-is: mmi-s n yizem
• amernu n tesmekta: cwiṭ, drus, ddeqs, aṭas...
• amqim arummil: kra...
• amqim ameskan: wid...
Cfu
Asemmad n yisem, d isem i d-irennun srid ɣef yisem neɣ kra n yiferdisen i t-yemmalen, am:
a/ iferdisen: bab, lal, m, sut, bu, at
b/ amḍan: yiwen, yiwet, sin, snat…
c/ isem n timmarewt d uwṣil-is: mmi-s, baba-s…
d/ imerna n tesmekta: cwiṭ, drus, ddeqs, aṭas, mennaw…
e/ amqim arummil: kra…
f/ amqim ameskan: win, tin, wid, tid…
Ssefru
- 148 -
13 Tazwert :
Ɣer
1-Yelsa abernus amellal.
Lmed
Am wakka tettwaliḍ, deg umedya-agi, arbib “amellal”, ur yeqqin ara ɣer tefyirt taddayt “yelsa”. Yeqqen ɣer usemmad
usrid “abernus”.
Yelsa abernus amellal
Cfu
Arbib, d yiwen usemmad yettarzen ɣer yisemmaden nniḍen.
Tafyirt tuddist
• Tafyirt tuddist tumyigt.
• Tafyirt tuddist tarumyigt.
• Tafyirt tuddist tumyigt/ tarumyigt.
• Tafyirt tuddist: asumer amassaɣ.
• Tafyirt tuddist ideg assaɣ d taɣuni.
• Tafyirt tuddist ideg assaɣ d asagel.
• Tisɣunin n tɣuni.
• Tisɣunin n usagel.
- 149 -
14 Tazwert :
Tafyirt Di temsirin iεeddan, twalaḍ tafyirt ilan kan yiwen usumer: tin iwumi
tuddist nessawal “tafyirt taḥerfit”. Tura, ad twaliḍ tafyirt ilan ugar n yiwen
tumyigt usumer: tin iwumi nessawal “tafyirt tuddist”.Di temsirt-agi, ad twaliḍ
tafyirt tuddist yuṣken ɣef umyag, ti iwumi nessawal “tafyirt tuddist
tumyigt”.
Ɣer
(A)
1- Yuker, ḥedreɣ ; yeggul, umneɣ.
2- Ur nɣiɣ ur ukireɣ.
3- Yesla usiɣ-d.
(B)
1- ttruḥun wudmawen, ttɣimin-d yismawen.
2- Iwet-d ubruri, yessa-d i udfel.
3- Laṣel, iceffu; ungif, itettu.
Lmed
* Deg umedya w2, llant snat (2) n tefyar taddayin; yal tafyirt taddayt d asumer i yiman-is, akka:
Ur nɣiɣ ur ukireɣ.
Asumer 1u Asumer w2
* Deg umedya w3, llant snat(2) n tefyar taddayin; yal tafyirt d asumer i yiman-is, Akka:
Yesla usiɣ-d.
Asumer 1u Asumer w2
Ihi:
Deg yimedyaten n taggayt tamezwarut (A), yal tafyirt ɣur-s ugar n yiwen
usumer, nessawal-as “tafyirt tuddist”.
- Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tis snat (B). Acu i twalaḍ ?
Ha-t-a wacu i walaɣ di tefyar-agi:
* Tafyirt tamezwarut, ɣur-s snat n tefyar taddayin; maca, yal tafyirt taddayt yerna ɣur-s usemmad, ayen iwumi
nessawal “tafyirt taḥerfit”. Akka i yella lḥal ula deg yimedyaten nniḍen:
Ttruḥun wudmawen, ttɣimin-d yismawen.
Tafyirt taḥerfit 1ut tafyirt taḥerfit tis 2
Iwet-d ubruri, yessa-d i udfel.
Tafyirt taḥerfit 1ut Tafyirt taḥerfit tis 2
Laṣel, iceffu; ungif, itettu.
Tafyirt taḥerfit 1ut Tafyirt taḥerfit tis 2
- 150 -
Ihi:
Isumar n tefyirt tuddist, zemren ad ilin d tifyar
taddayin neɣ d tifyar tiḥerfiyin.
Err lwelha-k:
Assaɣ ger yisumar, d ayen ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
Cfu
Tafyirt tuddist tumyigt: d tafyirt ilan ugar n yiwen usumer umyig. Asumer umyig, yezmer ad yili:
1- d tafyirt taddayt i yiman-is: d amyag weḥd-s.
2- d tafyirt taḥerfit: d tafyirt taddayt iɣer yerna yiwen usemmad neɣ ugar.
Ssefru
Urar
Yiwen urgaz, yexdem ɣer yiwen n ugellid (7) wussan. Deg wass amezwaru, yenna-as ugellid I uxeddam-nni ines:
- Ha-tent –a (7) teḥjurin n wureɣ( ddheb) neṭḍent :
1 2 3 4 5 6 7
- Ha-tent-a snat(2) n tmencarin, yal yiwet ad tgezmeḍ yis-s yiwet n tikkelt kan. Tura, yal ass mi tfukkeḍ axeddim, awi
yid-k taḥjurt n wureɣ.
Amek ara yexdem uxeddam-agi akken yal ass, ad yawi taḥjurt n wureɣ?
- 151 -
15 Tazwert :
Tafyirt Di temsirin iεeddan, twalaḍ tafyirt tuddist ideg isumar d umyigen; tin
tuddist iwumi nessawal “tafyirt tuddist tumyigt”.Tura, ad twaliḍ tafyirt tuddist
tarumyigt ideg isumar mačči d umyigen: ur sεin ara amyag. Nessawal-as “tafyirt
tuddist tarumyigt”.
Ɣer
Lmed
- Ɣer tifyar-agi tekkseḍ-d tifyar taddayin.
- Ha-tent-a tefyar taddayin:
1 d axeddam / d aneεmar
2 d ṣṣber / d ddwa
3 d kemm / d asalas
4 d nekkni / d tarwa
5 d tamusni / d tafat
- Acu i twalaḍ ?
- Ha-t-a wacu i walaɣ:
* Yal tafyirt, deg-s snat n tefyar taddayin.
Amedya: D axeddam yerna d aneεmar
Tafyirt taddayt Tafyirt taddayt tis snat
tamezwarut
Cfu
Tafyirt tuddist tarumyigt: d tafyirt ilan ugar n yiwen usumer arumyig. Asumer arumyig, yezmer ad yili:
1- d tafyirt taddayt i yiman-is.
2- d tafyirt taḥerfit: d tafyirt taddayt iɣer yerna yiwen usemmad neɣ ugar.
- 152 -
Ssefru
- 153 -
16 Tazwert :
Ɣer
1- Yuɣal d anesbaɣur.
2- Azger, d arewwal; rnan-as anayna.
3- D tafsut i iḥemmel.
Lmed
- Ɣer imedyaten-agi, tekkseḍ-d tafyirt taddayt.
- Ha-tent-a tefyar taddayin:
1 yuɣal / d anesbaɣur
2 d arewwal / rnan
3 d tafsut / iḥemmel
- Acu i twalaḍ?
- Yal tafyirt , deg-s sin n yisumar: yiwen d umyig , wayeḍ d arumyig, akka:
Yuɣal d anesbaɣur.
Asumer umyig Asumer arumyig
Azger, d arewwal ; rnan-as anayna.
Asumer arumyig Asumer umyig
D tafsut i iḥemmel
Asumer arumyig Asumer umyig
Cfu
Deg yiwet n tefyirt tuddist, isumar, zemren ad mgirrden: yiwen d umyig, wayeḍ d arumyig.
Amedya : Azger , d arewwal; rnan-as anayna.
Asumer arumyig Asumer umyig
Ssefru
- Efk-d (5) tefyar anida isumar mgirrden: yiwen d umyig wayeḍ d arumyig.
- 154 -
17 Tazwert :
Tafyirt Am wakken twalaḍ di temsirin yezrin, tafyirt tuddist deg-s sin n yisumar
tuddist neɣ ugar. Tura, ad twaliḍ amek i d-yettili wassaɣ ger yisumar. Di
temsirt-agi, assaɣ ad d-yili s umqim amassaɣ neɣ kra n uferdis i t-
tamassaɣt
yemmalen; ayen ara aɣ-d-yefken “tafyirt tuddist tamassaɣt”.
Ɣer
Lmed
- 155 -
- Acu i twalaḍ deg yisumar-agi i d-yeqqnen ɣer usumer agejdan?
- Ur sεin ara anamek i yiman nsen, ḥwaǧen asumer agejdan, ulac deg-sen aseɣru n tefyirt, qqnen ɣer usumer agejdan s
umqim amassaɣ neɣ ayen i t-yemmalen.
- Ɣef wayagi i asen-nessawal: Asumer amassaɣ.
Ihi:
- Mi ara tesεu tefyirt ugar n yiwen usumer, nessawal-as tafyirt tuddist.
- Mi ara qqnen sin n yisumar s umqim amassaɣ neɣ kra n uferdis i t-yemmalen, yiwen ger yisumar-nni d agejdan,
wayeḍ d asumer amassaɣ, akka:
Yedrem uxxam i ssuliɣ.
Aseɣru Amqim amassaɣ
+asentel +akenseɣru
+asemmad imsegzi = asumer amassaɣ
= asumer agejdan
Ssneɣ axxam anida yezdeɣ.
Aseɣru Amqim amassaɣ
+asentel +akenseɣru
+asemmad usrid =asumer amassaɣ
=asumer agejdan
Err lwelha-k:
Asumer agejdan, yezmer ad yesεu asezwer, akka:
Axxam i ssuliɣ, yedrem.
Asezwer
n usumer Amqim amassaɣ Aseɣru
Agejdan +akenseɣru +asentel
=asumer amassaɣ =asumer agejdan
-Tafyirt tamassaɣt , yeggar-itt-id umqim amassaɣ. Dagi,
Amassaɣ d amazan n yisem azewwar. Azewwar, n tefyirt tagejdant; ma d amassaɣ, n tefyirt tamassaɣt. Amasaɣ, yeskar
assaɣ ger uzewwar d yiwen wawal di tefyirt tamassaɣt. Tafyirt tagejdant, deg-s aseɣru; tafyirt tamassaɣt, deg-s
akenseɣru6.
Amedya:
Yedrem uxxam i ssuliɣ.
Y drem uxxam i ssuli ɣ
Cfu
Ssefru
1- Bḍu tifyar-agi d isumar:
6
Uɣal ɣer “Taseddast deg tmaziɣt”, Σellawa Rabḥi.
- 156 -
2- Kkes allus yellan di sin n yisumar, taruḍ-d tafyirt tuddist tamassaɣt.
- 157 -
18 Tazwert :
Ɣer
(A)
1-Yesla, yusa-d.
2- Iwala uccen, yerwel.
3- Yugi, ad iruḥ.
(B)
1- Yeqqim meεna yuggad.
2- Yeqqim yerna yuggad.
3- Yeqqim ɣas yuggad.
Lmed
- Di tazwara, err lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tamezwarut(A). Acḥal n yisumar i yellan di yal tafyirt?
- Di yal tafyirt, llan sin n yisumar:
Tafyirt Asumer amezwaru Asumer wis sin
1 Yesla Yusa-d
2 Iwala uccen Yerwel
3 yugi ad iruḥ
- Di tefyar-agi, isumar kifkif-iten, d ilelliyen, ulac win yeqqnen ɣer wayeḍ, yal asumer ɣur-s anamek i yiman-is.
Err lwelha-k:
1- Di tefyirt tibawayt, zemren ad d-mmezgen yisumar war tafrayt neɣ aferdis n tuqqna.
Amedya:
- Ur nɣiɣ ur ukireɣ.
1 2
- Ur ččiɣ ur swiɣ.
1 2
2- Mi ara yili wassaɣ ger yisumar s tefrayt (,) , tettili-d tesgunfut deg umeslay.
Ihi: deg yimedyaten n taggayt tamezwarut:
* tifyar d tuddisin: ɣur-sent ugar n yiwen usumer.
* Assaɣ ger yisumar, yella-d s tefrayt (,); ayen iwumi nezmer ad nsiwel asmiwer.
* Isumar, d ilelliyen: ulac win yuglen ɣer wayeḍ.
Amedya:
Yesla, yusa-d> Yesla dɣa yusa-d.
1 2 1 2
Ha-t-a wayen iwumi nessawal taɣuni.
- Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tis snat (B). Acḥal n yisumar di yal tafyirt?
- 158 -
- Di yal tafyirt, llan sin n yisumar, akka:
Cfu
Taɣuni: d assaɣ ger yisumar di tefyirt tuddist. Tettili-d mi ara ilin yisumar d ilelliyen. Tezmer ad d-tili ;
1- s tefrayt: ayen iwumi nezmer ad nsiwel “asmiwer”.
Amedya : Yugi, ad iruḥ.
2- s tesɣunt n tɣuni :
Amedya : Meqqreɣ yerna εyiɣ.
Ssefru
- 160 -
19 Tazwert :
Tafyirt Di temsirt iεeddan, twalaḍ amek / melmi i d-yettili wassaɣ ger yisumar d
tuddist taɣ[Link] temsirt-agi, ad twaliḍ amek / melmi i d-yettili wassaɣ ger
(Asagel) yisumar d asagel.
Ɣer
(A)
1-Yesla yusa-d.
2- Iwala uccen yerwel.
3- Yugi ad iruḥ.
(B)
1- Xas neqḍen acḥal d itri, igenni ur inegger ara.
2- Akken yella wass, ad as-yeks umeksa.
3- Mi d-uɣalen si lexla, ufan-d tabrat tettraǧu Furulu.
4- Skud mazal tarwa n leḥlal, ur as-nkennu i lqid.
5- Ur d-yusi ara acku yuḍen.
Lmed
- Uɣal ɣer yimedyaten n taggayt tamezwarut (A). Suffeɣ-d asumer agejdan d usumer imsentel.
-Tafyirt Asumer agejdan Asumer imsentel
1 Yesla Yusa-d
2 Iwala uccen Yerwel
3 yugi Ad iruḥ
- 161 -
Err lwelha-k:
Deg umedya wis 3“yugi ad iruḥ”, asumer amezwaru“yugi” ɣur-s tawuri deg usumer wis sin “ad iruḥ”. Nessawal i tefyirt
am tagi tafyirt tasemmadt tusridt. Yeggar-itt-id umyag ameskar, amzun akken teṭṭef adeg n yisem asemmad usrid. Deg
unamek, amyag ameskar yezmer ad yili d win yemmalen lebɣi, tugin, asirem…Llan gar-asen wid iɣef nrennu kan
tazelɣa n wurmir ad , yecban: izmir, bɣu, εreḍ, rǧu, agi, nadi, ggammi, ffeɣ...; llan wid yesselkamen akk timeẓra n
umyag, yecban: ɣil, sel, ẓer, uɣal…
Amedya:
Yugi ad iruḥ.
Amyag ameskar tafyirt tasemmadt tusridt
(asumer agejdan) (asumer imsentel)
- Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tis snat (B). Acu i twalaḍ ?
- Tifyar-agi:
* d tifyar tuddisin: ɣur-sent ugar n yiwen usumer.
* Di yal tafyirt, yella usumer agejdan, yella usumer imsentel iwumi nezmer ad nsiwel asumer amaɣlayan.
* Anamek n usumer imsentel, temmal-it tesɣunt n usagel, akka:
1- Xas neqḍen acḥal d itri, igenni ur inegger ara.
Asumer imsentel n nnmara Asumer agejdan
Lmed
Asagel: d assaɣ ger yisumar di tefyirt tuddist. Tettili-d mi ara ilin yisumar: yiwen d
agejdan, wayeḍ yugel ɣur-s. Assaɣ ger yisumar, yettili-d:
1- s unamek kan:
Amedya: Ẓriɣ yusa-d.
2- s tesɣunt n usagel :
Amedya : Ẓriɣ belli yusa-d.
Ssefru
- 163 -
20 Tazwert :
Ɣer
1- Tiṭ d wul, mxaṣamen.
2- Efk-as i uydi aclim, ad yečč neɣ ad yeqqim.
3- Tilibizyu, d allal n teywalt, maca tekkes-aɣ aṭas deg wansayen nneɣ.
4- Win ur nessin taqbaylit yernu la ihedder!
5- Sεeddaɣ ussan yelhan, daɣnetta ad uɣaleɣ.
6- La yedder la yemmut.
7- Bɣiɣ ad rebḥeɣ lemzeyya, fkiɣ cclaḍa i uɣyul; ziɣ ččureɣ d nneyya, ḍemεeɣ lxir di bu uxlul.
Lmed
- Ɣer imedyaten-agi, terreḍ lwelha-k ɣer wawal yeɣman s uzeggaɣ. Acu i twalaḍ?
- Awalen-agi:
* gan assaɣ ger yisem d yisem: Tiṭ d wul…
* gan assaɣ ger yisumar n tefyirt tuddist.
* Isumar n tefyar-agi, d ilelliyen.
* awalen-agi, d tisɣunin n tɣuni.
* Anamek n tefyar, almend n unamek n tesɣunt, akka:
Tafyirt Tasɣunt Tessenfali
1 D Azday (tuqqna)
2 Neɣ Tamlellit (afran)
3 Maca Nnmara
4 Yernu Timerna
5 Daɣnetta Alkam
6 La…la… Tibawt
7 Ziɣ Azgar7 si tegnit ɣer tayeḍ
Cfu
Tasɣunt: d awal iteqqnen awal s awal neɣ asumer s asumer. Llant tesɣunin n tɣuni, llant tid n usagel.
Tisɣunin n tɣuni :d awalen iteqqnen awal s awal neɣ asumer s asumer ; maca awalen d yisumar ttɣimin d ilelliyen.
Tisɣunin n tɣuni, bḍant d taggayin almend n unamek nsent. Mmalent :
a/ tuqqna : “d” (tetteqen isem s isem).
b/ Tamlellit: neɣ, ama…ama…
c/ Nnmara: lameεna, meεna, wanag, wamma, maca, yerna,…
d/ Alkam: daɣnetta, ihi, dɣa,…
e/ Timerna: yerna, yernu,…
f/ Tibawt: la…la…
g/ Azgar( ?) : ziɣ, netta,…
7
la transition
- 164 -
Ssefru
1- Fren tiririt yelhan:
Ggtent tesɣunin n tɣuni:
- deg uḍris amullis
- deg uḍris agelman
- deg uḍris imsegzi
- deg uḍris imesfukel.
2- Ssemres yiwet n tesɣunt si yal taggayt di tefyar s ɣur-k:
- 165 -
21 Tazwert :
Tisɣunin
Di temsirt iεeddan, twalaḍ tisɣunin n tɣuni. Tura, ad twaliḍ tid n usagel.
n usagel
Ɣer
1- Asmi d-testeqsa lehna, nerra-tt si lḥara.
2- Ḥemmleɣ tamaziɣt acku d tameslayt-iw.
3- Ffeɣ ɣer berra akken ad timɣureḍ.
4- Ulamma berriket tzizwit, tament-is ẓidet.
5- Ma tesεiḍ izimer, heggi-d asarez.
6- Uɣalen-d s wudem ajdid, am wakken ur yefli uyeddid.
Lmed
- Ɣer tifyar-agi, terreḍ lwelha-k ɣer wawalen yeɣman s uzeggaɣ. Acu i twalaḍ?
- Awalen-agi:
* gan assaɣ ger yisumar n tefyar tuddisin.
* d tisɣunin n usagel.
* Isumar n tefyar-agi, mačči d ilelliyen: yiwen deg-sen d agejdan, wayeḍ d imsentel; ayen iwumi nezmer ad nsiwel
asumer amaɣlayan.
* Anamek n usumer imsentel, temmal-it tesɣunt n usagel, akka:
1- Asmi d-testeqsa lehna, nerra-tt si lḥara.
Asumer imsentel n wakud Asumer agejdan
2- Ḥemmleɣ tamaziɣt acku d tameslayt-iw.
Asumer agejdan Asumer imsentel n tmentilt
3- Ffeɣ ɣer berra akken ad timɣureḍ.
Asumer agejdan Asumer imsentel n yiswi
4- Ulamma berriket tzizwit, tament-is ẓidet .
Asumer imsentel n nnmara Asumer agejdan
5- Ma tesεiḍ izimer, heggi-d asarez.
Asumer imsentel n tewtilt Asumer agejdan
6- Uɣalen-d s wudem ajdid, am wakken ur yefli uyeddid
Asumer agejdan Asumer imsentel n usewes
Cfu
Tasɣunt: d awal iteqqnen awal s awal neɣ asumer s asumer. Llant tesɣunin n tɣuni, llant tid n usagel.
2- Tisɣunin n usagel:d awalen iteqqnen asumer imsentel ɣer usumer agejdan. Mmalent:
a/ akud: mi, asmi, ticki, akken, skud, kra n tikkelt, mkul, simmal, qbel, segmi, seg wasmi, alamma, alarmi, armi,
almi,…
b/ tamentilt: imi, seg wakken, deg wakken, ɣef wakken, axaṭer, acku, εlaxaṭer…
c/ iswi: akken, i wakken,…
d/ nnmara: ɣas/xas, ɣas akken, ɣas ulamma, ulamma, ɣas ma,…
e/ tawtilt: ma, lemmer, lukan,…
f/ aserwes : akken, amzun, amzun akken, am wakken, am,…
Ssefru
1- Acu n wassaɣ i tessenfali tesɣunt di tefyar-agi:
- Akken mbaḍanen i myussanen.
- 166 -
- Ulamma wezzil di lqedd, tiḥerci ur as-yezmir ḥedd.
- Ɣiwel aseḍru qbel, ad teḍru.
- Mi yemdel uẓekka n jeddi, baba yekra-d takamyunt.
- Seg wasmi i kem-ssneɣ, ur ufiɣ ass ihennan.
- Ɣas ddreɣleɣ, ttwaliɣ.
- Simmal nettidir, nsell.
- Seg wakken yeḥrec, iḥemmel-it baba-s
- Ma yenna yemma, yečča yerwa.
2- Smed ilem s tesɣunt iwatan:
- …fkiɣ-tt i umerkanti, ur zmireɣ i llzum-is; …fkiɣ-tt i yigellil, ur zmireɣ i laẓ-is.
- Win yessarmen …yenɣa.
- Iruḥ…d tala, ur d-yeswi.
- Tewweḍ…d ajmam, tenɣel.
- …i k-yezwa i k-yugar.
- …yemmut umsewweq, yennegdam uxxam.
- Ur tesεi …taceṭṭiḍt…tafenṭiḍt
- …yesεa uqjun timẓin, bɣan-t akk medden i nnesba.
- …yessenz, iɣil rxis; …yuɣ, iɣil kellxen-as.
- …iɣab, ad mḥun isem-is; …yeḥder, ad ttihin fell-as.
3- Acu i tessenfali tesɣunt “akken” di tefyar-agi:
- Akken semmḍit i tekksen fad.
- Akken i iyi-d-iwala, ibeddel abrid.
- Yunag akken ad yexdem ɣef tarwa-s.
- 167 -
22 Tazwert :
Amyag
Twalaḍ di temsirin iεeddan asemmad usrid. Mačči akk imyagen
Amsukk/ sselkamen isem asemmad usrid. D wa i d amenzay iɣef nebḍa imyagen
aremsukk ɣef snat n taggayin : wid isselkamen isem asemmad usrid d wid ur t-
nesselkam.
Ɣer
Lmed
Deg yimedyaten-agi, imyagen : ssefsi, eǧǧ, rǧem, efk, freq, kkes, sεu, heggi, rnu, ggani, issin, rḍel, eg, ṭṭef, rǧu, aggad,
adder,… sselkamen akk isem asemmad usrid. Nessawal-as : “amyag amsukk”.
• reḍ tura ad d-ternuḍ isem asemmad usrid i yimyagen-agi : bru, bedd, ruḥ, qqim, ddu, lḥu, ali, ader, as, kker,
gen, kcem, ffeɣ, kkaw, ddari… Ur tezmireḍ ara !
• D tidet, acku imyagen-agi ur ssekkamen ara isem asemmad usrid. Nessawal-asen : “amyag aremsukk”.
Amyag
Amsukk Aremsukk
- Ah, tzemreḍ !
- Nezmer ad d-nini :
¾ Yeffeɣ tamurt, yeffeɣ axxam, yeffeɣ tamazirt…
- 168 -
¾ Yekcem tamurt, yekcem axxam, yekcem tameddit…
¾ Yedduri adarnu, yedduri tacḍaḍt…
¾ Yeqqim aggur, …
¾ Lḥiɣ amecwar…
¾ Yedda tameɣra…
¾ Yuli taslent…
• Err tura lwelha-k ɣer yismawen i sselkamen yimyagen-agi. Mmalen adeg neɣ akud. Niqal d isemmaden
imaɣlayanen; teɣli-asen tenzeɣt, uɣalen d isammaden usriden.
Amedya :
Yeffeɣ si tmurt Yeffeɣ tamurt
Yedda ɣer tmeɣra Yedda tameɣra
ama$layan n
Asemmad
Asemmad
wadeg
Cfu usrid
Ssefru
- Ayen nesselmed .
Wa yettu-t wa yettazu-t .
- Wi yebɣan lbaraka
Ad ileqqem
Wi yebɣan alqim
Ad iccelqem
- Ur ḥemmleɣ leɣlaḍ
Ur tetteɣ yir acewwaḍ
- 169 -
Ur ttakeɣ tarwiḥt i lmeccaḍ
- 170 -
Ase$ti n yilu$ma
- 171 -
Tafyirt
1- Asmad n tfelwit:
Tifyar
Tamsestant
Tamseɣrut
Tamanaḍt
N ubhat
- 172 -
2- Asemres n yisɣalen n usigez:
Ssuq amerbuḥ!
3- Aḥeddad n Lqalus
4- Asmad n tefyar:
- Ur nɣiɣ ur ukireɣ.
- Ur yeqqirs uyeddid, ur nɣilen waman.
- Win ur neẓwir, yenza yixef-is.
- Ur d-yusi ur d-iceyyeε.
- Mačči d azger i ikerrzen, d tayuga.
- Ulac aqerdac lewwaɣen.
- Ur ddireɣ ur mmuteɣ.
- Ur teččiḍ ur terbiḥeḍ ay ul, ur temniεeḍ seg ccḥani.
- Ulayɣer nerǧu asirem, ma nsenned ɣef ṣṣber.
- Awer aɣ-ttalasen ṭṭlaba wat yimi.
- Ulac tuggi ur ncaḍ.
- Ulac ticraḍ mebla idammen.
- Aḥbib, d aḥbib mi tekmer; mačči di tizi n liser.
- Ulac tirect ur nesεi akerfa.
- Anida ulac awal, yettili ccwal.
- Yir aceqquf, leεmer yerriẓ.
- Ma kunwi tukim, nekkni urεad neṭṭis.
- 173 -
2- Aderrer d usemmi n wawalen:
-Y dnes wul-is.
Asentel Aseɣru Asemmad
-Y ččur wul.
Asentel Aseɣru Asemmad
-Y qqur yimi.
Asentel Aseɣru Asemmad
-T ttwakkes lxemsa ɣef yimi.
Asentel Aseɣru Isemmaden
- Kna nt-d tseḍwa ibeεden.
Aseɣru Asentel Asemmad Asumer w2
-Y kker umulab i tlafsa.
Asentel Aseɣru Asemmad Asemmad
-Y ufa umger titar-is.
Asentel Aseɣru Asemmad Asemmad
-I ttheggi unebdu i llyali.
Asentel Aseɣru Asemmad Asemmad
Urar
- 174 -
3- Talɣa d twuri:
Talɣa d
Tafyirt
Awal
twuri
1 D D tazelɣa d n tilawt.
D asilaw / Anmir n tefyirt n yisem.
Uḥriq D arbib.
D aseɣru.
D uḥriq D tafyirt taddayt tarumyigt.
Wul-is Wul : d isem amalay asuf deg waddad amaruz.
-is: d amqim awṣil n yisem.
Wul-is : d asemmad imsegzi.
D tazelɣa d n tilawt.
D D asilaw / D anmir n tefyirt n yisem.
Uḥdiq D arbib
D aseɣru
D uḥdiq D tafyirt taddayt tarumyigt.
Yiles-is Yiles: d isem amalay asuf deg waddad amaruz.
-is: d amqim awṣil n yisem.
Yiles-is : d asemmad imsegzi.
D D tazelɣa d n tilawt.
D asilaw/ Anmir n tefyirt n yisem.
Iberkanen D arbib.
D aseɣru.
D D tafyirt taddayt tarumyigt.
iberkanen
Teksa D amyag yefti deg yizri ɣer wudem wis 3 unti asuf.
D tafyirt taddayt tumyigt.
3
D isem unti asuf deg waddad amaruz.
Taɣaḍt D asemmad imsegzi.
D tasɣunt n tɣuni.
D D isem amalay asuf deg waddad amaruz
Wuccen Asemmad amaɣlayan n uzday
- 175 -
Tafyirt taḥerfit tumyigt
3- Talɣa d twuri:
- 176 -
Asemmad imsegzi
3- Talɣa d twuri:
- 177 -
4- Ha-t-a usemmad imsegzi :
Σeyyben tamurt ur tuklal,
La tettmeǧǧid tessawal,
Wi ara tt-iṣeggmen.
Asemmad usrid
1- Ha-t-a yisem asemmad usrid:
; yettak iles, iheddef iḍarren.
; Iles aẓidan, yeṭṭeḍ tasedda.
; Tettarew tezdayt tayni.
; wi yebɣan aman, yerr ɣer tala.
; Leεyub, ttraǧun temɣer.
; Win yesεan irden, reṭṭlen-as awren.
; Ma tesεiḍ izimer, heggi-d asarez.
2- Talɣa d twuri:
Awal Talɣa d twuri
Ferqen D amyag yeftin deg wudem wis krad amalay
asget deg yizri ilaw.
D tafyirt taddayt tumyigt.
Tamellalt D isem unti asuf deg waddad ilelli
D asemmad usrid
I D tanzeɣt
taddart D isem unti asuf deg waddad amaruz
I taddart: d asemmad arusrid
- 178 -
5- Amqim asemmad usrid di tefyar:
9 Ibedel-it s uɣrum.
9 Leḥsan, yessuzur-iten.
9 ïïïÏṭmeε, yessazzal-it.
9 Iɣil, igezzem-it.
6- Asmad n tefyar s yisem asemmad usrid:
9 Yečča iḥder n uwackan.
9 Ferqen tagella i lɣaci.
9 Teqqim8………………..
9 Tekksem azaglu ɣef tayet.
9 Kkren9………………….
9 Yegguni tanebdadt n tebburt.
9 Ruḥent10………………..
9 Yuli taslent s uεrur11.
9 Adder-d aqjun, heggi-d aεekkaz.
9 Ma tesεiḍ izimer, heggi-d asarez.
9 Kecmen tamurt ur ssinen12.
9 fkiɣ-as afus n tallelt.
Asemmad arusrid
2- Talɣa d twuri:
8
Uɣal ɣer temsirt amyag amsukk/ aremsukk.
9
Uɣal ɣer temsirt amyag amsukk/ aremsukk.
10
Uɣal ɣer temsirt amyag amsukk/ aremsukk.
11
Uɣal ɣer temsirt amyag amsukk/ aremsukk.
12
Uɣal ɣer temsirt amyag amsukk/ aremsukk.
- 179 -
3- Talɣa n uferdis “i” :
9 Yettheggi unebdu i llyali.
Tanzeɣt
9 Anida akken bniɣ tixsi i nsiɣ mela imensi.
Amqim amassaɣ
9 Anida akken tufeg i ters
Amqim amassaɣ
Asemmad s tenzeɣt
1- Asemmad s tenzeɣt:
- 180 -
2- Talɣa d twuri:
Awal Talɣa d twuri
Yura D amyag yeftin deg wudem wis3 amalay asuf deg yizri ilaw.
D tafyirt taddayt tumyigt.
D isem amalay asuf deg waddad amaruz
Uqcic D asemmad imsegzi.
D isem unti asuf deg waddad ilelli.
Tabrat D asemmad usrid
D tanzeɣt
I D isem amalay asuf deg waddad amaruz
Umeddakkel D amqim awṣil n yisem
-is I umeddakkel-is: d asemmad arusrid
D tanzeɣt
ɣef D isem amaẓlay
Fransa ɣer Fransa: D asemmad amaɣlayan n wadeg.
3- Asemmad s tenzeɣt di tefyar:
9Yettwet useεdi s umcum.
9 Imezdaɣ n yiwet n taddart, ffɣen ɣer teẓgi ad d-zedmen.
9 Iberdan d tzergatin, suffuɣen merra ɣer tejmaεt.
9 Ur xeṭṭeb deg wass n tmeɣra, ur ttaɣ aɣyul di tefsut.
9Ddu d umcum, ad taɣeḍ di ccum-is.
4- Asmad n yilem s tenzeɣt:
9 Yettneqlab am tata.
9 Win yesεan deg udrar, ur yettaggad deg uzaɣar.
9 Yettwet useεdi s umcum.
9 Ibeddel adrum s uɣrum.
9 Rewleɣ si bu yiblaḍen, ḥeṣleɣ di bu yislaḍen.
9 Ala udi d tament i d-iteffɣen seg yimi-s.
9 Wet-it ɣef walim, ad yettu timẓin.
Asezwer
1- Tasleḍt tawurant:
Tamusni, ad as-ǧǧuǧgen wussan.
Awal Tasleḍt tawurant
Tamusni D asezwer n usemmad arusrid.
as- D allus n usemmad arusrid.
ad ǧǧuǧgen D tafyirt taddayt tumyigt.
wussan D asemmad imsegzi
- 181 -
2- Asezwer aḥerfi:
3- Asezwer uzmir:
Asemmad n yisem
1- Asemmad n yisem:
- Lezzayer d tamurt umaziɣ.
- Am tarrawt n yilef, win ur nɣiz, ur itett.
- Bu wawal aẓidan, yeṭṭeḍ tasedda.
- D asemmam useqqi-nni n tegrawla.
- Tarubya n uxxam, ur tɣemm ara.
- Deg yimi n tmeṭṭut-is i ifettu.
- Ttnaɣen yiɣerdayen di lbext n umcic.
- Am win yettnadin tilkin deg uqerru uferḍas.
Urar
Di tazwara, ha-t-a wanida ara yegzem tiḥjurin n ssker:
1 2 3 4 5 6 7
1 2
9Deg wass 1u, ad yawi taḥjurt 1ut.
9Deg wass wis2, ad d-yerr 1ut, ad yawi tis2 d tis3.
9Deg wass wis 3, ad yernu 1ut.
9Deg wass wis 4, ad d- yerr 1ut, tis2 d tis3, ad yawi tis4, tis5, tis6 d tis7.
9Deg wass wis 5, ad yernu 1ut.
9deg wass wis6, ad d-yerr 1ut, ad yawi tis2 d tis3.
9Deg wass wis7ad yernu 1ut.
- 183 -
3- Tifyar tuddisin tarumyigin anida isumar d tifyar taddayin:
- D axeddam yerna d aneεmar.
- D tameṭṭut i d tigejdit.
- Ha tent-a tefyar tuddisin ideg isumar mgaraden: yiwen d umyig, wayeḍ d arumyig:
- Yuɣal d anesbaɣur.
- Yekker-d d igellil.
1- Ad bḍutifyar d isumar:
- Ssneɣ argaz ukkud yedda.
- D inig i t-yeččan.
- D ayefki n tfunast i yeswa.
- D kemm i d asalas.
- Ɣezzif ubrid i neḍfer.
Asumer agejdan Asumer amassaɣ
- Abrid i neḍfer , ɣezzif.
Asezwer n Asumer amassaɣ Asezwer
Usumer n usumer
Agejdan agejdan
2- Ad kkseɣ allus:
- Ssneɣ argaz i nɣan.
- Ssneɣ argaz i yenɣan.
- Yeǧǧa arrac ukkud yedda.
- Ssneɣ taddart anida yezdeɣ.
- Ssneɣ tamurt iɣer iruḥ.
- D ayefki n tfunast i yeswa.
- Yeɣreq lbabur ideg yunag.
- 184 -
Tafyirt tuddist “taɣuni”
1- Ha-tent-a tefyar tuddisin:
- Yuker, ḥedreɣ; yeggul, umneɣ.
- Argaz, ikerrez; tameṭṭut, tḥerrez.
- Yečča lmal, yefreḥ bab-is.
- D axeddam yerna d aneεmar.
- Yekkat, yettru.
- Yečča aɣrum, yeswa aman.
- Tajlibt, teswa; azger, iɣunfa.
- Yettak iles, iheddef iḍarren.
- Iles, ixeddem-itent; aqerru, yettaɣ-itent.
2- Asmad n yilem:
- Yexdem lxir meεna yerkeḍ-it.
- Ad d-taseḍ neɣ ad zewǧeɣ.
- Ad yečč neɣ ad yeqqim.
- Yusa-d acku/ ɣas/ yerna yuḍen.
3- Asemres n tefrayt :
- Imɣaren, bekkmen; arrac, heddren.
- Izmawen, rẓen; uccanen, ččan.
- Ul, yeččur; imi, yeqqur.
- Bekkmen yimɣaren, heddren warrac.
- Rẓen yizmawen, ččan wuccanen.
- Yeččur wul, yeqqur yimi.
- Uglan, d imellalen; ulawen, d iberkanen.
- Tugem-d aman, tseww imensi.
- Aman, tugem-d; imensi, tseww.
- Lxir, d uzzal; ccer, d uffal.
- Iwet-iyi urumi, ccetkaɣ i gma-s.
- Aɣyul, yella deg uddaynin, yuli-d ɣer tqaεet; yeǧǧuǧeg yilili, texla tjujet; yezwar bu tkerkas, yeggra bu tidet.
- Aseggas, d taklit; yiwen wass, d tislit.
- Yugi, ad iruḥ.
Ad iruḥ.D taɣuni
- Yugi ad iruḥ.
Ur yettruḥu ara. D asagel.
Tisɣunin n tɣuni
Tisɣunin n usagel
- Ayen nesselmed.(M)
Wa yettu-t (M) wa yettazu-t .(M)
- Wi yebɣan (M)lbaraka
Ad ileqqem (M)
Wi yebɣan (M) alqim
Ad iccelqem (M)
- Ur ḥemmleɣ (M)leɣlaḍ
Ur tetteɣ (M)yir acewwaḍ
Ur ttakeɣ (M) tarwiḥt i lmeccaḍ
- 187 -
ali → ssali
ader → ssader
as → ssas
gen → sgen
kcem → ssekcem
ffeɣ → suffeɣ
Tamawt : Asswaɣ n umyag aremsukk, yettuɣal d amyag amsukk .
- 188 -
- 189 -
01 Tazwert :
Ɣer
Yidir d Masin
Yidir : Nekk ad sseftiɣ amyag “ečč” deg yizri : nekk, kečč, kemm, netta, nettat, nekkni, nekkenti, kunwi,
kunemti, nutni, nutenti. Ma d kečč a masin, ssefti-iyi-d amyag “ sew“ deg yizri.
Masin : Nekk ffudeɣ, kečč teswiḍ, kemm teswiḍ, netta yeswa, nettat teswa, nekkni Neffud imi ffudeɣ,
nekkenti neswa, kunwi teswam...
Yidir : Amek akka? d acu-tt tseftit-a inek? La tesserwateḍ weḥd-k a Masin.
Masin : Nniɣ-ak a Yidir, nekk ffudeɣ, kečč teswiḍ...
Yidir : Ay ageswaḥ, ay ajelwaḥ, fkiɣ-ak-d amyag “sew”, kečč tuǧweḍ-d fad!
Masin : Aggad Rebbi, amek ara d-bedreɣ tissit, nekk ffudeɣ!
Yidir : Ad as-neg fkiɣ-ak-d aman neɣ lgazuz, amek ara d-tiniḍ?
Masin : Ad d-iniɣ lḥemdulleh, caah !
Yidir : Awwah ! Awwah ! Ax, sew a taylewt!
Masin : Nekk swiɣ, kečč teffudeḍ, alaalala...
Racid Σellic
Lmed
Di tazwara, err lwelha-k ɣer wawalen yeɣman s uzeggaɣ. Mmalen (3) wudmawen : win yettmeslayen, win
iwimi ttmeslayen, win iɣef ttmeslayen. Nessawal-asen “imqimen ilelliyen”. Zgan i yiman nsen, ur qqinen ara ɣer
wawalen nniḍen. Am wakka tettwaliḍ, amqim ilelli ifetti almend n wudem, tawsit d umḍan.
Deg umeslay nneɣ n yal ass, amqim ilelli ur yeṭṭuqqet ara, imi deg waṭas n tegnatin, d amatar udmawan i
yemmalen udem, tawsit d umḍan ideg yefti umyag.
Amedya: - nekk ffudeɣ / ffudeɣ
- kečč teswiḍ / teswiḍ
- kunwi teswam / teswam
Amqim ilelli, yezmer ad yaɣ amkan n yisem mi ara yili yisem-nni :
* d asemmad imsegzi : Tedda nettat
* d asemmad arusrid : Yefka-as idrimen i nettat
Amqim ilelli yezmer ad yili daɣen :
* d asezwer n usemmad imsegzi : Nutni, ẓran; nekkni, ur neẓri.
* d aseɣru n tefyirt tumyigt: D nekkni i d tarwa n laṣel.
Amqim ilelli yezmer ad yili di tazwara, deg wammas neɣ di taggara n tefyirt :
Nekkni, nezmer i usawen .
Nezmer, nekkni i usawen.
Nezmer i usawen, nekkni.
- 190 -
Cfu
Amqim ilelli d yiwen wawal yezgan i yiman-is. Ifetti almend n wudem, tawsit d umḍan. Ha-tt-a tfelwit n yimqimen
ilelliyen di teqbaylit :
udem 1u. SF nekk (i) (ini) udem 1u. M L. SG
nekkni
udem w2. [Link]. kečč (i) (ini) udem 1u .[Link].
nekkenti
udem w2. [Link]. kemm (i) (ini) udem [Link] kunwi
udem w3. [Link] netta udem [Link] kunemti
udem w3. [Link] nettat udem [Link] nutni
udem [Link] nutenti
Ssefru
- 191 -
02 Tazwert :
Ɣer
nBedd ad twaliḍ, ruḥ ad d-tawiḍ, qqim ulac.
oXdem lxir, ttu-t.
Lmed
Di tazwara, err lwelha-k ɣer yimyagen : bedd, ruḥ, qqim, xdem, ttu. Mmalen akk asendeh. Nessawal-as i talɣa-agi
anaḍ .Tafyirt deg ara yettwaseqdec, nessawal-as “tafyirt tamanaḍt”. Uɣal tikkelt nniḍen ɣer yimyagen : bedd, ruḥ, qqim,
xdem, ttu. Ftin akk deg wudem wis sin asuf. Ur ten-id-yekcim ara umatar udmawan. Lemmer ur kcimen ara di tefyar
ideg mmalen asendeh, imyagen-agi ad aɣ-d-banen ur ftin ara. D talɣa-agi n umyag ur nefti iwimi nessawal“talɣa
taḥerfit“ .
Ihi, talɣa taḥerfit d talɣa n wanaḍ deg wudem wis sin asuf. Aha tura ssefti-d imyagen-agi ɣer wudem wis sin asget deg
wanaḍ.
)Beddet (m) / beddemt, ruḥet (m) / ruḥemt, qqimet (m) / qqimemt, xedmet (m) / Xedmemt, ttut (m) / ttumt.
Acu twalaḍ?
)Talɣa n wanaḍ deg wudem wis sin amalay asget,ɣur-s snat n talɣiwin ttemgaradent si temnaḍt ɣer tayeḍ:
Beddet neɣ beddem ?1
Anaḍ ifetti anagar deg wudem wis sin.
Cfu
Anaḍ, d talɣa yemmalen asendeh.
Anaḍ, d talɣa taḥerfit n umyag iwumi yerna umatar udmawan deg usget.
Amyag deg wanaḍ ifetti anagar deg wudem wis sin.
Ha-t-a umatar udmawan n wanaḍ:
…….(d talɣa taḥerfit),
…….t(m),…….mt
Am.
-udem [Link]: kcem.
-udem [Link].
-[Link] /kecmem.
-udem [Link].
Ssefru
1
d yiwet ger temsal ara yefrun akka ɣer sdat
- 192 -
- Adfel, .....-as; ageffur, .....-as.
- Ma ur tesεiḍ nnwal, ..... s wawal, .....- as abrid i uderɣal.
- d umcum, ad taɣeḍ di ccum-is.
- a mmi-s umaziɣ.
- yemma-s, taɣeḍ yelli-s.
o- Ssefti amyag yellan ger tacciwin ɣer wanaḍ :
Abazin
Annect yebɣu bnadem yels iceṭṭiḍen, ma ur yečči ayen yeḥman, am wakken ur yelsi. Anwa ur njerreb tawla n
usemmiḍ neɣ uzzu n qajjar? Ger wayen i d-ttnawalen lejdud nneɣ di tegrest, ad awen-d-mleɣ amek ara d-tsewwem abazin.
Abazin ur yeḥwaǧ ara amesruf. Deg wayen deg ara terrem ɣer ssuq, (err) ɣer lexla. (kkes)-d tazegḍuft, tiɣiɣac,
taɣeddiwt tarqaqt, tasemmumt... (kkes)-asent ayen yerkan d wayen yeεṣan.
(Ssired)-–tent aṭas n tikkal akken ad tent-yeffeɣ wakal.
Syin (gzem)-tent am tẓemmit, (err)-tent di tqedduḥt, ternum-asent azal n teflewt n zzit uzemmur d ufenǧal n waman.
(Ssers) taqedduḥt nwen ɣef tmes, (rnu)-as azgen n teflewt n tisent.
Mi yewwa, (mḥeq)-t s yiflew akken s ufella n tmes, ternum-as aman. Syin, (xleḍ)-d cwiṭ n uwren deg waman
isemmaḍen, (smir)-t ɣer tqedduḥt, (eǧǧ)-tt ad ternu yis-s cwiṭ n tiwwi. Mi yewwa, (rnu)-as azal n snat n tfelwin n zzit
uzemmur, tekksem-tt-id ɣef tmes.
Tura, tzemrem ad teččem skud yeḥma.S tezmert nwen.
Ḥadid Lhadi
(yettwaseqεed)
p- Ssefti-d imyagen i d-iteddun deg wanaḍ: lmed, ifsus
q- S yimyagen yeftin deg wanaḍ, mmel-as i umeddakkel-ik amek ara d-yemsel ijeqduren n ufexxar.
- 193 -
03 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Err lwelha-k ɣer yimyagen : “qeṭṭu, ttṣerrif, ttaɣ” deg yimedyaten imezwura. Mmalen asendeh ɣer tigawt ɣezzifen.
Nessawal i talɣa-agi n umyag“anaḍ ussid” Aha tura efk-d kra n yimedyaten sɣur-k.
Twalaḍ di temsirt iεeddan anaḍ aḥerfi. Af-as-d talɣa tibawt.
- Efk-as i umeɣbun turin ------------Ur ttak i umeɣbun turin.
- Ṭṭef tardast-ik ---------------------- Ur ttaṭṭaf tardast-ik.
Err tura lwelha-k ɣer umyag wis krad. Amyag“ur xeddem „: yesskan asendeh ɣer tigawt ɣezzifen, maca di talɣa tibawt.
Nessawal-as i talɣa-agi n umyag“anaḍ ussid ibaw“. Akken i yella lḥal deg umedya wis 4, acu kan imyagen “ur ttiẓiḍ, ur
ttirẓig” d imyagen n tɣara.
Deg yimedyaten-agi, imyagen “qeṭṭu, ttṣerrif, ttaɣ, ur xeddem, ur ttiẓid, ur ttirẓig” ur ten-id- yekcim ara umatar
udmawan, acku ftin deg wudem wis sin asuf. Lemmer ur kcimen ara di tefyar ideg mmalen asendeh, yili ad ttuneḥsaben
d talɣa tussidt ur nefti.
Mi ara ftin yimyagen-agi deg wudem wis sin asget, ad d-yekcem umatar udmawan, akka:
------(talɣa tussidt ur nefti)
------------t (m) *
------------mt
Cfu
Ssefru
- 194 -
- Ur (zux) s temẓi, imi temɣer tella; ur (zux) s yirgazen, imi d lmut tella; ur (zux) s ttrika imi d zzelṭ yella.
- Ur (xḍeb) deg wass n tmeɣra, ur (aɣ) aɣyul di tefsut.
- Ur (amen) ṣṣaba ar d terwet, imir-en adder-d lɣella.
- Ur (efk) laman i teḍsa n wuglan.
- Lasel-ik d amaziɣ, ur t-(senz) ur t-(rhen)
- Ur (εaned) wi k-yifen, ad k-yessers deg yiɣilifen.
- Ur (kcem) ger uɣerbal d terbut.
- Ur ( heggi) iwzan qbel ifrax.
p- S yimyagen yeftin deg wanaḍ ussid, efk (5) lewṣayat i umeddakkel-ik.
- 195 -
04 Tazwert :
Ɣer
n- Yeqqur usaɣur, yerna ubaɣur.
o- Anida yeqqen ay yebra.
p-Yiwwas ad d-yenṭeq wakal, mkul tardast ad tsiwel i mmi-s.
q- Asmi ara tarew tserdunt.
r- Argaz, ikerrez; tameṭṭut, tḥerrez.
Lmed
Imir-a
aneḍru arneḍru
Timeẓra
Aneḍru Arneḍru
Cfu
- 196 -
Ssefru
n-Kkes-d imyagen deg usefru-agi, terreḍ yal yiwen deg umkan-is di tfelwit i d-iteddun :
Aneḍru Arneḍru
o- Kkes-d imyagen deg tefyar i d-iteddun, terreḍ yal yiwen deg umkan-is di tfelwit-a :
Aneḍru Arneḍru
Izri ilaw Izri ibaw Urmir aḥerfi Urmir ussid
- 197 -
05 Tazwert :
Izri ilaw Di temsirt iεeddan, twalaḍ s wudem ugzil snat n tmeẓra tigejdanin n
umyag: izri d wurmir. Tura, ad tebduḍ almad n tmeẓra-agi s kra n telqey.
Tamezwarut d tin yemmalen tigawt yeḍran, yekfan, yemmden ;
nessawal-as “izri”.
Ɣer
Lmed
Di (3) yimedyaten imezwura “ yečča, yefreḥ, tewwa, yesderɣel, yesεa, bɣan” d imyagen n tigawt. Mmalen tigawt
yeḍran, iberzen, yekfan, yellan; nessawal-as “ izri ilaw”
Di (3) yimedyaten- nniḍen, awalen “ hraw, berriket, ẓidet, sellawit” d imyagen n tɣara. Di tmeẓri, am yimezwura: d
“izri ilaw”.
Di teqbaylit, izri d ayen yezrin, yekfan, yemmden; ma di tmaheɣt, yella yizri ussid : yettili-d s uzuɣer n teɣri,
yemmal tigawt yemmden zik aya.
Amedya: yemmuut = yemmut zik zik.
Yella yizri ilaw, yella yizri ibaw ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun. Izri ibaw d talɣa kan.
)Err lwelha-k:
Xas ulamma di tuget n tegnatin, izri ilaw yemmal tigawt yezrin, yemmden, yekfan; ɣur-s azalen nniḍen. Err lwelha-k
ɣer yimedyaten-agi:
n-Mulud Ferεun, yura ungal “Mmi-s n yigellil”.
o-Akka i yura di twenza.
Deg umedya amezwaru, amyag “yura” yemmal tigawt yemmden; maca imi d agetnamkan, yezmer ad yesεu azalen
nniḍen almend n unamek n tefyirt.
Amedya:
nYura ungal.
Dagi, asegru n wakud ɣur-s talast (axe du temps limitẓ).
oYura deg yixef-iw.
Dagi, asegru n wakud ur yesεi ara talast (axe du temps illimitẓ).
Ihi, mi ara yili umyag d agetnamkan, d awal i d-yernan fell-as i yettawin anamek :
Yečča imensi: tigawt temmed.
Yečča ugelzim-agi: d taɣara.
Err lwelha-k ɣer yimedyaten-agi :
nYečča, yerwa, yesfeḍ imi-s. (tigawt, temmed)
oWin i ten-yesεan, yerwa amdegger. (tigawt, ur temmid ara).Yemmal aḥulfu, yecban: lluẓeɣ, ffudeɣ, εyiɣ, yenɣa-iyi
usemmiḍ…
Err lwelha-k ɣer yimedyaten-agi:
nSsneɣ abrid, xḍiɣ-as.
oAdrim, yewεer i usisi, acemma ad yefsi.
Imyagen-agi deg yizri, mmalen tannumi(taɣara). Ma nerna-asen amernu n wakud, ad uɣalen d inemgalen.
Amedya:
Zik, yessen = Tura, ur yessin ara.
Tura, yeḥrec = zik, d ungif…
Err lwelha-k ɣer tefyirt i d-iteddun:
- 198 -
Ma kunwi tukim, nekkni urεad neṭṭis.
Dagi, amyag tukim yemmal tigawt yebdan tura kan.
Amedya:
Yuki-d mmi-m.
Yekker-d mmi-m.
Ihi:
Tuget n yimyagen deg yizri ilaw, mmalen tigawt yezrin, yemmden, yekfan ; maca,
llan wid yemmalen : aḥulfu, tannumi (taɣara), imir-a…
Izri, d yiwet ger tmeẓra tigejdanin n umyag. Yemmal tigawt neɣ taɣara yezrin, yekfan,
yemmden, yellan...
Izri, yebḍa ɣef snat n talɣiwin : izri ilaw d yizri ibaw.
Aneggaru-agi, d talɣa kan : ur d-yettili ma ur telli tzelɣa n tibawt“ ur „.
Lmed
n- Kkes-d imyagen yeftin deg yizri di tefyar i d-iteddun :
- Qbel ad k-issineɣ saḥeɣ, tura jerrbeɣ-k rtaḥeɣ.
- Ayen xedmen, yewwi-t wasif.
- Aɣyul-iw iruḥ, tabarda-s teqqim tettfuḥ.
- Anda nwiɣ tafat i ufiɣ lehwa tekkat.
- Ayen nesselmed, wa yettu-t, wa yettazu-t.
- Axxam d axxam nneɣ, aqjun yesseglaf fell-aɣ.
- Yeqqur usɣar-is.
- Aεudiw n baba d jeddi, rniɣ rrekba n deffir.
- Σni teččiḍ deg uɣenja?
- Anda akken i tufeg i ters.
- Mkul wa yettṣerrif seg wayen yesεa.
- Imawlan ṣebren, imεezzan kefren.
- Neẓẓad, neggar awren.
- Ḥebber uqbel ad teḍru.
- Lecɣal n taddart meqqrit, nekkni nekker-d meẓẓiyit.
- Lebɣi nneɣ meqqer, ul nneɣ meẓẓi.
- Tiyita terza win tuɣ.
- Atmaten-is ufgen ruḥen, netta yesskad s wallen.
o- Ssefti imyagen i d-iteddun deg yizri ilaw : els, lmed, ifsus, imɣur.
p- Fren tiririt yelhan :
Nesseqdac aṭas izri deg :
- uḍris amullis –/ deg uḍris amanaḍ/ deg uḍris agelman / deg uḍris imesfukel / deg uḍris imsegzi.
- 199 -
06 Tazwert :
Amatar Twalaḍ di temsirin iεeddan d akken amqim ilelli, deg waṭas n tegnatin,
udmawan iɣelli, yettaǧǧa amkan i umatar udmawan. D amatar udmawan i
yemmalen udem, tawsit d umḍan ideg yefti umyag.
Ɣer
n- A laẓ rǧu taεacurt, ad ak-fkeɣ aḥeddur ad t-teččeḍ.
o- Iruḥ wul ad yekkes lxiq, yufa leḥbab d imuḍan.
p- Awal, ma wezzil yefra; ma ɣezzif, ad d-yini kra.
q- Argaz, ikerrez; tameṭṭut, tḥerrez.
r- La nettcuddu tagut s aḍu.
s- Ma kunwi tura i tukim, nekkni urεad neṭṭis.
t- Teswamt qeḍran d yilili ɣef wudem n tlelli.
u- Ttruẓun yizmawen, tetten wuccanen.
v - Akken mbaḍanent i myussanent.
w-Akken semmḍit i tekksen fad.
Lmed
Err lwelha-k ɣer usekkil yeɣman s uzeggaɣ deg yimedyaten-agi : d netta i yemmalen udem iɣer yefti umyag. Ɣef
wayagi i as-nessawal “ amatar udmawan”
Am wakka tattwaliḍ, amatar udmawan ifetti almend n wudem (amezwaru, wis sin, wis krad), tawsit (amalay d wunti),
amḍan (asuf d usget).
Deg umedya amezwaru, amatar udmawan “--------ɣ” yemmal udem 1u asuf. Ur ifetti ara almend n tewsit. Deg
umedya amezwaru, amatar udmawan
“ t..........ḍ” yemmal udem w2 asuf. Ur ifetti ara almend n tewsit.
Deg umedya w2, amatar udmawan “ i / y........” yemmal udem w3 amalay asuf.
Deg umadya w3, amatar udmawan “ y........” yemmal udem w3 amalay asuf. Amatar-agi di kra n temnaḍin, ur d-
yettban ara deg yimyagen n tɣara “ wezzil, ɣezzif”
Deg umedya w4, amatar udmawan “ t.........” yemmal udem w3 unti asuf. Amatar-agi yettban-d deg yimyagen n tɣara,
maca di taggara n umyag, yecban ma nenna-d :
Ulamma berriket tzizwit, tamment-is ẓidet
Deg umedya w5, amatar udmawan “ n........” yemmal udem 1u asget. Amatar-agi ur ifetti ara almend n tewsit.
Deg umedya w6, amatar udmawan “ t.....m” yemmal udem w2 amalay asget.
Deg umedya w7, amatar udmawan “ t.....mt” yemmal udem w2 unti asget.
Deg umedya w8, amatar udmawan “ ......n” yemmal udem w3 amalay asget.
Deg umedya w9, amatar udmawan “ ......nt” yemmal udem w3 unti asget.
Deg umedya w10, amatar udmawan “ ......it” yettban-d kan deg yimyagen n tɣara; d amatar n usget, ur ifetti ara.
Am wakken twalaḍ di temsirin n tjerrumt, amatar udmawan d asentel n tefyirttumyigt; d netta i d amigaw.
Di tmaziɣt, amatar udmawan yezga yenṭeḍ ɣer umyag. Ur yezmir ad yili umyag yeftin mebla amatar n wudem. I
izemren ad yekk gar-asen, ala izelman n umyag (aswaɣ, attwaɣ d umyaɣ) am wakken ara twaliḍ di temsirin n umawal.
Cfu
Amatar udmawan d ayen nrennu i umyag akken ad t-nessefti.
Amatar udmawan ifetti almend n wudem, tawsit d umḍan.
Amatar udmawan yezga yenṭeḍ ɣer umyag.
Amatar udmawan d asentel n tefyirt tamyagant.
Ha-tt-a tfelwit n umatar udmawan n umyag amagnu.
Udem 1u SF ----------ɣ 1u SG n-----
- 200 -
W2 SF t-------ḍ W2 [Link] t------m
W3 [Link] i / y------ W2 [Link] t------mt
W3 [Link] t----- W3 [Link] ------n
W3 [Link] ------nt
Ha-tt-a tfelwit n umatar udmawan n umyag n tɣara2:
Udem [Link]:……….ɣ Udem [Link]: ………..it
Udem w2. SF:……..ḍ Udem [Link]:…….it
Udem [Link]:……. Udem [Link]:……..it
Udem [Link]:…….t Udem [Link]:…….it
Udem [Link]:……..it
Ssefru
n- Efk-d udem, tawsit d umḍan n umatar udmawan deg yimyagen i –d-iteddun : turiḍ, tlemdem, yeggul, uɣalen, swiɣ,
tger, uɣalen, twalamt, melluleɣ, mellul, mellulet, mellulit.
o- Fren tiririt yelhan :
Mi ara d-ssenkdeɣ iman-iw, ad sqedceɣ amatar udmawan n wudem :
- amezwaru
- wis sin
- wis krad
Mi ara d-ssenkdeɣ ameddakkel-iw, ad sqedceɣ amatar udmawan n wudem :
- amezwaru
- wis sin
- wis tlata
p- Efk-d udem, tawsit d umḍan ideg ftin yimyagen di tefyar i d-iteddun, tsemdeḍ tafelwit-a:
Mi mnasaben, mwaraten.
Tewweḍ tkerza s aḥdid.
Yettneqlab am tata.
Argaz am tkermust : daxel, ẓid; s ufella, d asennan.
Tajlibt, teswa; azger, iɣunfa.
Asɣar tḥeqreḍ i lkanun, d win ara k yeεmun.
Ssufeɣ-iten-id lsan, ur yeẓri ḥedd ɣefwaydeg nsan.
Leεyub, ttraǧun tewser.
Leḥya, tessizwiɣ; lxuf, yessiwriɣ.
Ur yexliq wi ur yerẓiq.
Laman, wwin-t waman.
q-Err taseddart i d-iteddun ɣer wudem w3 unti asget :
... ihi taqcict-nni meqqret. Truḥ ad d-tagem aman si tala. Mi tewweḍ, tufa snat n tlawin…Akken d imi tekker ad
tessendi asagem, tenna-as yiwet deg-sent : « Aẓ akkin a timnejlit n sebεa wayetma-s ».
2
Am wakken i d-nenna yakan, llant temnaḍin ideg amyag n tɣara ifetti am umyag n tigawt. Amedya: tama n tmurt n Leqbayel iqublen ilel
agrakal(adrar n At Jennad)
- 201 -
07 Tazwert :
Ɣer
n- Ur teččiḍ ur terbiḥeḍ ay ul, ur temniεeḍ seg ccḥani.
o- Ur nɣiɣ ur ukireɣ, qqaren-as wagi d ḍḍalem.
p- Ur nexdim ur nesεi lweqt.
q- Yebɣa ad tt-id-yeẓẓeg ur turiw.
r- Ur d-yuri ur d-iban later-is.
Lmed
Am wakka tettwaliḍ deg yimedyaten-agi, ur d-tettili tibawt ma ulac tazelɣa n tibawt “ ur” neɣ tasɣunt n tibawt “ mer /
lemmer, urεad, werǧin”... Ɣef waya i yettuneḥsab yizri ibaw d talɣa tuqqint. Err tura lwelha-k ɣer yimyagen yeftin deg
yizri ibaw. Err-iten akk ɣer wudem w3 amalay asuf deg yizri ilaw, terreḍ-ten ɣer yizri ibaw.
yečča / ur yečči (a / i)
yerbeḥ / ur yerbiḥ (e / i)
yemneε / ur yemniε (e / i)
yenɣa / ur yenɣi (a / i)
yekker / ur yekkir (e / i)
yexdem / ur yexdim (e / i)
yesεa / ur yesεi (a / i)
yura / ur yuri (a / i)
iban / ur iban (a / a)
Acu twalaḍ ?
Deg yimedyaten-agi, tban-d talɣa n yizri ibaw: d “ i “ aneggaru neɣ sdat tergalt taneggarut. Maca, llan yimyagen ur
nesεi ara talɣa n yizri ibaw : iban / ur iban (a / a)
- 202 -
Di teqbaylit, talɣa tibawt ɣur-s sin n yiferdisen : “ ur… ara” Tikwal iɣelli uferdis wis sin “ara” mi ara :
- mlilent snat n tibawin ta sdat ta :
Amedya : -Ur ddireɣ ur mmuteɣ
- Ur nɣiɣ ur ukireɣ
- Ur nexdim ur nesεi lweqt …
- tili tibawt tummidt :
Amedya : - Welleh ur as-kniɣ i ddel.
- Welleh ur kcimeɣ axxam-is….
- yili umigaw neɣ asemmad d isem neɣ d amqim s unamek arummil :
Amedya : -Yiwen ur d-yusi
- Kra ur yeḍri.
- Ḥedd ur yeεlim.
Tibawt tummidt, tezmer ad tili s talɣa-agi :
ur + amyag + kra -------------- ur fhimeɣ kra
ur + amyag + acemma --------ur fhimeɣ acemma
kra + ur + amyag -------------- kra ur yelli
ur + amyag + tigert ---------- -ur ẓriɣ tigert
ur + amyag + ḥedd ------------ur yeεlim ḥedd wi-t ilan.
Tazelɣa n tibawt “ur” tettemgarad seg tantala ɣer tayeḍ, ula si tmeslayt ɣer tayeḍ :
- ur ------------taqbaylit, tacawit
- ul ------------taqbaylit, tumẓabt d tmeslayt n Wargla
- ud -----------tacawit
- wel ----------tumẓabt d tmeslayt n Wargla
- wer ----------tamaheɣt
Aferdis wis sin n tibawt“ ara“ yettemgarad ula d netta si tantala ɣer tayeḍ.
Di tcawit, nettaf talɣa : u (d) --------- c (a)
Amedya : - yekrez / ud yekriz-c
- ad yekrez / ud ikerrez-c
- yusa-d / ud yusi-ca…
Di tcelḥit, tamaheɣt, tumẓabt d tmeslayt n Wargla, tazelɣa n tibawt « ur » neɣ yiwen ger wudmawen-is, temmal
weḥd-s tibawt, ur teḥwaǧ ara aferdis wis sin.
Cfu
Izri, yezmer ad yesεu yiwet n talɣa, qqaren-as “ izri ibaw”.
Izri ibaw d talɣa tuqqint: ur yettili ma ur telli tzelɣa n tibawt « ur » neɣ tasɣunt n tibawt
mer / lemmer, mazal, werǧin, urεad….
Talɣa n yizri ibaw d tiɣri “i” i yettilin di taggara n umyag neɣ sdat n tergalt taneggarut.
Talɣa n yizri ibaw tettili deg yimyagen :
ḍ at (3) tergalin war tiɣri.
ḍat (2) tergalin war tiɣri.
ḍ at teɣri “a” d tamezwarut.
ḍ at teɣri “u” d taneggarut.
ḍrnu amalal “ili” yella/ ur yelli
Ssefru
n- Kkes-d imyagen yeftin deg yizri ibaw, teččareḍ tafelwit-agi :
- 203 -
- Aḥlil win ur nessendu, iɣil mazal d anebdu.
- Ma kunwi tura tukim, nekkni mazal neṭṭis.
- Ur yelli yiwen am nettat, abeḥri tili.
- Ur yebni ḥedd ddunit-is weḥd-s
- Yenna-as wuccen : “ha-tt-a-ya ccetwa, ur sεiɣ lmal ara teɣder tefsut, ur sεiɣ tameṭṭut iwimi ara d-awiɣ lqut, mi d-yeɣli
udfel, ad ṭṭseɣ, ad d-rreɣ tabburt”
.- Yir aceqquf, leεmer yerriẓ.
- Nebzeg ur neksi.
- Sewwqeɣ ɣer sin leswaq: yiwen yexla, wayeḍ ur yeεmir ara; lbiε ssenzeɣ, aqbaḍ ur d-qbiḍeɣ ara.
- Mcabaken ur uɣalen s amennuɣ.(1)
- Dderya iwimi ur ččiɣ nnfeε, ddfeε.
- Ur yeεdil ara lεali d dduni.
- Ar azekka, ma nedder, ur nemmut ara3.
- Ma tekrez idurar, ur tεedda ara.
- Ur yeḥric, ur yeḍric.
- Ulac tuggi ur ncaḍ.
- Lqaεa, nteddu akk fell-as; igenni, ḥedd ur t-yewwiḍ.
p-Err imyagen i d-iteddun ɣer yizri ibaw, tiniḍ-d deg wacu i mgaraden d wid n ulaɣmu w2:
iruḥ, iεedda, tlulem, mmuten, teggullemt, tessuter, wwin, uɣalent, ugiɣ, neččur,teqqimeḍ, tmuqel, yefsi, tnudam, iru,
xsin, tettuḍ, tḥulfam, nelli, tmal, ifur, iseqqa, zwiɣ.
At (3) tergalin war At (2) tergalin war At teɣri “a” d At teɣri “u” d
tiɣri tiɣri tamezwarut taneggarut
rwel, aru ffeɣ, af, krez, ẓẓu, lmed, sew, llem, els, kcem, as, eks, gzu, lḥu, ers, qqim, agem, sel, ali, ruḥ, ttu, mger, bnu,
knu,fsi, bri, msel, zdem, ader, zwi.
3
Imyagen :ur uɣalen,ur nemmut ara,di talɣa d izri ibaw ;ma deg unamek n tefyirt,mmalen tigawt urεad teḍri.
- 204 -
08 Tazwert :
Ɣer
I
n- Imi d ara nemmet, ulayɣer neg lhemm d asummet.
o- Tin iwimi tzad ṣṣifa, inint-as: ha-tt-a-n am ubellar ur nesεi leɣyar
p- Win iwimi ifut ccɣel, yini-as xedmeɣ; win iwimi ifut wawal, yini-as sliɣ; win iwimi ifut seksu,yini-as ṛwiɣ.
II
n- Urfan n umceddal : mi yelluẓ, ad iɣeẓẓ taqejjirt-is.
o- Ad ken-idel Rebbi s ubernus n sser.
p- Awer tt-yecbek Rebbi fell-aɣ.
III
n-Argaz d tmeṭṭut ma ur msebɣan, ula ara d-gen yimawlan.
o- Ay iles yellan d aksum, d acu ara k-yerren d iɣes.
p- Ɣas ruḥ nekk yid-m ad nebḍu, neɣ qqim d nekk ara iruḥen.
Lmed
Di tazwara, ur tettu ara: di tmaziɣt, llant snat n tmeẓra tigejdanin : aneḍru iwimi nessawal “izri” d warneḍru iwimi
nessawal “urmir”.
Tis snat, ur tettu ara belli di tmaziɣt, d anamek n tefyirt i yemmalen imir n tigawt, mačči d timeẓri s timmad-is.
Err tura lwelha-k ɣer yimyagen : neg, inint, yini deg yimedyaten n taggayt tamezwarut. I yiman nsen kan, ur aɣ-d-
beggnen ara imir n tigawt. Ɣef wayagi i nessawal i tmeẓri-agi “urmir” (ur imir).
Ihi, urmir ur yezmir ara ad yili d timeẓri i yiman-is, ur tezmir ara ad tebdu tefyirt yis-s. Ihi, urmir d talɣa tuqqint.
Imyagen « neg, inint, yini » deg yimedyaten n taggayt tamezwarut, ftin deg wudem w3 amalay. I yemmalen ayagi d
amatar udmawan. Ma nekkes-it, d acu ara d-yeqqimen?
Ad d-teqqim talɣa taḥerfit “eg –- ini -– ini” Akken i yella lḥal ula deg yimedyaten nniḍen. Ihi urmir d talɣa taḥerfit
iwimi yerna umatar udmawan.
Urmir, d talɣa tuqqint. Melmi yettuɣal d talɣa tilellit ?
Yezmer wurmir ad yuɣal d talɣa tilellit, ma nerna-as tazelɣa n wurmir “ad”.
Ihi, ad + urmir = talɣa tilellit (tezmer ad tebdu yis-s tefyirt) am deg yimedyaten n taggayt tis snat.
Deg yimedyaten n taggayt tis snat, urmir d talɣa tilellit, tebda yis-s tefyirt acku nerna-as tazelɣa n wurmir “ad”
Ger wurmir d tzelɣa n wurmir, zemren ad kken yiferdisen nniḍen, yecban:
- amqim awṣil numyag: “d acu ara k-yerren”, “ad ken-idel”
- tazelɣa n tnila: “ amcum ad t-id-yas wass-is”.
Deg umedya w3 n taggayt tis snat, temlal-d tzelɣa n wurmir “ad” d tzelɣa n tibawt “ur”, uɣalent am wakken d yiwen
wawal “ awer” i nesseqdac di tefyar yemmalen asfillet ibaw.
Ihi : ad + ur = awer
Am wakken i d-nenna yakan, urmir ur yezmir ara ad yili i yiman-is. Deg yimedyaten n taggayt tis snat, nerna-as tazelɣa
n wurmir “ad”. Acu i as-yefkan anamek i wurmir deg yimedyaten n taggayt tamezwarutù¡?
Mi ara yili wurmir war tazelɣa “ad”, ilaq ad yili yezwar -as umyag yeftin di tmeẓri- nniḍen; d winna ara as-yefken
anamek. Ayagi d ayen ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tis kradet.
- 205 -
Deg yimedyaten-agi, d aferdis”ara” i yeṭṭfen amkan n tzelɣa n wurmir “ad” acku tafyirt d tamassaɣt.
Am wakken i twalaḍ di temsirin n tjerrumt, awal “ara” d uddis: yebna ɣef sin wawalen: “a” d yiwen ger wudmawen n
umqim amassaɣ + “ra” d tazelɣa n wurmir.
Ihi : a + ra = ara
Di sin yimedyaten ineggura n taggayt tis kradet, “ara” yemmal amaɣun n wurmir am wakken ara twaliḍ di temsirin i d-
iteddun.
Ama s tzelɣa “ad” ama mebla tazelɣa, azal n wurmir yemmal-it unamek n tefyirt ideg yettwaseqdec. Ayagi d ayen ara
twaliḍ s telqey di temsirin i d-iteddun.
Cfu
Ssefru
n- Efk-d (5) tefyar deg-sent amyag yeftin deg wurmir s tzelɣa “ad”.
o- Efk-d (5)tefyar deg-sent amyag yeftin deg wurmir war tazelɣa “ad”.
p- Efk-d (2) n tefyar deg-sent tazelɣa “ara” tesselkem amyag amaɣun.
q- Efk-d (2) n tefyar deg-sent tazelɣa “ara” tesselkem amyag udmawan.
r- Efk-d (5) n tefyar deg-sent tazelɣa n wurmir “ad” teselkem tazelɣa n tibawt “ur” :
(ad + ur = awer)
s- Smed ilem s yiwet ger tzelɣiwin-agi : ad -– ara
- Ayen yečča uqelwac, ... t-txelles teglimt-is.
- Yeggumma wul … kem- yettu.
- Win ... ikecmen s agraw, ur yessin d acu ... d-yini, win... iruḥen ... d-yaker, deg yiḍ iteddu yettɣenni; d win
yettcehhiden ɣef wayen ur yeẓri.
- Ddu d umcum ... taɣeḍ di ccum-is.
- Anda yewweḍ yicc-is, … yaweḍ yiseɣ-is.
- Yiwwas ... d-yenṭeq wakal, kul tardast ... tsiwel i mmi-s.
- Urfan n umceddal: mi yelluẓ, ... iɣeẓẓ taqejjirt-is.
- Mi yelluẓ, ... iɣenni.
- Adfel, mi ... iteqqes; ... d-yernu gma-s.
- Acu ... d-tagmeḍ si lkanun? D iɣiɣden.
- Adrim, yewεer i usisi; acemma, ... yefsi.
t- Acu yekkan ger wurmir d tzelɣa-s deg tefyar i d-iteddun :
- Win yeddren ad t-id-addren.
- Win ijerrben, ad as-yini aḥlil.
- Ayen tmegreḍ ad t-tesrewteḍ.
- Amcum, ad t-id-yas wass-is.
- Ɣur-k ad k-εeǧben a sidi leḥnak, llan ula ɣef uqjun ḥaca-k.
- Ttrunt tsariwin mi ara d-lalent teḥdayin.
- Acu ara ak-d-yefk win izelṭen, ay ameksa n tɣeṭṭen.
- Ar melmi ara ak-tidir yemma-k, a win yuɣen taderɣalt!
- Ar t-yaf Ssaεid i yiman-is, ad t-imenni i lǧar-is.
- Asɣar tḥeqqreḍ i lkanun, d netta ara k-yeεmun.
- 206 -
09 Tazwert :
Azal n wurmir s Di temsirt iεeddan, nger-d tamawt ɣef wazal n wurmir s tzelɣa “ad”.
tzelɣa “ad” Yettemgarad almend n unamek n tefyirt. Tura, ad tlemdeḍ yiwen ger
I) Imal wazalen n wurmir s tzelɣa “ad”, d imal.
Ɣer
(I)
n- Win yeddren, ad t-id-addren.
o- Amcum, ad t-id-yas wass-is.
p- Ayen txedmeḍ, ad t-tafeḍ.
q- Tewweḍ tiddi, ad tt-ttleɣ.
r- Xdem lxir i udɣaɣ, ad ak-t-yerr.
(II)
n- Qabel ad teddu d tislit.
o- Azekka ad ruḥeɣ ɣer tmurt.
p- Ad t-waliɣ tameddit-a.
Lmed
Di tazwara, uɣal ɣer usegru n wakud ideg d-nesken snat n tmeẓra tigejdanin n umyag:
Imir-a
Izri Urmir
Urmir, d ayen ur neḍri. Ayen ur neḍri, yezmer ad yeḍru akka nteddu. Nessawal-as « imal »
Tin ɣer-s, tewwi-d ad nessemgired ger tmeẓri d wakud : di tmaziɣt, anagraw n umyag yebded ɣef tmeẓri (amek teḍra
neɣ amek tḍerru tigawt) am wakken i temmal daɣen ilaw d yibaw. Ma d akud d ayen i nezmer ad nefhem, adda ines d
timeẓri.
Llan (3) wudmawen n wakud:
1- Taɣuri n tmeẓra:
Dagi, d timeẓri ara yettwafehmen d akud. Akken i yella lḥal deg yimedyaten n taggayt tamezwarut. Deg yimedyaten-
agi“ ad addren, ad yas, ad tafeḍ, ad ttleɣ, ad yerr” di tmeẓri, d urmir s tzelɣa “ad”; deg wakud, d imal acku anamek n
tefyar-agi yesskan-aɣ-d belli tigawt ad teḍru deg yimal.
2- Akud s tmerna n umernu n wakud:
Dagi, d amernu i yemmalen akud, mačči d timeẓri. Akka dɣa i yella lḥal deg yimedyaten n taggayt tis snat. Deg
yimedyaten-agi, i yemmalen imal d imerna “ qabel, azekka, tameddit-a”.
3- Akud s tmerna n umalal:
Talɣa-agi, ad tt-twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
Cfu
Urmir s tzelɣa “ad”, yemmal ayen ur neḍri. Ayen ur neḍri, yezmer ad yili d imal. Imal, yezmer ad yili :
ḍ s tɣuri n tmeẓri ( ad + urmir = imal)
ḍ s tmerna n umernu n wakud i wurmir s tzelɣa “ad”: amernu n wakud + ad + urmir = imal.
- 207 -
Ssefru
- 208 -
10 Tazwert :
Azal n wurmir s Di temsirt iεeddan, twalaḍ yiwen ger wazalen n wurmir s tzelɣa “ad“ -
tzelɣa “ad” imal -. Tura, ad tlemdeḍ azal-nniḍen yegget deg umeslay nneɣ n yal ass.
II) Asfillet Nessawal-as “asfillet“.
Ɣer
I
n-Ad kem-idel Rebbi s ubernus n sser d tlaba n liser.
o-Yeqqar ccix Muḥend u Lḥusin:
“A wi yeddan d wi t-yifen, ad ɣer-s iεaned ad t-yaweḍ”.
p-Ad yessifses Rebbi fell-aɣ ccedda.
q-Ad yeg Rebbi ur tceqquḍ ur tbelluḍ.
II
n-Awer tt-yecbek Rebbi fell-aɣ.
o-Awer yekkes i wallen ayen ẓrant.
p-Awer yekkes Rebbi amcic i yiɣerdayen.
q-Awer teḍru yid-wen ay at tura, am useklu iwimi gezmen yiẓuran.
Lmed
Di tazwara, yelha ma nesmekta-d ansi i d-yekka wawal “awer”. Am wakken i nwala yakan di temsirin n tjerrumt, d
snat n tzelɣiwin i d-yemseḍfaren, uɣalent am wakken d yiwen wawal:
Ad + ur = awer
Deg yimedyaten n taggayt tamezwarut, urmir s tzelɣa “ad’’ yemmal asfillet. Ssawalen-as s Tefransis “l’optatif”.
Deg yimedyaten n taggayt tis snat, urmir s tzelɣa “ad” yemmal asfillet, maca talɣa ines d tibawt. Ssawalen-as s
Tefransist “optatif négatif”
Ad + ur (awer) + urmir = asfillet ibaw
Cfu
Urmir s tzelɣa “ad”, yemmal ayen ur neḍri. Ayen ur neḍri, yezmer ad yili d imal neɣ d asfillet.
Asfillet ɣur-s talɣa tibawt.
Ssefru
Efk-d:
-(5) n tefyar ideg urmir s tzelɣa “ad” yemmal asfillet.
-(5) n tefyar i deg urmir s tzelɣa “ad” yemmal asfillet di talɣa tibawt.
- 209 -
11 Tazwert :
Azal n wurmir s Di temsirt iεeddan, twalaḍ sin wazalen n wurmir s tzelɣa“ad“ : imal d
tzelɣa “ad” usfillet. Tura, ad tissineḍ azal nniḍen, nessawal-as : tarelkint neɣ arilaw.
III) Tarelkint
Ɣer
n-Mi d-tekcem Fransa tamurt n Leqbayel, Si Muḥend u Mḥend ad yili rbaεṭac n yiseggasen di tudert-is.
o-Aqcic-nni i tt-yuɣen ad yili akka annect-ik.
Lmed
Deg yimedyaten-agi, urmir s tzelɣa “ad” ur immal la imal la asfillet; yemmal tarelkint (irrẓel). Mi ara d-nini
“ad yili rbaεṭac n yiseggasen di tudert-is”, anamek-is: ahat ur yewwiḍ ara neɣ ahat iεedda cwiṭ i rbeεṭac n
yiseggasen. Nenna-d ayagi acku ur netḥeqqeq ara ɣef useggas deg ilul Si Muḥend u Mḥend.
Cfu
Ssefru
- 210 -
12 Tazwert :
Azal n wurmir s Di temsirin iεeddan, twalaḍ krad (3)wazalen n wurmir s tzelɣa “ad” :
tzelɣa “ad” imal, tarelkint d usfillet. Tura, ad tissineḍ azal nniḍen, nessawal-as :
IV) Tannumi “tannumi” neɣ amata.
Ɣer
n- Mi d-nekker tanezzayt, ad neddem asagem ɣer tala. Mi d-nuɣal, ad d-nger tisirt, ad d-nezḍ irden neɣ timẓin akken
ad nseww imekli.
o- Mi d-tewweḍ tefsut, ad d-nessired taduṭ. Mi tekkaw, ad tt-nefsu, ad tt-nesqerdec, ad tt-nellem, syin ad nger aẓeṭṭa.
p- Mi ara nebɣu ad nseww abazin, ad nruḥ ɣer lexla, ad d-nekkes tazegḍuft, tiɣiɣac, tasemmumt d waṭas n tugwin-
nniḍen. Mi d-newweḍ s axxam, ad tent-nsired, ad asent-nekkes ayen yerkan d wayen yeεṣan, ad tent-negzem am
tẓemmit, ad neččar taqedduḥt, ad tt-nerr ɣef lkanun...
Lmed
Deg yimedyaten-agi, urmir s tzelɣa “ad” ur yemmal la imal, la asfillet, wala tarelkint. Yesskan-d akala n kra n
urmud neɣ n kra n tɣawsa s umata. Nessawal-as “amata” neɣ “tannumi”. Talɣa-agi, nesseqdac-itt s waṭas deg uglam n
urmud.
Cfu
Ssefru
)azway n uzemmur,
)amsal,
) timecreḍt,
)tacemlit n taddart,
) tiqqar,
)tuqqna tuffra,
)timlilit n ddabex uḍar.
4
Tzemreḍ ad tferneḍ armud-nniḍen.
- 211 -
13 Tazwert :
Di temsirin iεeddan, twalaḍ (4) wazalen n wurmir; yemmal-iten
Azal n wurmir s unamek n tefyirt: imal, asfillet, tarelkint, amata. Tura, ad tissineḍ azal
tzelɣa “ad” nniḍen, icudd ɣer tseddast, ɣer wassaɣen ger wawalen di tefyirt .Mi ara
V) Asumer yernu wurmir s tzelɣa “ad” ɣef umyag ameskar, yettuneḥsab d asumer
imsentel imsentel.
Ɣer
I
n- Tekker tgerfa ad telḥu tikli n tsekkurt, teεreq-as tikli n tyaziḍt.
o- Iruḥ wul ad yekkes lxiq, yufa leḥbab d imuḍan.
p- Ruḥ ad d-tawiḍ, bedd ad twaliḍ, qqim ulac.
q- Yeεreḍ ad yexdem am netta, ur yezmir ara.
r- Iɣil ad yaweḍ lebɣi-s, mebla ma ixemmel i yiɣil-is.
s- Yeggumma wul ad kem-yettu.
t- Bɣiɣ ad rebḥeɣ lemziyya, fkiɣ cclaḍa i uɣyul, ziɣen ččureɣ d nneyya, ḍemεeɣ lxir di bu uxlul
II
n- Ḥader ad k-εeǧben yisɣan s tlaba-nni lsan.
o- Ɣur-k a wagi deg-i yeḍsan ad tǧeεleḍ d lehhu i telhiḍ.
III
n- Ilaq ad txedmeḍ lewqam.
o- Yessefk ad taɣeḍ awal i lwaldin-ik.
IV
n- Lemmer i as-tenniḍ ad yegmen.
o- Lukan i t-iwet laẓ s aqerru, ad yecfu.
Lmed
Deg yimedyaten n taggayt tamezwarut, urmir s tzelɣa “ad” yerna-d ɣef umyag ameskar. Ha-ten-a kra n yimyagen
imeskaren : izmir, bɣu, εreḍ, agi, nadi, ggami, ffeɣ, ɣil, kker, ruḥ, bedd, εeddi...
Am wakken i nwala di temsirin n tjerrumt, amyag ameskar yettuneḥsab d asumer agejdan, ma d urmir s tzelɣa “ad”
yettuneḥsab d asumer imsentel. Tuqqna ger sin n yisumar tettili-d s unamek kan.
Amedya : Tekker ad telḥu
Asumer agejdan Asumer imsentel
Deg yimedyaten n taggayt tamezwarut, urmir s tzelɣa “ad” yemmal (iswi)
Amedya: Tekker tgerfa ad telḥu = Tekker tgerfa akken ad telḥu
Deg yimedyeten n taggayt tis snat, urmir s tzelɣa “ad” yerna-d ɣef kra n yiferdisen swayes i d-njebbed lwelha n
walbaεḍ : ḥader, ɣur-k, balak...
D tidet, awal “balak” yemmal tarelkint
Amedya : Balak ad d-yas = ahat ad d-yas = yezmer ad d-yas
Deg yimedyaten n taggayt tis kradet, urmir s tzelɣa “ad” yerna-d ɣef kra n talɣiwin tarudmawanin: ilaq, yessefk,
yewwi-d...
Talɣiwin-agi mmalent “ahuccel/asḍulli”. Nessawal-asent talɣiwin tarudmawanin acku ur fettint ara almend n wudem,
tawsit d umḍan.
Ilaq ad txedmeḍ / ilaq ad nexdem / ilaq ad xedment
Deg yimedyaten n taggayt taneggarut, urmir s tzelɣa “ad” yerna-d ɣef kra n tesɣunin n usentel i yemmalen tawtilt :
lemmer, mer, lukan, ma...
- 212 -
Cfu
Urmir s tzelɣa “ad” yemmal ayen ur neḍri. Ayen ur neḍri yezmer ad yili : d imal, d asfillet,
d tarelkint, d amata neɣ d asumer imsentel. Yemmal iswi, ahuccel, tawtilt...
Urmir s tzelɣa “ad” yemmal iswi, mi ara d-yernu ɣef umyag ameskar.
Ssefru
n- Efk-d (5) n tefyar ideg urmir s tzelɣa “ad” yemmal iswi.
o- Efk-d (2) n tefyar ideg urmir s tzelɣa “ad” yerna-d ɣef kra n yiferdisen swayes nettweṣṣi albaεḍ.
p- Efk-d (2) n tefyar ideg urmir s tzelɣa “ad” yerna-d ɣef talɣiwin tarudmawanin .
q- Efk-d (2) n tefyar ideg urmir s tzelɣa “ad” yerna-d ɣef tesɣunt n usentel5 yemmalen tawtilt.
5
* Ssawalen-as daɣen “tasɣunt n usagel”.
- 213 -
14 Tazwert :
Twalaḍ di temsirin iεeddan urmir s tzelɣa “ad” d wazalen-is. Tura, ad
Urmir war twaliḍ urmir war tazelɣa “ad” ; anamek-is almend n win n umyag
tazelɣa “ad” amezwaru.
Ɣer
n- Yeqqar Ṭaher Ǧaεut:
“ Ma tenniḍ-d, ad temmteḍ; ma tessusmeḍ, ad temmteḍ; ihi ini-d temmteḍ”
o- Tamurt tettwagzer tekfa, tiniḍ-as kečč ad tekker.
p- Ad aɣ-yenǧu Rebbi, yenǧu lmumnin.
q- A wi kem-yeẓran yiwen wass, yemmet di talwit.
r- Tin akken iɣer iyi-tewwi yiwet n temɣart, afeɣ-tt d tameεwajut am uɣenja.
Lmed
Am wakken i d-nenna yakan, urmir d talɣa tuqqint: ur yezmir ad yili d timeẓri i yiman-is, ur tbeddu yis-s tefyirt. Ma
ur yewwi tazelɣa n wurmir “ad” ara t-yerren d talɣa tilellit, ilaq ad t-yezwir umyag yeftin di tmeẓri-nniḍen. Dagi,
anamek n wurmir almend n win n umyag amezwaru.
Deg umedya 1u, anamek n wurmir “temmteḍ” d anaḍ acku yezwar-it umyag “ini” i yeftin deg wanaḍ. Ssawalen-
as s tefransist:
( injonctif enchainé).
Anaḍ yezmer ad yili d ilaw neɣ d arilaw. Deg umedya w2, anamek n wurmir d
anaḍ arilaw (injǧnctif irrẓel)
Deg umedya w3, anamek n wurmir “yenǧu” d asfillet acku aḥric amezwaru n tefyirt “ad aɣ-yenǧu Rebbi”
yemmal asfillet. Ssawalen-as s tefransist: (l’optatif enchainé).
Asfillet, yezmer ad yili d ilaw neɣ d ibaw. Deg umedya w4 anamek n wurmir “yemmet”
d asfillet arilaw neɣ ibaw. Ssawalen-as s tefransist: (l’ǧptatif nẓgatif).
Deg umedya w5, anamek n wurmir “afeɣ” d izri acku amyag i t-yezwaren “tewwi” yefti deg yizri.
Yezmer wurmir ad yesεu azal n wurmir mi ara d-mseḍfaren sin n yimyagen neɣ ugar, ftin deg wurmir. Ssawalen-as s
tefansist (l’aoriste enchainé).
Amedya: “Ar d-ilal tgem-as isem”.
Cfu
Urmir d talɣa tuqqint. Ma yettwaseqdec weḥd-s, anamek-is almend n win n umyag amezwaru.
Yezmer ad yili d anaḍ, d anaḍ arusrid ; d anaḍ arilaw, d asfillet, d asfillet ibaw, d izri neɣ d
urmir.
Ssefru
n- Efk-d:
- (2) n tefyar ideg anamek n wurmir mebla tazelɣa “ad” d anaḍ.
- (2) n tefyar ideg anamek n wurmir mebla tazelɣa “ad” d anaḍ arusrid.
- (2) n tefyar ideg anamek n wurmir mebla tazelɣa “ad” d asfillet.
- (2) n tefyar ideg anamek n wurmir melba tazelɣa“ad” d izri.
- 214 -
o- Kkes-d urmir mebla tazelɣa “ad”, tiniḍ-d anamek-is:
Yeqqar Ccix Muḥend u Lḥusin:
“ Win yebɣan ad ixdem nneεna
Yeṭṭef agelzim imceffer
Win yebɣan ad yettjer
Yeddem aserdun iṣafer
Anwa i d aḥbib n Rebbi
D win yelluẓen yeṣber”
- 215 -
15 Tazwert :
Alaɣmu 1u
Alaɣmu w 3
Alaɣmu w 4
Acu yemmal wurmir s tzelɣa “ad” deg tefyirt-agi:
Ad d-ẓẓgen yimeksawen ayefki n wulli neɣ n taɣaḍt, ad as-rnun lliqa n tqerqucin, mi yekres d aguglu, ad ččen
yis-s aɣrum.
- 216 -
Alaɣmu w 5
Alaɣmu w 6
Agawa d ufexxar
Yiwen wass, yiwen ugawa iεebba d afexxar, iruḥ ad t-yessenz deg Wat Jennad. Deg ubrid-is, ihedder d yiman-is
yeqqar-as: “ tura, ad awḍeɣ ɣer Wat Jennad, ad ssenzeɣ tabuqalt neɣ tarbut, ad d-aɣeɣ tayaẓiḍt
Tayaẓiṭ-nni ad iyi-d-teǧǧ timellalin, ad-as- tent-greɣ ad d-tessefrurex. Ifrax-nni ad imɣuren, ad uɣalen d tiyuẓaḍ,
ad ssefrurxen am yemma-tsen. Ad snuzuɣ tiyuẓaḍ, ad snuzuɣ timellalin alamma semdeɣ-d aṭas n yidrimen, ad as-
zewǧeɣ i mmi.
Ad d-truḥ teslit akken ad tessuden aqerruy-iw, nekk ad as-qqareɣ “ḥaca-m a yelli, ḥaca-m a yelli”
Ihedder yettwexxir, ihedder yettwexxir, amzun dɣa akken d tidet! Yemderkal yeɣli, yeɣli ufexxar, kra din iruḥ.
Camille Lacoste,
Légendes et contes merveilleux de la grande Kabylie
Alaɣmu w 7
Talaɣt
Mi d- tewweḍ tefsut, ad teffeɣ yemma s igeḍyen i wakken ad d-tɣiz talaɣt. Deg uxxam, ad tt-tefser kra n wussan
alamma teqqur. Si leεḍil, ad tezdi iceqfan n uqermud d wid n yijeqduren yerẓen, ad ten-tebri d afrur s uberray. Ad
teffeɣ ɣer tẓegwa i wakken ad d-theggi isɣaren i wuɣud. Tettawi-d ladɣa widen n yimidek, aburekku n uslen... trennu
tessewjad ticicin.
Talaɣt teqqur, afrur yewjed, isɣaren heggan, yewweḍ-d wakud n umsal. Ad txemmel i yifassen-is, ad teslexs
talaɣt-nni, ad tt-tegg d ufrur, ad tt-tɣum, ad tt-treffen cwiṭ cwiṭ i wakken ad as-tekkes tafezza. Di tazwara, tbeddu s
lqiεan n tɣawsiwin i tra ad d-temsel ama d wid i nesseqdac yal ass: iferraeḥen, leǧfun, tibaqyin, ibuseqqiyen,
tisebbalin d tegdurin... neɣ wid nesseqdac di tegnatin n tumert, am lemtared d tbuqalin...
Syin, ad tmessel deg-sen cwiṭ cwiṭ alamma mmden. Mi kkawen, ad ten-temzi s usemzi alamma uɣalen d ilewwaɣen.
Dayen, ijeqduren wejden: meslen, mzin, reqmen, asirem-is tura yezzi ɣer tuffɣa. Rrṛöqem d armud-nniḍen s
wazal-is: ad d-tessewjed lmeɣri,usbu, ires, tizzeft d yiserqam...
Mi ara treqqem, yal ajerriḍ d azamul n kra n tuffirt yellan tekmen deg wallaɣ-is, imi yemma din kan i d-tkeffu awal-
is.
Tura, d akud n tuqqda. Tameddit i tettheggi uɣud: ad tessu isɣaren d ticicin, ad tessers ijeqduren, ad ten-tɣum s
yisɣaren d kra n yiḥelyiwen i wakken ur ɣemmen ara. Azekka-nni, ad tekker zik,ad as-tessiɣ times. Ma tesla i kra
yeṭṭerḍeq, amzun deg wul-is. Ma d timsebridin, qqarent-as-d “ tuqqda tuffɣa a nna Werdi!” Mi yensa wuɣud, ad ten-
tawi s axxam, ad theggi iman-is i yirmad i d-iteddun; d lawan n tmegra duserwet.
Akka, zik win yebɣan ajeqdur imsel-it, tura, win yebɣan ajeqdur yaɣ-it.
Kebbir Busseεd
- 217 -
16 Tazwert :
Urmir Di temsirin iεeddan, twalaḍ snat n tmeẓra tigejdanin n umyag: izri d
wurmir. Tura, ad twaliḍ timeẓri nniḍen , tuṣek ɣef wurmir, temmal
ussid tigawt ɣezzifen. Nessawal-as : “urmir ussid”.
(1)
Ɣer
Lmed
Err lwelha-k ɣer yimyagen yeɣman s uzeggaɣ. Mmalen tigawt ur nemmid, ur nekfi, tigawt ɣezzifen, tannumi.
Nessawal i talɣa-agi n umyag “urmir ussid”.
Am wakka tettwaliḍ deg yimedyaten-agi, urmir ussid d talɣa tilellit: tezmer ad tebdu yis-s tefyirt.
Deg yimedyaten: 1u, w2, w3, w4, w5, urmir ussid yemmal tigawt ɣezzifen: tettkemmil, ur temmid ara.
Deg umedya w6, urmir ussid yemmal tigawt i d-yettuɣalen.
Deg umedya w7, urmir ussid yemmal tannumi.
Cfu
Urmir ussid d yiwent ger tmeẓra n umyag. D timeẓri ur nemmid, d tigawt ɣezzifen, d tannumi.
Urmir ussid d talɣa tilellit: tezmer ad tebdu yis-s tefyirt.
Urmir ussid yesskan: tigawt ɣezzifen, tigawt i d-yettuɣalen, tigawt tamatut (tannumi).
Ssefru
- 218 -
-D acu (nadi) uderɣaù? D tafat.
- (Nnaɣ) yiɣerdayen di lbext n umcic.
- Ddunit am lmesbeḥ, (aɣ) (xsi).
- Tawant (ssexser) lehdur.
- 219 -
17 Tazwert :
Urmir Di temsirin iεeddan, twalaḍ urmir ussid d wayen yemmal di tefyirt.
Tura, ad tlemdeḍ krad (3) wudmawen iyes nezmer ad d-nsileɣ urmir
ussid ussid.
(2)
Ɣer
Lmed
Di tazwara, yewwi-d ad teẓreḍ d akken urmir ussid yebna ɣef wurmir iwumi nrennu:
- t, tt , tt + tiɣri s dat n umyag
- tussda ɣef tiwet n tergalt
- tiɣri
Deg umedya 1u, urmir ussid “yettban” yebna ɣef talɣa n wurmir “iban” iwumi nerna “tt”.Ha-ten-a-n ɣur-k kra n
yimedyaten-nniḍen:
Urmir Urmir ussid
- yeddu iteddu
- yaru yettaru
- yaweḍ yettaweḍ
- yawi yettawi
- yazzel yettazzal
- yers yettrus (u)
- yels yettlus (u)
- yenz yettnuz (u)
- msefhamen ttemsefhamen...
Deg umedya w2, urmir ussid “ihedder –- irennu” yebna ɣef talɣa n wurmir “ yehder –- yernu” iwumi nessed yiwet n
tergalt. Ha-ten-a-n ɣur-k kra n yimedyaten nniḍen:
Urmir Urmir ussid Urmir Urmir ussid
- ihder ihedder - yezwir izewwir
- yernu irennu - yerwel irewwel
- iger iggar - yekcem ikeccem
- yefsu ifessu - isel isell
- yeknu ikennu - yefsi ifessi
- yeqḍu iqeṭṭu - iɣer iqqar
- yebɣu ibeqqu - iẓer iẓerr ...
- yesεu iseεεu - yeglu igellu
Err lwelha-k :
Kra n tergalin mi ara ssdent, ttakkent-d tamsertit daxel n wawal. Kra deg-sent teggent-aɣ-d uguren di tira (*)
Amedya :
ḍ ḍḍ ṭṭ : yeqḍu, iqeṭṭu (iqeḍḍu) ?
ɣ ɣɣ qq: yebɣu, ibeqqu (ibeɣɣu) ?
w ww ggw: yerwel, ireggwel (irewwel)?
- 220 -
c cc čč: ikcem, ikeččem (ikeccem)?
s ss tt: yexsi, ixetti (ixessi)?
y yy gg: yeḥyu, iḥeggu (iḥeyyu)?
Deg umedya w3, urmir ussid “yessawal” yebna ɣef talɣa n wurmir “yessawel” iwumi nerna tiɣri (e/a). Talɣa-agi tettili
deg yisuddimen n umyag: asswaɣ d uttwaɣ. Ma d amyaɣ, ussid-is yettili-d s tmerna n “tt”, am wakken i nwala di
taggayt-nni tamezwarut. Ha-ten-a-n ɣur-k kra n yimedyaten:
Urmir Urmir ussid
yessawel yessawal
tettwakkes tettwakkas
yessekcem yessekcam
yettwaker yettwakar
yessufeɣ yessufuɣ
yettwet yettewat
yessenɣel yessenɣal
yettwafhem yettwafham
yesgen yesgan
yettwagzem yettwagzam
yesselmed yesselmad
yettwaḍlem yettwaḍlam
yessimɣer yessimɣur
yettwazdeɣ yettwazdaɣ...
yessizweɣ yessizwiɣ …
Err lweha-k:
Deg umedya1u, w4 d w5, urmir ussid “tekkat, yettakk, itett” yebna ɣef talɣa n wurmir “iwet, yefk, yečč”. Am wakka
tettwaliḍ, imyagen-agi ur ddin ara d yilugan i d-nefka di temsirt-agi. Tagi, d yiwet n taggayt n yimyagen i deg talɣa n
wurmir ussid temgarad maḍi ɣef talɣiwin-nniḍen. Ayagi, d ayen ara twaliḍ di temsirt “asesmel n yimyagen”.
Di tazwara, yewwi-d ad nerr lwelha nneɣ ɣer wurmir s tzelɣa “ad” di talɣa tibawt (ayen iwumi nezmer ad nsiwel
“urmir ibaw”). Tɣelli-as tzelɣa “ad”, yettuɣal d urmir ussid ibaw; akka:
Urmir s tzelɣa “ad” Urmir ussid “ibaw”
- ad tafeḍ ur tettafeḍ
- ad ilumm ur yettlummu
- ad t-cawreɣ ur t-ttcawareɣ
- ad iḍebber ur yettḍebbir
- ad neεqel ur nettaεqal
- ad temmet ur tettmettat
- ad inger ur inegger...
Di teqbaylit, urmir ussid ibaw d talɣa kan, ur yezmir ara ad yettwaḥseb d timeẓri; imi talɣa n umyag ur tettbeddil ara.
D ayagi dɣa i d-sskanen yimedyaten-agi:
Maca, di tentalyin nniḍen am tumẓabt, tamaceɣt, tarifit, tameslayt n Wergla d kra n tmeslayin n Libya... yella
wurmir ussid ibaw.
- 221 -
Amedya:
Tantala Urmir ussid ilaw Urmir ussid ibaw
- Taqbaylit yettaker ur yettaker
- Tamaceɣt yettaker ur yettiker
- Tumẓabt Ittakar wel ittikir...
Cfu
Ssefru
1- Smed ilem:
Urmir aḥerfi Urmir ussid
........... tettarew
yerǧu ............
........... ijemmeε
wten .............
............ yessaram
yedden .................
........... tesseknaf
yazu .................
2- Smed ilem:
Urmir ussid Talɣa-s
-ttcuddun timerna n “tt”d teɣri « u »
- rezzun ..........
- ttagaden ………
-irewwu ..........
- iteẓẓel ..........
- tfellu ..........
- yettaf ..........
- yettɣama .........
- gezzmen .........
- yesmektay .........
- yessalay ..........
- tneqq .........
- ttwalin ........
-tḥeyyu ........
- ttwabdaren ........
- txeṭṭeb .........
- itess .........
-tettruḥu .........
-igemmer .........
-yesserwet ........
- 222 -
3- Efk-d:
- (2) n tefyar ideg yella wurmir ussid s tmerna n “t”, “tt”
- (2) n tefyar ideg yella wurmir ussid s tmerna n “tt” akked teɣri
- (2) n tefyar ideg yella wurmir ussid s tussda ɣef tergalt
- (2) n tefyar ideg yella wurmir ussid s tmerna n teɣri
- (2) n tefyar ideg urmir ussid ur yebni ara ɣef wurmir aḥerfi
4- Smed ilem:
- 223 -
18 Tazwert :
Imal Tikwal, urmir ussid, trennu s dat-s tzelɣa n wurmir “ad”, tettarra-t d imal
ɣezzifen ɣezzifen.
Ɣer
1- Yeqqar Lewnis Ayt Mengellat:
“Tamurt teḥkem s lḥeqq
tefka-d yiwen d mmi-tneɣ
fell-as akk i nwufeq
ad yettsewwiq fell-aneɣ”
2- Yeqqar Sliman єazem:
“ A wi t-id-yerran d abhim
Ad as-sserwiɣ alim
Bac ad ttεebbiɣ fell-as”.
3- Yeqqar Si Muḥend u Mḥend:
“Iggul wul-iw ur yenṭiq
ɣer win ur neḥdiq
nekk ɣur-i yif-it fiḥel
ad ihedder ad yettxerriq
s yiles yettfeqfiq
deg ufus n sidi-s yewḥel
wi yebɣan ad ijerreb arfiq
yawi-t ɣer ddiq
ɣer din i yettban lefḥel”
Lmed
Err lwelha-k ɣer unamek n yimyagen “ad yettsewwiq, ad ttεebbiɣ”. Mmalen tigawt ara yeḍrun deg yimal, maca
ɣezzifet. Nessawal-as “imal ɣezzifen”
Imal ɣezzifen, ad t-twaliḍ di temsirin i d-iteddun s talɣa:
Ad + amalal (aɣ, ili) deg wurmir + urmir ussid
Err tura lwelha-k ɣer yimyagen “ad ihedder, ad ittxerriq” deg umedya w3. Wigi, anameknsen yemgarad acemma ɣef
yimezwura, mmalen “amata (tannumi)”
Ihi : - ad + urmir ussid = imal ɣezzifen.
- ad + urmir ussid = amata (tannumi).
Cfu
Urmir ussid, tezmer ad ternu s dat-s tzelɣa n wurmir “ad”, tettarra-t d imal ɣezzifen neɣ amata.
Ihi: ad +urmir ussid= imal ɣezzifen/ amata
Ssefru
1 - Efk-d (2) n tefyar ideg urmir ussid s tzelɣa “ad” yemmal imal ɣezzifen.
2 - Efk-d (2) n tefyar ideg urmir ussid s tzelɣa “ad” yemmal amata.
- 224 -
19 Tazwert :
Ussid Twalaḍ di temsirt iεeddan imal ɣezzifen. Tura, ad twaliḍ aferdis nniḍen i
amiran nrennu s dat wurmir ussid: d amalal “la”. Yettarra-t d ussid amiran.
Ɣer
Lmed
Err lwelha-k ɣer yimyagen “la yeṭṭafar, la ttakken, la ẓẓadent”. Mmalen tigawt iḍerrun deg yimir deg ttmeslayen.
Nessawal-as “ussid amiran”.
Urmir ussid, trennu s dat-s tzelɣa “ar”, temmal tigawt ɣezzifen. Maca di teqbaylit, talɣiwin: la/ a/ ar + urmir ussid, ur
ṭṭuqqtent ara.
Deg umeslay nneɣ, tazelɣa “la” nessusruy-itt “a”,akka :
Deg wadeg n tenfalit : Neqqar kan:
- la yeṭṭafar - a yeṭṭafar
- la d-ttakken - a d-ttakken
- la ẓẓadent - a ẓẓadent
- la itett - a itett
- la nettruḥu - a nettruḥu....
Cfu
Ssefru
- 225 -
20 Tazwert :
Talɣa Di temsirin iεeddan, twalaḍ akk timeẓra ifettin. Uqbel ad nuɣal ɣer talɣa
tumyigt ur nfetti, ad twaliḍ tura tuddsa n Umyag yeftin d yiḥricen i t-iεemren.
Ayen iwumi nessawal: “ talɣa tumyigt”.
Ɣer
1- Ččiɣ iḥder uwackan, d iɣil-iw i iyi-t-id-yefkan.
2- Σni teččiḍ deg uɣenja?
3- Yečča ayla-s d azegza.
4- Tečča abrid s wallen.
5- Nečča abelluḍ, neḥmed Rebbi.
6- Teččam lɣella, teglam ula s zerriεa.
7- Ččan imensi, ǧǧan-aɣ-d tarda n leḥwal.
Lmed
Deg yimedyaten-agi, amyag “ečč” yefti deg yizri almend n kra n wudmawen.
Am wakken ara twaliḍ di temsirin n umawal, yezmer umyag ad yesεu izelman : asswaɣ, attwaɣ d umyaɣ. Taseftit nsen
am tin n umyag amezwaru .
Am wakken twalaḍ di temsirin iεeddan, udem, tawsit, d umḍan ideg yefti umyag, yemmal-iten umatar udmawan. I
ma nekkes amatar udmawan i umyag “ečč” deg yimedyaten-agi, d acu ara d-yeqqimen?
- Ad d-teqqim yiwet n talɣa, i yettbeddilen deg-s ala tiɣri “i / a” yemmalen timeẓri; nessawal-as “afeggag”
Amedya:
“čči… ɣ , t … čči … ḍ , y…čča , t …čča......
Talɣa tumyigt
Am wakka tettwaliḍ deg yimyagen-agi, afeggag s timmad-is deg-s targalt neɣ tirgalin d teɣri. Targalt / tirgalin d
aẓar iɣef yebna umyag; ma d tiɣri, nessawal-as “amseɣru”.
Afeggag
Aẓar Amseɣru
- 226 -
Cfu
Di tmaziɣt, amyag ifetti almend n wudem, tawsit d umḍan. Am wakken daɣen i ifetti almend n tmeẓri.
Talɣa tumyigt, tezmer ad tettwagzem akka :
- talɣa tumyigt = afeggag + imataren udmawanen
- afeggag = aẓar + amseɣru.
Aẓar : d targalt / tirgalin iɣef yebna umyag.
Amseɣru : d tiɣri / tiɣra i yemmalen timeẓri ideg yefti umyag.
Amedya:
T čč a m
amatar aẓar amseɣru amatar udmawan
udmawan
afeggag
Ssefru
- 227 -
21 Tazwert :
Amaɣun Di temsirin iεeddan, twalaḍ akk talɣiwin ifettin (anaḍ, izri ilaw, izri
1- n yizri ilaw ibaw, urmir, urmir ussid) .Tura, ad twaliḍ yiwet n talɣa ur nfetti ara
almend n wudem, tawsit d umḍan; nessawal-as “amaɣun” Amaɣun ɣur-s
aṭas n talɣiwin, ha-tt-a-n ɣur-k tmezwarut.
Ɣer
Yeqqar Lunis n At Mengellat:
“ Azaglu yerẓen
Nettraǧu ad ak-εiwden wayeḍ
Kul azaglu yekksen
Gma-s ad k-id-yessiweḍ
Kul afus k-iwten
Mi ak-yeslef ad as-teḍseḍ
A win yettwarzen
Lmed
Deg wafir w7, amyag “yettwarzen” d attwaɣ: d yiwen ger yizelman n umyag. Ihi, amyag, ama d amezwaru ama d
azellum, ɣur-s talɣa n umaɣun.
Amatar n umaɣun : “y/i” d azwir, “n” d adfir, maca d arudmawan.
Deg unamek, amaɣun yettili di tefyirt tamassaɣt.
Cfu
Amaɣun, d amyag armeskil : ur ifetti ara almend n wudem, tawsit, d umḍan. Ɣur-s aṭas n
talɣiwin :
1- Amaɣun n yizri ilaw : talɣa-s :
Udem w3 amalay asuf deg yizri ilaw + n
Amedya : icudd + n = icudden
Ssefru
- 228 -
22 Tazwert :
Amaɣun Di temsirt iεeddan, twalaḍ yiwet ger talɣiwin n umaɣun, tuṣek ɣef yizri
2- n yizri ibaw ilaw. Tura, ad twaliḍ talɣa nniḍen, tuṣek ɣef yizri ibaw. Nessawal-as:
“amaɣun n yizri ibaw”.
Ɣer
Lmed
Err lwelha-k ɣer yimyagen: ur nesεi,ur neqbiḥ,ur nessin,ur nuzzil,ur nečč[Link] i twalaḍ?
-Ur fettin ara almend n wudem,tawsit d umḍan:
Win ur nesεi
Tin ur nesεi
Wid ur nesεi
Tid ur nesεi…
Di talɣa,uṣken yimyagen-agi ɣef ufeggag n yizri ibaw iwumi nerna “n” di tazwara.Ɣef wayagi i nessawal i talɣa-agi
n umyag” amaɣun n yizri ibaw”
Amatar udmawan n umaɣun ibaw d « n » di tazwara,maca d arudmawan.
Deg unamek,amaɣun yettili di tefyirt tamassaɣt.
Cfu
Ssefru
- 229 -
23 Tazwert :
Amaɣun Di temsirt iεeddan, twalaḍ yiwet ger talɣiwin n umaɣun, tuṣek ɣef yizri
2- n wurmir ibaw. Tura, ad twaliḍ talɣa nniḍen, tuṣek ɣef wurmir. Nessawal-as:
“amaɣun n wurmir”.
Ɣer
1-Yeqqar Lewnis ayt Mengellat:
“Mlet-aɣ a widen yessnen
Ma ilaq ad nebnu ɣef rrmel
Tameslayt deg yilsawen
Ma ilaq ad tt-neǧǧ ad aɣ-terwel
Ad d-yaf win ara d-ilalen
Ṣṣeḥ i wakken ad ikemmel
Mačči d nekkni ara tt-ifakken
Acḥal yettḍul lebni n laṣel”
Lmed
Cfu
Ssefru
- 230 -
24 Tazwert :
Amaɣun Di temsirt iεeddan, twalaḍ kradet (3) n talɣiwin n umaɣun, uṣkent ɣef
2- n wurmir yizri ilaw, izri ibaw d wurmir. Tura, ad twaliḍ yiwet n talɣa nniḍen,
ussid ilaw tuṣek ɣef wurmir ussid. Nessawal-as : “amaɣun n wurmir ussid”.
Ɣer
1-Yeqqar Ccix Muḥend u Lḥusin:
“Win yettaggaden yiwen
Ur yettaggad ula yiwen
Ama deg ukessar ama deg usawen
S anda yerra ad t-iεiwen
Ma d win yefkan rray i Yigawawen
Ɣer s dat ad as-gen imeẓẓuɣen
Ɣer deffir ad as-gen acciwen”.
Lmed
Amatar n umaɣun n wurmir ussid ilaw : « y/i » d azwir, « n » d adfir, maca d arudmawan.
Cfu
Amaɣun , d amyag armeskil : ur ifetti ara almend n wudem, tawsit d umḍan. Ɣur-s aṭas n talɣiwin :
4-amaɣun n wurmir ussid ilaw: talɣa-s :
[Link]. deg wurmir ussid ilaw+n
Amedya : Win yekkaten deg yiman-is, am win itetten aksum-is.
-yekkat + n =yekkaten
- itett + n = itetten.
Ssefru
- 231 -
25 Tazwert :
Amaɣun Di temsirt iεeddan, twalaḍ ukkuẓet(4)n talɣiwin n umaɣun, uṣkent ɣef
2- n wurmir yizri ilaw, izri ibaw, urmir aḥerfi d wurmir ussid ilaw Tura, ad twaliḍ
ussid “ibaw” yiwet n talɣa nniḍen, tuṣek ɣef wurmir ussid « ibaw ». Nessawal-as:
“amaɣun n wurmir ussid ibaw”.
Ɣer
Lmed
Cfu
Amaɣun , d amyag armeskil : ur ifetti ara almend n wudem, tawsit d umḍan. Ɣur-s aṭas n talɣiwin :
5-amaɣun n wurmir ussid ibaw: talɣa-s : n + afeggag n wurmir ussid
Amedya : ur +n + kkat = ur nekkat
Ssefru
1- Sseqdec amaɣun n wurmir ussid ibaw di (5) n tefyar s ɣur-k.
2- Af-d amaɣun n wurmir ussid ibaw n yimyagen i d-iteddun:
iferrun –- itettun –- iceffun –- igezzmen –- iceṭṭḥen –- yesbedday –- yettakken -– yettemcewwalen
yettaḍsan -– yesseqraḥen – -– yesseqraḥen –- yessefraḥen - ileḥḥun –- iḥekkun –- itetten – ikessen –- yessazalen –-
ineqqen –- yettawin -– iteddun.
- 232 -
26 Tazwert :
Ɣer
1- Yaqqar Maεtub Lwennas:
“ Taduṭ mellulen
Lemmer d izmawen
Mačči d ulli i tt-yesburren
Qlil wi ara yelsen abernus”
2- Ttuba n temẓi
Tɣaḍ-iyi ttuba n temẓi
Ur zmireɣ a medden ad tt-refdeɣ
Ma refdeɣ-tt d ajgu ẓẓayen
Ma ǧǧiɣ-tt d ddnub fell-i
3- Ay igenni zegzawen
ARebbi ɣit-d ibawen
Ay igenni bu yitran
A Rebbi ɣit-d igran
4- Ccɣel ur nfessus, nsebdad-as tiwizi.
Lmed
Err lwelha-k ɣer yimyagen “mellulen, ẓẓayen, zegzawen, deg umedya 1u, w2, d w3.
- ur fettin ara almend n wudem, tawsit d umḍan.
- d imyagen n tɣara “imlul, aẓay, zegzew”
- bnan akk ɣef ufeggag n yizri ilaw “mellul, ẓẓay, zegzaw” iwimi nerna “n” di taggara. Nessawal i talɣa-agi n
umaɣun “amaɣun n yizri ilaw”. Talɣa-s :
Afeggag n yizri + n
Deg umedya w4, amyag “ur nfessus” yebna ɣef ufeggag n yizri “fessus” iwimi nerna “n” di tazwara. Nessawal i talɣa-
agi n umaɣun “amaɣun n yizri ibaw”. Talɣa-s :
n + afaggag n yizri
Amaɣun n umyag n tɣara ɣur-s talɣa n wurmir. Tebna ɣef wudem w3 amalay asuf deg wurmir iwimi nerna “n” di
taggara.
Amedya:
ara yimlulun, ara yaẓayen, ara izegzwen, ara yifsusen....
Amɣun n umyag n tɣara ɣur-s talɣa n wurmir ussid. Tebna ɣef wudem w3 amalay asuf deg wurmir ussid iwimi nerna
“n” di taggara.
Amedya:
Yettimlul + n = yettimlulen
Yettaẓay + n = yettaẓayen
Yettzegziw + n = yettzegziwen
Yettifsus + n = yettifsusen
Amaɣun n umyag n tɣara ɣur-s talaɣa n wurmir ussid ibaw, tebna ɣef ufeggag n wurmir ussid iwimi nerna “n” di
tazwara.
Amedya:
Ur + n + ttimlul = ur nettimlul
Ur + n + ttaẓay = ur nettaẓay
Ur + n + ttzegziw = ur nettzegziw
Ur + n + ttifsus = ur nettifsus....
- 233 -
Cfu
Ssefru
1- Fru-d amaɣun n umyag amagnu d win n umyag n tɣara di tefyar i d-iteddun, teččareḍ tafelwit-agi:
- 234 -
- Ur ttεanad win k-yifen, ad k-yessens deg yiɣilifen.
- Am win yeččan, am win iεekkan, yiwen ubrid i ten-yefkan.
- Win yeṭṭalaben zzayed, yettaf nnaqes.
Imsewwqen
A win yettweḥḥiden axellaq
Iweḥḥed-it deg yimsewwqen
Albaεḍ yerkeb taserdunt
Mi yerna llebsa xfifen
Albaεḍ yusa-d d aεari
Yerna imeṭṭulba ad t-ḥerṣen.
- 235 -
27 Tazwert :
Akud Di temsirin iεeddan, twalaḍ akk timeẓra n umyag: tid ifettin d tid ur
nfetti. Di tmaziɣt, yezmer umyag ad yefti di kra n tmeẓri, maca nekkni
ad negzi deg-s ayen nniḍen. D ayen akken i nefhem iwumi nessawal:
“Akud”.
Ɣer
(I)
1- Deg usaru “tawrirt yettwattun”, teqqar Σezzi i Meqqran: “Ma tuɣaleḍ-d, sserɣ tabrat-agi, tettuḍ ayen iεeddan”.
2- Ilindi, yusa-d ɣur-i umeddakkel-iw akken ad iyi-iẓer.
(II)
1- Ayen txedmeḍ, ad t-tafeḍ.
2- Win ɣef tewwa timmist-iw, yesderɣel-iyi tiṭ-iw.
3- Muḥend yettaɣ yeznuzu, yesseḥfaḍ ttjara i wiyaḍ.
(III)
1- Zik, wa ihedder-itt i wayeḍ; ass-a di lkaɣeḍ, ad tt-id-afen yineggura.
2- Ass-agi lliɣ, azekka wissen.
(IV)
1- Yella igen, mi yeffeɣ baba-s seg uxxam.
2- Tuɣ tekfa temlilit, mi wwḍeɣ s axxam.
(V)
1- Tuɣ yettaru mi kecmeɣ ɣur-s
2- Yella itett imensi, mi as-ssawleɣ
(VI )
1- Attaɣ tekfa temlilit, mi ara tawḍem
2- Ad yili yefra ssuq, mi ara tawḍem
(VII)
1- Attaɣ yeqqar, akka ar imir-n.
2- Ad yili yeqqar di tesnawit.
Lmed
Di tazwara, ur tettu ara belli di tmaziɣt, d anamek n tefyirt i yemmalen imir n tigawt.
Err tura lwelha-k ɣer yimyagen n taggayt 1ut (I).
Deg umedya 1u, amyag “tuɣaleḍ” d izri. Maca, deg unamek n tefyirt, tigawt urεad teḍri. Ayen akka i nefhem deg
unamek n tefyirt, nessawal-as “akud”.
Deg umedya w2, amyag “ad iẓer” d urmir s tzelɣa “ad”. Yemmal ayen ur neḍri. Maca deg unamek n tefyirt, ad
nefhem d akken tigawt teḍra ilindi. Ayen akka i nefhem deg unamek n tefyirt, nessawal-as “akud”.
Err lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt t2 (II):
Deg yimedyaten-agi, d timeẓri ara yettwafehmen d akud:
Deg umedya 1u, amyag “ad tafeḍ” d imal.
Deg umedya w2, imyagen “tewwa, yesderɣel” d izri ilaw.
Deg umedya w3, imyagen “yettaɣ, yeznuzu, yesseḥfaḍ”d urmi ussid. Deg yimedyaten-agi akk, d timeẓri i d-neɣra d
akud.
Err lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt t3 (III):
Deg yimedyaten-agi, i yemmalen akud d imerna n wakud “zik, ass-a, azekka”
Err lwelha-k ɣer yimedyaden n taggayt t4 (Iḍ), t5(ḍ) t6 (ḍI), t7 (ḍII)
Deg yimedyaten-agi, kecmen-d yimalalen “aɣ”, “ili”, akka:
Amalal “tuɣ” = udem w3 unti asuf + izri.
Amalal “attaɣ” = ad + taɣ = ad + udem w3 unti asuf.
- 236 -
Amalal “ili” d lebda yefti (yella, ad yili), ma d amalal “aɣ” d uffir (neqqar kan: tuɣ, attaɣ)
Deg yimedyaten n taggayt t4, amalal “tuɣ” + izri / amalal “ yella” + izri = izri yezwaren.
z
Yella / tuɣ igen yeffeɣ imir-a
Deg yimedyaten n taggayt t5, amalal “tuɣ” / “yella” + urmir ussid = izri ɣezzifen.
Tuɣ / yella yettaru kecmeɣ imir-a
Deg yimedyaten n taggayt t6, amalal “attaɣ” / “ ad yili” + izri = imal yezwaren.
z
Imir-a attaɣ / ad yili tefra ara tawḍem
Deg yimedyaten n taggayt t7, amalal “attaɣ” / “ad yili” + urmir ussid = imal ɣezzifen.
z
Imir-a attaɣ / ad yili yeqqar
Cfu
- 237 -
28 Tazwert :
Asemsel n Di temsirin iεeddan, twalaḍ akk timeẓra n umyag: tid ifettin d tid ur
yimyagen nfetti. Tura , ad twaliḍ amek i d-yettili usesmel n yimyagen di tmaziɣt.
A- Amyag n Ad nezwir s umyag n tigawt. Ad ak-d-sumreɣ di temsirt-agi snat n
tigawt (1) tmuɣliwin n usesmel n yimyagen. Tagi , d tamuɣli tamezwarut.
Ɣer
(I)
1- Yekcem wuccen taqeḍεit.
2- I temẓin yekrez uzger, amek armi tent-yeεlef uɣyul.
3- Ttu lhemm, ad k-yettu.
4- Azekka ad yif iḍelli.
(II)
1- Yufeg leεqel-iw ɣur-s.
2- Yella yiwen yemmut yedder, yella wayeḍ yedder yemmut.
3- Yefka Rebbi irden i yir tuɣmas.
4- Ayen yura di twenza-w, ad iεeddi.
Lmed
Deg yimedyaten n taggayt tamezwarut, imyagen “yekcem, yekrez, yeεlef”, ftin deg yizri. Imyagen “ad yettu, ad yif”
ftin deg wurmir. Ma nerra-d imyagen imezwura seg yizri ɣer wurmir, ad uɣalen:
Izri Urmir
- yekcem ad yekcem
- yekrez ad yekrez
- yeεlef ad teεlef
Acu twalaḍ?
-Talɣa n yizri tegda tin n wurmir.
Ma nerra-d imyagen yeftin deg wurmir ɣer yizri, ad uɣalen:
Urmir Izri
- ad yettu yettu
- ad yif yif
Acu tawalaḍ?
-Talɣa n wurmir tegda tin n yizri.
D imyagen-agi iwimi yessawal Kamal n At Zerrad “verbes réguliers”6.
Deg yimedyaten n taggayt tis snat, imyagen “yufa, yedder, yefka, yura” ftin deg yizri. Ma nerra-ten-id ɣer wurmir, ad
uɣalen:
Izri Urmir
- y ufeg y afeg
- y dder y idir
- y fka(i) y efk
- y ura(i) y aru
Acu twalaḍ ?
Deg yimedyaten-agi, talɣa n yizri temgirred ɣef tin n wurmir.
D imyagen-agi iwimi yessawal Kamel n At Zerrad “verbes irréguliers”7
6
Manuel de conjugaison kabyle, Kamal Nait-Zerrad, isebtaren : 59-60-61-62.
7 Idem
- 238 -
Uɣal ɣer yimyagen n talɣa tamezwarut:
Asesmel n yimyagen-agi yettili-d almend n umḍan n tergalin d umkan i ṭṭfen teɣra. Nezmer ad ten-nebḍu ɣef snat n
taggayin:
- 239 -
9 / i / ( i ) di taggara li / li / la...
a
10/ ( a / w) di tazwara: awi / wwi. Aweḍ / wweḍ....
11/ ( i / u ) di tlemmast : bibb / bubb....
12 / ( e / u ) di tlemmast : mmet / mmut....
2- Snat n temlellay:
Cfu
- 240 -
Ssefru
Ger, ffer, kkes, kker, mmeɣ, sken, llexs, nṭerr, welleh, nnezgem, ɣli, ffi, ssedwiwes,, bbernenni, ddez, msel, urar, mlelli,
ɣil, qqim, lmed, if, ru, ttu, nuj, nnum, budd, zmumeg, muqel, afeg aweḍ, myaweḍ, ali, awi, myawi, azzel, aɣ, aggad,
myaggad, andi, all, ḥader, mmager, ddari, lal, nnam, ggal, mil, qis, sgill, mlil, friwes, ssigell, cqirrew, ssikesser, rgigi,
ẓẓemlil, ssenkikez, ggri, lhi, sneɣni, wali, glawi, uẓum, nzu, seddu, snum, unẓu, ḥulfu, bibb, ḥess, ekk, myekk, mmet,
sew, efk, ɣeẓẓ, eg, ndu, uεu, sεu, li, ɣni, iksin, inẓi, cihwi, mcihwi, idir, issin, ikkil, ini, myini, ttihi, af, myaf, ttuzenz,
nnubget, uqem, kkaw, qadd, mqass, sawem, ttwarez, ttwabder, mmeslay, fukk, nnefsusi, jab, aru, myaru, rǧu, ggaǧi,
laεi, sami, agem, aker, aǧew, alem, ales, amen, ames, anef, arez, asem, ayes, agi, ali, ffad, llaẓ, qqar, ẓẓal, rafeq, kacef,
fares, janeb, ɣafer, naseb, ḍil, ɣit, sit, mmir, niwel, ɣiwel, slil, siwel, grireb, qlileḥ, slilew, ɣunfu, usu, ulwu, bbuḥru,
mdu, ḥulfu, ucuf, rebbi, berri, henni, semmi, ḍerri, ɣer, ečč, eǧǧ, egg, eww, err, ẓer, enɣ, erẓ, els, ezḍ, ers, ezg, del, ddu,
ssu, ẓẓu, zzu, rnu, dlu, glu, fru, gmu, fsu, argu, adu, iccig, ifif, inig, ifrir, ijjiq, iẓẓif, irid, inṭiḥ, agar, ḥaz, nadi,ḥami,
ggani, izmir, ili, as, aẓ.
Eǧǧ, eww, err, ẓer, enɣ, enz, erɣ, erẓ, els,efk , ezḍ, ers, ezg, del, ɣeẓẓ, sew, henni, semmi, ḍerri, wali, uεu,mdu, sεu,
ḥulfu, cir, ḍil, ɣit, sit, slil, sgil, ɣiwel, ḥiwel, siwel, qlileḥ, ḥriret, slilew, friwes, janeb,ɣafer, naseb, nnal, qqar, ẓẓal,
agem, aker, aǧew, alem, ales, amen, ames, anef, asem, ayes, agi, aki, ali, aɣ, azzel.
u (i) di (a-u/ (u-a) (i-i) / (u-a) (a-i) / (u-a) (i-i) / (ø-ø) (a-ø)
a / (u- i )
taggara a
Aẓ, issin, ggammi, ḥami, ifrir, iɣwis, ijjiq, iẓẓif, irid, inṭiḥ, adu, bnu, cnu, cfu, dlu, fru, dmu, ḍlu, fsu, glu, knu.
- 241 -
29 Tazwert :
Ɣer
(I)
1- Efk-as i umeɣbun turin, ur yessin tifessugin.
2- Ddu d umcum, ad taɣeḍ di ccum-is.
3- Sidna Yub:
Teḍra yid-k ay ul-iw am Sidna Yub ɣef ḥkan : mi d-teɣli deg-s twekka, yini-as : ečč deg-i ḥelleɣ-am! Mi am-yefka Llah
aksum-iw, d acu n lḥir deg-m yellan.
(II)
1- Xḍeb yemma-s, taɣeḍ yelli-s.
2- Xdem lxir, ttu-t.
3- Nṭeq a bab n wawal. Yenna-as : yezwar-iyi bab n wakal.
Ihi nṭeq a bab n wakal. Yenna-as : yurez-iyi bab n wawal.
(III)
1- Yeggul ɣef uksum, yemceḥ lmerqa.
2- Ma yif-ik gma-k leɣrus, rebbi-d amgud i ttelqim.
3- Bbi neɣ ɣebbi.
4- Ma tekrez idurar, ur tεedda ara.
(Iḍ)
1- Yettwabder yas-d.
2- Ssiweḍ akeddab ar tabburt.
3- Ttu lhemm ad k-yettu.
4- Ssired d akli, qqim d akli.
Lmed
Di tazwara, err lwelha-k ɣer umgirred i d-yettilin deg ususru n kra n yimyagen seg tama ɣer tayeḍ. Ayagi yezmer ad
aɣ-d-yezg d ugur deg usesmel n yimyagen s wudem-agi amaynut.
Err tura lwelha-k ɣer yimyagen “efk, issin, ddu, ḥku, ini, ečč, ili” deg yimedyaten n taggayt tamezwarut. Ssefti-ten
deg wudem i ak-yehwan almend n tmeẓra tigejdanin n umyag : izri ilaw, izri ibaw, urmir aḥerfi, urmir ussid.
- Acu twalaḍ?
- Walaɣ snat n timawin:
1- Imyagen-agi, ɣur-sen (4) talɣiwin mgaradent:
- izri ilaw
- izri ibaw
- 242 -
- urmir aḥerfi
- urmir ussid
2- Kra seg yimyagen-agi, ɣur-sen talɣa n wurmir ussid temgarad maḍi ɣef tin n yizri ilaw, n yizri ibaw d tin n wurmir.
Ha-tt-a-n ihi taggayt tamezwarut n yimyagen, wid yesεan (4) talɣiwin mgaradent:
izri ilaw ≠ izri ibaw ≠ urmir aḥerfi ≠ urmir ussid
Err lwelha-k ɣer yimyagen “xḍeb, xdem, nṭeq” deg yimedyaten n taggayt tis snat. Ssefti-ten deg wudem i ak-yehwan
almend n (4) tmeẓra tigejdanin n umyag.
-Acu twalaḍ?
-Imyagen-agi, ɣur-sen talɣa n yizri ilaw d tin n wurmir aḥerfi kifkif-itent.
Ha-tt-a-n ihi taggayt tis snat n yimyagen : d wid yesεan (3) talɣiwin mgaradent:
izri ilaw = urmir aḥerfi ≠ izri ibaw ≠ urmir ussid
Err lwelha-k ɣer yimyagen “ ggal, rebbi, ɣebbi, εeddi” deg yimedyaten n taggayt tis tlata. Ssefti-ten deg wudem i ak-
yehwan almend n (4) tmeẓra
tigejdanin n umyag.
-Acu twalaḍ?
-Imyagen-agi ɣur-sen talɣa n yizri ilaw d talɣa n yizri ibaw kifkif-itent.
Ha-tt-a-n ihi taggayt tis (4) n yimyagen : d wid yesεan (3) talɣiwin mgaradent :
izri ilaw = izri ibaw ≠ urmir aḥerfi ≠ urmir ussid
Err tura lwelha-k ɣer yimyagen “ yettwabder, ssiweḍ, ttu, ssired, qqim” deg yimedyaten n taggayt taneggarut. Ssefti-ten
deg wudem i ak-yehwan almend n tmeẓra tigejdanin n umyag.
-Acu walaḍ?
-Imyagen-agi, ɣur-sen talɣa n yizri ilaw, tin n yizri ibaw d tin n wurmir aḥerfi kifkif-itent.
Ha-tt-a-n ihi taggayt tis rebεa n yimyagen : d wid yesεan snat n talɣiwin mgaradent :
izri ilaw = izri ibaw = urmir aḥerfi ≠ urmir ussid
Uɣal tura ɣer yimyagen-nni yettawin uṭṭun (1) deg yimedyaten n taggayt tamezwarut : efk, ini, ečč.
Imyagen-agi, ɣur-sen talɣa n wurmir ussid temgarad deg-uẓar ɣef tin n tmeẓra-nniḍen :
- yefka / ur yefki / ad yefk yettakk
- yenna / ur yenni / ad yini yeqqar
- yečča / ur yečči / ad yečč itett…
Ihi, nezmer ad nebḍu imyagen ɣef snat n taggayin tigejdanin :
n Wid yesεan talɣa n yizri ilaw, n yizri ibaw, n wurmir d tin n wurmir ussid kkant-d seg yiwen uẓar; wid iwimi
nezmer ad nessiwel “ imyagen at talɣiwin yezdi uẓar”
- 243 -
Amedya
Imyagen at talɣiwin
yezdi
uẓar
Seg yiwen
uẓar
2-Wid yesεan talɣa n wurmir ussid tebded ɣef uẓar yemgaraden ɣef win n talɣiwin- nniḍen; wid iwimi nezmer ad
nsiwel:
“ imyagen at talɣiwin yemyagaraden deg uẓar”
Amedya:
Imyagen at talɣiwin
yemgaraden deg uẓar
- 244 -
Cfu
sefru
fsi, dri,ɣil, if, bedd, suḍ, ɣit, friwes, sawem, budd, ffi, lli, fru, rwu, rǧu, ekk, els, afeg, alem, aẓ, aweḍ, izmir, sel, ezḍ,
agi, inig, ḥaz, nnaɣ, ḍerri, argu, ɣunfu, ffad, seqqi, ɣeẓẓ, kker, llexs, lmed, zdew, msel, zḍem, skef, mdel, nqec, mger.
8
Imyagen-agi ur ṭṭuqqten ara di tutlayt-nneɣ.
- 245 -
30 Tazwert :
Amyag : aru
timeẓri anaḍ Anaḍ ussid Urmir Urmir ussid Izri ilaw Izri ibaw
udem
1 SF. Aruɣ Ttaruɣ Uriɣ Ur uriɣ
2 SF Taruḍ Tettaruḍ Turiḍ Ur turiḍ
[Link] Aru Ttaru Yaru Yettaru Yura Ur yuri
[Link] Taru Tettaru Tura Ur turi
- 246 -
31 Tazwert :
Amyag “Lmed”
Tim Anaḍ Anaḍ ussid Urmir Urmir ussid Izri ilaw Izri ibaw
aḥerfi
Ud
[Link] Lemdeɣ Lemmdeɣ Lemdeɣ Ur lmideɣ
2SF . Tlemdeḍ Tlemmdeḍ Tlemdeḍ Ur telmideḍ
[Link] Lmed Lemmed Yelmed Ilemmed Yelmed Ur yelmid
[Link] Telmed Tlemmed Telmed Ur telmid
ger, gen, kcem, krez, ffer, ffeɣ, kkes, kker, mmeɣ, sken, llexs, lmed, llem, mger, msel, zdem, zḍem, zdew, ddez, ddes, rwel, kref,
kres, fren, bren, qqers, rbeḥ, slex, sfeḍ, zlef, ḍreg, qqed, mdel, mḍel/nṭel, zmeḍ, crew, nqec, del, fres, frez, fṛez, ḍleb, ṭṭef, dder, zger,
ẓẓeg, nǧer, rḍel, ḍlem, rzef, rqem, skef, ẓleg, xser, xḍeb, ǧεel, jmeε, ddem, nṭeq, xdem, xdeε, zdeɣ, zεef, εqel, rdem, ṛdem, rmeg,
gmer, fser, ṭṭes, zder, zmeḍ, freg, eɣz, zweǧ, bder, bges, bhet, bbeɣ, brec, gzem, bred, breḍ, brek, brez, bṭel, bzer, bzeg, bεed, qreb,
cḍeḥ, cḍef, cceg, ččeḥ, cḥen, rgem, ṛgem, clex, clec, cleε, cmet, creḍ,creh, crek, crem, crew, cweḍ, cεef, cεel, dbeɣzdel, dreg, drem,
dres, ṭṭeḍ, ḍref, ffer, freg, frek, fser, ftel, fxes, ffeẓ, gdel, glez, gzer, hber, hder, hmej, ḥced, ḥmel, ḥmer, ḥmeẓ, ḥḥnet, ḥweṣ, jdeb, jfel,
jleq, jjem, kfel, kmen, kmes, kmez, knef, kreḍ, kreh, lleḍ, lqef, lles, smed, mred, mret, msed, msex, nbec, ncel, ncew, ndef, ndeh,
ndem, nder, ndeṛ, nneḍ, nfeḍ, nfeg, nfel, Ngef, nger, nher, nhet, njeε, nɣed ,nɣeḍ, nɣel, nqer, nteg, ntel, nṭeḍ, nṭeg, nṭeq, ɣḍel, ɣfel,
ɣmez, ɣḍes, qqes, qqed, qdec, qdef, qmec, sɣel, twel…
- 247 -
32 Tazwert :
Amyag : ali
Amaɣun
ussid ussid Izri Izri ibaw
Udem ilaw
- 248 -
33 Tazwert :
Amyag : zwi
Timeẓri Anaḍ Anaḍ ussid Urmir Urmir Izri ilaw Izri ibaw
ussid
Udem
ur nezwi
[Link] nezwi nzewwi nezwi ur
[Link] Zwit(m) zewwit(m) tezwim tzewwim tezwim tezwim
[Link] zwimt zewwimt tezwimt tzewwimt tezwimt ur
tezwimt
[Link] zwin zewwin zwin
[Link] zwint zewwint zwint ur zwin
ur zwint
- 249 -
34 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Di tazwara, ur tettu ara belli taseftit n umyag n tɣara tettemgirid seg tama ɣer tayeḍ :
Di kra n temnaḍin, amatar udmawan n umyag n tɣara yemgired ɣef win n umyag n tigawt
Di kra n temnaḍin- nniḍen, amatar udmawan n umyag n tɣara d win n umyag n tigawt kifkif-itent.
Di kra n temnaḍin Di kra n temnaḍin nniḍen
------------------------ɣ -----------------------ɣ
------------------------ḍ t -----------------------ḍ
------------------------- i -----------------------
------------------------t t -----------------------
------------------------it n -----------------------
------------------------// t -----------------------m
------------------------// t -----------------------mt
------------------------// ------------------------n
------------------------// ------------------------n
Amedya
Di kra n Di kra n temnaḍin
temnaḍin (1) nniḍen (2)
Meqqreɣ Meqqreɣ
Meqqreḍ Tmeqqreḍ
Meqqer Imeqqer
Meqqret Tmeqqer
Meqqrit Nmeqqer
Meqqrit Tmeqqrem
Meqqrit Tmeqqremt
Meqqrit Meqqren
Meqqrit Meqqrent
Am wakken tettwaliḍ:
Di tseftit tamezwarut:
- ulac amatar udmawan azwir
- udem wis 3 amalay asuf ur yesεi ara amatar udmawan
- deg usget, amatar udmawan “it” ur ifetti ara almend n wudem d tewsit.
- Di tseftit tis snat, amatar udmawan yegda win n umyag amagnu
- 250 -
Anwa ger sin-agi wudmawen n tseftit i yellan s waṭas?
Taswiεt-agi, ur nezmir ara ad d-nerr ɣef tuttra-agi, imi ur d-yelli ara unadi lqayen ɣef wayagi.
Err tura lwelḥa-k ɣer umyag “yerfufen” deg umedya 1u.
- d amyag n tɣara
- yefti deg yizri
- talɣa-s ur tettbeddil ara deg wurmir: yerfufen/ad yerfufen .
D imyagen yecban wigi iwimi yeqqar Kamal n At Zerred “les verbes réguliers”9
Err lwelha-k ɣer yimyagen n tɣara: “yuzur,yirqiq,yilqiq”deg umedya w2:
-ftin deg wurmir.
-talɣa nsen tettbeddil deg yizri:
yuzur/zur,
yirqiq/rqiq,
yilqiq/leqqaq.
Err lwelha-k ɣer yimyagen n tɣara “meqqrit, meẓẓiyit, berriket, ẓidet, semmḍit” deg yimedyaten w3, w4 d w5.
-ftin deg yizri.
-talɣa nsen tettbeddil deg wurmir:
meqqrit/imɣuren
meẓẓiyit/ nimẓi
berriket/ tibrik,
ẓidet/tiẓid.
D imyagen yecban wigi iwimi yessawal Kamal n At Zerred “les verbes irréguliers”10
Kkes-d imyagen n tɣara seg yimedyaten-agi:
1- Lebɣi nneɣ meqqer, ul nneɣ meẓẓi.
2- Taqbaylit acḥal tecbeḥ, mi ara ternu ccac d uxelxal.
-h a-ten-a yimyagen n tɣara:
- amedya 1u: meqqer, meẓẓi
- amedya w2: tecbeḥ
Ssefti-d imyagen “meẓẓi –-tecbeḥ” deg yizri, tgeḍ aserwes gar-asen
Amyag Amyag “
“imẓi(y)” cbeḥ / icbiḥ”
Meẓẓiyeɣ Cebḥeɣ
Meẓẓiyeḍ Tcebḥeḍ
Meẓẓi Yecbeḥ
Meẓẓiyet Tecbeḥ
Meẓẓiyit Necbeḥ
Meẓẓiyit Tcebḥem
Meẓẓiyit Tcebḥemt
Meẓẓiyit Cebḥen
Meẓẓiyit Cebḥent
Di temnaḍin ideg amyag n tɣara ɣur-s taseftit deg yizri, temgirred ɣef tin n umyag amagnu, llan kra n yimyagen n tɣara
mgirrden ɣef wiyaḍ: ibεid/bεed, icmit/cmet, icbiḥ/cbeḥ
Acuɣer?
-Acku yettili-d umyekcem di tseftit n sin yimyagen ɣur-sen yiwen unamek (cǧnfusiǧn de cǧnjugaisǧn).
Amedya
9
(1)Manuel de conjugaison kabyle, kamal Nait-Zerrad, sb.45,46.
Ihi, amenzay n usesmel n yimyagen n tɣara ur yemgirred ara d win n yimyagen imugna; maca deg yimyagen n tɣara, ur ṭṭuqten ara yimyagen at yiwet
n talɣa deg yizri d wurmir.
10 Idem
- 251 -
Cmet Icmit Etre dévalu, sans valeur, laide
ḍyeq Iḍyiq Etre étroit, être à l’étroit
ḥḥdeq Iḥdiq Etre poli, courtois
ḥḥlel Iḥlil Etre permis, licite
Mleḥ Imliḥ Etre beau, être salé
Ntell Intill Etre dissimulé, caché, abrité
Qreb Iqrib Etre proche
Qseḥ Iqsiḥ Etre dur, rude, être fort, violent
Qεed Iqεid Etre stable, équilibré
Rxes Irxis Etre à bon marché, être de vil prix
Shel Ishil Etre facile, aisé
Wseε Iwsiε Etre vaste, large
Wεer Iwεir Etre difficile, dur, pénible,
être difficile de caractẒre
Ɣer yimyagen-agi, nezmer ad d-nernu imyagen: ḥḍem/iḥḍim, ḥrec/iḥric, kyes/ikyis, qbeḥ/iqbiḥ, zleg/izlig, ẓwer/iẓwir…
Err lwelha-k:
Kra n yimyagen n tɣara, ɣur-sen taseftit deg yizri am tin n umyag n tigawt., muqel: (amyag ustay: ḥtre criblẓ, passẓ au
tamis)
Ustayeɣ
Tustayeḍ
Yustay
Tustay
Nustay
Tustayem
Tustayemt
Ustayen
Ustayent
- 252 -
D imexḍa kan, gar-asen :
Amyag Anamek-is s tefransist
Ustay Etre criblé, passer au tamis
Usay Etre sarclé
Alway Pencher sur son pédoncule (figue qui murit – se
détendre)
Iqrib Etre proche
Ulwu… Etre lâche, détendu, être indisposé,
3) Wid deg yella umyekcem di tseftit n sin yimyagen ɣur-sen yiwen unamek wigi daɣen d imexḍa. Nefka-d yakan kra
deg-sen.
Amedya : “shel / ishil” (être facile, aisé)…
Neqqar : Neqqar
daɣen:
Sehleɣ Sehleɣ
Sehleḍ Tsehleḍ
Ishel Ishel
Sehlet Teshel
Sehlit Neshel
Sehlit Tsehlem
Sehlit Tsehlemt
Sehlit Sehlen
Sehlit Sehlent
4- Wid yellan d ireṭṭalen n taєrabt, fettin anagar deg yizri11 : wigi daɣen ggten di teqbaylit. Ha-ten-a kra deg-sen:
mebluε muhab meɣṣub mezrub
mebɣuḍ meḥbub meqbul meεdud
mubarek meḥdud meqsud meεdur
mebṭul meḥkum merḥum meεfun
mebxut meḥqur merxus meεlul
mebyun meḥrum merzuq meεzuz
mechur meḥzun meshul meεzul
mecɣul mejmul meslum mexzun
mecruḍ muǧaz mesṭur mezhur
mecruh mekruh mesrar
mecruk melzum mesxuḍ
mucaε muman mesεud
medlul memnuε mesdud
mednub menfuε meṣwub
mednus menkur metbut
meḍlum meɣbun meḍlub
meḍmun meɣcuc meṭluq
meḍεuf meɣdur meḍmu
mefruḍ meɣful mewzun
mefruz meɣrum muxaf
Amedya:
11
Ma teḥwaǧeḍ inumak nsen, uɣal ɣer umawal : "Taqbaylit-Tafransist », J. M. Dallet.
- 253 -
Amyag Asswaɣ n Anamek-is s tefransist
n tɣara umyag n tɣara
Ibnin ssibnen Donner du gout, de la saveur à
Ibrik ssebrek Noircir, faire noircir
ifsus ssifses alléger
ihriw ssihrew élargir
iḥliw ssiḥlew rendre doux
ilqiq ssilqeq rendre tendre, mou
ilwiɣ ssilweɣ rendre lisse
imlul ssimlel rendre blanc
imɣur ssimɣer grandir, faire grandir
imriɣ ssemreɣ/ssimreɣ salé exagérément, rendre détestable
imsus ssimses rendre fad, ne pas saler
imẓi ssemẓi rapetisser, diminuer, faire petit; étroit, éviter le
grand, le grandiose
iɣzif ssiɣzef/sseɣzef allonger, prolonger
Am yimyagen imugna, asesmel n yimyagen n tɣara, yewwi-d ad d-tili fell-as tezrawt lqayen; imi ar tura, timsal ur
frizent ara akken ilaq.
Cfu
Timawin :
Llan yimyagen n tɣara i yesεan taseftit temgired ɣef tin n umyag n tigawt, gar-asen :
- wid ifettin di akk timeẓra n umyag, yecban: imlul, izwiɣ, imɣur ilwiɣ, ihriw, iẓid, irẓig, aẓay, ifsus, imsus…
-wid ifettin anagar deg yizri: d ireṭṭalen n taεrabt, yecban: meḥqur, meḍlum, meεdur…
Tikwal yettili-d umyekcem di tseftit n sin yimyagen ɣur-sen yiwen unamek, yecban: cbeḥ, icbiḥ /ḥrec, iḥric / cmet,
icmit…
Ssefru
- alqay, ajfay, imlul, imsus, ismum, iɣzif, izɣil, iwsir, iqsiḥ, iqriḥ, imriɣ, iḥnin, ibnin, iẓid, ibrik, izdig, imẓi, iḥliw, izrir,
ilqiq, ilwiɣ, izwir, iwriɣ, imɣur
2- Efk-d (10) tefyar deg ara tasqedceḍ amyag n tɣara.
- 254 -
3- Efk-d asswaɣ n yimyagen n tɣara i d-iteddun:
iqḍiε, iqriḥ, iqsiḥ, irqiq, isdid, irxis, irẓig, isliw, ismiḍ, iwriɣ, iwsiε, iwzil, ixfif, iẓid, izdig
4- Efk-d (5)tefyar deg ara tesqedceḍ asswaɣ n umyag n tɣara
5- Eg-d tafelwit n tseftit :
5.1 n umyag n tɣara yesεan amatar deg yizri yemgarad ɣef win n umyag n tigawt.
5.2 n umyag n tɣara yesεan amatar deg yizri yegda win n umyag n tigawt.
5.3 n umyag n tɣara deg yella umyekcem ger tseftit-is d tin n umyag- nniḍen.
5.4 n umyag n tɣara areṭṭal n taεrabt, win ifettin anagar deg yizri...
- 255 -
Aseɣti n yiluɣma
Amqim ilelli
- 256 -
Anaḍ
2-
Amyag Taseftit deg unaḍ
ger tacciwin
Err rret/rrem
Kkes kkset/kksem
Ssired ssirdet/ssirdem
Gzem gezmet/gezmem
Ssers sserset/ssersem
Rnu rnut/rnum
Mḥeq meḥqet/meḥqem
Xleḍ xelḍet/xelḍem
Smir smiret/smirem
Eǧǧ ǧǧet/ǧǧem
3-
Udem amyag “lmed” amyag”ifsus”
[Link]. lmed ifsus
[Link]. lmed ifsus
[Link]. lemdet(m) ifsuset(m)
[Link]. lemdemt ifsusemt
4- Urmir aḥerfi/anaḍ:
Mi d-tewweḍ tefsut,ffeɣ s igeḍyen,awi-d talaɣ[Link] uxxam,fser-itt alamma [Link] leεḍil,zdi-d iceqfan,bri-ten d
afrur,rnu heggi-d isɣaren i wuɣ[Link] teqqur talaɣt-nni,xemmel i yifassen-im,slexs-itt,egg-itt d [Link],ɣumm-
itt,reffen-itt cwiṭ cwiṭ i waken ad as-tekkseḍ tafezza.
Di tazwara,bdu s lqiεan n tɣawsiwin i triḍ ad d-tmesleḍ,syin,messel cwiṭ cwiṭ alamma mmden.
Mi kkawen,mzi-ten s usemzi,rqem-iten s [Link]-ak lmeɣri,ires,usbu d tizzeft ma yehwa-ak.
Mi tekfiḍ,heggi uɣud:ssu isɣaren d ticicin,tserseḍ fell-asen ijeqdar i d-tmesleḍ.Ɣumm-iten s yisɣaren d kra n yiḥelyiwen
i wakken ur ɣemmen [Link] i tafrara,ssiɣ-asen [Link] yensa wuɣud,awi-ten s axxam.
Anaḍ ussid
1-
Amyag”aru” Amyag”imɣur”
Ttaru ttimɣur
Ttaru ttimɣur
Ttarut(m) ttimɣuret(m)
Ttarumt ttimɣuremt
- 257 -
2- Anaḍ ussid ibaw deg tefyar:
-Ur ttgalla ur ḥennet,deg waydeg akken ur tetḥeqqeḍ ara.
-Ur ttzuxxu s temẓi,imi d temɣer tella;ur ttzuxxu s yirgazen,imi d lmut tella;ur ttzuxxu s ttrika,imi d zzelṭ yella.
--Ur xeṭṭeb deg wass n tmeɣra,ur ttaɣ aɣyul di tefsut
-Ur ttamen ṣṣaba ar d terwet,imir-nni adder-d lɣella.
-Ur ttakk laman i teḍsa n wuglan.
-Laṣel-ik d amaziɣ,ur t-snuz ur t-rehhen.
-Ur ttεanad wi k-yifen,ad k-yessens deg yiɣilifen.
-Ur keccem ger uɣerbal d terbut.
-Ur ttheggi iwzan qbel ifrax.
3- Ay ameddakkel!
-Ttaɣ awal i lwaldin-ik.
-Ur xeṭṭu abrid n Rebbi.
-Ur ttasem seg win yesεan.
-Ur ttayes si teswiεt yelhan.
-Ur tettu aẓar-ik.
Timeẓra
1-Aneḍru Arneḍru
- yugar - xeddment
-ur yeqḍiε - la ttakken, la ẓẓadent
- irebbun.
2-Aneḍru Arneḍru
Izri ilaw / izri ibaw Urmir aḥerfi / urmir ussid
yekcem ur nexdim ad yaweḍ yeṭṭammaε
yeksa ur nesεi ad yas tettban
ṛwiɣ ur yewwiḍ ad addren ur ttnezzihen
yewwi ur yeḥric ikemmez
yeffer ur yeḍric ur itekkes
yewweḍ tettarew
tedder irewwel
nedda yettqellib
tenfeε ur nettaggad
tewseε yessaggad
tenqes
Yekkes
Izri ilaw
- 258 -
2- ad sseftiɣ imyagen deg yizri.
Els lmed ifsus12 imɣur13
lsiɣ lemdeɣ fessuseɣ meqqreɣ
telsiḍ tlemdeḍ fessuseḍ meqqreḍ
yelsa yelmed fessus meqqer
telsa telmed fessuset meqqret
nelsa nelmed fessusit meqqrit
telsam tlemdem // //
telsamt tlemdemt // //
lsan lemden // //
lsant lemdent // //
4- Deg yimedyaten-agi, timeẓri n yimyagen “yeǧǧuǧeg, Tuɣaleḍ” d izri. Maca, mmalen tigawt mazal teḍri. Ɣef
wayagi i d-nenna yakan : takti n wakud i t t-yemmalen d anamek n tefyirt, mačči d timeẓri s timmad-is.
Amatar udmawan
12
Di kra n temnaḍin n tmurt n Leqbayel(tid iqublen ilel agrakal,qqaren : -fessuseɣ,tfessuseḍ,ifessus,tfessus,nfessus,tfessusem,
fessusemt,fessusen,fessusent. -meqqreɣ,tmeqqreḍ,imeqqer,tmeqqer,nmeqqer,tmeqqrem, tmeqqremt,meqqren,meqqrent.
13
Idem
- 259 -
-ttraǧun w3 ML. SG.
-tessizwiɣ w3 NT. SF.
-yessiwriɣ w3 ML SF.
-ur yexliq w3 ML. SF.
-ur yerẓiq w3 ML. SF.
-wwin w3 ML. SG.
4- “…tiqcicin-nni meqqrit .Ruḥent ad d-agment aman sit [Link] wwḍent,ufant snat n tlawin…Akken d imi kkrent ad
ssendint asagem,tenna-asent yiwet deg-sent:
-Aẓemt akkin a timnejla n sebεa wayetmaten-nset.”
5- Neḥṣa s wuguren d uhimi ara aɣ-d-yemmaggren di tallit anida iɣl igezzem [Link],neččur ul-nneɣ d asirem
akken ad d-nheggi ussu deg ara d-kkren wid ara ibeddlen taswiε[Link] wass-a,idles n yimarawen-nneɣ ad yafeg s
yiferrawen-is.
Izri ibaw
1-
Imyagen ilan talɣa n yizri ibaw
Imyagen ur tt-nesεi
urεad neṭṭis,ur yelli,ur yebni,ur Ur uɣalen,ur nemmut,
sεiɣ,leεmer yerriẓ,ur neksi,ur ur tεedda.
yeεmir,ur qbiḍeɣ,ur ččiɣ,ur
yeεdil,ur yeḥric,ur yeḍric,ur
yewwiḍ.
Err lwelha-k :
Imyagen : « ur nessendu,ur ncaḍ”d amaɣun n yizri ibaw ara twaliḍ di temsirin i d-iteddun.
2- Izri ilaw/izri ibaw: Izri ilaw/izri ibaw
Yerwel/ur yerwil Yusem/ur yusim
Ffɣen/ur ffiɣen Uyseɣ/ur uyiseɣ
Kecmen/ur kcimen Teddam/ur teddim
Teddrem/ur teddirem Nefra/ur nefri
Mmɣent/ur mmiɣent Bran/ur brin
Tečča/ur tečči Yessa/ur yessi
Nelsa/ur nelsi Tezza/ur tezzi
Slant/ur slint Turamt/ur turimt
Teswamt/ur teswimt Ǧǧan/ur ǧǧin
Uznen/ur uzinen Tgen/ur tgin
Udfent/ur udifent
Ufan/ur ufin
Tusa/ur tusi
Ugment/ur ugiment
3- Izri ilaw/izri ibaw Izri ilaw/izri ibaw
Iruḥ/ur iruḥ yefsi/ur yefsi
iεedda/ur iεedda tnudam/ur tnudam
tlulem/ur tlulem iru/ur iru
mmuten/ur mmuten xsin/ur xsin
teggullem/ur teggullem tettuḍ/ur tettuḍ
tessuter/ur tessuter tḥulfam/ur tḥulfam
wwin/ur wwin nelli/ur nelli
uɣalent/ur uɣalent tmal/ur tmal
ugiɣ/u rugiɣ ifur/ur ifur
neččur/ur neččur iseqqa/ur iseqqa
teqqimeḍ/ur teqqimeḍ
tmuqleḍ/ur tmuqleḍ
- 260 -
4- At(3)tergalin At (2)tergalin At teɣri “a” At teɣru “u”d
war tiɣri war tiɣri d tamezwarut taneggarut
Rwel Sew Af Aru
Ffeɣ Els As ẓẓẓu
Krez Eks Agem Gzu
Lmed Ers… Ader… Lḥu
Llem Bnu
Kcem Knu…
Mger
Msel
Zdem…
5- Ad+ur =awer:
-Awer aɣ-ttalasen ṭṭlaba wat yimi.
-Awer teḍru yid-wen ay at tura,am useklu iwumi gezmen yiẓuran.
- 261 -
-Awer tt-yecbek Rebbi fell-aɣ.
-Awer d-iger yiger-ik asennan,ma ulac ad t-tmegreḍ s ufus.
-Awer yekkes Rebbi amcic i yiɣerdayen.
-Awer nekcem imi n madden.
-Awer yekkes i wallen ayen ẓrant.
7-
1-Imal
1- ad+ urmir = imal:
-Ad d-taseḍ neɣ ad zewǧeɣ.
-Yeqqar Ccix Muḥend u Lḥusin:
“Arumi yewwi-d aman yerna-d laman;ad yawi laman,ad yernu aman.”
-Wet-it ɣef walim,ad yettu timẓin.
-Win yebɣan ad yuzur yirqiq,win yebɣan ad yesgem yilqiq.
-Ayen d-ǧǧan yimezwura,ad t-rnun yineggura.
-Ssu-as a ḥebrurec i udfel ad iεennec.
-Limer takerza s wallen,win tufiḍ ad yesserwet.
-Anida yella wul,ad awḍen yiḍarren.
-La yekkat umeččim,ad nečč ad neqqim,ad nefk i yizgaren alim.
-Ma tesεa-d yrmma-tneɣ aqcic,ad neddem isuḍaf ad nennejli ;ma tesεa-d taqcict,ad neddem isuḍaf ad nɣenni.
- 262 -
Azal n wurmir s tzelɣa “ad”
2- Asfillet
1- ad + urmir = asfillet ilaw:
-Ad aɣ-yemneε Rebbi si leḥkem yesdullun,si lqum yettɣullun,si yir axenfuc ɣer lkanun.
-Ad aɣ-yenǧu Rebbi,yenǧu lmumnin.
-Win yesεan, ad as-yesdum Rebbi;wayeḍ ad as-d-yefk Rebbi.
-Ad k-yerr Rebbi d adrum,iketter-ak aɣrum.
-Ad d-yefk Rebbi lɣit n waman.
-Ad k-yeg Rebbi am waggur n lεid.
-Ad aɣ-yemneε Rebbi seg wayen ur nexdim;wanag ayen nexdem,nebna fell-as.
-Ad aɣ-yefk Rebbi imassen,yefsi-aɣ ifassen.
-Qqaren wat zik: “A wi yesεan idrimen aṭas,ad iseddeq i yigellilen;ad yernu iɣimi weḥd-s,ur yettsebbiḥ ɣef yiwen.”
-Ad kem-yemneε Rebbi seg wuzu n tasa.
3-Tarelkint.
1- ad + urmir =tarelkint:
-Ad yili ssneɣ-t uqcic-agi.
-Ad iliɣ akka annect-ik,mi tefra tegrawla.
-Ɣiwel ! Ad yili tebda temlilit..
2- Deg usefru-agi,urmir s tzelɣa “ad”yemmal:
-tarelkint:
4-Tannumi.
1- ad + urmir = amata(tannumi):
-Ass deg ara nesserwet,ad nekker tanezzayt i tafrara,ad nefsi tadliwin,ad nheggi [Link] teḥḍem,ad neqqen
tayuga,ad nebdu [Link] nekfa,ad nebru i tyuga,ad nebdu asiffi alamma yefra lḥebb ɣef walim.
-Mi d-tewweḍ tefsut,ad d-nsired taduṭ.Mi tekkaw,ad tt-nefsu,ad tt-nesqerdec,syin ad tt-nellem d ulman.
2- Tuqqna tuffra
Tuqqna tuffra d urar deg yettili yiwen ger warrac iteqqen allen-is di lweqt deg ttruḥun yimeddukkal-is mkul yiwen
anida [Link] deg yetɣimi wi yeqqnen,qqaren-as “miḥlal”.Akken ara ffren yakk,ad d-isuɣ yiwen deg-sen ad d-
yini:”tewwa”.Ad d-yelli imir-en winyeqqnen allen-is,ad yebdu anadi ɣef wid [Link] n win ara yeṭṭef,ad as-yuqem
“ǧuɣǧuɣ”,meḥsub ikreḍ-as deg uqerru-s,ad ixelleṣ,ad yuɣal deg umkan-is.
- 263 -
Win yeqqnen,yessefk ad inadi ɣef wid yeffren;yerna kra n win ara d-ikecmen miḥlal,dayen imneε deg
tuṭṭ[Link]ɣnetta win ur neḥric ara ɣef yiman-is,iteqqen berdayen tlata ɣef tikkelt;εlaxaṭer kecmen-as-d akk ɣer miḥlal,ur
yettaṭṭaf ula yiwen.
- 264 -
-Wi yebɣan aksum,yenfeq-it-id.
-Wi yebɣan lesfenǧ,iḥerr-it-id.
-Wi yeffuden,yeddu ɣer tala.
-Wi yebɣan ad yuzur,yirqiq;wi yebɣan ad yesgem yilqiq.
-Wi yrsεan kra irebbi-t,ig-as taḥmilt ibibb-it.
-Win yeččan ayla-s,yessider i tillas.
-Wi yeččan tasekkurt ar t t-ifakk,isukk talaba ɣef yimi-s.
-Win i as-yennan asif yeshel,iqeddem-it mi ara yeḥmel.
-Win i as-yennan teshel teεfert,iεfes-itt melba arkasen.
-Win ur nezmir i lxir,yerr areṭṭal.
-Wi yesεan ikerri,iheggi-d asarez.
Anamek n wurmir war “ad “d asirem:
-Ad ak-yeεfu Rebbi,yeεfu-aɣ.
-Ad aɣ-d-yefk Rebbi imassen,yefsi-aɣ ifassen.
-Ad k-yemneε Rebbi,imneε-aɣ si lḥecmat n yinebgawen.
-Ad k-ig Rebbi d adrum,iketter-ak aɣrum.
Anamek n wurmir war “ad” d izri:
-Ruḥeɣ-n ɣur-s,afeɣ-t-in igen.
-Ikker-d tanezzayt,yaf-d adfel yessa.
-D lxedma n yinebgi n Rebbi,ayen i d-yemter yečč-it.
-Teḍra yid-k ay ul-iw,am Sidna Yub ɣef ḥkan:mi d-teɣli deg-s twekka,yini-as:ečč deg-i ḥelleɣ-am ! Mi am-yefka
Llah aksum-iw,d acu n lḥir deg-m yellan.
2-
Urmir war tazelɣa “ad” Anamek-is
- 265 -
Urmir (iluɣma)
1-
Urmir s tzelɣa “ad” Azal-is
-ad yeggri -d imal
-ad ismekti - //
-ad yali - //
-ad nban - //
-ad tennerni. - //
2-
3-
Urmir s tzelɣa “ad” Azal-is
-ad yeḥzen -ahuccel
-ad teḥzen -ahuccel
- 266 -
Urmir ussid (1)
1-
aru gen ssiweḍ ttwet
-ttaruɣ -gganeɣ -ssawaḍeɣ -ttwateɣ
-tettaruḍ -tegganeḍ Tessawaḍeḍ -tettwateḍ
-yettaru -yeggan -yessawaḍ -yettwat
-tettaru -teggan -tessawaḍ -tettwat
-nettaru -neggan -nessawaḍ -nettwat
-tettarum -tegganem Tessawaḍem -tettwatem
-tettarumt -tegganemt Tessawaḍemt -tettwatemt
-ttarun -gganen -ssawaḍen -ttwaten
-ttarunt -gganent -ssawaḍent -ttwatent
- 267 -
-Tajenwit n Ǧeḥḥa tnqq tḥeyyu.
-Ssεaya tettjaba-d iḥbiben,lqella tessebεad-iten.
-Temɣer tettjaba-d leεyub.
-Yettakk iles,igezzem ijufar.
-¨¨¨¨¨¨Ṣbaḥ lxir itekkes acuffu,lεeslama itekkes aɣunzu.
-Yir awal yettaded di taɣect,ur tliḍ ad t-tsegḍeḍ wala ad t-id-tḍeggreḍ.
-Ay telhiḍ ay iṭij,lukan tseččayeḍ aɣrum.
-Mi tesεa tyaziḍt llqeḍ,qqaren-as medden a lalla.
-Ttnaɣen ɣef uqerru n tsegnit.
-Rebbi iεeffu iɣeffer,wi yeccḍen iwexxer.
-Wa ifettel,wa iqeffel,wa yesseqcar lebṣel.
-Win ideεεun i urbib,tettas-as-d deg uḥbib.
-Am ukufi,simmal yettimɣur yettarra ṭṭlam.
-Win yeṭṭsen di trakna,yeqqar-as teḥma ccetwa.
-Igenni ireεεed,lqaεa tremmed.
-Isɣaren irqiqanen,sserɣayen izuranen.
-Iles aẓidan iteṭṭeḍ tasedda.
-Tkennu tseṭṭa ɣef wayen turew.
-Win yewwi wasif,yettaṭṭaf deg umagraman.
-D amellal am yizimer,itess aman am uzger.
-Lxir d ccer d imseεfen,s nnuba i d-ttasen.
-Tettban ṣṣaba n yimɣi.
-Tettarew tezdayt tayni,ttejra tetbeε aẓar-is.
-Azger yettwaṭṭaf seg umeẓẓuɣ,argaz seg yiles.
-Win yeṭṭalaben zzayed,yettaf nnaqes.
-Ṭṭmeε yessazzal amɣar.
-Sani ttnebbihent tferyin? S aqerru n yizerzer meskin.
-Atmaten-is ufgen ruḥen,netta yesskad s wallen.
-Lmakla n yirden tessuzur udem.
-Ttejra teṭṭafar aẓar.
-Leḥya tessizwiɣ,tiggdi tessiwriɣ.
-Leεyub ttraǧun tewser.
1 Ijebber,txeddem.
2 Ttalasen.
3 /
4 Ttemḍuddun,ttemhuddun,ttemyeεfun.
5 Xeddment.
- 268 -
Urmir ussid (2)
1-
Urmir aḥerfi Urmir ussid
-tarew -tettarew
-yerǧu -yettraǧu
-ijmeε -ijemmeε
-wten -kkaten
-yessaram -yessaram
-yedden -itedden
-tesseknef -tesseknaf
-yazu -yettazu
2-
Urmir ussid Talɣa-s Urmir ussid Talɣa-s
-ttcuddun -tt+u -rezzun -z/zz
-ttaggaden -tt -irewwu -w/ww
-iteẓẓel -t -tfellu -l/ll
-yettaf -tt -yettɣama -tt+a
-gezzmen -z/zz -yesmektay -(i/a)+y
-yessalay -(i/a)+y -tneqq -ɣ/qq
-ttwalin -tt -tḥeyyu -y/yy(gg)
-ttwabdaren -a -txeṭṭeb -ḍ/ṭṭ(ḍḍ)
-itess -s/ss -tettruḥu -t+u
-igemmer -m/mm -yesserwat -e/a
3- Urmir ussid s tmerna n “t”/”tt”
-Ayen nesselmed,wa yettu-t wa yettazu-t.
-Iteddu d yifrax.
-Akken semmḍit i tekksen fad.
-Tettban-d lqima n tafat,mi ara k-iwet wugur n ṭṭlam.
-Tettban-d lqima n leḥyat,s lmut mi ara d-tẓur axxam.
Urmir ussid s tmerna n tt akked teɣri.
-Ttruẓun yizmawen,tetten wuccanen.
-Ttruḥun wudmawen,ttɣaman-d yismawen.
-Yir ccɣel yettgalla di bab-is.
-Aεwin n laxert di ddunit i ittewwa.
Urmir ussid s tussda ɣef yiwet n tergalt.
-Win iwet laẓ s aqerru,xas iččur uεebbuḍ-is,baqi iceffu;ma d win iwet laẓ s aεebbuḍ,mi yerwa ad yettu.
-Kulci yeggan ar tabenεemmet d waman.
-Iɣil igezzem awal.
-Iceṭṭeḥ i uderɣal.
-Xellun-tt εecra,iεemmer-itt yiwen.
-Deεwessu n tuddar tewεer,tfellu am terṣaṣin.
Urmir ussid s tmerna n teɣri.
-Win iteddun ɣef tidet yessawaḍ.
-Win ur nettaggad yessaggad.
-Ttwaεqalen yirden di ssuq.
-Ad ruḥeɣ ad awen-ǧǧeɣ tafsut,ideg ajeǧǧig yettwazlam.
-Leḥsan yessuzur iɣsan.
-Azger yettwaṭṭaf seg umeẓẓuɣ,argaz seg yiles.
Urmir ussid ur yebni ara ɣef wurmir aḥerfi.
-Itett di cclaɣem-is.
-Yekkat deg yiman-is.
-Nettakk lɣelb i leεrur.
-Itess aman am uzger.
-Win yebɣan yettnadi amek,win yugin yeqqar kan ulamek.
- 269 -
4-
Urmir s tzelɣa Urmir ussid “ibaw”
“ad”
- 270 -
Imal ɣezzifen
1- ad+ urmir ussid = imal ɣezzifen:
-Yeqqar Ccix Muḥend u Lḥusin:
“Ad tedduɣ ad ttweṣṣiɣ
Lekber bab-is d lxali
Am win yessendun qeḍran
Neɣ ajeǧǧig n yilili
A win ɣef yeshel walluy
¨¨¨¨¨¨Ḥader iman-ik di trusi.”
-Ad d- yettas tikkelt i ddurt.
-Yeqqar ugawa deg wawal-is:
“…Tayaziḍt-nni ad iyi-d-teǧǧ [Link] as-tent-greɣ,ad [Link]-nni ad uɣalen d tiyuzaḍ,ad
ssefruruxent am [Link] snuzuɣ tiyuzaḍ,ad snuzuɣ timellalin alamma semdeɣ-d aṭas n yidrimen;ad as-zewǧeɣ i
mmi…”
-Win iḍeggren gma-s s nncaf, ad fell-as yettnadi ur t-yettaf.
Ussid amiran
1- Ussid amiran deg tefyar:
-Qqaren wat zik:”i nekkni tegguni lmut,la nettḥebbir i qabel !Abrid-is leεmer yexli,ur nezmir ad as-nerwel ;wi
yewεan lxir ixdem-it,tabburt uẓekka temdel.”
-A tagerfa m uεenqiq,yeǧǧan mmi-s deg uḥriq,la yettru la yettijjiq.
-A win ineqqen irgazen,aẓekka-k la t- qqazen.
-Qqaren ɣef lmut:
“I wasmi ara d- taseḍ a lmut,
Ẓẓleɣ di tesga am usaru.
Imεezzan la d-ttasen,
Kul tiɣilt la d-tserru.
Ma d baba yeṣber meskin,
Yemma εzizen la tettru. »
- 271 -
Talɣa tamyagant
1-
Tafyirt Amyag Afeggag Amatar udmawan
1 Yewwi Wwi y……
2 Mcelqafen Mcelqaf …….n
3 Teḍra ḍra t…….
4 Bbɣeɣ/kkseɣ Bbɣ/kks ……..ɣ
5 Teclec Clec t……..
6 Nettcuddu Ttcuddu n…….
7 Yedri Dri y…….
2-
Tafyirt Amyag Afeggag Aẓar Amseɣru
1 Yettuɣal Ttuɣal (tt)ɣl u/a
Yeswa Swa Sw a
2 Ur nɣiɣ Nɣi Nɣ i
Ur ukireɣ
Qqaren Ukir Kr u/i
Yenna Qqar ɣr a
3 Yečča Nna N a
Yeswa Čča Čč a
Teḍra Swa Sw a
4 Tuɣ ḍra ḍr a
Yuɣ Uɣ ɣ u
5 Yerna Uɣ ɣ u
6 yefka Rna Rn a
7 fka fk a
Amaɣun
1- n yizri ilaw
1- amaɣun n yizri ilaw deg tefyar:
-Ay ul yebḍan ɣef sin,yebɣa Ḥsen yebɣa Lḥusin.
-Wi yebɣan aman,yerr ɣer tala.
-Win yebɣan lxir,ha -tt-a twaract;wi yebɣan ccer,ha-tt-a tqabact.
-Yeqqar Ccix Muḥend u Lḥusin:
“Win yessnen yettcawar,win d cci;win ur nessin yettcawar,win d azgen n cci;wi ur nessin ur yettcawwar,win d
ulaci.”
-Win i ak- yefkan lebṣel,efk-as ticcert.
-Win iqesden acewwaḍ,yečča-t;win iqesden ifegagen,yewwi-ten.
-win yesεan,ad as-yesdum Rebbi;wayeḍ,ad as-d-yefk Rebbi.
-Ddunit am win yurgan,twet tεedda.
-Amergu d tacriḥt yelhan,aẓerẓur d taffa n yiɣsan.
-Win yeččan tayaziḍt n yiflis,ad yeḥtil i tin-is.
-Amcic yennumen tuggi,d uleqrar ad yettwiṭṭef.
-Win icuffen,wayeḍ ad yens.
-Mačči d aqedder i iweεren,d amenṭas mi ara yeḥṣel.
-Ur yekkat wugur ala aḍar yeddan ḥafi.
-Leḥram d aseṭṭaf iseḍfen tigerfiwin.
-Ttif leḥbab ɣef Rebbi,wala wi yellan d icqiqen.
-Win yesεan irden,reṭṭlen-as awren.
- 272 -
-D ayen i ken-yesbezgen i aɣ-yesseḥlulin.
-Tagujilt am leḥmegga,ala aεerḍi i tt-inefqen.
-Win yeččan lḥeqq-is,yeqqen tiṭ-is.
-D aderwic,d aderwic,d abrid i as-igan aḥric.
-Win ikesben yir lmal,yif-it wi yellan d aḥemmal.
-win yebɣan,yettnadi amek;win yugin,iqqar kan ulamek.
-Ayen idergen i tiṭ,idreg i wul.
-Am yibawen ɣef lluḥ,win yegrarben iruḥ.
-Ulac aqedac lewwwaɣen*
-Rebbi iεeffu iɣeffer,wi yeccḍen iwexxer.
-Ay igenni zegzawen,a Rebbi ɣit-d ibawen;ay igenni bu yitran,a Rebbi ɣit-d igran.
-D lqella n tecriḥt i yeččan bibras.
-Ttif wi yeddurin tacḍaḍt,wi yeggunin tanebdadt.
………………………………
(*)lewwaɣen/ leggaɣen ?
Amaɣun
2- n yizri ibaw
1- Amaɣun n yizri ibaw deg tefyar :
-Win yessnen yettcawar,win d cci ;win ur nessin yettcawar,win d azgen n cci;win ur nessin ur yettcawar,winna d
ulaci.
-Win ur neẓwir,yenza yixef-is.
-Axxam ur nesεi tamɣart,am wurti ur nesεi tadekkart.
-Zzit ur d-neɣli si tciṭa,ur as-ttheggi aqellal.
- D tanyirt n yinisi urǧin neḍsi.
-Nekkni am tarrawt n yilef,win ur nɣiz ur itett.
-Win ur nezmir i lxir,yerr areṭṭal.
-Akka i tḍerru d wi ur neεrif,mi d-tewweḍ lεid,yefk leɣla.
-Amek ara n-rzuɣ fell-ak a win ur d-nerzi fell-i.
-Win ur nwit uzzal,ad as-inin medden yexbet;win iwten uzzal,ad as-inin medden yejhel.
-Aḥlil wi yeẓran,aḥlil wi ur neẓri.
-Aεebbuḍ-agi d aɣrib,win ur t-neɣlib, ur iteddu d uḥbib.
-Win yeččan yečča,win ur nečči tarbut tekkes.
-Win ur nesεi nnif d aɣilif.
-Acu k-yewwin ɣer lebḥer, a win ur nelli d aεewwam?
Amaɣun
3- n wurmir
1- Amaɣun n wurmir deg tefyar:
-Leεyaḍ ara yekkren ɣef wuccen,yekker fell-am a taɣaḍt.
-Ay iles yellan d aksum,d acu ara k-yerren d isennanen!
-Arwa akka i yettwarwa,ma d yelli-k wi yebɣun yaɣ-itt.
-Lexla yettsuɣu ɣer Rebbi yeqqar-as:a Rebbi,efk-iyi-d wi ara iyi-iẓerrben,ad ssemlileɣ iḥbiben.
-Lεid ad tεeddi am waḍu,kulci yettfukku,ala Rebbi ara d-yeqqimen.
-Mi yemzel yikerri,aksum wi yebɣun yečč-it.
Amaɣun
4- n wurmir ussid ilaw
1- Amaɣun n wurmir ussid ilaw deg tefyar :
-Ur xeddem lxir i win itettun,ur xeddem ccer i win iceffun.
-D Rebbi i iferrun lumur,tixxer mačči d nekkini.
-Iles yesseblulusen,yettεewwiq deg unejmuε-nsen.
-A win igezzmen tiragliwin,taduṭ-ik teqqim d tibantiwin.
-Am win iceṭṭḥen i uderɣal.
- 273 -
-Am win yesbeddayen amrar.
-Ticriḥin d tmellalin,i tent-yettakken ala lalla-s n tlawin.
-Lǧiran yettemcewwalen,d lhemm ideg ttnawalen.
-Ala udi d tamment i d-iteffɣen seg yimi-s.
-Win yettaḍsan cwiṭ,yesker ;win yettaḍsan aṭas,deg-s i tekker.
-Ttif tidet yesseqraḥen,lekdeb yessefraḥen.
-Tafeqqust tamerẓagut i tt-itetten d imawlan.
-Tlata yimeslayen ssrun takeεεebt:win iḥekkun lbaḍna i win ur d-yeṭṭiḍ,win yessenzen ur d-yeqbiḍ,d win ileḥḥun deg
yiḍ.
-Ay argaz ay ameɣbun,ikessen di lexla am userdun.
-ṬṬṭmzε yessazzalen amɣar.
-A win ineqqen irgazen,aẓekka-k la t-qqazen.
-Qqaren wat zik: D acu isewwayen lexrif? D abeḥri d yineznazen! D acu yesderɣilen iẓri? D imeṭṭi n win εzizen! D
acu i d-yettaǧǧa lexrif? D tagrest d yideflawen.
-Win yettɣimin di tejmaεt,imi-s d tajemmaεt.
-A win iqebbḍen lerwaḥ,i win inek anda i t-terriḍ ?
-Win ideεεun i urbib,tettas-as-d deg uḥbib.
-D tasebbalt yilemt i yettawin ṣṣut.
-Ddunit d m yisennanen,yelha win i as-iteddun s leεqel.
-Awal ur nettuneqbal,am win yettseqqin deg uɣerbal.
-Win ixeddmen s wass,ur irebbeḥ ur iqeṭṭeε layas.
-A win ileḥḥun deg yiḍ,deg uzal d acu tuggadeḍ!
-A win ijebbden amrar,ixef-is a-t-a da ɣur-i.
Amaɣun
- 274 -
Amaɣun n umyag n tɣara
1-
Amaɣun n umyag Amaɣun n
n tigawt umyag ntɣara
-yewwḍen-yeqqimen-yesεan-yebɣan-yugin- -ẓẓayen-
yennan-yexlan-ifaten-yemmuten-ur nessaram- meḥquren-
iteddun-yettnadin-ileḥḥun-yettruẓun-yeqqaren- meẓẓiyen-
yenwan-yugin- -ur nesεi-yeqqaren-iɣellten- meqqren-
iruḥen-ifeclen-yettnadin-yurgan-iεemmun- lewwaɣen-
iḥerrzen-ikerrzen-yesṭuqquten-yeḍsan-iqeddmen- yettimɣuren.
ikessen- -ara ikecmen-ara iruḥen-yettcehhiden-
yettaṭṭafen-yennan-yeddukklen-yeblan-ara
yemmten-ara yenɣen-yessiεzizen-yewwin-ur
nelli-yifen-yeččan-iεekkan-yefkan-yeṭṭalaben.
2-
Amaɣun Talɣa-s Amaɣun Talɣa-s
- 275 -
3-
Amaɣun Talɣa-s
-yessuzuren -amaɣun n wurmir ussid ilaw.
-iteggen* - //
4-
Amaɣun Talɣa-s
Asesmel n yimyagen
1-amyag n tigawt(1)
1-
Talɣa n wurmir = tin n yizri Talɣa n wurmir = tin n yizri
-ger,ffer,kker,mmeɣ,ssken, Afeg,aweḍ,myaweḍ,ali,awi,
Llexs,nṭerr,welleh,nnezgem, Myawi,azzel,aɣ,aggad,
ɣli,ffi,ssedwiwes,bbernenni, Myaggad,andi,all,ḥader,
Ddez,msel,urar,mlelli,ɣil, Mmager,ddari,lal,nnam,
Qqim,lmed,if,ru,ttu,nuj, Ggall,mil,qis,sgill,mlil,friwes,
nnum, Ssigel,cqirrewssikesser,
Budd,zmumeg,muqel, Rgigi,ẓẓemlil,ssenkiker,
ttusenz, Seddu,snum,unẓu,ḥulfu,
Nnubget,uqem,kkaw,qadd, Bibb,sqedlilef,ggri,lhi,
Mqass,sawem,ttwarez, Sneɣni,wali,glawi,bbureεqi,
Ttwabder,mmeslay,ffukti, Sfuhri,uẓum,nzu,ḥerr,ekk,
Nnefsusi, Myekk,mmet,sew,efk,ɣeẓẓ,
Eg,ndu,uεu,sεu,li,ɣni,iksin,
Inẓi,cihwi,mcihwi,idir,issin,
Ini,myini,ttihi,af,myaf,jab,aru,
Myaru,rǧu,ggaǧi,laεi,sami,
Agem,aker,aǧew,alem,ales,
Amen,ames,anef,arez,
Asem,ayes,agi,aki,ffad,llaẓ,
Qqar,ẓẓall,rafeq,kacef,fares,
Janeb,ɣafer,naseb,ɣit,sit,
Mmir,niwel,ɣiwel,slil,siwel,
Grireb,qlileḥ,slilew,ɣunfu,
Usu,ulwu,bbuḥru,mdu,
ḥḤulfu,ucuf,ṛebbi,berri,henni,
Semmi,ḍerri,ɣer,ečč,eǧǧ,
Eww,err,ẓer,enɣ,erɣ,erẓ,els,
Ezḍ,ers,ezg,del,ssu,ẓẓu,zzu,
Rnu,dlu,glu,fru,gmu,ḍlu,
Fsu,argu,adu,iccig,ifif,inig,
Ifrir,ijjiq,iẓẓif,irid,inṭiḥ,agar,
Ḥaz,nadi,ḥami,ggammi,
Izmir,ili,as,aẓ…
- 276 -
2-
(a/u) di (a/u) di (i/a) di (u/a) di (i/a) di 0(i )di
taggara tlemmast tlemmast taggara taggara a taggara
-agem -janeb -cir -henni -eǧǧ
-aker -ɣafer -ḍil -semmi -eww
-aǧew -naseb -mil -ḍerri -err
-alem -nnal -ɣit -wali -enɣ
-ales -qqar -sit -enz
-amen -ẓẓall -slil -erɣ
-ames -sgill -erẓ
-anef -ɣiwel -els
-arez -ḥiwel -efk
-asem -siwel -ezḍ
-ayes -qlileḥ -ers
-agi -ḥriret -ezg
-aki -slilew -del
-ali -friwes -ɣeẓẓ
-aɣ -sew
-azzel
3-
u(i ) di (a-u)/ (i-i)/(u-a) (a-i)/ (i-i)/ (a-0)/
a (u-a) (u-a) (0-0) ( u-i)
taggara a
-bnu -adu -ifrir -ggammi -issin -aẓ
-cfu -iɣwis -ḥami
-dlu -ijjiq
-fru -iẓẓif
-dmu -irid
-ḍlu -inṭiḥ
-fsu
-glu
-knu
Asesmel n yimyagen
1- Amyag n tigawt(2)
1-
Imyagen at Imyagen at(3) Imyagen at Imyagen at
(4)talɣiwin talɣiwin (3)talɣiwin (2)talɣiwin
(izri ilaw (izri ilaw = izri
=urmir) ibaw)
-fru -kker -agi -fsi
-ṛwu -llexs -inig -dri
-rǧu -lmed -ḥaz -ɣil
-ekk -zdew -nnaɣ -if
-els -msel -ḍerri -bedd
-afeg -zḍem -argu -suḍ
-alem -skef -ɣunfu -ɣit
-aẓ -mdel -ffad -friwes
-aweḍ -nqec -seqqi -budd
-izmir -mger -ɣeẓẓ -ffi
-sel -lli
-ezḍ
- 277 -
Asesmel n yimyagen
2-Amyag n tɣara
1-
(i-i)/(0-a) (i-i)/(0-i) (i-i)/(0-0) (i-u)/(0- u) (i-u)/(0-0) (a-a)/(0-a)
-iḥliw -iḥnin -ismiḍ -imlul -imɣur -alqay
-izrir -ibnin -izɣil -imsus -ajfay
-ilqiq -iẓid -iwsir -ismum
-ilwiɣ -ibrik -iqsiḥ
-izwiɣ -izdig -iqriḥ
-iwriɣ -iɣzif
-imẓi
-imriɣ
2- tifyar sumyag n tɣara:
-Akken semmḍit i tekksen fad.
-Ul-nneɣ meẓẓi,lebɣi-nneɣ meqqer.
-Semmum akk wayen εlayen.
-Ɣezzifit wussan unebdu.
-Muhab ula d lexyal-is.
-Amalu yentell ɣef yiṭij.
-Adrim yewεer i usisi,acemma ad yefsi.
-Messuset tegnit deg yegget umeslay.
-Sellawit yiẓenẓaren n yiṭij.
-Uglan mellulit,ulawen berrikit.
-Ma yella yeshel-ak walluy,ḥader iman-ik di trusi.
-Am ukufi:simmal yettimɣur,yettarra ṭṭlam.
-Akli rẓag,lqesma-s ẓidet.
-Sser ma drus,ma yegget messus.
-Tidet wezzilet.
3-
Amyag n Asswaɣ n Amyag n Asswaɣ n
tɣara Umyag n tɣara Umyag n
tɣara tɣara
-iqḍiε -sseqḍeε -ismiḍ -ssismeḍ
-iqriḥ -sseqreḥ -iwriɣ -ssiwreɣ
-iqsiḥ -sseqseḥ -iwsiε -ssewseε
-irqiq -ssirqeq -iwzil -ssewzel
-isdid -ssisded -ixfif -ssixfef
-irxis -ssirxes -iẓid -ssiẓed
-irẓig -ssirẓeg -izdig -ssizdeg
-isliw -ssislew
4- Tifyar s usswaɣ n umyag n tɣara:
-Iṭijj n meɣres yessebrak iɣes.
-Ad yessifses Rebbi fell-aɣ ccedda.
-Ssilweɣ cwiṭ iles-im.
-Iberru yessiḥlil.
-Leḥsan yessuzur iɣsan.
-Ad yessilqeq Rebbi ulawen.
-Leḥya tessizwiɣ,tiggdi tessiwriɣ.
- 278 -
5-1:Tafelwit n tseftit n umyag “ismiḍ”:
Izri
Time Ilaw Izri Ib.14
Urmir
Urmir
Ussid
Ussid
Anaḍ
ẓ
naḍ
Ud.
1. SF -Ismiḍ eɣ -Ttism iḍeɣ Semmḍeɣ Ur +….
-Tettis miḍeḍ semmḍeḍ Ur +…
[Link] -Ismiḍ -Tismiḍ eḍ
- -yismiḍ -Yetti smiḍ semmeḍ Ur +…
Ttism -Tettis miḍ semmḍet Ur +…
[Link]. iḍ -tismiḍ
SF
[Link].
SF. -Netti smiḍ semmḍit Ur +…
-Tettis miḍem // //
-Nismiḍ tettismiḍemt
-ttismi ḍen // //
-Tismiḍ em
[Link] -Tismiḍ -Ttismi ḍent // //
- emt
[Link]. Ismiḍe -Ismiḍ en
Sg t (m)* Ttism // //
- iḍet( -Ismiḍ ent
[Link]. Ismiḍe m)
Sg mt -
Ttism
[Link]. iḍemt
Sg
[Link].
Sg
[Link]. Ustayent
Sg.
14
talɣa n yizri ilaw = tin n yizri ibaw.
1-Amaɣun n yizri ilaw.
2-Amaɣun n yizri ibaw.
3-Amaɣun n wurmir.
4-Amaɣun n wurmir ussid ilaw.
5-Amaɣun n wurmir ussid ibaw.
15
(1):Talɣa n yizri ilaw = tin n yizri ibaw
- 279 -
Amaɣun:
Yustayen / ur nustay /ara yustayen / yettustayen / ur nettustay
ud.
Amaɣun:
Isehlen / ur neshil / ara yishilen / yettishilen / ur nettishil
Ti Izri
me ilaw Amaɣu
ẓ n
Urmir ussid
1 2 3 4 5
Anaḍ us.
izri ib.
urmir
Anaḍ
ud.
1 Mech
SF. ureɣ
2 Mech
ureḍ
3 Mech
ur
3 Mech
uret
1 Mech
mechuren
SG. urit
2 //
//
2 //
//
3
16
d areṭṭal n taεrabt,ifetti anagar deg yizri.
- 280 -
2
Ilugan n tira
- 282 -
Err lwelha-k
Itri () s ufella n wawal, yemmal timsal urɛad nefri di tutlayt – nneɣ.
Taguri
Seg tallit tazermezruyt ar ass-a, Imaziɣen sqedcen (3) n yigemmayen i tira n tutlayt nsen :
nAgemmay n Tfinaɣ : d agemmay anaṣli. Ar ass-a, ttarun yis-s yimuhaq, maca deg waddalen kan neɣ deg wassaɣen
ger yimarayen.
oAgemmay n Taεrabt : Wwin-t-id Waεraben mi d- kecmen Taferka Ugafa. Imaziɣen yeddmen tineslemt, ddmen tira n
Taεrabt, ttarun yis-s Tamaziɣt. Ar ass-a, llan yimaziɣen i t-yesseqdacen.
pAgemmay n Tlatinit : Di tazwara, sqedcen-t yimnekcamen irumyen i tira n Tmaziɣt, syin akkin ddmen- t warraw n
tmurt, maca s yilugan n tira n Tefransist.
Asmi yebda Mǧulǧud Mammeri yettaru Tamaziɣt s yisekkilen n Tlatinit, iga-as ilugan n tesnilsit. Ass-a, d agemmay n
Tlatinit i yewwin amur ameqqran deg tira n Tmaziɣt, di Lezzayer, di Lmerruk akked tmura n unẓul.
Ɣas akken ass-a ɣer yimawlan n tmusni, tamsalt teddez tebrez, d agemmay n Tlatinit i yettwafernen ;– ɣer yimawlan
n tsertit, tamsalt mazal-itt tettuεelleq . Ha-t-a-n yiwen wugur ameqqran i d-yezgan ass-a deg ubrid n tira n Tmaziɣt.
Si Boulifa ɣer Mammeri, si Mammeri ɣer Ugraw n l’INALCO, tira n Tmaziɣt s usekkil n Tlatinit urǧin terkid. Ar
ass-a ur tufi iman-is. Seg tantala ɣer tayeḍ, ttilin yimesla i yunfen i umaddas amsislan alemmas ( Système Phonétique
Central) ; ayen i d-yezgan d ugur s dat n yiwen ugemmay ara yezdin Imaziɣen merra, anida bɣun ilin . Ma neṭṭef kan
tantala taqbaylit, ha-tent-a temsal i tt- yessanfen ɣef umaddas amsislan alemmas - meḥsub tutlayt tayemmat
« Tamaziɣt » :
- Tizzenzeɣt : b , d , g , k , t
- Tanɣit : g° , q° , x° , k° , x°
- Tizegnaggaɣt : dd > zz, ss > ts, zz > dz ...
- Tamserlit daxel n wawal : ww > bb°/gg°,
yy > gg, ɣɣ > qq …
Di tezrart-agi, ur gezzmeɣ ara di temsal urεad nefri. Ayen ara tafeḍ deg uḥric-agi n yilugan n tira, d aglam n wayen
yellan di tutlayt nneɣ ; ɣas ulamma senndeɣ aṭas ɣef yiwellihen n l’ INALCO n useggas 1996 d wid n useggas 1998.
- 283 -
01 Tazwert :
Ɣer
Lmed
R1R2R3 R1eR2R3
Md :
- amrgu / amergu
- imsli / imesli
- tamɣra / tameɣra
- asfru / asefru
- tasdrit / tasedrit
- taflwit / tafelwit
- tastna / tasetna
- tamgra / tamegra
- taglda / tagelda…
R1R2R2ɣ R1eR2R2ɣ
Md :
- tamṭṭut / tameṭṭut , almmas / alemmas …
- tillli / tilelli
- asmmam / asemmam
- azkka / azekka
- iḍlli / iḍelli
- irbbi / irebbi
- aεbbuḍ / aεebbuḍ …
Err lwelha – k :
. Ilem « e », ur yettili di taggara n wawal. Ihi :
Deg umeday wis (7), wis (8) d wis (9), ad twaliḍ amek yettbeddil yilem amkan deg wawal, ama deg ususru neɣ di tira.
Ihi :
- 285 -
Tikwal, ilem « e » yettbeddil amkan di lmenṭeq ; ladɣa di tegnatin ideg amyag yerna- d fell-as umqim udmawan
neɣ tazelɣa n tnila. Deg tegnatin am tigi, ɣer-d amyag-nni weḥd-s, ad ak-d-tban tira-s. Ihi :
Cfu
Ssefru
1- Sseqed ilem «e» deg umkan –is deg wawalen i
d- iteddun :
tumrt, ils, izm, imsli, tifɣwa, amdya, aslsu, asnsu, asfru, asstn, tudrt, iclm, ird, tagrst, inlmadn, amzruy, amtiwg,
anɣmas, tawṭṭuft, tankra, anbdu, askkil, alɣm, anzgum,
aḥayk, amdyaz.
2- Efk-d (5) wawalen yuṣken ɣef talɣa-agi :
R1 R2 R3 / R1 R2 e R3
R1 R2 R3 / R1 e R2 R3
- 286 -
4- Efk-d (5) wawalen yuṣken ɣef talɣa-agi :
R1 R2 R3 ɣ / R1 e R2 R3 ɣ
Sseɣti
R1 R2 R3 R1 R2 e R3
amgr amger
xdm xdem
azrf azref
zdm zdem
zgr zger
R1 R2 R3 R1 e R2 R3
asklu aseklu
tafrka taferka
tankra tanekra
aɣrbaz aɣerbaz
amxtaf amextaf
R1 R2 R2 ɣ R1 eR2 R2ɣ
tamddit tameddit
azmmur azemmur
aḥddur aḥeddur
amcddal amceddal
timllalin timellalin
- 287 -
Tanfalit Tuccḍa Aseɣti
- Menε –-iten -amkan n yilem «e» - Mneε- iten
- ixedm-it - // - ixdem-it
- yeskefl-it-id - amkan n yilem + - yessekfel-it-id
talɣa n usswaɣ
- d ṣṣebr axir - amkan n yilem - d ṣṣber axir
- isehl-ak - // - yeshel-ak
- nneḍr-ik xedm-it - // - nnḍer-ik xdem-it
- tεerq-aɣ - // - teεreq-aɣ
- imelk-ik - // - imlek-ik
- tegr-as - // - tger-as
- ikerz-itt - // - ikrez-itt
- tegzemḍ-iyi - // - tgezmeḍ-iyi
- ḥesb-it…ḥesb-itt - // - ḥseb-it…ḥseb-itt...
e
Ɣas nekk isem-iw ilem
Deg wawal sɛiɣ azal
Di tazwara, ad iyi-d-tafem
Ma ulac tiɣri deg wawal
Di tlemmast, ad iyi-d-tafem
I yiles tekkseɣ cckal
- 288 -
02 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Err lwelha-k ɣer wazal amsislan i sεant tergalin:“b, d, g, k,t „deg wawalen-agi :
- ibubben / bu tyuga
- abandu / anebdu
- irgazen / tayuga
- akellex / akli
- tabanta / tata
Azal amezwaru d aggaɣ, azal wis sin d azenzaɣ.
b, d, g,
k, t
Imesli Imesli
aggaɣ azenzaɣ
Ihi : tirgalin :“b, d, g, k, t „ sεant di tmenna sin wazalen : aggaɣ d uzenzaɣ ; maca tizenzeɣt tella kan di tmenna : degmi
ur as-ntegg ara ccan di tira tumrist.
. Di teqbaylit, anagar kra n taggaɣin n tidet, tiyaḍ, tneṭṭeḍ-asent-id seg yimesla nniden, akka :
« b » d aggaɣ deffir « m »: llembuḍ …
« d » ----------------- « n » , « l » : anda, ldi …
« g » ----------------- «b », « f », « r », « n », « z » : bges, argaz, tanga, azger …
« k » ----------------- « b », « f », « r », « n », « s » : ibki, ayefki, rku, askaf …
- 289 -
t » ----------------- « n », « l » : ntu, lti …
tamawt :
Mi ara yessed yimesli azenzaɣ, yettuɣal d imesli aggaɣ.
Md :
- abuḍ / abbu
- tidi / tiddi
- agu / aggur
- akal / azekka
- tiragliwin / timetti …
Cfu
Ssefru
Sseɣti
tafyirt awal targalt Imesli aggaɣ Imesli
azenzaɣ
1 iger g ×
nfeddu d ×
efk k ×
deg d ×
Deg g ×
2 berriket b, k, t ×
tzizwit t ×
tament t ×
tament t ×
zidet d, t ×
3 anda d ×
Bniɣ b ×
tixsi t ×
mebla b ×
4 amgud d ×
b, d ×
5 g, d ×
Tamawt : Deg tantala taqbaylit, yegget yimesli azenzaɣ
- 290 -
03 Tazwert :
Tufayt Deg uḥric amezwaru n yilugan n tira : « Agemmay n Tmaziɣt », twalaḍ
tirgalin : ḍ, ẓ, ṭ, ṛ, ṣ. Tura, ad twaliḍ azal amsislan i sεant tergalin-agi :
ayen iwimi nessawal « tufayt ».
Ɣer
Lmed
Aḍar Ḍ, ḍ, ḍar
Timẓin Ẓ, ẓ, ẓar
Tiṭ Ṭ, ṭ, ṭar
Lebṣel Ṣ, ṣ, ṣar
. Am wakka tettwaliḍ: tirgalin ḍ, ẓ, ṭ, ṣ mačči d tiḥerfiyin, ttawint taneqqiḍt s ddaw. Nessawal -asent « tirgalin tufayin »
Err lwelha-k :
. Llant tufayin ur nettuneḥsab ara, am: « c », « l », « r » *
Amedya :
- ur yeǧǧi imi n wuccay.
- La yettru llufan di dduḥ.
- Argaz ur nxeddem, efk-as taruka ad yellem.
. Taneggarut-agi « r » fkiɣ-tt-id-deg uḥric amezwaru n udlis-agi (agemmay).
. Tikwal, tufayt tessemgirrid deg unamek n sin wawalen.
Amedya:
d ḍ z ẓ
- amdan - amḍan - izi - iẓi
- amdal - amḍal - izem - iẓem
- bdu - bḍu - izrem - iẓrem
- dlu - ḍlu - azref - aẓref
- adu … - aḍu … - izri … - iẓri …
s ṣ t ṭ
- sser … - ṣṣer … - nti (bdu) … - nṭi (nnum)…
- 291 -
Cfu
Ssefru
Sseɣti
1-
ḍ ẓ
- aḍris - aẓekka
- aḍil - aẓarif
- aḍar - taẓult
- aḍref - aẓawali
- aluḍ - amẓad
ṭ ²ṣ
- tiṭ - ṣubb
- iṭij - axṣim
- tunṭict - iṣdid
- taciṭa - ṣṣaba
- taduṭ - ṣṣer …
2- ḍ
- Lembiddat n tḍulatin, ma aṭas aseqqas neɣ sin.
- Akken semmḍit i tekksen fad.
- Aḍebbal n taddart ur as-ttnezzihen ara medden.
- Yečča abelluḍ, yeḥmed Rebbi.
- La nettcuddu tagut s aḍu.
- 292 -
ẓ
-Win ɣef ṛwiɣ tuẓwirin, yeffer fell-i tiẓurin.
- Urfan n umceddal : mi yerfa ad iɣeẓẓ taqejjirt-is.
-Lxir d ccer d atmaten, akken i ddukkulen ; ar d tesbel εeḍ tirẓaganin ara d-ggrint tẓidanin.
- Tafeqqust tamerẓagut i tt-itetten d imawlan.
- Yettnadi ɣef yiẓuran n tagut.
ṣ
- Ṣṣer leεyub ay akal.
- Imɣi n ṣṣaba meεqul.
- Mačči d aqedder i iweεren, d agelzim mi ara yeḥṣel.
- Yal mi ara teɣli tsekkurt, ferḥen warraw uṣeyyad.
- Akka ay teḍra yid-i, am yimɣi n tili, iles-is zegzaw, ṣṣaba ur tt-id-yerri.
ṭ
- tunṭict ur d iyi-teɣniḍ, d cwiṭ n lεezz ay terniḍ.
- Win ɣef tewwa timmist-iw, yesderɣel-iyi tiṭ-iw.
- Win yettaḍsan cwiṭ yesker, win yettaḍsen aṭas deg-s i tekker.
- Tameṭṭut n lεali, tettban deg urgaz-is.
- Aḥbac ur t-yekkat buseṭṭaf.
3-
- Si cwiṭ n wawal i d-tɣelli tmusni.
- Yekker usyax di luḍa.
- Tiṭ twala, tayeḍ teqqen.
- Temẓi txeddem ɣef temɣer.
- Amaẓuẓ d ameεzuz.
- Imɣi n ṣṣaba meεqul.
- Iṭij n tmeddit, ur yeskaw aceṭṭiḍ, ur itekkes asemmiḍ.
- Awer aɣ-ttalasen ṭṭlaba wat yimi.
- Teḍra yid-s tbuciḍant.
- Ur yettak laẓ aɣrum.
- Yir aceqquf leεmer yerriẓ.
- Win qqsen warẓeẓẓen, yerra urrif ɣef yibẓiẓen.
- Ur yexliq wi ur yerẓiq.
- Aẓemẓum s aẓemẓum, afrux ad ig lεecc-is.
- 293 -
04 Tazwert :
Tanɣit Di temsirt-agi, ad twaliḍ yiwet ger temsal yessanfen tantala ɣef umaddas
amsislan alemmas : tanɣit. Ass-a, tanɣit ur tes i ara azal di tira tumrist.
Tella kan di tmenna, di kra n tamwin n tmurt n Leqbayel.
Ɣer
Lmed
tagersa g Aqḍar q
Taɛekkazt k taxeddact x
Alɣem ɣ
. Err lwelha-k ɣer yimesla i mmalent tergalin : g° / k° / ɣ° /
q° / x° deg wawalen-agi. Acu twalaḍ ?
- Mačči d tirgalin tiḥerfiyin.
- Ttawint tamatart (°) s ufella.
D wi iwimi nessawal « imesla anɣiyen ».
. Tira n yimesla anɣiyen, yella-d deg-s ubeddel lqayen, akka1:
g / gw / g° g
k / kw / k° k
ɣ / ɣw / ɣ° ɣ
q / qw / q° q
x / xw / x° x
Ihi di tira n wass-a, ur ntegg ara ccan i tenɣit.
Ad naru kan : / ɣas yella wanida qqaren :
1
Uɣal ɣer yiwellihen n l’INALCO
- 294 -
- tagersa / ta g°ersa
- taεekkazt / taεek k°azt
- alɣem / alɣ°em
- aqḍar / a q°ḍar
- taxeddact / ta x°eddact
Maca, tella tsureft ideg ilaq ad nesseqdec tanɣit : di tyugwin n wawalen, ulamma d timexḍa, anida tanɣit tezmer ad
tessemgirred deg unamek nsen.
Amedya :
- akbal / a k°bal
- axnaq / a x°naq
- agi / a g°i …
- ntegg / nteg g° …
- iɣerman / iɣ°erman - leɣna / leɣ°na
Cfu
Ssefru
Sseɣti
1- Ha-ten-a wawalen ideg tella tanɣit :
-teglimt-is, tadekkart, tadxent, tuggi, agḍi, asgen, tgella, ɣezzif, agemmaḍ, agercal, tekmer, tiqcert, aseggas,
aɣẓaẓ, yeqqel, taεkemt, akerfa, lxedma, temɣer.
2- Ha-ten-a wawalen nniḍen ideg tella tanɣit: wer ttaggad.
3- Deg usefru-agi, nesseqdec tanɣit acku awalen:
- iteggen / iteggen
- iɣerman / iɣerman
d tiyugwin n wawalen ideg tanɣit ɣur-s azal di tira.
4- Ha- ten-a kra n wawalen ideg nessusruy tanɣit.
g k ɣ q x
agens akk aɣbel leqbeḍ lxedma
agerz lemkebb ɣben aqebli xjeḍ
aglim kbel ɣebben leɣben aqbar axjiḍ
agḍi akba aɣebbar Aqcac taxjiḍt
aggad akbal leɣbar tiqeccimt axlenǧ
agi takebrrit ɣeccec iqcer axemri
aseggas kfer taɣect tiqcert axnac
asgen ssekfer aɣlal aqdar taxnact
tagella lekfer taɣlalt lqedma taxzant
aglaf tamekḥelt aɣelmi aqeddam axnaq
agdef irkel tiɣemdin lqedra
agercal taklalat aɣemlil aqḍar
tagersa akel leɣna aqjaj
Egg ssaki aɣenja qqejqej
uggi lkellab tɣerreb sqejqej
Tuggi takmamt lɣerba aqelqal
tuggict kemmec aɣras taqlalt
tagecrirt mkemmac taɣrast qemmer
ssigged takemmict aɣesma leqmer
myaggad kmed nɣeṭṭ aqmarǧi
amaggad ttwakmed iɣzif qqerqer
nnegdam mkemmad sseɣzef aqrab
snegdam kmer ssiɣzef sqerqer
agelmim ssekmer teɣzi qreḍ
agem nnekmar aɣezzfan taqerrabt
- 296 -
05 Tazwert :
Ɣer
(I)
-1- Argaz d llsas, tameṭṭut d ajgu alemmas.
-2-Ɣef na nnif i yeɣli wadif.
-3- Yella wass-a, yella uzekka, yella uẓekka.
-4- Akken yella wass, yeks-as umeksa.
-5- Adrim yewεer i usisi, acemma ad yefsi.
-6- Ddaw ubrid, nnig ubrid, leqrar-is d abrid.
-7- Nnḍer-ik xdem-it ay ul, eǧǧ lεebd ad yesserwet.
-8- Bbi neɣ ɣebbi.
-9- Argaz ur nxeddem, efk-as taruka ad yellem.
-10- Adfel, lḥu-as ; ageffur, ddari-as.
( II )
-1- Ur ggar iman-ik ger uɣerbal d terbut.
-2- Fell-as ihedder irennu.
-3- Yal mi ara teɣli tsekkurt, ferḥen warraw uṣeggad.
( III )
-1- Qeṭṭu di lweqt, ttṣerrif s lḥeqq, axxam-ik ad yerẓeq.
-2- Bɣu neɣ ur beqqu, tamsalt teffeɣ-ak afus.
-3-rewwel i tlufa.
-4- Imi yessusmen, ur t-keccmen yizan.
-5- La ifessi udfel.
-6- Ur k-ineqq ur k-iḥeyyu.
Lmed
- 297 -
Tamawt: tettili-d tussda n tnummi deg tazwara n yismawen i d-yekkan si tutlayt taεrabt, wid ibeddun s yisekkilen n yiṭij,
am: ssif - ṣṣif –- ṭṭir -– ṭṭbib –- nnif –- rrif - nnefs - nneεma – ccer – sser – ssuq –- ddel –- ttmer -– ṭṭlam –- zzbib –-
llsas ..
II/ deg yimerna2: am : ass-a –- azekka -– iḍelli – - llin –- taggara –- akka –- akken –- bessif –- acemma –- ddeqs –-
agemmaḍ -– akkin –- berra -– deffir -– ddaw -– nnig –- s ufella- – s wadda –- akessar –- ayeffus -– mačči …
II/ deg yimyagen :
At yiwet n tergalt yessden war tiɣri: ( e R1 R1 ), am : eǧǧ - ekk – err – ečč ...
At yiwet n tergalt yessden s teɣri: ( R1R1ɣ ) , am : bbi –- zzi -– zzu - ẓẓu-– ssu -– ddu...
At snat n tergalin ( neɣ ugar ) war tiɣri: am : llem –- degger –- ḍegger -– qqers – ṭṭerḍeq -– lles –- ddez – -mmeɣ - ẓẓeg –
- ṭṭeḍ –- kker- – kkes -– ṭṭef -– ccef -– ffeɣ - ffer...
At snat n tergalin ( neɣ ugar ) s yiwet n teɣri : am ; ɣebbi- – ggal- – seqqi- – azzel –- mlelli –- heggi- – mmeger …
At snat n tergalin ( neɣ uga ) s snat n teɣra: am : ddari -– issin ...
Err lwelha-k ɣer wawalen yuran s uzeggaɣ deg yimedyaten n taggayt tis snat. Acu i d talɣa nsen ?
-ur ggar, – ihedder, – irennu: d imyagen
-aṣeggad: d isem n umigaw
Acu n tmeẓri deg ftin yimyagen- agi ?
-ur ggar: d anaḍ ussid ibaw
- ihedder, irennu: d urmir ussid
S wacu yuleɣ wanaḍ ussid d wurmir ussid deg yimyagen-agi ?
- S tussda ɣef yiwet n tergalt.
- Nessawal i tussda am tagi“tussda n tjerrumt „ ihi:
Tussda
n tnummi n tjerrumt
2
U$al $er temsirt n yimerna, deg udlis n tjerrumt (tal$iwin)
1
Ad tt-twaliv di temsirin i d-iteddun.
- 298 -
Cfu
Di tmaziɣt, imesli ussid yettwaray s sin n yisekkilen. Llant snat n taggayin n tussda :
1- tussda n tnummi : tettili :
- deg yismawen
- deg yismawen i d-yekkan si taɛrabt, wid ibeddun s “yisekkilen n yiṭij”.
- deg Yimyagen
2- tussda n tjerrumt : tettili :
- deg yimyagen yeftin ɣer wurmir ussid s tussda ɣef yiwet n tergalt.
- di Kra n waddaden n yisem n umigaw.
Ssefru
Sseɣti
- 299 -
06 Tazwert :
Ɣer
1-Tabrat
Ad ak-ceyyεeɣ tabrat
Ay itbir awi-tt
Ɣer tinna ḥemmleɣ
Deg yirebbi sers-itt
2- Lezzayer
Lezzayer, d tamurt-iw
Tamaziɣt, d tameslayt-iw
Bɣu neɣ qqim.
Lmed
Err lwelha-k ɣer wawalen, « tabrat », « Lezzayer », ad ak-d-banen sin yimesla d imaynuten ; “t / tt“, “zz“. Nessawal-
asen: tizegnaggaɣin.
Tazegnaggaɣt d yiwen n yimesli i yellan ladɣa di teqbaylit d tcenwit, ur telli ara di tentaliwin nniḍen. Tella
tettwaray: ţ, ž, č, ǧ.
Deg ubrid n usdukkel n tira n tmaziɣt, ɣlint tzegnaggaɣin p, ä, uɣalent ɣer uẓar iseg d-kkant:
-ţ tt neɣ “ss”
-ž zz ( ur teṭṭuqet ara ).
Ihi:
Ilaq ad naru ɣas neqqar di teqbaylit
Yettawi -yeţţawi
Yettazzal -yeţţazzal
Yettwet -ye ţ wet
Awi-tt -awi- ţ
Ifesser -ifeţţer
Igezzem -igežžem
Lezzayer -Ležžayer
Tazegnaggaɣt “tt “ i yettilin di taggara n kra n yismawen untiyen, yelha ma nettaru-tt s targalt “t“ i usdukkel n talɣa
tuntit ( (t...........t ).
Ihi:
Ilaq ad naru Xas ma neqqar-d di teqbaylit
-tizit - tizitt
-tidet -tidett
-tayet -tayett
-tabrat -tabratt
Cfu
- 300 -
- Zik, nettaru tizegnaggaɣin tiɣemsanin akka: “ ţ“ , “ ž“.
- Tura, uɣalent ɣer uẓar seg d-kkant, akka:
ţ tt
ž zz
- Kra n yismawen untiyen keffun s tzegnaggaɣin “tt“. Ass-a, yelha ma nura-tt kan s “t“, ihi:
tt“ n taggara n yisem unti ad yuɣal “t“, akka:
.....................tt ..................... t
Ssefru
1- Ssefti-d amyag “aru“ deg wurmir ussid.
2- Af-d attwaɣ n yimyagen: ewt, aru, ḍlem, zdeɣ, fhem, arez.
3- Ssefti-d attwaɣ n umayag “arez“ deg yizri.
4- Af-d asuf n yismawen untiyen i d-iteddun: tisura, tfednin, turin, tifawtin, tifeɣwa, tiṣurtin, tiẓra, tineqlin,
tiqreεtin, tignatin.
5- Af-d urmir ussid n yimyagen-agi: igzem, igzer.
Sseɣti
3- arez / ttwarez
ttwarzeɣ nettwarez
tettwarzeḍ tettwarzem
yettwarez tettwarzemt
tettwarez ttwarzen
ttwarzent
4-
5-
gzem ……………. igezzem
igzer……………….. igezzer
- 301 -
07 Tazwert :
Acu i twalaḍ?
-Deg yimedyaten n taggayt tamezwarut, nura awalen almend n wakken i asen-nesla. Nessawel-as i tira-agi “tira
tamsislant”.
-Deg yimedyaten n taggayt tis snat, nura awalen almend n wakken i d-yewwi ad ten-naru. Nessawal-as “tira
tasnimeslant”. Ma d amgirred i d-yettilin ger tira tamsislant d tira tasnimeslant, nessawal-as, “tamsertit”1
Lmed
Llan sin wudmawen n tira:
ntira tamsislant : d tira i d-yettilin almend n wakken nesla, nettmeslay.
otira tasnimeslant: d tira i d-yettilin amend n wakken i d-yewwi ad naru.
Ssefru
1
n udfel / n wedfel
1
Di temsirin i d-iteddun, ad twaliv, s teqey, akk tal$iwin n temsertit.
- 302 -
-Ad k-yerr Ṛebbi d adrum, ikeṭṭer-ak aɣrum.
-Menyif tiderra wfus-iw, tidak bbul-iw.
-Aḍref llexrif.
-Aḍref bbweqlib.
-Amergu d tacriḥt yelhan, aẓeẓur d taffa n yiɣsan.
-Mmi-s ggizem d aɣilas.
-Taggara llexrif ttaḍuri ggifer.
-Yettifrir am zzit ɣeffaman.
-Deg mi n tmeṭṭut-is i gfettu.
-Yemmut am geṭṭum ṛṛeman.
-Leεqel d aḥbib n Ṛebbi.
-Am tyerza bbwelɣem.
-Arrac am yirden n waluḍ, mi ɣlin ad d-kkren.
-Zzwaǧ n walag d amedlalag.
-Weṣṣaɣ-k a bu yiwet tiṭ, ur ggan yes deg temmu.
Sseɣti
1-
Tira tamsislant Tira tasnimeslant
-Win yesεan, as-yesdum Ṛebbi, -Ad k-yerr Ṛebbi d adrun, ikeṭṭer-ak
wayeḍ, as-d-yefk Ṛebbi. aɣrum.
-Menyif tiderra wfus-iw, tidak bbul- -Amergu d tacriḥt yelhan, aẓerẓur d
iw. taffa n yiɣsan.
-Aḍref llexrif -Leεqel d aḥbib n Ṛebbi.
-Aḍref bbweqlib -Arrac am yirden n waluḍ, mi ɣlin ad
-Mmi-s ggizem d aɣilas d-kkren.
-Taggara llexrif d taḍuri ggifer. -Zzwaǧ n walag d amedlalag
-Yettifrir am zzit ɣeffaman.
-Deg mi n tmeṭṭuut-is i gfettu.
-Yemmut am geṭṭum ṛṛeman.
-Am tyerza bbwelɣem.
-Weṣṣaɣ-k a bu yiwet tiṭ, ur ggan yes
deg temmu.
- 303 -
08 Tazwert :
Tamsertit s Di temsirt iεeddan, twalaḍ amgirred i d-yettilin ger tira tamsislant d tira
tzelɣa “d” n tasnimeslant, ayen iwumi nessawal “tamsertit”.
tilawt Tura, ad twaliḍ yiwet ger talɣiwin n temsertit: d tin i d-yettilin ger tzelɣa
“d” n tilawt d yisem unti, neɣ amqim i t-yemmalen.
Ɣer
(I)
1- Rregmat ,d awal; tissusaf, d aman.
2- Uglan, d imellalen; ulawen, d ibekanen.
( II )
1- Aseggas, d taklit; yiwen wass, d tislit.
2- Tamusni, d tafat n tidet.
3- Yal wa ad inadi ɣef wayla-s, d tagi i d taqbaylit.
Lmed
Am wakken i tawalaḍ di temsirin n tjerrumt, tazelɣa “d” n tilawt d yiwen wawal yezgan i yiman-is.
Tesselkam isem, arbib, amqim ilelli, amqim ameskan d umqim amattar.1
Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tamezwarut.
-Deg umedya amezwaru, tazelɣa “d” n tilawt tesselkam isem ( awal, aman ).
-Deg umedya wis sin, tazelɣa “d” n tilawt, tesselkam arbib
( imellalen, iberkanen ).
- Ama deg umedya amezwaru ama deg wis sin, tinfaliyin: “ d awal” , “ d aman”, “d imellalen” , “d iberkanen” akken
urant i ttwaneṭqent, ihi ur d-telli ara temsertit, acku tazelɣa “d” n tilawt tesselkem isem amalay.
Err lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tis snat.
- Dagi, am wakka tettwaliḍ, yella umgirred ger wayen yuran, d wayen i d-neɣra. D ayagi iwumi nessawal: tamsertit.
- Ihi, dagi tella-d temsertit, acku “d” n tilawt tesselkem:
¾Isem unti : taklit, tislit, tafat, taqbaylit
¾Amqim ameskan : tagi.
Ihi:
D + t = tt
Cfu
Mi ara tesselkem tzelɣa n tilawt “d” isem unti neɣ ayen i t-yemmalen, tettili-d
temsertit, akka : D + t = tt
Ssefru
1
U$al $er temsiint n tjerrumt (tal$iwin)
- 304 -
-yeǧǧan/ tasa/ d/ i/ d/ taḍsa.
-yelhan/ tacriḥt/ amergu/ d.
-n/ d/ aẓerẓur/ yiɣsan/ taffa.
-lexrif/ d/ taggara/ n/ yifer/ taḍuri
-n/ uxxam/ tagersa/ d/ tameṭṭut.
-tejmeεt/ di/ win/ yettɣimin/ ,/ d/ imi/ -s/ tajemmaεt.
-d-/ acu/ ay/ tessuliḍ/ aqerraḍ/ ?/ ssebbaḍ/ d/ tiɣersi/n .
-ugujil/ d/ i/ yesɣersen/ tirekkiḍt/ tikḍift.
-ṣṣut/ i/ tilemt/ yettawin/ tasebbalt/ d.
Sseɣti
- 305 -
09 Tazwert :
Tamsertit s Di temsirt iεeddan, twalaḍ yiwet ger talɣiwin n temsertit : tin i d-yettilin
tesɣunt “d” n s tzelɣa “d” n tilawt. Tura, ad twaliḍ talɣa nniḍen, tettili-d s tesɣunt “d”
tuqqna n tuqqna.
Ɣer
Lmed
Am wakken i twalaḍ di temsirin n tjerrumt, tasɣunt“d“ n tuqqna d yiwen wawal yezgan i yiman-is.
Tetteqqen ger sin yismawen neɣ ayen i ten-yemmalen. Tesselkam isem deg waddad amaruz.
)Err tura lwelha-k ɣer tenfaliyin:
*“abeḥri d yineznazen „
*“tagrest d yideflawen „ deg umedya amezwaru.
&Dagi, tasɣunt“d“ n tuqqna teqqen ger sin yismawen, maca ur d-telli ara temsertit acku isem wis sin“ yineznazen,
yideflawen „d amalay.
)Err tura lwelha-k ɣer tenfaliyin:
- Uɣerbal d terbut
-Tasa d turet
-Abernus d tlaba, deg yimedyaten nniḍen.
&Dagi daɣen, tasɣunt“d“ n tuqqna teqqen ger sin yismawen, isem wis sin:“ terbut, turet, tlaba „ d unti. Am wakka
tettwaliḍ di tenfaliyin-agi, yella umgirred ger wayen yuran d wayen i d-neɣra; d ayagi iwumi nessawal tamsertit.
Ihi : D + t = tt
Cfu
Ssefru
- 306 -
Sseɣti
- 307 -
10 Tazwert :
Ɣer
Lmed
Yečča d wuccen
Err tura lwelha-k ɣer umedya amezwaru d umedya wis sin.
)Deg yimedyaten-agi,“d „ d tanzeɣt acku teqqen isem ɣer useɣru n tefyirt.
)Deg yimedyaten-agi, tanzeɣt“d“ ur d-tessekcem ara tamsertit acku tesselkem isem amalay:“wuccen, umeksa,
umcum“.
Err tura lwelha-
k ɣer umedya wis3 d umedya wis4.
)Dagi daɣen,“d „ d tanzeɣt acku teqqen isem“ twacult „,“ temsal „ ɣer useɣru n tefyirt“ yezha „,“ lhi „
)Dagi, tanzeɣt“d „ tessekcem-d tamsertit acku tesselkem isem unti. Ihi : D + t = tt
Cfu
- 308 -
Tanzeɣt „d“ n “d „ n Talɣiwin Tanzeɣt „d“ n “d „ n Talɣiwin
Sseɣti
Ssefru
“d“ „ tuqqna tilawt “d“ „ tuqqna tilawt
Tesselkam
+ + Tesselkam isem amaruz
isem amaruz
D asalel D asalel
+
n useɣru n useɣru
di tefyirt di tefyirt
n yisem n yisem
+
Tetteqqen sin Tetteqqen sin yismawen
yismawen
Tesselkam
Tesselkam isem
+
isem ilelli
ilelli
Err asɣal ( +) deg wadeg i as-yessulfen di tfelwit i d-iteddun :
Tetteqqen
- 309 -
Tetteqqen Isem ɣer useɣru
+
Isem ɣer useɣru N tefyirt
N tefyirt
Teggar-d
tamsertit
Teggar-d
+
+
tamsertit
11 Tazwert :
Tamsertit Di temsirt iεeddan, twalaḍ yiwet ger talɣiwin n temsertit: d+ t = tt. Tura,
N+w=bbw ad twaliḍ talɣa nniḍen, tettili-d mi ara tesselkem tenzeɣt “n” isem
N+y=gg amalay amaruz s tmerna n uzegnaɣri “w” neɣ “y”.
Ɣer
Lmed
Err lwelha-k ɣer tenfaliyin:“ n wawal „,“n welɣem „,“ n yiflis „ deg yimedyaten-agi. Acu twalaḍ?
Cfu
Ssefru
3
Uɣal ɣer temsirin n tjerrumt, talɣiwin
- 310 -
- Aḍref bbweqlib.
- Agujil bbwawal.
- Taduṭ bbulli.
- Semmḥeɣ-ak am uyefki teṭṭḍeḍ deg yidmaren ggemma-k.
- Menyif tiderra ufus-iw, tidak bbul-iw.
- Učči ggilfan, d afeggel; učči n lqeyyad, d aqeggel.
- Ad d-yefk Rebbi lɣit bbwaman.
- Ttuffra bbweɣyul deg utemmu.
- Taggara n lexrif, ttaḍuri ggifer.
- Taferrugt ggemceḍ.
- Tazart bbufrin.
- Lqedd annect bbwezduz, leεyaḍ, yeɣleb agenduz.
- Lhi-d di lhemm bbwass-a, sseggri win n uzekka.
- Lweεda bbwi iḥeḍren.
- Aḥeggan bbwaklan.
- Leḥlal, am seksu ggirden; di tbaqit i yettnerni.
- Asawen ɣef wudem bbweḥbib, d akessar.
- Arrac, am yirden bbwaluḍ; mi ɣlin, ad d-kkren.
- Zzwaǧ bbwlag, d amedlalag.
- Aḥbib bbwelqim, ar din yeqqim.
- Nnecraḥa bbweɣyul, d aɣẓaẓ.
- Nekkni, am tarrawt ggilef; win ur nɣiz, ur itett.
- Amennuɣ ggizem yiwen wass, amennuɣ bbweydi yal ass.
- Lmakla ggirden, tessuzur udem
- Tiẓurin bbwafrara.
Sseɣti
- 311 -
12 Tazwert :
Lmed
)Err lwelha-k ɣer tenfaliyin“ n teɣzi, n Rebbi, n medden, n faḍma, n baba, n lexrif“, deg yimedyaten-agi. Acu i
twalaḍ?
&Yella umgirred ger tira d ususru, akka :
Cfu
Ssefru
Sseɣti
- Ssmaḥ n tudert.
- Ttif lmut, tameddurt n lḥif.
- D ṣṣber i d ddwa n lmeḥna.
- Aql-aɣ nedduri tacḍaḍt n Rebbi.
- Ad d-yefk Rebbi imnayen n talwit.
- Tilufa n medden, ferrunt; tigi inu, d zzyada i rennunt.
- Taggara n lexrif, d taḍuri n yifer.
- Yettnadi ɣef yiẓuran n tagut.
- Ad k-yeg Rebbi am waggur n lεid.
- Ad d-yefk Rebbi tagnit n liser.
- Ixdeε-iyi di tegnit n laman.
- Ay iger-iw, lemmer ufiɣ, ad tifeḍ akk igran n medden.
- Zzwaǧ n lebda, aḥebber-is meyyat sna.
- Leεqel, d aḥbib n Rebbi.
- Sselε n lεali, ur teḥwaǧ ara imsewwqen.
- Leḥzen n tasaft.
- Xedmeɣ akal n lejdud, ssweɣ-t ula s yidammen-iw.
- Ccbaḥa n lexrif, d tilwi.
- Ad kem-yemneε Rebbi seg wuzu n tasa.
- Aḍebbal n taddart, ur as-ttnezzihen ara medden.
- D lxedma n yinebgi n Rebbi, ayen d-yemmter yečč-it.
- Σuhdeɣ tirzeft n meɣres, d win ɣur-s, ma ur d-igir wajdim timceḍt.
- Iḍ n tziri, ḥseb-it d ass; tameṭṭut n lεali, ḥseb-itt d aterras.
- Win yebɣan aεwin n laxert, di ddunit i ittewwa.
- Aqcic, ad yeεmer axxam n baba-s; taqcict, ad teεmer ixxamen n medden.
- 313 -
13 Tazwert :
Ɣer
(A)
1- Weṣṣaɣ-k a bu yiwet n tiṭ, ur ggan yis-s deg utemmu.
2- Awal, ma yella deg wul-ik, tmelkeḍ-t; mi d-yeffeɣ, imlek-ik.
3- Lmizan, deg yifasen nwen; Rebbi, nnig-wen.
(B)
1- Ad kem-yemneε Rebbi seg wuzu n tasa.
2- Azger, yettwaṭṭaf seg umeẓẓuɣ; argaz, seg yiles.
3- Ala udi d tament i d-iteffɣen seg yimi-s.
(C)
1- Ewt-it ɣef walim, ad yettu timẓin.
2- Ttnaɣen ɣef uqerru n tsegnit.
3- Yettnadi ɣef yiẓuran n tagut.
Lmed
Cfu
Mi ara sselkment tenzaɣ « deg, seg ɣef » isem amalay, amaruz, tettili-d temsertit,
akka : Deg + u = deg° - Deg + w = deg g - Deg + yi = deg - Seg + u = se g° - Seg + w
= seg - Seg + yi = seg - Ɣef + u = ɣef - Ɣef + w = ɣef - Ɣef + yi = ɣef fi
Ssefru
Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant.
• Tarubya, ur tɣemm ara de g° zqaq.
• Tiqesrit-is de g° bellaε, la yeṭṭammaε ddellaε.
4
Uɣal ɣer udlis n tjerrumt (talɣiwin)
- 314 -
• Iles yesseblulusen, yettεewwiq de g° nejmuε nsen.
• Tameṭṭut n lεali, tettban de g° rgaz-is.
• Leεyaḍ ara yekkren ɣef fuccen, yekker ell-am a taɣaḍt.
• De g° zal, d lexwan; deg giḍ, d lxeggan.
• Semmḥeɣ-ak am uyefki teṭṭḍeḍ deg dmaren ggemma-k.
• Yessafeg-as awal seg mi.
• Yettifrir am zzit ɣef faman.
• Afus-is de g° fus inu, lḥess-is, yewweḍ agemmaḍ.
• Aql-i am yigider amerrẓu, i tt-yuɣen deg g°afriwen.
• Yeggul ɣef ksum, yemceḥ lmerqa.
• Ala deg gihwah i ixeddem.
• Yeɣli-d de g° furk, yejgugel deg g°ayeḍ.
• Asawen ɣef fudem bbweḥbib, d akessar.
• Rrεdu deg genni, lemεun ɣur-k ay ini.
• Win iwumi yemmut baba-s, ha-t deg rebbi ggemma-s;win iwumi temmut yemma-s, ha-t de g° gudu
nnḍen-as.
• Win ideεεun i urbib, tettas-as-d de g° ḥbib.
• De g° ɣilif, nerǧa liser.
• Tekna tseṭṭa ɣef fayen turew.
• Win yewwi wasif, yettaṭṭaf ula de g° magraman.
• Awal ur nettneqbal, am win yettseqqin de g° ɣerbal.
• Swiɣ ɣef fudem am tixsi, win i iyi-ixedεen, ad t-yexdeε Rebbi.
• Win iɣef ttekleɣ idrimen, yeǧǧa-iyi deg εewwiqen.
• Azger, yettwaṭṭaf se g° meẓẓuɣ; argaz, seg giles.
• Ala win yellan de g° ẓekka i ihennan itekka.
• Iga lxilaf deg nebgawen, yeεreḍ sin, yeǧǧa yiwen.
• Ikrez-itt uzger di ccetwa, yečča-tt uɣyul de g° nebdu.
• Yir aεbar, deg gir akerṭuc; yir awal, deg gir axenfuc.
Sseɣti
• Tarubya, ur tɣemm ara deg uzqaq.
• Tiqesrit-is deg ubellaε, la yeṭṭammaε ddellaε.
• Iles yesseblulusen, yettεewwiq deg unejmuε nsen.
• Tameṭṭut n lεali, tettban deg urgaz-is.
• Leεyaḍ ara yekkren ɣef wuccen, yekker fell-am a taɣaḍt.
• Deg uzal, d lexwan; deg yiḍ, d lxeggan.
• Semmḥeɣ-ak am uyefki teṭṭḍeḍ deg yidmaren n yemma-k.
• Yessafeg-as awal seg yimi.
• Yettifrir am zzit ɣef waman.
• Afus-is deg ufus inu, lḥess-is, yewweḍ agemmaḍ.
• Aql-i am yigider amerrẓu, i tt-yuɣen deg wafriwen.
• Yeggul ɣef uksum, yemceḥ lmerqa.
• Ala deg yihwah i ixeddem.
• Yeɣli-d deg ufurk, yejgugel deg wayeḍ.
• Asawen ɣef wudem n uḥbib, d akessar.
• Rrεud deg yigenni, lemεun ɣur-k ay ini.
• Win iwumi yemmut baba-s, ha-t deg yirebbi n yemma-s; win iwumi temmut yemma-s, ha-t deg
ugudu nnḍen-as.
• Win ideεεun i urbib, tettas-as-d deg uḥbib.
• Deg uɣilif, nerǧa liser.
• Tekna tseṭṭa ɣef wayen turew.
• Win yewwi wasif, yettaṭṭaf ula deg umagraman.
• Awal ur nettneqbal, am win yettseqqin deg uɣerbal.
• Swiɣ ɣef wudem am tixsi, win i iyi-ixedεen, ad t-ixdeε Rebbi.
• Win iɣef ttekleɣ idrimen, yeǧǧa-iyi deg yiεewwiqen.
• Azger, yettwaṭṭaf seg umeẓẓuɣ; argaz, seg yiles.
- 315 -
• Ala win yellan deg uẓekka i ihennan itekka.
• Iga lxilaf deg yinebgawen, yeεreḍ sin, yeǧǧa yiwen.
• Ikrez-itt uzger di ccetwa, yečča-tt uɣyul deg unebdu.
• Yir aεbar, deg yir akerṭuc; yir awal deg yir axenfuc.
- 316 -
14 Tazwert :
Ɣer
1-Idrimen, am waman n udfel.
2-Ddunit, am win yurgan, twet tεedda.
3-D amellal am yizimer, itess aman am uzger.
4-Am uεeqqa n yired yettfukti, mkul amkan deg-s yemɣi.
Lmed
Am wakken twalaḍ di temsirin n tjerrumt, tasɣunt n userwes“am“ tesselkam isem deg waddad amaruz.
Err tura lwelha-k ɣer tenfaliyin“ am waman, am win, am yizimer, am uzger, am uεeqqa“. Acu twalaḍ ?
Cfu
Ssefru
- 317 -
Sseɣti
- 318 -
15 Tazwert :
Di temsirt-agi, ad twaliḍ amek i d-tettili temsertit s tzelɣa n
Tamsertit
wurmir“ad“.Talɣa-agi, tettili-d deg waṭas n tegnatin. Tura, ad twaliḍ
“ad + amatar yiwet gar-asent: tin i d-yettilin ger tzelɣa n wurmir“ad“ d umatar
udmawan (t,n)” udmawan“t/n“.
Ɣer
Lmed
)Di tazwara, uɣal ɣer temsirin n tseftit i wakken ad twaliḍ taseftit n wurmir s tzelɣa“ad „.
)Err tura lwelha-k ɣer tenfaliyin“ ad teẓreḍ, ad necreḍ „deg yimedyaten-agi.
¾acḥal wawalen yellan di yal tanfalit?
¾Ɣer-iten-id yiwen yiwen.
¾Ɣer-iten-id tura di sin.
¾Acu twalaḍ ?
Cfu
Mi ara yefti umyag ɣer wurmir s tzelɣa “ad”, deg wudem wis sin asuf,
udem wis krad unti asuf, udem wis sin amalay asget, udem wis sin unti
asget, tettili-d temsertit, akka : Ad + t = a tt - Ad + n = a n
Ssefru
- 319 -
Sseɣti
• Ffeɣ ad timɣureḍ.
• Ddu d useεdi, ad taɣeḍ di sseεd-is; ddu d umcum, ad taɣeḍ di ccum-is.
• Mi ara kecmen yiweǧǧiben, nsewway uftiyen akken ad tili ṣṣaba.
• Ay agellid a lkamel, nekkni ad nsebbeb, kečč kemmel.
• La yekkat umeččim, ad nečč ad neqqim, ad nefk i yizgaren alim.
• Ma tesεa-d yemma-tneɣ taqcict, ad neddem isuḍaf ad nɣenni; ma tesεa-d yemma-tneɣ aqcic, ad
neddem isuḍaf ad nennejli.
• A Muḥ a Muḥ, kker ma ad tedduḍ ad nruḥ.
- 320 -
16 Tazwert :
Tamsertit Di temsirt iεeddan, twalaḍ amek i d-tettili temsertit ger tzelɣa n wurmir
“ad“ d umatar udmawan“ t, n“. Tura, ad twaliḍ amek i d-tettili ger tzelɣa
“ad + amqim n wurmir“ad“ d umqim udmawan asemmad usrid.
asemmad usrid”
Ɣer
Lmed
: Am wakken twalaḍ di temsirin n tjerrumt5, amqim udmawan - d asemmad usrid neɣ d arusrid- yettili s dat umyag
, mi ara yili umyag-nni yefti deg wurmir s tzelɣa“ad „ ; dɣa, dagi i d-tettili temsertit.
)Err tura lwelha-kɣer tenfaliyin:
n ad k-yerr
o ad aɣ-yemneε
Ulamma nura Neɣra-d
- ad k-yerr - a k-yerr
-ad aɣ-yemneε - a ɣ-yemneε
)Ssefti-d tafyirt“ ad aɣ-yemneε Rebbi„ almend n (3) wudmawen.
Ha-t-a :
Ad iyi-yemneɛ Rebbi
Ad k-yemneɛ Rebbi
Ad kem-yemneɛ Rebbi
Ad t-yemneɛ Rebbi
Ad tt-yemneɛ Rebbi
Ad aɣ-yemneɛ Rebbi
Ad ken-yemneɛ Rebbi
Ihi : Mi ara yekk umqim asemmad usrid ger umyag d tzelɣa n wurmir, tettili-d temsertit.
Cfu
Mi ara yekk umqim udmawan asemmad usrid ger umyag d tzelɣa n wurmir “ad”, tettili-d
temsertit, akka :
Tira Asusru
Ad iyi- a yi-
Ad k- a k-
Ad kem- a kem-
Ad t- a t-
Ad tt- a tt-
Ad aɣ- a ɣ-
Ad ken- a ken-
Ad kent- a kent-
Ad ten- a ten-
Ad tent- a tent-
5
Uɣal ɣer temsirin n tjerrumt
- 321 -
Ssefru
Aru s tira tasnimeslant ayen yura s tira tamsislant.
• Win ur nelli d uccen, a t-ččen wuccanen.
• Win yeddren, a t-id-addren.
• Ayen yečča uqelwac, a t-txelleṣ teglimt-is.
• Yebɣa a tt-id-yeẓẓeg ur turiw.
• Ur ttεanad wi k-yifen, a k-yessens deg yiɣilifen.
• Amcum, a t-id-yas wass-is.
• Uqbel a k-issineɣ, saḥeɣ; tura, jerrbeɣ-k rtaḥeɣ.
• Ayen txedmeḍ, a t-tafeḍ
• A ɣ-yenǧu Rebbi yenǧu lmumnin.
• Awer d-iger yiger-is asennan, ma ulac a t-tmegreḍ s ufus.
• Rebbi, ixleq-aɣ-d; medden, bɣan a ɣ-kksen.
• Ad ruḥeɣ a wen-ǧǧeɣ tamurt, ideg leḥmala d leḥram.
Sseɣti
- 322 -
17 Tazwert :
Tamsertit Di temsirt iεeddan, twalaḍ amek i d-tettili temsertit ger tzelɣa n wurmir
“ad“ d umqim udmawan asemmad usrid. Tura, ad twaliḍ amek i d-tettili
“ad + amqim ger tzelɣa n wurmir“ad“ d umqim udmawan asemmad arusrid.
asemmad
arusrid”
Ɣer
Lmed
; Am wakken twalaḍ di temsirin n tjerrumt, amqim udmawan- d asemmad usrid neɣ d arusrid- yettili s dat umyag , mi
ara yili umyag-nni yefti deg wurmir s tzelɣa“ad“; dɣa, dagi i d-tetili temsertit.
; Err tura lwelha-k ɣer tenfalit“ ad as-gen „. Acu i twalaḍ?
Cfu
- 323 -
Ssefru
2- Kkes-d tinfaliyin ideg tella temsertit s tzelɣa n wurmir“ad“d umqim udmawan taruḍ-tt deg umkan-is di tfelwit-agi :
Sseɣti
1- Win yesεan, ad as-yesdum Rebbi; wayeḍ, ad as-d-yefk Rebbi.
• Ad ak-d-yefk Rebbi abernus n liser d tlaba n sserr.
• Win iḥubb uxellaq, ad as-yefk arrac, ad as-yernu tirac.
• Ad ruḥeɣ ad awen-ǧǧeɣ tamurt, ideg ajeǧǧig yettwazlam.
2-
Ad + amqim Ad + amqim
asemmad usrid asemmad arusrid
- ad tt-yecrew - ad as-yeḍleq.
- ad tt-yesselhu - Ad as-inin
- ad tt-yeḍbeε - Ad as-d-yebru
- ad t-twet - Ad as-teg
- ad k-yettu
- 324 -
18 Tazwert :
Ɣer
Lmed
)Am wakken twalaḍ di temsirin n tjerrumt, tazelɣa n tnila“d,n „tettili s dat umyag mi ara yili umyag-nni yefti deg
wurmir s tzelɣa n wurmir“ad „; dɣa dagi i d-tettili temsertit.
)Err tura lwelha-k ɣer tenfalit“ ad n-uɣaleɣ „deg usefru [Link] twalaḍ?
Cfu
6
Di kra n temnaḍin, yettwanṭaq umatar “t“.
- 325 -
Ssefru
Sseɣti
- 326 -
19 Tazwert :
Di temsirt iεeddan, twalaḍ amek i d-tettili temsertit s tzelɣa n wurmir
“ad“. Mi ara nessenfali asfillet ibaw, trennu tzelɣa n tibawt “ur“ ɣef
Ad + ur = awer tzelɣa n wurmir “ad“ ttuɣalen am wakken d yiwen wawal “awer“.
Ɣer
Lmed
Awer : yekka-d si (ad + ur).
Cfu
Ad + ur = awer
Ssefru
Sseɣti
Awer aɣ-ttalasen ṭṭlaba wat yimi.
Awer yekkes i wallen ayen ẓrant.
Awer yekkes Rebbi amcic i yiɣerdayen.
Awer tt-yecbek Rebbi fell-aɣ.
Awer teḍru yid-wen ay at tura am useklu iwumi gezmen yiẓuran.
Imi d yemma temmut, awer d-teggri tmeṭṭut.
Awer d-iger yiger-ik asennan, ma ulac ad t-tmegreḍ s ufus.
Awer nekcem imi n medden.
Awer nuḍen annect nṣeḥḥa.
- 327 -
20 Tazwert :
Ɣer
n Qqaren yimezwura:
“ Yiwen ufus islef-ak, mačči d lxir i ak-yebɣa; yiwen ufus iwet-ik, mačči d ccer i ak-yebɣa „.
o Yeqqar Maεtub Lwennas:
“Wi awen-yennan d acu i d tafat, init-as d iɣallen yeddukklen“
Lmed
¾Am wakken twalaḍ di temsirin n tjerrumt, amqim udmawan, ama d usrid ama d arusrid, yettili s dat umyag mi ara yili
umyag-nni yezwar-as umqim amassaɣ7.
¾Ssefti-d tinfaliyin:
• Mačči d lxir i ak-yebɣa.
• Wi awen-yennan d acu i d tafat.
)Ha-t-a :
Mačči d lxir i iyi-yebɣa.
Mačči d lxir i ak-yebɣa.
Mačči d lxir i am-yebɣa.
Mačči d lxir i as-yebɣa.
Mačči d lxir i aɣ-yebɣa.
Mačči d lxir i awen-yebɣa
Mačči d lxir i akent-yebɣa
Mačči d lxir i asen-yebɣa.
)Ha-t-a :
Wi iyi-yennan d acu i d tafat
Wi ak-yennan d acu i d tafat
Wi am-yennan d acu i d tafat
Wi as-yennan d acu i d tafat
Wi aɣ-yennan d acu i d tafat
Wi awen-yennan d acu i d tafat
Wi akent-yennan d acu i d tafat
Wi asen-yennan d acu i d tafat
Wi asent-yennan d acu i d tafat
¾Acu twalaḍ?
7
Uɣal ɣer temsirin n tjerrumt, talɣiwin
- 328 -
Ɣas nettaru Neqqar-d
-wi iyi-yennan -wi (i)yi-(ye)nnan
-wi ak- // -wi (a)k- //
-wi am-// -wi (a)m-//
-wi as- // -wi (a)s- //
-wi aɣ- // -wi (a)ɣ- //
-wi awen- // -wi (a)wen- //
-wi akent- // -wi (a)kent- //
-wi asen- // -wi (a)sen- //
-wi asent- // -wi (a)sent- //
Cfu
Ssefru
Sseɣti
)Yenna-as:“ lemmer ad teẓreḍ tameɣrust i awen-nefka! „
Yerra-as-d:“ lemmer ad teẓreḍ agḍi i as-nhegga! „
)Win i as-yennan yeshel ubrid, ad yezwir nekkni ad t-neḍfer.
)Yenna-as:“ Wi ak-isemman Rwiced? Yerra-as-d:“ D yiwet n tmeṭṭut i iyi-isemman Rwiced „.
)D aderwic, d aderwic, d abrid i as-igan aḥric.
)Wi as-yennan asif yeshel, ad t-yezger mi ara yeḥmel.
)“Afus seg-m „, i as-tenna tqabact i teẓgi.
)Win i ak-d-yewwin, ad yawi.
)Widak as-iqqaren tamaziɣt tefna, d widen iɣellten ayen ur d-ḥerren ara9.
8
Di tefyirt-agi,“ wi „ d amqim n tuttra.
9
dagi, yeɣli umqim amassaɣ“ i“ ( widak (i) as-iqqaren)
- 329 -
21 Tazwert :
Aɣelluy n teɣra Di temsirt iεeddan, twalaḍ amek i tɣelli teɣri mi ara d-yemlal umqim
di tmenna amassaɣ “i /wi” d umqim udmawan asemmad arusrid. Tura, ad twaliḍ s
umata, amek i tɣelli teɣri mi ara d-mlilen sinwawalen : yiwen yekfa s
teɣri, wayeḍ yebda yis-s.
Ɣer
Lmed
)Err lwelha-k ɣer tenfalit “mi ara „ deg [Link] twalaḍ?
Cfu
Ssefru
Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant.
• Ac ara d-agmeḍ si lkanun? D iɣiɣden.
• Argaz d tmeṭṭut, m ur msebɣan, ul ara d- gen yimawlan.
• Nḥemmel ad nezger asif, m ara yili yeḥmel.
• Asm akken adrar n Ǧerǧer, s yirgazen yeεmer, s zzux i d-neqqar isem-is.
• Yeǧǧa-tt-id uɣyul: lǧennet, ma din arrac, nekkin ur tedduɣ ara.
• Frau-yi-d awal
• M ara kecmen yiweǧǧiben, nsewway uftiyen akken ad tili ṣṣaba.
• Awer d-iger yiger-ik asennan, m ulac ad t-tmegreḍ s ufus.
• M ara ffɣen yiḥeggamen, iteffeɣ lhemm ixxamen.
* Xas mseḥlan yilsawen, mačč akken ula d ulawen.
• Ay iles yellan d aksum d ac ara k-yerren d isennanen.
• Akk i tḍerru d w ur nessin, mi d- wweḍ lεid yefk leɣla.
• Yesεa amal asammer.
• Σuhdeɣ tirzeft n meɣres, d win ɣur-s, m ur d-igir wajdim timceḍt.
• Atmaten m ara mweṣṣin, bnu fell-ak ay axṣim.
• Aḥlil wi ẓran, aḥlil w ur neẓri.
• Ddunit, kkes-d w ur tenfiḍ.
- 330 -
Sseɣti
- 331 -
22 Tazwert :
Ɣer
Lmed
)Err lwelha-k ɣer tenfaliyin:
nwi yebɣan
owi ikemzen, wi ineggzen
Acu twalaḍ?
Cfu
Mi ara yili umyag yezwar-as umqim amassaɣ “wi”(1), iɣelli-as umatar udmawan
“i /y” di tmenna, akka :
Wi + i / y … = wi ∅…
Ssefru
- 332 -
Sseɣti
- 333 -
23 Tazwert :
Ɣer
Qqaren yimeyyazen:
SYir asɣar, ur t-ttleqqim; yir aɣyul, ur t-deqqim; yir amdan, hder neɣ qqimT.
Lmed
)Err lwelha-k ɣer yismawen“ asɣar, aɣyul, amdan „ deg umedya-agi. Di kra n tamwin n tmurt nneɣ, amagrad(a)
„iɣelli di tmenna; maca , ur d-yewwi ara ad yeɣli di tira.
Ihi:
Ɣas yella Yessefk
wanida qqaren: ad naru:
r sɣar -yir asɣar
-yir ɣyul -yir aɣyul
-yir mdan -yir amdan
Cfu
Ssefru
Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant.
• yir εbar, deg yir kerṭuc; yir awal, deg yir xenfuc.
• Mi ddiɣ d yir rfiq, yeǧǧa-iyi deg yir mḍiq.
• Ay argaz ay ameɣbun, ikessen di lexla am serdun.
Sseɣti
S tira S tira
tamsislant tasnimeslant
-yir εbar -yir aεbar
-yir kerṭuc -yir akerṭuc
-yir xenfuc -yir axenfuc
-yir rfiq -yir arfiq
-yir mḍiq -yir amḍiq
-am serdun -am userdun
- 334 -
24 Tazwert :
Ɣer
Lmed
)Err lwelha-k ɣer tenfaliyin“ nedda akk, lḥu-as, ddari-as, ssu-as, tenna-as, terra-as „ deg yimedyaten-agi. Acu twalaḍ?
• Di tenfaliyin-agi, ur tɣelli ara teɣri.
• Tiɣri tis snat, nerna-as azegnaɣri“y„ di tmenna.
• Imi azegnaɣri“y „ ur yesεi ara tawuri, ur as- ngi ara ccan di tira.
Ihi: tanẓa, tettwakkes di tira10.
Cfu
Mi ara d-mlilent snat n teɣra ger sin wawalen, tɣelli yiwet di tmenna.
Ma ur teɣli ara -am deg yimedyaten yezrin- nrennu azegnaɣri « y » i
teɣri tis snat. Maca, di tmenna kan, ur as-ntegg ara ccan di tira.
Ssefru
10
Uɣal ɣer yiwellihen n l’INALCO, 1998.
- 335 -
-Xedmeɣ-t.
-Ihi, ac i k-d-yenna?
-Yenna-yi-d, ini-asen“ aql-aken-id di tqacuct „.
Amɣar n At Qasi, yeṭṭerḍeq d imeṭṭi. Argaz, yetḥeyyer, yenna-yas:
-Σni yexṣer wawal-a? Nekk ɣileɣ d lferḥ ara tferḥeḍ, ulac i yellan nnig tqacuct!
Yenna-yas umɣar:
-Win yewwḍen ɣer tqacuct, ul anda yernu d asawen, i s-d-yeqqimen ala tarusi.
Akken i d-yekcem urumi tamurt n Leqbayel deg useggas n 1857, At Qasi, rnan cwiṭ, ɣlin.
Mouloud Mammeri
Yenna-as Ccix Muḥend
Sseɣti
Ccix Muḥend d umeqqran n At Qasi
Yiwen wass, iruḥ yiwen si Temda ad d-iẓur Ccix Muḥend u Lḥusin. Yenna-as umeqqran n At Qasi:“Ẓur-iyi-d ula d
nekkini“. Iruḥ urgaz iẓur Ccix, yenna-as daɣ ayen iɣef d-yettuweṣṣ[Link] yekker ad iruḥ, yenna-as i Ccix:
-Anεam a Ccix, i Wat Qasi, acu ara asen-iniɣ?
Yenna-as:
-Ini-asen, aql-aken-id di tqacuct.
Argaz, iruḥ, yefreḥ.Mi yewweḍ ɣer Temda, yeteqsa-t umɣar-nni n At Qasi, yenna-as:
-Txedmeḍ ayen iɣef k-weṣṣaɣ?
Inna-as:
-Xedmeɣ-t.
-Ihi, acu i ak-d-yenna?
-Yenna-iyi-d, ini-asen“ aql-aken-id di tqacuct „.
Amɣar n At Qasi, yeṭṭerḍeq d imeṭṭi. Argaz, yetḥeyyer, yenna-as:
-Σni yexṣer wawal-a? Nekk ɣileɣ d lferḥ ara tferḥeḍ, ulac i yellan nnig tqacuct!
Yenna-as umɣar:
-Win yewwḍen ɣer tqacuct, ula anda yernu d asawen, i as-d-yeqqimen ala tarusi.
Akken i d-yekcem urumi tamurt n Leqbayel deg useggas n 1857, At Qasi, rnan cwiṭ, ɣlin.
Mouloud Mammeri
Yenna-as Ccix Muḥend
- 336 -
25 Tazwert :
Ɣer
1-Deg yimi n tmeṭṭut-is i ifettu.
2-Yeqqar Si Muḥend u Mḥend:
S Lḥerf ad t-refdeɣ memḥuṣ
Ṣaben yir leǧnus
Qlil wi yellan d lεali
Wi ur nesεi tagmat mexṣus
Am bu yiwen ufus
Meεdur ur yesεi lwali
Yir tagmat am kalitus
Ma ɣezzif messus
Mbaεid i yerra tiliT.
Lmed
)Err lwelha-k ɣer tenfaliyin“ i ifettu, i yerra „deg yimedyaten-agi. Acu twalaḍ?
Ulamma Neɣra-d
nura:
-i ifettu -i gfettu
-i yerra -i gerra
Cfu
Ssefru
Aru s tira tasnimeslant ayen yur a s tira tamsislant.
• Mbaεid i gettseqqi.
• D Rebbi i gferrun lumur.
• Ma teddiḍ s le ad teččeḍ i gewwan.
• Ɣef nnif i geɣli wadif.
• Mi geɣli uzger, ṭṭuqqtent tferyin.
• Ala deg yihwah i gxeddem.
• Leḥlal am seksu n yirden, di tbaqit i gettnerni; leḥram am yijdi n wasif, si ger yifassen i d-iɣelli.
• D lqella n tecriḥt i geččan bibras.
• D turekkiḍt n ugujil i gesɣersen tikḍift.
• Arwa, akka i gettwarwat; ma d yelli-k wi yebɣun yaɣ-itt.
• Ala win yellan deg uẓekka i ghennan itekka.
• Wi as-yennan lexla yexla, i gexlan d netta.
• D win yeǧǧan i genǧan.
• D tasebbalt tilemt i gettawin ṣṣut.
- 337 -
Sseɣti
S tira S tira
tamsislant tasnimeslant
-i gettseqqi -i yettseqqi
-i gferrun -i iferrun
-i gewwan -i yewwan
-i geɣli -i yeɣli
-mi geɣli -mi yeɣli
-i gxeddem -i ixeddem
-i gettnerni -i yettnerni
-i geččan -i yeččan
-i gesɣersen -i yesɣersen
-i gettwarwat -i yettwarwat
-i ghennan -i ihennan.
-i gexlan -i yexlan
-i genǧan -i yenǧan
-i gettawin -i yettawin
- 338 -
26 Tazwert :
Ɣer
1-Yella wass-a, yella uzekka, yella uẓekka.
2-Xeddmen medden ass-a i uzekka , azekka i uẓekka.
Lmed
)Err lwelha-k ɣer tenfaliyin yeɣman s uzeggaɣ deg yimedyaten-agi. Acu twalaḍ?
Cfu
a+u=aw
i+u=iw
Ssefru
Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant.
• Am win iceṭṭḥen i wderɣal.
• Menyif tiderra wfus-iw, tidak n wul-iw.
• Iḍ, yeǧǧa-t-id i wbrak; ass, yeǧǧa-t-id i wḥbak.
• Ccbaḥa wnebdu , d tirni.
• Axxam deg ara tesleḍ i wyaẓil, ulac fell-as asemmiḍ.
• Ma ur tesεiḍ nnwal, seddeq s wawal, mmel-as abrid i wderɣal.
• Adrim, yewεer i wsisi; acemma ad yefsi
Sseɣti
S tira tamsislant S tira tasnimeslant
-i wderɣal -i uderɣal
-tiderra wfus-iw -tiderra ufus-iw
-i wbrak -i ubrak
-i wḥbak -i uḥbak
-ccbaḥa wnebdu -ccbaḥa unebdu
-i wyaẓil -i uyaẓil
-i wderɣal -i uderɣal
-i wsisi -i usisi
- 339 -
27 Tazwert :
Ɣer
Lmed
)Err lwelha-k ɣer tenfalit“ s yirgazen „ deg yifyar-agi. Acu twalaḍ?
Ihi: ismawen imalayen ibeddun deg waddad ilelli s teɣri“ i „, deg waddad amaruz, nrennu-asen azegnaɣri“y „,
ttuɣalen“yi…“ ; ɣas akken kra deg-sen nessusruy-iten“ye...“
Cfu
Ssefru
Af-d addad amaruz n yismawen yellan ger tacciwin.
• Tamazirt m (ibriden), tarewla ay iḥbiben.
• Widak tsedha ddunit, ččan am (izgaren) ṭṭsen.
• Leḥram am (ijdi) n (asif), si ger (ifassen) i d-iɣelli.
• Tuggi, kecmen-tt (iḥlulen).
• Taεekkazt n (ilni).
• La yekkat (ameččim), ad nečč ad neqqim, ad nefk i (izgaren) alim.
• Ay igenni bu (itran), a Rebbi ɣit-d igran.
• Win qqsen (arẓeẓẓen), yerra urrif ɣef (ibẓiẓen).
• Tettban ṣṣaba n (imɣi).
• Mi d-yewweḍ (isɣi), tban (tafsut).
• Aεdaw, ma yeɣz-ak tasraft; almi εelmen (iḥbiben).
- 340 -
Sseɣti
Addad ilelli Addad amaruz ɣas
nessusruy-it
-ibriden -yibriden -yebriden
-izgaren -yizgaren -yezgaren
-ijdi, asif, ifassen -yijdi,wasif, yifassen -yejdi
-iḥlulen -yiḥlulen -yeḥlulen
-ilni -yilni -yelni
-ameččim -umeččim
-izgaren -yizgaren -yezgaren
-itran -yitran -yetran
-arẓeẓẓen -warẓeẓẓen
-ibẓiẓen -yibẓiẓen -yebẓiẓen
-imɣi -yimɣi -yemɣi
-isɣi -yisɣi -yesɣi
-tafsut -tefsut
-iḥbiben -yiḥbiben -yeḥbiben
- 341 -
28 Tazwert :
Ɣer
(A)
1-Lemεanda n tnuḍin, ɣer tcewwaḍin.
2-Rǧu-iyi, d awwaḍ d tuɣalin.
3-tajenwit i Ǧeḥḥa, tneqq tḥeyyu.
4-Imi yessusmen, ur t-keccmen yizan.
5-Ddunit am lmesbaḥ, tettaɣ txessi.
6-Yettakk iles, igezzem ijufar.
(B)
1-Qeṭṭu di lweqt, ttṣerrif s lḥeqq, axxam-ik ad yerẓeq.
2-Yir lǧerḥ iḥellu, yir awal iqqaz irennu.
Lmed
Am wakken twalaḍ di temsirin n tseftit, urmir ussid yettaleɣ
s tussda ɣef yiwet n tergalt11.
)Err tura lwelha-k ɣer wawalen yeɣman s uzeggaɣ deg yimedyaten n taggayt tamezwarut. Acu twalaḍ?
)Err lwelha-k:
; Tussda ɣef tergalt “w“, mazal-itt d ugur di tira. Ar ass-a, ur tefri ara ma ad naru:
nazewwaɣ (seg izwiɣ) neɣ azeggaɣ.
oalewwaɣ (seg ilwiɣ) neɣ aleggaɣ...
)Err tura lwelha-k ɣer wawalen “ qeṭṭu, iqqaz“ deg yimedyaten n taggayt tis [Link] twalaḍ?
; Awalen“ qeṭṭu, iqqaz “, uran s tira tamsislant. Amenzay i nesseqdec deg yimedyaten n taggayt tamezwarut, ur
yettwaseqdec ara deg yimedyaten n taggayt tis snat. Wamma , nezmer ad naru:
n qeḍḍu (seg qḍu) ?
oiɣɣaz (seg eɣz) ?
Tagi, d yiwet ger temsal ur nefri ara di tira n tutlayt nneɣ. Yewwi-d ad d-yili fell-as unadi lqayen.
Cfu
Kra n tergalin mi ara ssdent, ttakkent-d imesla d imaynuten :
Ww bbw, ggw
Yy gg zz žž
Cc čč ḍḍ ṭṭ
Ss ţţ ɣɣ qq
11
Uɣal ɣer temsirin n tseftit.
- 342 -
Ssefru
Sseɣti
S ira tamsislant S tira tasnimeslant
-M ara …nsebbway… -Mi ara…nsewway
-yettheggi -yettheyyi
-ireggwel -irewwel
-yettemcebbwalen -yettemcewwalen
-igežžmen…ttibantiwin -igezzmen…d tibantiwin
-lmegget -lmeyyet
-igežžem -igezzem
-nedda yakk…ur t-yebbwiḍ -nedda akk…ur t-yewwiḍ
-wi k-iḍeggfen -wi k-iḍeyyfen
-ggilfan, afeggel, lqeggad, -n yilfan, afeyyel, lqeyyad,
aqeggel aqeyyel
-bbwan -wwan
-yebbweḍ -yewweḍ
-bbwin-t -wwin-t
-ur keččem -ur keccem
- 343 -
29 Tazwert :
Ɣer
01- Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant.
Jeddi Mangellat
Sawleɣ jeddi mangellat
Ay ucbiḥ ger yicekran
Ɣer Wat Yiɣil u Σini
Din i ferrun ddiwan
Nεer jeddi Mangellat
I gnedhen d wi ḍruran
Dictionnaire kabyle- français
J. M. Dallet
02- Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant
Aggur
Acu k-iceɣben ay aggur
Iban ɣef fudem-ik leɣyar
D imeṭṭi ugujil meskin
Mi gettru yeggun amnar
Xas wer ttaggad a mimmi
Yella Rebbi d anejbar.
Dictionnaire kabyle-français
J. M. Dallet
03- Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant
Leḥmegga
M ara yegrireb uzger neɣ tafunast i wabεaḍ di taddart, tettas-d lexṣara tameqqrent; lameεna ma yezla lmacya-
nni qbel attemmurḍes, yezmer a d-yerr kra di txeṣṣart-is. A tt-yečč weḥd-s? Mačči d ayen ara yečč; ihi, lqurub-is d
yiḥbiben-is ferrqen-tt ttixxamin; kul yiwen yettakk leḥq-is ggedrimen akken ad yessifses taxeṣṣart ɣef fin d-usa;
nitni yelha-yasen imi bbwin aksum s rrxa; bab llmacya yelha-yas imi d-yerra kra di txeṣṣart-is.
Dictionnaire kabyle-français
[Link]
04- Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant
Dda Lmulud
Dda Lmulud Rebb a k-yerḥem
Lemqam-ik di lǧennet
Ddunit-ik akk d asirem
I d-ǧǧiḍ a t-nɣellet
Taftilt tessaɣeḍ a tt-neddem
Ur txeppi ur tettmettat.
Belεid At Mejqan
05- Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant
Imsebbwqen
A wi ttweḥḥiden axellaq
Iweḥḥd-it deg msebbwqen
Abεaḍ yerkeb taserdunt
Mi gerna llebsa xfifen
Abεaḍ yusa-d d aεari
Yern imeṭṭulb a t-ḥerṣen
Dictionnaire kabyle-français
J. M. Dallet
06- Aru s tira tasnimeslant ayen yuran s tira tamsislant
- 344 -
Lmut
I wasm ara d-aseḍ a lmut
Ẓẓleɣ di tega m saru
Imεezzan la d-ttasen
Kul tiɣilt la d-serru
Ma d baba yeṣber meskin
Yemma εzizen la tettru
Dictionnaire kabyle-français
J. M. Dallet
Σli Makur
- 345 -
30 Tazwert :
Ɣer
(A)
1-Iles-is, d uḥdiq; ul-is, d uḥriq.
2-Win iwumi yemmut baba-s, ha-t deg yirebbi n yemma-s; win iwumi temmut yemma-s, ha-t deg ugudu nnḍen-as.
3-D wigad i ken-yesmunedlen, ass-agi i d-yuɣalen, yid-sen ad tberrzem lesnin.
(B)
1-Win iqesden acewwaḍ, yečča-t; win iqesden ifeggagen, yewwi-ten.
2-Aḥbac, ur t-yekkat buseṭṭaf.
(C)
1-Iεedda-d waḍu, iḍumm-as; iwet-d ugeffur, yessared-as; iwet-d ubruri, yessa-as; adfel, ha-t-a-n iεennec fell-as.
2-Adrim ur teḥbis texriḍt, ur t-ḥesseb d ras lmal; zzit ur d-neɣli si tciṭa, ur as-ttheggi aqellal.
(D)
1-Knant-d tseḍwa ibeεden, tettwakkes lxemsa ɣef yimi.
2-Amek ara n-rzuɣ fell-ak a win ur d-nerzi fell-i.
(E)
1-Nekk yid-k ay aḥbib nefreq, ɣerreb neɣ cerreq, lexdiεa seg-k ay d-tekka.
2-Lqaεa, nedda akk fell-as; igenni, ḥedd ur t-yewwiḍ.
(F)
1-Bu tyuga, ha-t d axemmas.
2-Aql-i am yigider amerrẓu, i tt-yuɣen deg wafriwen.
(G)
1-Yeqqar Crif Ḥamani:
Akka ay teḍra yid-i
Am yimɣi n tili
Ileɣ-is, zegzaw
Ṣṣaba, ur tt-id-yerri.
2-Yerra-iyi-d akessar d asawen.
3-Ruḥ ɣer udrar aberkan, ad tafeḍ dinna yiwet n tjeǧǧigt n wureɣ, awi-as-tt-id i yelli-s n ugellid ad as
Lmed
; Am wakken twalaḍ di temsirin n tjerrumt, kra n wawalen d iferdisen igejdanen n tutlayt ; wiyaḍ teqqnen ɣur-sen s
tezdit( - )12.
)Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt tamezwarut (A).
;Deg umedya amezwaru, tekka tezdit ger yisem d umqim awṣil n yisem, akka.
Iles-iw (ik, im, is, nneɣ, nteɣ, nwen, nkent, nsen, nsent)
)Err lwelha-k : Deg usget, tezmer tezdit ger yisem d umqim awṣil n yisem ad tettwakkes, acku.
nzemren ad kken gar-asen yiferdisen nniḍen, yecban : - axxam - agi nneɣ
oyezmer umqim awṣil n yisem ad d-yuɣal ɣer tazwara, yecban : - nneɣ uxxam-agi.
;Deg umedya wis sin, tekka tezdit ger yisem n timmarewt « yemma » d umqim awṣil n yisem « s », akka :
yemma-k, m, s, tneɣ, tenteɣ, twen, tkent, tsen, tsent.
)Err lwelha-k : Dagi, ama deg usuf ama deg usget, ger yisem n timmarewt d umqim awṣil n yisem, nessemras tizdit.
Deg umedya wis krad, tekka tezdit ger yisem « ass » d urbib ameskan « agi », akka : - ass-agi / a / nni / nniden.
12
Qqaren-as daɣen ajerriḍ n tuqqna.
- 346 -
)Err lwelha-k : Ger yisem d urbib ameskan « nniḍen », tezmer ad teɣli tezdit acku zemren ad kken gar-asen yiferdisen
– nniḍen, yecban : * axxam-agi nniḍen
* axxam-agi nniḍen
* ha-t-a mmi-s nniḍen …
).Err tura lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt (B).
;Deg umedya amezwaru, tekka tezdit ger umyag d umqim udmawan asemmad usrid, akka :
- yečča-iyi, k, kem, t, tt, aɣ, ken, kent, ten, tent
)Err lwelha-k : Deg umedya-agi, amqim udmawan deffir umyag.
; Ihi, ur tettu ara :
Yettili umqim udmawan deffir umyag, mi ara yili umyag-nni :
n yefti deg yizri ⇑ yečča-t.
o yefti deg wanaḍ ⇑ ečč-it.
p yefti deg wurmir ussid ⇑ itett-it.
q yefti deg wurmir war tazelɣa « ad » ⇑ yečč-it.
;Deg umedya wis sin, tekka tezdit ger umyag d umqim udmawan asemmad usrid, akka:
- ur t-yekkat, ur iyi-yekkat, ur k-yekkat…
) Err lwelha-k : Deg umedya-agi, amqim udmawan s dat umyag.
Ihi, ḥader ad tettuḍ:
Yettili umqim udmawan asemmad usrid, mi ara yili umyag-nni:
ntezwar-as tzelɣa n wurmir « ad / ara » : ad t-yawi.
oTezwan-as tzelɣa n tibawt « ur » : ur t-yekkat.
pYezwar-as umqim amassaɣ « i / wi » : Tixsi ɣef wakken d- nnan : d aidammen-is i tt-yenɣan.
qYezwar-as umlal « la »(2) : la t-yekkat.
)Err lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt (C).
;Deg umedya amezwaru, tekka tezdit ger umyag « iḍumm » d umqim udmawan asemmad arusrid « as », akka :
- iḍumm –- as.
- yessa –- as.
) Err lwelha-k : Deg umedya-agi, amqimù udmawan asemmad arusrid deffir umyag.
Ihi, ur tettu ara:
Yettili umqim udmawan deffir umyag, mi ara yili umyag-nni:
yefti deg yizri : yessa-as.
yefti deg wanaḍ : ssu-as.
yefti deg wurmir ussid : itezzi-as.
yefti deg wurmir war tazelɣa « ad » : yini- as
Deg umedya wis sin, tekka tezdit ger umyag d umqim udmawan asemmad arusrid, akka : ur as –- ttheyyi.
Err lwelha-k : Deg umedya-agi, amqim udmawan asemmad arusrid s dat umyag. Ihi, ḥader ad tettuḍ :
Yettili umqim udmawan asemmad arusrid s dat umyag, mi ara yili umyag-nni :
Tezwar-as tzelɣa n wurmir « ad / ara » : - ad as - ǧǧuǧgen wussan.
Tezwar-as tzelɣa n tibawt « ur » : ur as –- ttheyyi
Yezwar-as umqim amassaɣ « i /wi » :
- wi awen –- yennan d acu i d tafat, init-as d iɣallen yeddukklen.
- win i ak - yefkan lebṣel, efk-as ticcert.
Yezwar-as umalal « la » :
Tettcekkireḍ-iyi-d jeddi-k.
D yimawlan-ik.
Nekk la ak-in-smeḥsiseɣ
Tewwiḍ-iyi di lemm-ik.
Tesεerqeḍ-iyi jeddi ur t-ssineɣ.
Ihi :
Ger umyag d umqim udmawan :
- usrid / arusrid
- deffir / sdat umyag ;
nessemras tizdit ( - )
- 347 -
)Err lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt (D).
;Deg umedya amezwaru, tekka tezdit ger umyag d tzelɣa n tnila, akka :
- knant - d
;Deg umedya wis sin, tekka tezdit ger umyag d tzelɣa n tnila, akka:
- ara n –- rzuɣ
- ur d -– nerzi
)Err lwelha-k :
1 - Am wakka tettwaliḍ deg umedya-agi wis sin, tizelɣiwin n tnila d « d / n ».
2 - Tizelɣiwin n tnila « d / n » ttawint « i » mi ara d-mseḍfarent d umqim udmawan asemmad usrid, ttuɣalent « id
/ in », akka:
- Tesweqεeḍ-t s yifassen-ik, kkes-it-id s wuglan-ik.
- Ad kem-in-εeqleɣ ger tullas, fell-am ad cfunt wallen-iw.
3 - Am wakka tettwaliḍ deg yimedyaten-agi, tazelɣa n tnila-am umqim udmawan asemmad usrid/arusrid- tettezzi-
as i umyag:
a / Tettili deffir-s, mi ara yili umyag-nni:
yefli deg yizri : knant –- d, ruḥeɣ - n …
yefli deg wanaḍ : as –- d …
yefli deg wurmir ussid : yettas - d
yefli deg wurmir war tazelɣa « ad » :
- 348 -
)Err lwelha-k ɣer yimedyaten n taggayt (F):
; Deg umedya amezwaru, tekka tezdit ger umeskan udmawan « ha » d uwṣil-is yemmalen udem d wanida tella
tɣawsa-nni i d-nessken yis-s, akka :
Anida ?
Udem da ɣer da ɣer din din dihin
1 SF
2 SG
2 [Link]
2 [Link]
2 [Link]
2 [Link]
3 [Link] ha-t-a ha-t-a-ya ha-t-a- ha-t-a-n ha-t
yen
3 [Link] ha-tt-a ha-tt-a- ha-tt-a- ha-tt-a-n ha-tt
ya yen
3 [Link] ha-ten- ha-ten-a- ha-ten-a ha-ten-a ha-ten
a/i ya -yen -n ha-tent
3 [Link] ha-tent- ha-tent-a ha-tent-a ha-tent-
a/i -ya -yen a-n
; Deg umedya wis sin, tekka tezdit ger umeskan « aql » d uwṣil-is yemmalen udem d wanida tella tɣawsa-nni i d-
nessken yis-s, akka :
Udem Anida ?
da ɣer da ɣer din din dihin
1 SF aql-i (iyi) Aql-iyi-n
2 SG aql-aɣ Aql-aɣ-n
(aneɣ)
2 [Link] aql-ak aql-ak aql-ak
-id
2 [Link] aql-akem aql-
akem
aql-akem
-id
2 [Link] aql-aken aql-
aken aql-aken
-id
2 [Link] aql-akent aql-
akent
-id aql-akent
3 [Link]
3 [Link]
3 [Link]
3 [Link]
- 349 -
Cfu
Ssefru
1- Ɣer tifyar tsemdeḍ tafelwit i d-iteddun :
Tizdit ger:
Yisem d urbib
Umyag d tzelɣa
d
d
d
D umqim usrid
umqim arusrid
Umeskan
ameskan
Yisem d
Tenzeɣt
uwṣil-is
wudem
Umyag
Umyag
umqim
tanfalit
Tafyirt
n tnila
Uwṣil
- 351 -
Sseɣti
1- Tizdit ger
d
n
d
n
d
[Link]
[Link]
Yis.d uwṣil
Tanfalit
Umeskan
Tenzeɣt
uwṣil-is
wudem
Umyag
umqim
umqim
Umy.d
Umy.d
tzelɣa
Yis.d
tnila
i ak-yefkan X
1 efk-as X
2 ara d-ggrint X
3 sseεd-is/ ccum-
is X
4 uḍar-ik X
i d-itellɣen X
5 seg yimi-s X
6 idrimen-is X
ad as-yesdum
7 X
ad as-d-yefk
X X
semmḥeɣ-ak
8 X
yemma-k X
ḥellaɣ-t-id X X
9 yifassen-iw X
10 lḥu-as/
ddari-as X
gma-s X
11 ad fell-as X
ur t-yettaf X
12 yemma-s/
sidi-s X
lfeεl-ik X
13 i d-temlaleḍ X
14 yemma-s/
yelli-s/ X
i yixef-is
lhi-d X
15 n wass-a X
weṣṣaɣ-k X
16 yis-s X
ɣef wakken d-
17 nnan X
d idammen-is
X
i tt-yenɣan X
fkiɣ-as-tt X X
Llzum-is X
18 fkiɣ-as-tt X X
laẓ-is X
mi d-iban X
deg-neɣ X
19 i d-izewwiren x
ɣer-s X
i awen-yennan
20 X
init-as X
- 352 -
2- Ad smerseɣ tizdit.
Awer d-iger yiger-ik asennan, ma ulac ad t-tmegreḍ s ufus.
Win iwumi teḥkiḍ taḍellaεt, ad ak-d-yeḥku tajemmaεt.
D ayen i ken-yesbezgen i aɣ-yesseḥlulin.
Win yeččan lḥeq-is, yeqqen tiṭ-is.
Mi d-ilul tgem-as isem.
Ma yif-ik gma-k leɣrus, heggi-d amgud i ttelqim.
Lebɣi nneɣ, meqqer ; ul nneɣ, meẓẓi.
Ma yella yeshel-ak walluy, ḥader iman-ik di trusi.
Yufa umger titar-is.
Igenni nneɣ ad d-yefk itri, ad t-id-nerr d aεdaw fell-aɣ.
D tiktiwin n warraw-im, i am-yerwin allaɣ-im; kul yiwen akken la ifettu.
Axxam d axxam nneɣ13, aqjun yesseglaf fell-aɣ.
3- Ad smerseɣ tizdit.
Sidna Yub
Teḍra yid-k ay ul-iw, am sidna Yub ɣef ḥkan: mi d-teɣli deg-s twekka, yini-as: ečč deg-i ḥelleɣ-am! Mi am-yefka Llah
aksum-iw, d acu n lḥir deg-m yellan.
4- Ad smerseɣ tizdit.
Yenna umdyaz :
«Yeǧǧa-iyi-d jeddi abernus
Abernus i as-d-yeǧǧa baba-s
Yenna-iyi-d ḥader-it ɣef wammus
Ma yumes teɣli lqima-s ».
5- Ad smerseɣ tizdit.
Yenna umedyaz :
« Tettcekkireḍ-iyi-d jeddi-k d yimawlan-ik
Nekk la ak-in-smeḥsiseɣ
Tewwiḍ-iyi di lemm-ik
Tesεerdeḍ-iyi jeddi ur t-ssineɣ ».
13
Am wakken id-nenna yakan, mi ara yili umqim awṣil n yisem d asget, tɣelli tezdit.
- 353 -
8- Ad sseɣtiɣ tuccḍiwin :
Yeqqar Maεtub Lwennas :
« Ddu d ubrid-ik a lḥif
Neɣra neḥfeḍ di tussna-k
Nsemmeḥ-ak tidi d wadif
Mi aɣ-temliḍ tizi n leslak ».
- 354 -
31 Tazwert :
Ɣer
Si Muḥend u Mḥend
Si Muḥend u Mḥend d mmi-s n Mḥend Ameẓyan n At Ḥamaduc akked Faṭima n At Saεid.
Ilul ger useggas 1840 d1845 di taddart n Yicerεiwen, tama n Tizi Raced, di Larebεa n At Yiraten.
Iseggasen 1857 d 1871 beddlen aṭas di tmeddurt n Si Muḥend u Mḥend i yuɣalen d amenṭran:Yettawi yettarra ger
tmurt n Leqbayel, Lezzayer d Σennaba. Yewweḍ ula ɣer Tunes anida yella gma-s amaẓuẓ Akli.
Yemmut di Sbiṭar n Micli ass n 28 di dujamber 1906.
Lmed
)Err lwelha-k ɣer wawalen yeɣman s uzeggaɣ deg uḍris-a.
; Mmalen :
n- isem n umdan
o- isem n umkan
; - Anida bɣun ilin, beddun akk s usekkil ameqqran. Nesswal-asen « ismawen imaẓlayen »14
; Am wakken i twalaḍ di tezwert n temsirt-agi, tira n yismawen imaẓlayen, d yiwet ger temsal mazal nefri di tira n
tutlayt nneɣ. Ayen i d-yellan ar ass-a, d isumar kan, di leεḍil ad d-yili unadi lqayen ara d-ḍefren yiwellihen. Ha-tent-a
kra n temsal mazal nefri ar ass-a:
n Amek ara naru ismawen n yimdanen d yismawen n yimukan?
Akken uran deg waddad aɣarim ?
Akken ttwanṭaqen ?
Ma yella akken ttwanṭaqen, s wacu n tutlayt ?
- S taεrabt ? Ṣṣin
- S tefransist ? Cin
- S teqbaylit ? Cinwa…
o Amek ara naru ismawen uddisen ?
¾S tira tasnimeslant ?
Amedya :Iɣil n Wammas, Agni n Yiɣran, Lεinṣer n Wakli …
¾S tira tamsislant ?
Amedya : Iɣil Bbwammas, Agni ggeɣran, Lεinṣer Bbwakli …
. Ma yella s tira tasnimeslant, anwa asekkil deg yisem wis sin ara naru s tira tameqqrant ?
¾ D amezwaru ? Ilul deg Yicerεiwen
¾ D wis sin ? Ilul deg yIcerεiwen
p Amek ara naru ismawen imaẓlayen iberraniyen?
¾Akken ttwanṭaqen s tutlayt taberranit ?
¾ Ad ttumazɣen ?
¾ Ma yella ttumazɣen, amek ara naru ismawen imaẓlayen ideg llan yisekkilen« P.V.O … » ?
&Tuttriwin-agi merra iger-itent-id ugraw n l’INALCO,1998 i unadi. Aql-aɣ nettraǧu iwellihen.
Cfu
Isem amaẓlay : d isem n umdan, n umkan, n udlis, n uɣmis, n usaru, n tesɣunt …
Isem amaẓlay : anida yebɣu yili di tefyirt, ibeddu s usekkil ameqqran.
14
* Tira n yismawen imaẓlayen d yiwet ger temsal mazal nefri di tutlayt nneɣ. Tewwi-d ad d-yili fell-as unadi lqayen. Uɣal ɣer yiwellihen n
l’INALCO, 1998.
- 355 -
Ssefru
1- Ssemres asekkil ameqqran anida ilaq.
Ccix muḥend u lḥusin ilul ger 1830 d 1840 di texliǧt at ḥmed, n taddart taqqa, di lεerc n at yeḥya.
Immut lmulud n at mεemmer ass n 25 di furar 1989 di εin ddefla, mi d-yuɣal si tmurt n lmerruk.
Yettwanɣa maεtub lwennas ass n lexmis 28 di yunyu 1998 di tala bunan, deg ubrid-is s at dwala.
Racid εellic, yura ungal faffa d wungal asfel. εmer mezdad, netta yura iḍ d wass, tagrest urɣu, tuɣalin.
∑ebderreḥman bugermuɣḥ yessufeɣ-d asaru tawrirt yettwattun, belqasem ḥeǧǧaǧ yessufeɣ-d asaru macalu , ma d
εezdin meddur, netta yessufeɣ-d adrar n baya.
Agraw adelsan amaziɣ yessufeɣ-d tasɣunt izen amaziɣ, ma d tiddukla tadelsant jeddi εebdelmalek, tessufeɣ-d
tasɣunt iles umaziɣ ; ma d aseqqamu unnig n timmuzɣa, yessufuɣ-d tasɣunt timmuzɣa.
2- Smed ilem.
….., d yiwet ger tmura n yilel agrakal. Tezzi-as-d seg usammer tmurt n …… . Seg umalu, d tamurt n ….d tmurt
n…….Seg ugafa, d ilel …….Seg unẓul, d tamurt n ……d tmurt n …..
Sseɣti
1-
Ccix Muḥend u Lḥusin, ilul ger 1830 d 1840 di texliǧt At Ëmed, n taddart Taqqa, di lεerc n At Yeḥya.
Immut Lmulud n At Mεemmer ass n 25 di furar 1989 di ∑in Ddefla, mi d-yuɣal si tmurt n Lmerruk.
Yettwanɣa Maεtub Lwennas ass n lexmis 28 di yunyu 1998 di Tala Bunan, deg ubrid-is s At Dwala.
Racid ∑ellic, yura ungal Faffa d wungal Asfel. ∑mer Mezdad, netta yura Iḍ d wass, Tagrest Urɣu, Tuɣalin.
∑ebderreḥman Bugermuɣḥ yessufeɣ-d asaru Tawrirt Yettwattun, Belqasem Ëeǧǧaǧ yessufeɣ-d asaru Macalu , ma
d ∑ezdin Meddur, netta yessufeɣ-d Adrar n Baya.
Agraw Adelsan Amaziɣ yessufeɣ-d tasɣunt Izen amaziɣ, ma d tiddukla tadelsant Jeddi ∑ebdelmalek, tessufeɣ-d
tasɣunt Iles umaziɣ ; ma d Aseqqamu Unnig n Timmuzɣa, yessufuɣ-d tasɣunt Timmuzɣa.
- 356 -
32 Tazwert :
Ɣer
… ( ) - , . ; ? ! : « »
Acu temmal tuggna-agi ?
- Temmal isɣalen s usigez
Err lwelha-k ɣer tefyar i d-iteddun i wakken ad twaliḍ azal n yisɣalen-agi di tefyirt :
1- Yugi ad iruḥ.
2- Yugi, ad iruḥ.
Acu : twalaḍ ?
&yemgirred unamek nsent.
Am wakken ara twaliḍ deg udlis n tjerrumt « taseddast », deg umedya amezwaru, asumer amezwaru « yugi » ɣur-s
tawuri deg usumer wis sin « ad iruḥ ». Asumer amezwaru, d asumer agejdan ma d wis sin, d asumer imsentel.
Nessawal i tefyirt am tagi : « tafyirt tasemmadt tusridt », yeggar-itt-id umyag ameskar amzun akken teṭṭef adeg n
yisem asemmad usrid. Tuqqna ger sin n yisumar tella-d s unamek kan. Di tefyirt tis smat, tuqqna ger sin yismuar
tella-d s tefrayt ( , ).
Isɣalen n usigez :
Ssefru
- 358 -
2- Semres isɣalen n usigez deg uḍris i d-iteddun:
Ssuq amerbuḥ
Faṭima Lεeslama-k a mmi Ssuq amerbuḥ
Racid Ay a setti aṭas n lɣaci i yellan
Faṭima D acu i d-tewwiḍ si ssuq
Racid Uɣeɣ-d ajewwaq d tmekḥelt
Faṭima D aya i d-tewwiḍ
Racid Ala Rniɣ-d aqerru n uzger
Faṭima Wi ak-yefkan idrimen
Racid Yefka-iyi-d xali yusef yerna-iyi-d dadda Ɛli
Faṭima Ay a lxir-iw D argaz
Racid Jeddi yuɣ-iyi-d kawkaw Ax a setti
Faṭima Ala a mmi ulac ɣur-i tuɣmas
Nadya Ay argaz ddu d Racid ɣer nanna-s
Faṭima Ini-as imensi ɣur-neɣ ass-a imi d ssuq-is amezwaru
Tikkest : Tizi n wuccen.
Ssefru
1- Ad smerseɣ isɣalen n usigez.
Ur xeddem lxir i win itettun, ur xeddem ccer i win iceffun.
Mi d-tewweḍ tεacurt, ad ttbeddayen warrac ɣef tebbura n wid yesεan lmezyul, ad qqaren : « Σacur,Σacur, efk-iyi-d
cwiṭ uḥeddur, ad awen -yeǧǧ Rebbi abɣur ! »
Yenna-as wuccen : ha-tt-a ccetwa, ur sεiɣ lmal ara teɣder tefrut, ur sεiɣ tameṭṭut iwumi ara d-awiɣ lqut ; mi d-yeɣli
udfel, ad ṭṭseɣ, ad rreɣ tabburt.
Ya ḥesrah ɣef zik-nni !
D kra i d-yewten leεca !
Leḥlal am seksu n yirden, di tbaqit i yettnerni ; leḥram am yijdi n wasif, si ger yifassen i d-iɣelli.
Yeggul ɣef uksum, yemceḥ lùmerqa.
Zerεen amenzu, rnan aqlib.
Acu i d-tessuliḍ ay aqerraḍ ? D tiɣersi n ssebbaḍ.
D targit yurga uɣyul : tameddit yeqqen axelxal, ṣṣbeḥ yufa-t-id d cckal.
Ma yeggul deg-k urgaz, tselkeḍ; ma teggul deg-k tmeṭṭut, tḥesleḍ.
Tenna-as tzemmurt i tqabact: tgezmeḍ iyi! Terra-as-d: seg-m afus !
Ma tḥemmleḍ-iyi, ur iyi- tettbibbiḍ ɣer Mekka ; ma tkerḥeḍ-iyi, ur iyi- teqqazeḍ aẓekka.
Igenni nneɣ ad d-yefk itri, ad t-id-nerr d aεdaw fell-aɣ.
Azul !
Ih !
Ala !
Tanemmirt !
Ay tecbeḥ tefsut !
Akka !
Ɣimel !
Qqim di lehna !
2- Ssemres isɣalen n usigez deg uḍris.
Ssuq amerbuḥ !
Faṭima - Lεeslama-k a mmi ! Ssuq amerbuḥ !
Racid - Ay a setti, aṭas n lɣaci i yellan !
Faṭima - D acu i d-tewwiḍ si ssuq ?
Racid - Uɣeɣ-d ajewwaq d tmekḥelt .
Faṭima - D aya i d-tewwiḍ ?
Racid - Ala! Rniɣ-d aqerru n uzger.
Faṭima - Wi ak-yefkan idrimen ?
Racid - Yefka-iyi-d xali yusef, yerna-iyi-d
dadda Ɛli.
Faṭima - Ay a lxir-iw ! D argaz !
Racid - Jeddi, yuɣ-iyi-d kawkaw. Ax a setti !
Faṭima - Ala a mmi ! ulac ɣur-i tuɣmas.
Nadya - Ay argaz, ddu d Racid ɣer nanna-s.
Faṭima - Ini-as imensi ɣur-neɣ ass-a imi d ssuq-is amezwaru.
Seg « Tizi n wuccen »
- 359 -
Tura, ad ak-d-sumreɣ yiwen uḍris deg ara tafeḍ tuget n yisɣalen n usigez.
Tamɣart d teslit-is
Teεweq amek ara tessefru tamsalt—-nni. Zrin wussan, rnan wiyaḍ, armi d yiwen wass, tfaq temɣart i teslit-is
tettaker ! Tettaker seg yikufan tazat, awren …
« D acu ara teffreḍ a tamɣart deg uqerru ? »
Ihi amek ur as-tettfaq, mi d tadimt i tettarra i ukufi, yal tikkelt trennu tselleɣ-itt s ljebs, tettaf-itt tettwakkes.
Lḥasun akken i tella : tislit tettaker tagella, tamɣart tfaq ; yettwaker uxxam-is seg…daxel. Dɣa ula d aslugi ass-
nni, yeǧǧa-d awal i yineggura : « Asmi d-tettekk takerḍa seg tewwurt akkin, ttarraɣ fell- awen lada, ma d tura…ula ara
d-xedmeɣ ! »
« Ttif aɣilif wala nndama », i tenna temɣart deg wul-is. Degmi i tmeyyez, tmeyyez armi i as-d-tufa tifrat i
taluft-nni.
Azekka-nni d ass n ssuq. Yekker mmi-s ad yeffeɣ, tenṭeq temɣart, tenna-as :
- Aha !
- D acu i tebɣiḍ a yemma ? i as-yenna mmi-s.
- Aɣ-iyi-d itbir !
- Itbir ! D acu ara txedmeḍ yis-s ?
- Ad as-semmiɣ …
- Amek ? i as-yenna urgaz..
- Ad as-semmiɣ « Neẓra neffer ».
Tislit din din tfaq ; tenṭeq ula d nettat, tenna-as :
- Ihi, ula d nekk rnu-iyi-d yiwen.
- I kemm, amek ara as-tsemmiḍ ?
- Ad as-semmiɣ : « Necceḍ nwexxer » !
Imir, argaz-nni ifaq, yefhem lemεun n lxalat.
- Ihi, ula d nekk ad d-rnuɣ yiwen, i yenna urgaz.
- Amek ara as-tsemmiḍ, kečč a mmi ?
- Ad as-semmiɣ : « Win yeccḍen ur as-nbezzer ».
Kamal Buεmara
- 360 -
Amawal n yilugan n tira
- 361 -
Aselkin
n ulmud
alemmas
- 362 -
Ay inelmaden n useggas wis 4 n ulmud alemmas, ha-t-a-n ger yifassen nwen udlis-agi i ssarameɣ ad awen-yili d
asalel ara awen-yessifsessen aheggi n yikayaden nwen, ladɣa win n uselkin n ulmud alemmas (B.E.M.).
Ma isikked bnadem ɣer ubrid i d-nuɣ seg useggas n 95 ar ass-a, ad t-yaf d acqirrew i tderra d wuguren i d-nettaf s
dat-neɣ.
Mi nsers taεkemt, ad neddem tayeḍ. Uqbel aseggas n 95, aɣbel nneɣ d anekcum n tmaziɣt s aɣerbaz. Mi d-tekcem,
banen-aɣ-d yiɣeblan n tidet.
¾ Anwa ara tt-yeslemden?
¾ Acu ara nesselmed?
¾ Amek ara tt- nesselmed?
¾ Acuɣer ara tt-nesselmed?
¾ S wacu ara tt- nesselmed?
¾ Anwa ara nesselmed?
¾ Amek ara d-nessilqeq ulawen yeqquren am uslaḍ?
¾ Amek ara d-neslal lḥir deg wulawen, ɣas ulamma ifadden kkawen?
¾ Amek ara d-tekcem tmaziɣt deg yikayaden?...
Lḥaṣun mačči d yiwet. Tiɣilt i yekfan fell-aɣ, ha-tt-a-n la d-tjebbu tayeḍ.
Ger yisurrifen i tger tmaziɣt ɣer s dat, win n useggas aɣurbiz 2006/2007, imi i d-tekcem deg ukayad n uselkin n
ulmud alemmas (B.E.M.). D asurrif ara d-yawin wiyaḍ, ur din awal; maca, ayagi yegla-d s waṭas n tuttriwin iwumi ilaq
ad d-naf tifrat:
9 Amek ara nessifses aheggi n yikayaden ɣef yinelmaden nneɣ?
9 Amek ara nekkes tiggdi izedɣen ulawen n yinelmaden d yimawlan nsen?
9 Amek ara nerr inelmaden nneɣ ad ttruḥun s tujjma, s tumert ɣer yikayaden n tmaziɣt?
9 Amek ara tili tmaziɣt d abrid ara yessiwḍen inelmaden nneɣ ɣer wayen i ssaramen?...
D tuttriwin-agi akk i iyi-yeǧǧan sumreɣ-awen-d adlis-agi ideg ara tafem :
: Iwellihen ɣef ukayad n tmaziɣt deg uselkin n ulmud alemmas.
: Isental .
: Tiririt ɣef yisental.
: Asmekti
Err lwelha-k:
) D tidet, tarrayin n uselmed n tmaziɣt, uẓant aṭas ɣer s dat: ass-a, almad n tmaziɣt, yettili-d s ubrid n yisenfaren. Ha-t-
a-n wayen ara d-yeglun deg yiseggasen i d-iteddun s ubeddel meqqren deg wudem iyes d-ttilin yikayaden. Ha-t-a-n ihi
ucqirrew nniḍen i win ara as-yekkren si tura.
- 363 -
Iwellihen
Irem ara d-yettunefken, ad yebḍu ɣef sin n yimuren:
Amur amezwaru: ( ɣef 12 wagazen)
A / Aḍris:
? Ad yers yirem ɣef yiwen uḍris n kra n umaru yettwassnen, yecban:
& Σmer Mezdad
& Mulud Ferεun
& Mulud Mεemri
& Saεid Iεemrac
& Salem Zenya
& Yidir Ḥmed Zayed…
Am wakken yezmer ad yers yirem ɣef yiwen uḍris n kra n umaru amaynut, ger wid i d-ibanen am yitran, taggara-agi.
? Aḍris-nni, ad yili d ullis ideg zemrent ad ilint tewsatin n yinawen i yellan deg yihallen n ulmud alemmas, yecban:
& Aglam ( n uwadem, n wadeg, n kra n urmud, n kra n tegnit…)
& Adiwenni
& Asegzi
& Asfukel…
? Aḍris-nni, ad yesεu azal n 250 wawalen.
? Aḍris-nni, ad yers ɣef kra n usentel ara gzun yinelmaden anida bɣun ilin: deg udrar neɣ di temdint
? Ur d-yewwi ara ad yers uḍris-nni ɣef kra n usentel ara yennalen s wudem n dir azalen n talsa, azalen n usedwel neɣ
kra n tgejdit iɣef tebna tnettit nneɣ taɣelnawt…
p Amawal ilan assaɣ d tewsatin n yinawen: deg uḥric-agi n umawal,zemren ad ilin yisestanen ɣef:
y yinammalen n wakud
y inammalen n wadeg
y awalen yemmalen asmizwer
y irbiben d yimyagen n tɣara
y tibadutin…
o Tajerrumt/ taseddast: isestanen ara ak-d-yettunefken deg uḥric-agi n yiferdisen n tutlayt, zemren ad rzun:
y tiwsatin d talɣiwin n tefyar.
y talɣa d twuri n wawalen di tefyirt.
y asemmi n yisumar di tefyirt tuddist…
- 364 -
p Ilugan n tira: tiririt s tira, ɣef yisestanen n tegzi, taseftit, tajerrumt d tseddast, teḥwaǧ atwal meqqren deg yilugan
n tira, yecban :
y tamsertit: ama di tezrart n wawalen neɣ deg ugensu n yiwen wawal.
y tizdit (-)
y asigez
y adeg n yilem (e)
y tussda: ama d tin n tjerrumt neɣ d tin n tnummi.
y tufayt…
Di taggara, ha-ten-a kra n yiwellihen, ma tḍefreḍ-ten, aql-ak ad ttewleḍ akken iwata deg usenfali s tira:
) Taɣuri: berra n temsirin i tlemmdeḍ deg uɣerbaz, yewwi-d ad teqqareḍ iḍrisen, idlisen, tisɣunin, iɣmisen d wayen
akk seg ara d-tmegreḍ tamusni.
) Ameslay: mmeslay tameslayt-ik s tfenṭazit, ssizdeg-itt seg yireṭṭalen ur nesεi azal, ḥader ad tsetḥiḍ yis-s.
) Tira: aru s tmaziɣt i usenfali n wafrayen-ik, ssemres-itt deg wassaɣen-ik gar-ak d wiyaḍ (tibratin, iznan…), ttaru
iḍrisen yerzan akk tiwsatin n yinawen: timucuha, tullisin, aglam, asegzi, asfukel…Rnu ttarra lwelha-k ɣer temsirin i
tlemmdeḍ deg uɣerbaz, ssexdam-itent di tudert-ik n yal ass…
Err lwelha-k:
Isental n usenfali s tira ara tafeḍ deg udlis-agi, ddan d tarrayt taqburt n uselmed n tutlayin: tignatin n teywalt ur llint ara
s tidet, ayen iwumi ssawalen s tefransist “ les situatiǧns simulẓes d’ apprentissage”. Wamma tignatin n teywalt, yewwi-
d ad ilint d tid n tidet, ayen iwumi ssawalen s tefransist “ les situatiǧns rẓelles d’apprentissage”.
Err lwelha-k:
Deg yiseggasen i d-iteddun, ad d-yili ubeddel lqayen deg wudem iyes d-yettili uktazal; imi akka d afella, yessefk ad
nessaweḍ ɣer uktazal s usenfali s tira. Ayen iwimi ssawalen s tefransist “la situatiǧn d’intẓgratiǧn”. Ihi ssya ar imir-en,
tzemreḍ ad tesxedmeḍ isental I d-yettunefken deg udlis-a.
- 365 -
Irem 1u
Aḍris:
Tarewla
Zik deg taddart i nezdeɣ; wi yecfan acḥal n tsutwin, iẓuran n yiẓuran nneɣ dinna i ntan. Armi d lgirra n tmunnent i
aɣ-d-qelεen Yirumyen. Asmi walan ufan afus yimjuhad ɣur-neɣ, ama deg tgella, ama deg leεnaya, usan-d ɣur-neɣ
lεesker, nnan-aɣ: “ tikkelt-a d taneggarut, ma tkemmlem-tt akka, taddart nwen ad terɣ; ma d kunwi wissen anida ara d-
teggrim ! Ad ken-nenfu.”
Akken ur nbeddel ara tikli, yiwen n wass,εnan- –d taddart zik zik, urεad d tafrara. Suffɣen-d imezdaɣ ɣer unnar.
Mekknen-as times i taddart. Tekker deg-s. Urɣu d wabbu, ulac tardast i zeglen. Tarewla temneε bab-is. Medden
ttazzalen, akraren sbeεbuεen, tistan srugmutent. Kra yetteddun ɣef yiḍarren yemmeɣ deg yiḥerqan.
Urεad izeggen wass, taddart akk tuɣal d iɣiɣden; ulac tazeqqa imenεen. Anagar ablaḍ ibedden. Qqimen yiɣerban
dduxxunen, ɣas bedden εeryan.
Mi d-nennejmaε seg yiḥerqan, awḍen-d lεesker. Tuɣ agemmaḍ i aɣ-d-qurεen. Ssulin medden ɣef yikumya, wwin
abrid n uzaɣar metwal At Wadda. Tudert n uqiḍun, seg wasmi tebna ddunit ur tt-ssinen wat taddart; ass-nni nnulen-tt.
Akken armi d tafsut.
Jeddi, deg tallit-nni yuḍen nezzeh; ur yerni ara aṭas yemmut. Dinna i yemḍel. Mi yemdel uẓekka-s, baba yekra-d
takamyunt, d abrid ɣer Lezzayer.
Σmer Mezdad, Ass-nni, sb 171
(yettunefk-d deg useggas 2007)
Isestanen
Aḍris ad yili d ullis, ad yesεu ger 8-12 n yijerriḍen. Anallas ad yili d agensay.
Ger tamawt: Aktazal ad yerzu diɣen ilugan n tira, taseddast d umawal.
- 366 -
Irem wis 2
Aḍris:
Tazdemt n llyali
Yiwen n wass, imezdaɣ n yiwet n taddart ffɣen ɣer teẓgi ad d-zedmen. Tagrest n useggas-nni izad deg-s usemmiḍ.
Zik zik ay ffɣen seg taddart; ṭṭbel ansi i ak-yehwa ad as-d-tesleḍ, iɣerrez akken ilaq; iṭij yebda-d asṭenṭen, yessaɣ
tamurt.
Mmɣen wat taddart-nni armi d tiẓgi n lewḥuc ; zedmen armi εyan, acemma ur ten-id-iluεej. Tiẓgi tuɣal amzun d
ayla nsen. Akken armi yebda izeggen uzizwu. Azdam, ameslay, anecreḥ, ṭṭbel d lɣiḍa.
Mi yebda ifennu uzizwu, cwiṭ kan la yettibrik yigenni. Terεed, tebreq, d iceôcuren i d-iɣellin. At taddart nnan-as:
“Dayen i wass-a, icaḍ-aɣ !” Σebban ayen i d-zedmen, εnan abrid n tuɣalin.
A-ten-id teddem-iten tergagayt: armi lḥan amecwar, ṭṭbel yellexs akk, kkaten deg-s rennun, dayen yeggugem
maḍi. Lɣiḍa daɣen tebzeg-asen, tebbeḥbeḥ. Akken walan tagnit teḥres, serrḥen-as i tikli : d aɣiwel. Urǧan lewḥuc ad d-
slen i zzhir, ulac.
Urǧan, [Link] teggugem terbeεt. Uɣalen ɣlin-d fell-asen, snegren-ten
Seg wass-nni i d-yeqqim wawal-a: “Tazdemt mačči deg llyali. Tazdemt deg unebdu. Yettheyyi unebdu i llyali”.
Isestanen
- 367 -
Irem wis 3
Aḍris:
Zik d tura
[…] A tent-ad ur xeddment ara lexla, ur ssinent i ufexxar, ur ssinent ad grent azeṭṭa, ur fettlent. Ula d abrid n tala d
ilem, ǧǧant-t, ur d-ttagment ara, tura aman di tbernint […] Ihi ad rebbunt kan ifassen nsent? Ilaq ad d-jabent ccɣel
nniḍen.
Ula d tiliẓri (tilibizyu) tekcem ixxamen, leqqmen-aɣ tiṭ di tɣerɣert, taḍwiqt tettawi-d isalan, tegla-d s leεwayed ines.
Ileqqem uẓayer i taddart, yerra ddhen-is s igenni: yessemday urawen i yir lqebla.
Irgazen daɣen s umur nsen: seg wasmi i aɣ-d-tekcem trisiti, ur teffɣen ara deg uxxam. Tura wa ur ineṭṭeq ɣer wa.
Cudden ɣer yijufar nsent.
A ddunit ifukken, zik argaz mi yeffeɣ tafrara ur d-ikeccem ara s axxam alamma yeɣli-d yiḍ. Tajmeεt teččur,
ttqeggilen deg unebdu, ttεawazen di tegrest. Melmi i d-tekkiḍ syin tezga tezzeɣzeɣ, tura d tilemt, yettsuḍu deg-s waḍu.
S tejmeεt i εemmrent, s tejmeεt i xellunt tudrin. D tajmeεt iɣef tebna taddart. Taddart ideg ulac tajmeεt ur tettusemma
ara d taddart. Akka seg wasmi urεad teεmir tmurt, asmi tella d tiẓgi, teččur d lewḥuc, s tejmeεt i tbeddu taddart.
Amezwaru ara d-yawḍen, ad yefren tiɣilt iwalan, ad isers dinna iman-is. Iḍ-nni amenzu ara yens dinna, ilaq ad isali
anida ara yeddari. Tuɣ zik, tamurt nneɣ teččur d lewḥuc: izmawen, iɣilasen, kra igezzmen tacriḥt. Anida ara sriḥen
amdan, ad ttezzin ad rennun alamma ččan-t.
Isestanen
A/ tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen
1- Acu i d azal n wurmir s tzelɣa “ad”di tefyirt-agi: “Amezwaru ara d-yawḍen, ad yefren tiɣilt iwalan, ad isers dinna
iman-is”.
2-Semmi isumar n tefyar-agi:
- D tajmeεt iɣef tebna taddart.
- Asmi tella d tiẓgi, teččur d lewḥuc.
- Ur d ttagment ara, acku tura aman di tbernint.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “Tajmeεt, teččur”.
C/ Asenfali s tira: (ɣef 8 wagazen)
Amek i tettwaliḍ azal n tilibizyu? Acuɣer?
- 368 -
Irem wis 4
Aḍris:
Agama
Idurar, sswaḥel, izuɣar, lebḥur, isaffen, taneẓruft[…] s umata, agama d netta i d llsas n tudert nneɣ. Dɣa ma neṭṭef
kan imudaɣ neɣ tiẓegwa, seg wasmi d-tlul yemma-s n ddunit, ddan-d deg yijufar-is. Si zik, aḥric ameqqran di lberr n
umaḍal d imudaɣ, ladɣa “Amazǧn”i yellan d yiwet n teẓgi tameqqrant di ddunit.
Imudaɣ n tmurt nneɣ, ɣezzif umezruy nsen. Seg wasmi d-tekcem Fransa, ur llin bxir. Amnekcam bu lemḥayen,
yegzem, yesserɣ deg-sen. Ayen i d-yeggran, terna-t tmes n tegrawla […]
Iḥemmalen, isyaxen, times…, ttuɣalen d uguren i usnefli n twennaḍt. £ur-neɣ, ma nekkes afrag azegzaw i gan
yilmeẓyen deg yiseggasen n 70, ulac acu yettwaxedmen nniḍen. Lemmer mačči d afrag-agi, izuɣar n ugafa ad ten-tečč
merra tneẓreft.
Tiẓegwa d nutenti i d turin n temdinin, d imukan n usgunfu d tmerrit. Tamurt nneɣ urεad terri lwelha-s ɣer uḥric-agi i
izemren ad yesnefli tadamsa nneɣ yuḍnen. Di tallit ideg nella, aṭas n waddagen d yiɣersiwen d yimɣan i inegren, acku
ur ufin amḍiq yessulfen i tmeddurt nsen.
Tiẓgi tenfeε aṭas: d nettat i d akanun nneɣ deg wussan n tegrest, d nettat i d tili nneɣ deg wussan n unebdu […] Ass-a,
yessefk yal yiwen deg-neɣ ad yeg azal ameqqran i teẓgi […] Aseklu, yezmer ad yidir mebla amdan; amdan, ur yezmir
ad yidir ma ulac aseklu.
Isestanen
1- Ssufeɣ-d seg uḍris sin yimyagen di talɣa n umaɣun, tefkeḍ-d talɣa nsen.
2- Bḍu tifyar-agi d isumar:
- “Di tallit deg nella, aṭas n yiɣersiwen d yimɣan i inegren acku ur ufin amḍiq yessulfen i tmeddurt nsen.”
- “D nettat i d tili nneɣ deg wussan n unebdu.”
3- Efk-d talɣa n uferdis “d” di tefyirt-agi:
“Tiẓegwa, d imukan n usgunfu d tmerrit.”
- 369 -
Irem wis 5
Aḍris :
Inig
Ussan-nni, anagar Salem i iyi-d-yefkan tayet,senndeɣ ɣ[Link] daɣen ula d netta mačči deg tallit yelhan i yella:
am netta am yimawlan-is,ur ufin ara iman nsen: tuɣ teɣli-d fell-asen twaɣit meqqren: kra i lan yerɣa-asen deg uzaɣar.
Amɣar aciban, di taggara n ddunit-is,yeεna abrid ɣer [Link]ṭ kan yeɣra-as-d i Salem ad yunag ɣur-
s.[…]Salem aseggas-nni nniqal ad d-yawi iman-is di llakul, kra imenna tura ad t-yerr ɣer [Link] tiqerwalin-is
ɣer tmurt urǧin [Link] yis-i
Ass-nni zik zik i d-nekker.D asemmiḍ akka am wass-a, uggaɣ maḍi d Cebrari! Kra n tillas uɣent taddart, sburrent-
as ibidi aberkan.[…]
Tikli uḍar nnig n snat n tsaεtin, nuɣal neṭṭef lkar yesgerwiḥ fell-aɣ.Ur newwiḍ ɣer Lezzayer armi negzem nezda,
nensa yiwen yiḍ di lḥemmam, iḍes ur aɣ-d-yusi seg wakken yegget ubeqqiw.[…]Ma gnen waman deg yiɣezran, nekk ur
gineɣ ara: mi twet ad tεeddi tiṭ-iw, ad d-dduqqseɣ, akken akken armi yedden ccix.[…]
Ass-nni nekcem lbabur, sin wuḍan d inig ɣef waman, nerra-d yakk iẓerman nneɣ[…], amek ihi a ddunit tubrint d
tmurt i d-yessusufen tarwa-s![…]
Akka si zzman n zik, imesdurar la ttazzalen ɣef telqimt, tezga fell-asen tikli, win yudren wayeḍ ad yali, am yiɣunam
uzeṭṭa. Mi imed uqcic, ad yeǧǧ taddart,akken alamma yuɣal d amɣar i tizi n wakal. Mi cwiṭ ad yeffeẓ iles-is deg yinig
aneggaru, ad d-yuɣal, d akal i asen-yessawalen i wakken ad rkun deg-s, ɣas deg-s ur culan, ur uraren wi yecfan
[Link] deg-neɣ: “Anida i ak-yehwa aweḍ, leqrar inek d aẓekka, ad k-id-ṭṭfent tmedlin, ad d-tuɣaleḍ deg-i terkuḍ
!”[…]
Σmer Mezdad, Tagrest Urɣu, sb.40,41,42
Isestanen
- 370 -
Irem wis 6
Aḍris:
Deg useggas n xemsa u rebεin, tefra tedyant n ṭṭrad agraɣlan. Di tallit-nni, tamurt tella seddaw uzaglu afransis;
imhersen d nutni i d lecyax n tmurt. Di tmurt n Leqbayel, yebda yettuɣal-d usirem ɣer kra n twaculin cwiṭ cwiṭ. Aṭṭan
iwumi qqaren ttifis, indeh ger twaculin iḍaεen, ɣas ini yal ass d tamḍelt. Aɣurar, yeskew tamurt. Segmi i d-ɣlin waman
deg waggur n yennayer, ur d-terni tiqqit alarmi d wi yeddren, yiwen uεeqqa n nneεma ur yewwiḍ akal.[…]
Terna deg wakken alarmi d aggur n yulyu, iɣewwes-d ujrad ɣef tmurt, iɣumm iṭij, yerra-d ṭṭlam deg uzal.
Isemḥalleq-d ugejdur i tmurt d warraw-is, tuggdi tessergagi taswin n yimdanen meẓẓi meqqer, meččent tẓegwa […],
aglim n tneqlin yedda. Lqeyyad d yibacaɣaten, rnan-d taεkemt nsen ɣef yimezdaɣ.Ssuq aberkan ula di txellalt n
zzalamiṭ.
£er taggara n useggas, d akken nniḍen, tennegdam tegnewt: rrεud, ageffur , abruri. Zdin wussan d wuḍan, ur yelli
wi
ara yedlun ɣef wayeḍ: laẓ,asemmiḍ d uɣbel.
Tewweḍ tfidi ɣer yiɣes.Ṭṭlam ɣef ṭṭlam, ṣṣber sienna ɣef gma-s. Ur d-yeggri umɣit deg ara gganin tunṭict.
Furar setta u rebεin, yegla-d s umaynut, udem iɣef ur bnin, yezzi-d usirem ɣer wid id-tesseggra twaɣit. Fsin
yideflawen
[…], bdan ttemwalin yimdanen[…] Zeddin wa ɣer wa sdat tewwurt n tejmaεt, yal wa yuɣal ɣer teblaḍt iɣef yuɣ
tannumi yettɣimi[…]Ussu d lqaεa, taduli d igenni.
Isestanen
- 371 -
Irem wis 7
Aḍris :
Isestanen
- 372 -
Irem wis 8
Aḍris :
Taddart n Yisumar
£er wat zik, akal d ureɣ ; ur ttaǧǧan ara iccer n wakal ad t-ttaklen medden ; deg yiccer-nni, ad d-ssemɣin tagrurt
neɣ tazemmurt neɣ lemmer d tadla n temẓin. Yerna, ɣer-sen taddart am teɣrast n tzizwa, ma teǧǧiḍ-as kra n yilem ad tt-
tadef tnulya. Akka i zeṭṭen wat zik taddart-nsen: ur yelli wansi ara tekcem tissegnit. Mi d-tella kra n tuffiɣt, ad as-dlen
tacḍaḍt: nutni n yiman nsen, wiyaḍ n yiman nsen. Mačči d tugin i ttagin inebgawen, maca yal yiwen deg umkan-is. Win
ara ten-id-yennalen, yennul akk taddart: ma yusa-d yinebgi d inebgi n wat taddart yakk, ma yella-d win yunfen, yunef i
ubrid n wat taddart yakk.
Ihi, Isumar am wakken d yiwet n tzeqqa: win yekkan, ur iderreg ara ɣef wallen n wat taddart. èran anida yessers
aḍar amezwaru, ẓran anida yekkes aneggaru. Allen t-issersen, ad t-ddment tiyaḍ.
Ad tkecmeḍ ɣer taddart n Yisumar seg kuẓet n tewwura: tawwurt n ufella d tin n wadda, tawwurt n usammer d
tin n umalu. Ma tusiḍ-d d amessebrid kan, ad tawiḍ azrug n ufella neɣ azrug n wadda: ur tkeccmeḍ ara ɣer wammas n
taddart. Akka i d taddart n Yisumar, akka yakk i d tuddar n tɣaltin n tmurt nneɣ.
Isestanen
- 373 -
Irem wis 9
Aḍris :
Tiṭanik
Tagelda tabriṭanit d yiwet ger tmura timeqqranin deg umaḍal. Mussanet s tneflit-is deg uḥric n tussna d tiknulujya.
Tufrar-d, ladɣa, di lebni n yiɣerruba. Deg useggas 1912, tebna-d “Tiṭanik”i yellan d aɣerrabu meqqren mačči d kra.
Yugar akk iɣerruba nniḍen di tallit-nni.
Ass n 14 yebrir 1912, iεebba ugar n 2000 n yimsukal akked waṭas n walzazen, icerreg agaraw, i tikkelt
tamezwarut , d abrid ɣer Marikan. D tilawt yecban targit! £er yimsukal (irgazen, tilawin, igerdan), ass-nni yif akk ussan;
d tameɣra.
Lḥan armi izeggen yiḍ, d asemmiḍ, agaraw tezdeɣ-it tsusmi. Mi wwḍen ɣer tlemmast n Waṭlantik, Tiṭanik, yufa-
d iman-is sdat yiwen udrar n ugris i yellan yettifrir ɣef waman. Ulac tarewla, yenǧer ubrid ɣer twaɣit ! Aɣerrabu yečča
tiyita ɣef yidis, kecmen-t waman. Asali, yemmeɣ. Imdanen, teṭṭef-iten tuggdi; tettibrik fell-asen tegnit: wa yettru, wa
yettazzal, yettnadi allalen n usellek. Kra kan i yufan tiflukin ideg rewlen; wiyaḍ, ma drus 1500, zedren deg ugaraw,
ččan-ten yiselman.
Akka! Tussna d taftilt; d azamul n tafat i yemmalen abrid i umdan. Maca, tikwal, tezmer ad d-teglu s twaɣit d
yimeṭṭawen.
Muḥend Iger
Isestanen:
1-Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
a/ D acu-t wanaw n uḍris-a¡? Acu i t-id-yemmalen? (1)
b/ Suffeɣ-d seg uḍris-a aferdis amerway. (1)
c/ S yiwen wawal, ini-d s wacu i d-yegla uferdis amerway. (1)
d/ Sufeɣ-d seg uḍris : - isem n tigawt (0,5)
- isem n umeskar (0,5)
Ssemres-iten deg tefyar s ɣur-k. (1)
c/ “Tettibrik fell-asen tegnit”. Efk-d aknaw n wawal yettuderren. (1)
- 374 -
Irem wis 10
Aḍris:
Yella zik ssuq n Sset Lxuǧa d tama n Tizi Uzzu, yeḥkem deg-s Ccix ben Σisa. Yiwen urgaz d igellil, ur yesεi deg
ttrika-s ala tabernust i d as-tezḍa tmeṭṭut-is. Ass-nni tameṭṭut-is terba-d, tesεa-d aqcic, netta ur yesεi s wacu ara iqabel
timennifrit. Yeddem tabernust-nni ines, yewwi-tt ɣer ssuq ad tt- yessenz. Yeṭṭef-itt di rreḥba. A-t-a yewweḍ-d yiwen,
yeṭṭef-as di tbernust, yenna-as:
-Acḥal akka ta?
Yenna-as: kada.
Yenna-as: awi-d ad tt-awiɣ ad d-ciwreɣ.
Yefka-as tabernust, yeqqim ar yettraǧu ad d-yuɣal. yurǧa aṭas, argaz, ur d-yuɣal ara. Seg yuyes, iruḥ ɣer Ccix ben Σisa,
yeccetka-as. Ccix, yendeh ɣer yiqeddacen-is. Refden taεellamt, ar ttnaḍaḥen deg ssuq, ttberriḥen: “ A win yewwin
tabernust, ad tt-id-yerr !” Ur d-iqubel ḥedd. Uɣalen ɣer Ccix, nnan-as. Yemmeɣ s aqrab, yeddem-d idrimen, yefka-as i
urgaz azal n tbernust, yenna-as: “ Ax idrimen-agi, ruḥ qḍu yis-sen ayen i ak-ilaqen. Imir-n tabernust, ma rran-tt-id, ad n-
rreɣ ɣur-k”. Netta yeẓra tabernust ur d-tettuɣal ara.
Argaz, iruḥ. Ccix Ben Σisa yuɣ luḍu, yeẓẓul, yuɣal yendeh ɣer Rebbi, yenna-as : « A Sidi Rebbi, tamurt-a, tehmel,
yemɣi deg-s lbaṭel, tura efk-as aḥkim i yebɣu yili-t”.
Ur rnin ara aseggas, lemḥella n Ufransis ters-d deg Sidi Freǧ.
Isestanen
1- Err tafyirt-agi ɣer wurmir: “Iruḥ ɣer Ccix Ben Σisa, yeccetka-as”.
2- Semmi isumar n tefyirt-agi: “Seg yuyes, iruḥ ɣer Ccix Ben Σisa, yeccetka-as”.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “Yefka-as i urgaz azal n tbernust”.
- 375 -
Irem wis 11
Aḍris:
Tiwizi
Tiwizi d yiwet n tegnit anida at taddart, am yirgazen am tlawin, ggaren-d afus akken ad εiwnen win iwumi i d-yeɣli
ccɣel ẓẓayen. Mi ara tili twizi, yettishil umahil ɣef medden akk, tettifsus teεkemt, ferrun lecɣal di lawan.
Tiwizi, tettili-d ama deg yimir n ulqaḍ n uzemmur neɣ di tallit n tmegra. Mi ara tger; deg umedya , tmeṭṭut abernus,
tessawal i tlawin nniḍen ad tt-id-εiwnent deg uzeṭṭa neɣ deg wayen yerzan taduṭ s umata. Tiwizi daɣen, d yiwen wansay
ideg at taddart ttnekkaren i umahil yerzan tamurt, ama d asemsawi n yiberdan, ama d asali n tzeɣwin neɣ d asizdeg n
tliwa…
Tiwizi, tettɣimi azal n yiwen wass neɣ ugar acku yeṭṭuqqut ufus, yerna kra yellan d amahil ikeffu akken iwata,
yettas-d igerrez. Mi ara d- yili ccɣel deg yiger, tid ittekkan di twizi, ttawint-d kra n yizlan, gar-asen:
“Ay iwiziwen, Rebbi ad ken-iεiwen
Mi ara tebdum tirni , akka d asawen…”
Tikwal daɣen, ttaɣent-d abrid s teɣratin mi ara d-uɣalent s axxam.
Seg wansayen nneɣ
Isestanen
- 376 -
Irem wis 12
Aḍris:
Tamɣart d teslit
Teεweq amek ara tessefru tamsalt-nni. Zrin wussan, rnan wiyaḍ, armi d yiwen wass tfaq temɣart i teslit-is
tettaker ! Tettaker seg yikufan tazart, awren… “D acu ara teffreḍ a tamɣart deg uqerru?”
Ihi, amek ur as-tettfaq, mi d tadimt i tettarra i ukufi, yal tikkelt tselleɣ-itt s ljebs, tettaf-itt tettwakkes.
Lḥaṣun akken i tella: tislit, tettaker tagella; tamɣart tfaq: yettwaker uxxam-is seg daxel. Dɣa, ula d aslugi, ass-nni,
yeǧǧa-d awal i yineggura: “Asmi d-tettekk takerḍa seg tewwurt akkin, ttarraɣ fell-awen lada; ma d tura…ula ara d-
xedmeɣ !”
“Ttif aɣilif wala nndama”, i tenna temɣart deg wul-is. Degmi i tmeyyez armi i d-tufa tifrat i taluft-nni.
Azekka-nni, d ass n ssuq. Yekker mmi-s ad yeffeɣ, tenṭeq temɣart, tenna-as:
- Aha !
- D acu i tebɣiḍ a yemma? i as-yenna mmi-s.
- Aɣ-iyi-d itbir !
- Itbir ! D acu ara txedmeḍ yis-s?
- Ad as-semmiɣ...
- Amek? i as-yenna urgaz.
- Ad as-semmiɣ “Neẓra, neffer”!
Tislit, din din tfaq. Tenṭeq ula d nettat, tenna-as:
- Ihi ula d nekk, rnu-iyi-d yiwen…
- I kemm, amek ara as-tsemmiḍ?
- Ad as-semmiɣ “Necceḍ, nwexxer”!
Imir, argaz-nni ifaq. Yefhem lemεun n lxalat.
- Ihi, ula d nekk ad d-rnuɣ yiwen ! i as-yenna urgaz.
- Amek ara as-tsemmiḍ, kečč a mmi?
- Ad as-semmiɣ: “Win yeccḍen, ur as-nbezzer!”
Kamal Buεmara
Isestanen
A / Tigzi n uḍris: ( ɣef 6 wagazen)
1- Acuɣer d itbir i tsuter temɣart i mmi-s?
2- Acu i tenniḍ di tifrat i d-tufa temɣart i wugur ideg tettidir? Acuɣer?
3- Acu-t wanaw n uḍris-a? Acuɣer?
4- Suffeɣ-d seg uḍris sin n yisuddimen n umyag. Ssemres-iten deg tefyar s ɣur-k.
5- Acu i tegziḍ deg tefyirt-agi: “Win yeccḍen, ur as-nbezzer”.
- 377 -
Irem wis 13
Aḍris:
Isestanen
A / Tigzi n uḍris:
1-Tiwwura i d-yelli Remḍan, ur ddint ara d wayen yessaram furulu. Amek?
2- Yessaweḍ Furulu ɣer wayen yessaram? Amek?
3- Acu-t wanaw n uḍris-a? Acuɣer?
4- Suffeɣ-d seg uḍris sin yizelman n umyag. Ssemres-iten deg tefyar s ɣur-k.
5- Suffeɣ-d isem seg umyag “ssas”.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Mi d-usan si lexla, ufan-d tabrat tettraǧu Furulu ». Err tafyirt-agi ɣer wurmir, udem wis sin amalay asget.
2- Semmi isumar n tefyirt-agi: “ di tefsut, ad nessenz tayuga-agi akken ad d-naɣ tin meẓẓiyen”.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “Yuɣal-d usirem”.
C/ Asenfali s tira:
“Yekfa waggur n tuber, Furulu yewweḍ lebɣi-s”. Deg wullis awezzlan n 10 ar 12 tefyar, sugen-d ass amezwaru n
Furulu deg uɣerbaz n Tizi Uzzu.
- 378 -
Irem wis 14
Aḍris: Agawa d ufexxar
Yiwen wass, yiwen Ugawa iεebba d afexxar, iruḥ ad t-yessenz ɣer Wat Jennad. Deg ubrid-is , ihedder d yiman-is,
yeqqar: “ tura, ad awḍeɣ ɣer Wat Jennad, ad ssenzeɣ tabuqalt neɣ tarbut, ad d-aɣeɣ tayaziḍt”.
Tayaziḍt-nni, ad iyi-d-teǧǧ timellalin, ad as-tent-greɣ, ad d-tessefrurex. Ifrax, ad imɣuren, ad uɣalen d tiyuzaḍ, ad
ssefruruxen am yemma-tsen. Ad snuzuɣ tiyuzaḍ, ad snuzuɣ timellalin alamma semdeɣ-d aṭas n yidrimen, ad as-zewǧeɣ
i mmi.
Ad d-truḥ teslit akken ad tessuden aqerruy-iw, nekk ad as-qqareɣ: “ ḥaca-m a yelli, ḥaca-m a yelli !”
Ihedder yettwexxir, ihedder yettwexxir, amzun dɣa akken d tidet ! Yemderkal, yeɣli, yeɣli ufexxar, kra din iruḥ.
Camile Lacoste Dujardin
Légendes et contes merveilleux
de la Grande Kabylie
Isestanen
A/ Tigzi n uḍris :
1- Acu yessaram Ugawa ? Amek ira ad yaweḍ lebɣi-s?
2- Yessaweḍ Ugawa ɣer wayen yessaram? Acuɣer?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi? Suffeɣ-d timitar i t-id-yemmalen.
4- “Yeɣli ufexxar”.Seg umyag “yeɣli”, suffeɣ-d isem n tigawt tiniḍ-d deg wacu i yemgarad uẓar nsen.
5- “Yemderkal, yeɣli”. Ssenfel awal yettuderren s uknaw-is.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- Deg uḍris-agi, tegget yiwet n tmeẓri n umyag.
D acu-tt?
Acu i d azal-is?
2- “Ad d-truḥ teslit akken ad tessuden aqerruy-iw”.
Derrer ɣef yisumar n tefyirt-agi.
Semmi isumar n tefyirt-agi.
Acu i tessenfali tesɣunt “akken » di tefyirt-agi ?
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi : “Tayaziḍt-nni, ad iyi-d-teǧǧ timellalin”.
C/ Asenfali s tira :
Ad yili tessarmeḍ kra yiwen wass, ur tewwiḍeḍ ara ɣur-s. Ales-d deg uḍris awezzlan n 10 ar 12 tefyar.
- 379 -
Irem wis 15
Aḍris:
Amesmar n Ǧeḥḥa
Yiwen wass, Ǧeḥḥa yessenz axxam-is axaṭer yeḥwaǧ idrimen. Yuɣ-it yiwen fell-as. Yenna-as Ǧeḥḥa: “Ha-t-a-n
ssenzeɣ-ak axxam, lameεna ay ameddakkel, amesmar-agi yellan yenta di lḥiḍ, ur ak-t-ssenzeɣ ara! Ad yeqqim d ayla-w!
£ur-k ass-a azekka ad d-tiniḍ tessenzeḍ-iyi ula d amesmar! Axxam tura inek, ma d amesmar ad yeqqim inu”.
Yenna-as-d winna yuɣen axxam: “Yelha a Ǧeḥḥa, qebleɣ, axxam d ayla-w, ma d amesmar d ayla-k!” Amsaɣ-nni
yeḥseb deg wul-is: “kellxeɣ-t, axxam uɣeɣ-t s rrxa, amesmar-agi ur iyi-yerzi ara! Acu ara yexdem yis-s!”
Ǧeḥḥa, iruḥ ɣer yemma-s, yenna-as: “A yemma, acḥal aya nekkni nettɣimi i laẓ, ha-t-a-n ass-a ssenzeɣ axxam nneɣ
ad naf swayes ara d-naɣ ad nečč!” Tenna-as yemma-s: “Annaɣ a mmi, tessenzeḍ axxam! Laẓ yezga yenɣa-aɣ, tura ad
nernu ad neggan di lexla!” Yenna-as Ǧeḥḥa: “A yemma, ur ttaggad, ur nettɣimi ara i usemmiḍ d ugeffur, ẓriɣ amek ara
d-rreɣ axxam!...”
D’après Auguste Moulieras:
Les fourberies de Si Djeha,
contes, Paris, la boite à documents, 1987( première édition 1893,1898)
Isestanen
A / Tigzi n uḍris :
1-Acu yessawḍen Ǧeḥḥa ad yessenz axxam-is?
2- Acu i tegziḍ di tenfalit “amesmar n Ǧeḥḥa”?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi? Acu-tent tmitar i t-id-yemmalen?
4-Suffeɣ-d seg uḍris isem n umeskar, tesmerseḍ-t di tefyirt s ɣur-k.
5- Efk-d sin wawalen i tezdi takat d wawal “ameddakkel”, tesmerseḍ-ten di tefyar s ɣur-k.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “èriɣ amek ara d-rreɣ axxam”. Err tafyirt-agi ɣer wudem wis sin amalay asget.
2- Suffeɣ-d seg uḍris:
tafyirt tuddist ideg yiwen usumer d umyig, wayeḍ d arumyig.
3- “Ǧeḥḥa, yessenz axxam-is axaṭer yeḥwaǧ idrimen”.
Derrer ɣef yisumar n tefyirt-agi.
Semmi isumar n tefyirt-agi.
Acu tessenfali tesɣunt « axaṭer » di tefyirt-agi ?
C / Asenfali s tira :
Yenna-as Ǧeḥḥa i yemma-s : « …ẓriɣ amek ara d-rreɣ axxam ».
Deg uḍris awezzlan n 8 ar 10 tefyar, ini-d amek yezmer Ǧeḥḥa ad d-yerr axxam nsen.
- 380 -
Irem wis 16
Aḍris:
Tislit n unẓar
Zik, yella yiwen qqaren-as Anẓar. D netta ay d agellid n ugeffur. Yebɣa ad yaɣ yiwet n teqcict: aggur deg yigenni,
nettat di lqaεa. Udem-is, yettak-d tafat. Talaba-s, d leḥrir yettirriqen .
Taqcict-a, segmi ara d-tekker, tetteccef deg yiwen n wasif, aman-is d imẓarfen. Akken ara d-yader ugellid-nni n
ugeffur ɣer-s, nettat tettaggad, dɣa ad yuɣal. Armi d yiwen wass, yenna-as:
“ Aql-i gezmeɣ-d igenwan
A yiwen seg yitran
Efk-iyi agerruj i am-fkan
Neɣ ad am-kkseɣ aman”.
Terra-as-d:
“Ttxil-k ay agellid n waman
A bu tgennurt n lmerjan
Nekk i kečč i iyi-d-fkan
Meεna uggadeɣ imennan”.
Dɣa yekker ugellid, yebren taxatemt tettureɣ. Yeqqel wasif-nni d aɣerɣar. Agellid iɣab, taqcict tuɣwas; rruḥ-is d
[Link], tettru, tuɣal tekkes talaba-nni n leḥrir, teqqim d taεeryant, tessawal ɣer yigenni:
“Ay Anẓar ay Anẓar
Ay ajeǧǧig n uzaɣar
Asif err-as lεinṣer
Ruḥ-d ad terreḍ ttar”.
Dɣa cwiṭ kan akka, twala ifeṭṭiwej d ameqqran. Yuɣal-d ugellid n ugeffur. Iger taqcict-nni deg yiri-s. Asif-nni yuɣal
akken yella. Tezzegzew akk tmurt. Dɣa teqqim-d akken d tisirit: ticki yemmeɣ uɣerɣar, ad bedren, mebla leεḍil anẓar.
Ad as-fken yiwet n teqcict d taεeryant.
Seg yidles nneɣ
Isestanen
A / tigzi n uḍris:
1- Acu-tt tedyant iɣef yezzi wawal deg uḍris-agi?
2- Acu i tegziḍ deg uzwel n uḍris-agi: “Tislit n unẓar”?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi? Acu-tent tmitar i t-id-yemmalen ?
4- Ssegzi-d tifyar i d-iteddun :
Aggur deg yigenni, nettat di lqaεa.
Rruḥ-is d aman.
5- “Aman-is d imẓarfen”. Ansi i d-yettwaddem wawal yettuderren?
B / Iferdisen n tutlayt:
1- Deg uḍris-a, tuget n yimyagen ftin deg wudem wis krad asuf. Acuɣer?
2- Acu i tessenfali tesɣunt “akken” di tefyar-agi:
Akken ara d-yader ugellid n ugeffur ɣer-s, nettat tettaggad, dɣa ad yuɣal.
Asif-nni, yuɣal akken yella.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “ Udem-is, yettak-d tafat”.
C / Asenfali s tira:
Mi ara yili uɣurar, ssewjaden-d warrac “Anẓar”. Deg uḍris n 10 ar 12 n tefyar, ini-d amek i d-yettili wurar-agi.
- 381 -
Irem wis 17
Aḍris :
Tameɣra n tefsut
Mi ara yali wass, igerdan akk, tiḥdayin arrac, ad ffɣen s iεreqyab akken ad maggren tafsut. Ttawin yid-sen
acewwaḍ, tiɣrifin, timellalin tuftiyin akked ssker. Ssyin, ad tteddun ad cennun yiwen n ccna:
“A lalla tafsut a m yijeǧǧigen
A tikli n tsekkurt ger yiberwaqen
Nekk muggreɣ-kem-in s ucewwaḍ
Kemm tmuggreḍ-iyi-d s yijeǧǧigen
Anebdu, ad yeṭṭenṭen
Iɣezran, ad qqaren
Ikufan, ad ččaren”.
Tiḥdayin-nni, ad qqiment deg unnar, ad ssersent lfuḍa ɣef lqaεa, ad ssersent fell-as tuččit-nni wwint yid-sent, ad
cennunt, ad ssiɣritent. Ma d arrac-nni, ad ruḥen ad d-awin ijeǧǧigen iwumi qqaren “tixlulin” i teḥdayin-nni. Syin, ad
ččen akk tuččit-nni lwaḥid.
Mi kfan, ad d-uɣalen s ixxamen nsen, ad tteddun, ad cennun, tiḥdayin ad ssiɣritent.
Seg yidles nneɣ
Isestanen
A / Tigzi n uḍris:
1- Di kra n tefyar, eg-d agzul i uḍris-agi.
2- Yella wurar-agi, ass-a? Acuɣer?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi? Acu-tent tmitar i t-id-yemmalen ?
4- Fren tiririt yelhan : Awal “tafsut” yekka-d seg umyag :
fsi
fsu
5- “Ikufan, ad ččaren”:
s zzit
s waman
s yiniɣman, irden d temẓin.
Fren tiririt yelhan.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Tiḥdayin-nni, ad qqiment deg unnar, ad ssersent lfuḍa ɣef lqaεa akken ad ssersent fell-as tuččit-nni wwint yid-
sent…”
Acu i d azal n wurmir s tzelɣa “ad” di tefyirt-agi?
2- “Mi kfan, ad uɣalen s ixxamen nsen”.
Err tafyirt-agi ɣer wudem wis sin unti asget.
Semmi isumar n tefyirt-agi.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi:
“Arrac, ad cennun; tiḥdayin, ad ssiɣritent”.
C / Asenfali s tira:
Fren yiwen wurar, tgelmeḍ-t-id di 10 ar 12 n tefyar:
- Tiqqar
- Tuqqna tuffra
- Anẓar
- Tameɣra n tεacurt…
(Tzemreḍ ad ferneḍ urar nniḍen.)
- 382 -
Irem wis 18
Aḍris:
Ussan yelhan
Ulac win ur nessin asirem n Mḥend Uccen, Mḥend Uccen aqbayli. Asmi rran ɣur-s ttren-t ɣef wamek yettwali
tillay, ha-t-a-n wayen i asen-d-yerra: “tagrest yumayen, anebdu εamayen, lexrif xerfayen !”.
Tafsu, tizzegzewt-is, ccna n yigḍaḍ, aregreg n yiɣeẓran, tizzerwelt n yigenni, tumert n tmurt, ur rzin ara Mḥend
Uccen. Netta ur yettargu ara, maca yeḥrec. Neẓra-t akk.
Di tegrest, irewwu-tent…yerna mačči ala netta. Yella laẓ, yella usemmiḍ. D ageffur, d adfel, d aḍu. Di tẓegwa, ur
d-yeggri kra i Mḥend Uccen. Deg yikufan daɣen ur d-yeggri kra i yigellil. Daymi uccen d yigellil kerhen i si tagrest. Ma
terra tmara, sin wussan kan i tegrest.
Ayen ara yefk azal wuccen i yijeǧǧigen d tizzerwelt n tegnawt ? Wi yeẓran? Ahat, netta di lexrif i yettaf tafsut-is.
Iguza n tẓurin werraɣen d tbexsisin yessubezgen, d widen i d ijeǧǧigen-is yefsan, d tagi i d tafsut n wuccen, d tafsut n
tidet di tmurt. Ma d tafsut nniḍen, tin akken n yinaẓuren, ula iwumi-tt, ulac deg-s tudert.
Anebdu igerrez. Ad d-nemger irden d temẓin, ad ten-nečč. Llan yibawen d ujilban; syen ad d-yernu ḥebb –lemluk,
ifires d uberquq. £as ma yella d aɣamac, ɣas ma yella tafukt tettceqqiq akal, tessɣaray aṭas tiliwa, tettḍurru medden,
ayen i d aɣ-yerzan aṭas d asewwi-nni i tsewway tiyedrin. Anebdu d tallit n tmegra d userwet: tikanniwin ad ččarent
daɣen, ikufan ad neflen, tibulgiwin n tweḍfin ad ttfeggiḍent. Nḥemmel aṭas anebdu: akken ad as-nerr tunṭicin i d aɣ-d-
yettak, ad as-nefk sin n yiseggasen d ayla-s. Maca yessefk-as ad yeffeɣ kan s tuffra ula d netta!
Ass-n ad d-yuɣal lexrif ara idumen ! Lexrif ad d-yaweḍ s tbexsisin-is d ugdal-is alamma serrḥen wat taddart. Asmi
ara yekkes ugdal, as nili akk di tmeɣra. Segmi ara d-tefrari tafat, ixxamen ad qqimen d ilmawen; tiferkiwin ad ttarrant
ahu n tumert. Ass amenzu n lexrif d ass n tumert.
Imi yiwen ur yettnadi fell-aneɣ, ngerrez ! Ulac din awal. Tibexsisin tisemmaḍin d tẓurin, nessen ad tent-nečč.
Nessen-asent acku nḥemmel timeɣrusin nneɣ d tarriwin nneɣ. Lemmer zemren ad fehmen tayri nneɣ wat temdinin
yettaɣen s kilu iɣemmayen nneɣ, ad ttasmen deg-neɣ! Maca ur fehhmen ara. Tella tumert ur nettnuz, tella tumert ur d-
nettufrar ara ɣef wudmawen, tumert yettmaččan s tuffra. Tumert-agi, ala nekkni i tt- yessnen mi ara nekker ɣer
tferkiwin nneɣ ad d-nekkes tibexsisin tuli nnda.
Lexrif, izerri. Deg yimawen nneɣ, tettɣamay-d tiẓedt d tebnen n tbexsisin tineggura. Timeɣrusin, ad refdent ifurkan
nsent amzun yudef-itent usemmiḍ, amzun ttuεerrant. Tasusmi, ad d-ters di tferkiwin, iberdan ad ttun medden. Mḥend
Uccen ad yettnemḍar di tɣeẓrawin, wissen ma ad d-yemmagger kra n yiniɣem yeffren ddaw yiferrawen iwraɣen. Ad t-
tafeḍ yebda ikennu i tzagurt-is. Lexrif ifukk, yeẓra d acu i t-yeggunin.
Isestanen
A / tigzi n uḍris:
1- Anta tallit i iḥemmel Mḥend Uccen? Acuɣer?
2- Uccen d yigellil, kerhen i sin tagrest. Acuɣer?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi? Acuɣer ?
4- « Asmi ara yekkes ugdal, ad nili akk di tmeɣra ». Ssegzi-d tafyirt-agi.
5- Suffeɣ-d seg uḍris sin yismawen n tigawt. Ssemres-iten di tefyar s ɣur-k.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Tumert-agi, ala nekkni i tt-yessnen mi ara nekker ɣer tferkiwin nneɣ ad d-nekkes tibexsisin tuli nnda”.
Ssenfel amqim “nekkni” s umqim “nettat”.
2- Semmi isumar n tefyar-agi:
Asmi ara yekkes ugdal, ad nili akk di tmeɣra.
Imi yiwen ur yettnadi fell-aɣ, ngerrez.
£as ma yella tafukt tettceqqiq akal, tsewway tiyedrin.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “di tegrest, irewwu-tent”.
C / Asefali s tira:
I kečč, anta tallit i tesmenyafeḍ? Acuɣer?
- 383 -
Irem wis 19
Aḍris:
(…)Yiwen wass, qqimen akka di tejmaεt, la heddren, mkul wa d ayen i d-yettmeslay. La d-jebbden sya d sya,
almi , seg wawal ɣer wayeḍ, wwḍen-d ɣer temεict: wa yini-as: ɣlay cci, wa yini-as: nemmut di laẓ ! ( D ayen iɣef
heddren wat zik i la heddren ar tura ! ) Lḥaṣun, wa yini-as akka , wa yini-as akka. Dɣa, yenṭeq-d Lḥusin At Ceεban,
yenna-asen-d:
- Ay atmaten, bɣiɣ ad awen-d-iniɣ yiwet, uggadeɣ ur iyi-tettamnem ara…
Susmen yakk. Nnan-as:
- D acu? Yenna-asen-d:
- Yyaw ad awen-d –ḥkuɣ. Uǧweɣ-d litra n zzit, teṭṭef-iyi aggur ; uǧweɣ-d εecra n litrat, ṭṭfent-iyi aggur!
Dɣa, wa yetthuzzu aqerruy-is, wa yettaḍsa: nnan-as yakk:
- Amek akka? Tagi dɣa, err-itt ɣer yiciwi-k: ur tḍerru. Ma teṭṭef-ak litra aggur, εecra n litrat ad ak-ṭṭfent εecra
wagguren: tagi, aqcic n yiḍelli ad tt-yefhem !
Yenna-asen-d:
- Lameεna rǧaw ad awen-d-iniɣ. Asmi i d-uǧweɣ litra, teddehhin-aɣ-d temɣart cwiṭ cwiṭ kan: tiqqit tiqqit, almi
yewweḍ waggur, tfukk; asmi i d-uǧweɣ εecra n litrat, neddehhin s ufenǧal; mi d-nuqem acewwaḍ, ad t-neččar d zzit
alamma tekka-d s nnig terbut: asmi yewweḍ waggur diɣen fukkent ! …
Isestanen
A / tigzi n uḍris :
1- Efk-as azwel i uḍris-a.
2- Acu-tt tmusni i yezzuɣur uḍris-a?
3- Acu-t wanaw n uḍris-a?
4- Suffeɣ-d seg uḍris sin wawalen d inemgalen. Ssemres-iten di tefyar s ɣur-k.
5- Seg umyag “ aǧew, suffeɣ-d sin yismawen, tiniḍ-d talɣa nsen.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “ Uǧweɣ-d litra n zzit, teṭṭef-iyi aggur ; uǧweɣ-d εecra n litrat, ṭṭfent-iyi aggur”. Err tafyirt-agi ɣer wurmir, udem wis
sin asuf.
2- “ Asmi i d-uǧweɣ εecra n litrat, neddehhin s ufenǧal”. Semmi isumar n tefyirt-agi.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi:
“ Teddehhin-aɣ-d temɣart cwiṭ cwiṭ”.
C / Asenfali s tira:
Deg uḍris awezzlan n 8 ar 10 tefyar, ini-d acu i tfehmeḍ deg uḍris-agi.
- 384 -
Irem wis 20
Aḍris:
Yidir d Masin: timlilit d unagraw n yiṭij
Azul, isem-iw Yidir. Usiɣ-d ɣer wakal i wakken ad ẓreɣ ameddakkel-iw Masin. Aṭas aya, amtiweg anda zedɣeɣ
zik, yella yecbeḥ, igerrez am wakal. Lemmer ur nelli d ungifen, nekkni s yimezdaɣ ines, lemmer ur ngi deg-s timqersa
timeqqranin, yalli ar ass-a mazal-it igerrez. Dɣa yessefk fell-aɣ ad t-neǧǧ i wakken ad nebnu amtiweg nniḍen.
Tura, yessefk ad nḥader ayen akk ntegg, neɣ ma ulac ad t-nhudd diɣen, dɣa ad nemmet. Ur tegget ara am nekkni,
ur ssebluluɣet ara tawennaḍt. D ayen isehlen nezzeh, ad t- twalim mi ara teɣrem timεayin nneɣ. Ar timlilit, ar tadyant i
d-iteddun.
Deffir usikel-agi igerrzen, anaw yufeg taggara ɣef temdint qbel ad d-ires. Ad asen-yili d amxalef !
… dɣa deg unẓul, amenẓaw n wadda d amellal akk, idel-it ugris.
… “Ahat ur yeḥmi ara lḥal dinna”, i as-yenna Masin.
Yidir d Masin, ttwalin tura aneẓruf n Usṭrali. Imir-n, tban-d yiwet n tefsert tameqqrant, d tazegzawt, d tiẓgi
Tamaẓunt.
Yidir yenna-as: “ Tura nettafeg ɣer Wabrist, d netta i d adrar yejjerjren deg umaḍal. Anaw, yebda yettrus s akal”.
- “Twalaḍ a Yidir, azgen n wakal yewlelles, yerna Yurub teεreq!”.
- “Ala”, i as-yerra Yidir, “imir-a, tella di tama nniḍen. Llinna d ass di Yurub, ma d tura d iḍ: Akal itezzi ɣef yiman-
is am tẓerbuḍt. Iṭij yettak-d tafat i tmura s nnuba”.
- “ Muqel a Masin, ttesεa yimtiwgen n unagraw n yiṭij. Win yuẓan ɣer yiṭij isem-is Markur, win i t-id-iḍefren d
Wanes, wis tlata d Akal nneɣ, deffir-s Meɣres, dɣa yella Yebṭer, d netta i d azuran deg-sen. Deffir-s Wasturn, Wranes,
Nebtun, Bluten. Ineggura-agi beεden”.
…Yesxec s wayen yettwali, yessemɣer tamuɣli n ugugẓer ɣef yimdunen n Waggur. Masin, netta yettaru ajernan-
is, yessikid itran deg ugugẓer.
Mi fukken imekli n tnezzayt, Yidir yuɣal ɣer yisudfen n wanaw allunan. Tiremt tamezwarut i ččan deg wanaw
tessewhem ameddakkel nneɣ Masin.
-“Muqel a Yidir, d taḍsa, tiɣawsiwin akk ttafgent, zzint-as-d !”
- “Tuččit deg terẓukt ur teshil ara !”, i as-yenna Yidir.
Timεayin n Yidir d Masin
Yura-tent Bernard Le Fusteg d
Jean dupuis, Yerra-tent-id ɣer tmaziɣt
Kamal n At Zerrad, 1996.
Isestanen
A / Tigzi n uḍris :
1- Amtiweg “Akal”, d wis krad deg unagraw n yiṭij. Acu i d azal n wayagi?
2- “ Ur ssebluluɣet ara tawennaḍt”. Amek?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi ? Acuɣer ?
4- Ssegzi-d tafyirt-agi : « Azgen deg wakal yewlelles ».
5- « D netta i d adrar yejjerjren deg umaḍal ». Ssenfel awal yettuderren s uknaw-is.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Usiɣ-d ɣer wakal i wakken ad ẓreɣ ameddakkel-iw Masin”.Err tafyirt-agi ɣer wurmir, udem wis sin asuf.
2- Semmi isumar n tefyar-agi:
* Usiɣ- ɣer wakal i wakken ad ẓreɣ ameddakkel-iw Masin.
* Amtiweg anda zedɣeɣ zik, yecbeḥ.
3- efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “ Yessemɣer tamuɣli n ugugẓer”.
C / Asenfali s tira:
“ Iṭij, yettak-d tafat i tmura s nnuba”. Deg uḍris imsegzi n 8 ar 10 tefyar, ini-d amek.
- 385 -
Irem wis 21
Aḍris:
Yidir d Masin: Tamdint
Kullas, iteddem Masin aqrab-is. Akken ad n-yaweḍ s aɣerbaz, yessefk-as ad yezger tamdint tameqqrant.
Kra n wussan aya, Masin yettusu aṭas.
- “Ahat yewwet-iyi waḍu”, i as-yenna Masin, “ tagerjumt-iw teqreḥ-iyi”.
- “Ayagi yekka-d seg ubluleɣ, i t-yessefhem Yidir.
- “Abluleɣ ?”, i t-yesteqsa Masin.
- “Ih, ih, abluleɣ”, yules-as Yidir, “llant aṭas n tkerrusin, agaz nsent n wufuɣ d akelwan”.
- “Yella daɣen uɣebbar useḥmu n tnezduɣin, irennu i wabbu ».
Yenna-as Yidir : « Muqel ziɣ ayen i d-yettnulfun seg waya : asebdad n tebḥirt tazayezt, yumes akk”.
- « Maca yella wayen nniḍen », i t-yessefhem Yidir. “Yella daɣen wabbu n yiwzinen i d-yettawi waḍu ɣer
temdint”.
- “Ha-t-a-n acimi tettusuḍ”, i t-yessefhem Yidir. “ Maca abluleɣ d igedrez daɣen, yesseεyuyen allaɣ nneɣ”.
- « Ulac tifrat ? », i t-yesteqsa Masin s unezgum.
- « S tidet tella », i as-yerra Yidir, « d amedya, s umserɣu war aldun, tikerrusin ad ilint zeddigit, abbu nsent ur
yettili ara d akelwan aṭas”.
- “Nezmer daɣen ad nesseqdec imesniyen yezdin: aṭubis, aṭramwi d yizziwten”.
- “I wakken ad nessenɣes abbu n yiwzinen, yeshel, yessefk ad asen-neg timsizdag i yinzelliwen”.
- “Akken ad nerr tamdint d tanajjamt, nezmer daɣen ad nernu ugar n yimeḍqan i yiterrasen”.
Yenna-as Masin: “Ad yili d ayen igerrzen lemmer ad nernu ugar n yimukan izegzawen”.
- “D tidet, yernu lemmer yal yiwen deg-neɣ ad yeqdec kan cwiṭ, d amedya ad iḍegger ikaɣḍen ines ɣer tfersin, d
ayen ara yilin d axlaf”, i as-yerna Yidir.
- “Teẓriḍ, s tigawin-agi akk ara nidir axir di temdinin nneɣ”.
Timεayin n Yidir d Masin
Yura-tent Bernard Le Fusteg d
Jean dupuis, Yerra-tent-id ɣer tmaziɣt
Kamal n At Zerrad, 1996.
Isestanen
A / Tigzi n uḍris:
1- Masin, yettusu, teqreḥ-it tgerjumt-is. Acuɣer?
2- Acu i d tifrat i wugur-agi?
3-Acu-t wanaw n uḍris-agi?
4- Ssegzi-d tanfalit i d-iteddun : « Imesniyen yezdin ».
5- “Masin yettusu”. Seg umyag yettuderren, sileɣ-d isem tesmerseḍ-t deg tefyirt s ɣur-k.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Kullas, iteddem Masin aqrab-is. Akken ad n-yaweḍ s aɣerbaz, yessefk ad yezger tamdint tameqqrant”. Err tafyitr-
agi ɣer wudem amezwaru asget, bdu-tt akka: “Kullas, nteddem…”
2- Semmi isumar n tefyirt-agi: “ Akken ad n-yaweḍ s aɣerbaz, yessefk ad yezger tamdint tameqqrant”.
3- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt i d-iteddun:
“ Yessefk ad asen-neg timsizdag i yinzelliwen”.
C / Asenfali s tira:
Taneẓreft, d ugur nniḍen i tettidir twennaḍt. Deg uḍris awezzlan n 10 ar 12 n tefyar, ini-d:
- Ansi i d-itekk wugur-agi?
- Amek i nezmer ad as-neg talast?
- 386 -
Irem wis 22
Aḍris:
Yidir d Masin:Tizemkin
Yidir d Masin wwḍen-d ɣer Usfaylu Agafa. Qqimen ɣef tɣalaḍt n ugris akken ad ssalin yiwen uneqqis ɣef
tmeddurt n tzemkin.
Azekka-nni tanezzayt, Masin yelsa iceṭṭiḍen uneggaḍ, acku dagi aman d isemmaḍen aṭas. Arrum akk ihegga
mebla ma nettu, s tidet, tiqreεtin n wuksijan !
Imi igezzem usemmiḍ, Yidir yufa kra n wuguren akken ad yesselḥu asmamaḍ n teflukt taruzzrant. Imir-n, imeddukkal
nneɣ i sin ruḥen ad mlilen d tzemkin, d nutenti i d timufayin akk ɣef waxxuten n umtiweg nneɣ.
Deg ubrid nsen, mmugren-d yiwet n terbeεt n yidemriyen sseḥmayen iman nsen s turart, negḍen i unadi n tuččit i
smenyafen: iselman.
Deffir yiwen umecwar n uzgen n ssaεa, Masin iwala ifi n waman. Yewhem, yesteqsa Yidir: “ D acu-t?”
- “D tizemkin i yettsuḍun”, i as-yerra Yidir, “muqel ay ack-it !”
Kra n teswiεt akken, Masin ur yumin ara ayen ẓerrent wallen-is. Timɣilt annect ila-tt teffeɣ-d, twet udem n
waman, tessker zzedwa.
-“Teẓriḍ a Masin, tizmekt d tayemmat m tmaẓẓagin i imeqqren deg umaḍal, akken ad tessuṭṭeḍ arraw-is”.
- “ Arraw-is izuranen”, i as-yenna Masin.
Imir-n, yiwen uɣerrabu ameqqran bu teskimt yessaggaden, yella yettaẓ-d ɣur-sen.
- “Ayɣer i d-yusa ɣer da?” yesteqsa Masin.
- “Aɣerrabu-agi d awzin”, i as-yerra Yidir, “yusa-d ad ineɣ tizemkin”.
- “Acuɣer?” yennezgem Masin.
Yidir iger-d nnehta: “ Acku s tassemt nsent i teggen ifuras n ccbaḥa !!!”
Tikkelt-a, Masin ur yumin ara ayen sellen yimeẓẓuɣen-is.
Yidir yekker iruḥ s aɣerrabu, yuli fell-as.
- “Yessefk ad tfakkem imenɣi n tzemkin neɣ ma ulac ad negrent akk”, i as-yessefhem i umenzaḍ. “Aya yettwagdel,
ṭṭixret ssya !”, i as-yerna s tezmert. Ziɣ mačči d aqesser i yettqessir, ameddakkel nneɣ Yidir.
Amenzaḍ dɣa yedhec, yessuneḍ i udefrir ines ad uɣalen ansi d- usan. Aɣerrabu iruḥ, tfukk tiggdi.
- “Amaqwa-k amaqwa-k a Yidir !Tizemkin , nnejbarent”, i as-yenna Masin.
Masin yefreḥ. Yezmer tura ad yengeḍ akken ad yemlil d yisiffanen-agi ifeḥcucen, ad yeg aneqqis ines.
D ayen yessewhamen ! Masin yettaẓ-d ɣer tzemkin, nutenti i wakken ad snemmrent sin yimeddukkal nneɣ,
tturarent s dat n tkumart.
Mi yekfa usaru, Yidir d Masin ǧǧan taɣalaḍt n ugris. i tikkelt taneggarut, fkan azul i yidemriyen, i mazal tturaren
ɣef ugris.
Timεayin n Yidir d Masin
Yura-tent Bernard Le Fusteg d
Jean dupuis, Yerra-tent-id ɣer tmaziɣt
Kamal n At Zerrad, 1996.
Isestanen
A / Tigzi n uḍris:
1- Acu yewwin Yidir d Masin ɣer Usfaylu Agafa?
2- Yidir, yugi imenɣi n tzemkin. Acuɣer?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi ? Acuɣer ?
4- « Tizemkin, nnejbarent ». Amyag “nnejbarent” d asuddim. Efk-d talɣa-s. Ssemres-it di tefyirt s ɣur-k.
5- “Yessuneḍ i udefrir ines”. Ssenfel amyag yettuderren s uknaw-is.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Yusa-d ad ineɣ tizemkin”. Err tafyirt-agi ɣer wurmir, udem wis sin amalay asget.
2- Semmi isumar n tefyar-agi:
Yusa-d ad ineɣ tizemkin.
Ad uɣalen ansi d-usan.
Yusa-d ad ineɣ tizemkin acku s tassemt nsent i teggen ifuras n ccbaḥa.
Mi yekfa usaru, Yidir d Masin ǧǧan taɣalaḍt n ugris.
3-Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “Yessefk ad tfakkem imenɣi n tzemkin”.
C / Asenfali s tira:
Di tmurt nneɣ, aṭas n waxxuten i inegren. Deg uḍris awezzlan n 8 ar 10 n tefyar, efk-d amedya, tiniḍ-d acuɣer d wamek
i nezmer ad nesseḥbiber fell-as.
- 387 -
Irem wis 23
Aḍris:
Yidir d Masin: Timlilit d umtiweg nneɣ, Akal
Yidir la yettmerriḥ deg yiwen uftas acebḥan, ijdi ines d areqqaq. Yewḥel imi yiwen ur yelli, yeqqim iman-is.
Ikemmel amerreḥ ines, taggara yemlal d yiwen uqcic amecṭuḥ, yettban-d yeḥzen.
- “ Azul, isem-iw Yidir, acu i k-yuɣen, yella kra i k-iceɣben?”
- “ Azul”, i as-yerra uqcic-nni amecṭuḥ, “ isem-iw Masin”.
- “ Usiɣ-d ad urareɣ ɣef uftas, maca ẓer ayen i ufiɣ dagi: tibbaḍin n taɣarin iṣedden, tiqreεtin n umlis, imastalen n
tkerrusin,…”
- “ Ula d icekkaren imeεfunen n warṣaḍ llan !”, i d-yerna Yidir.
Masin yenna-as: “ Ufiɣ-as ixef-is, yya-d ad as-nebges, ad nessizdeg ayagi akk”.
Dɣa, ddmen tagult, axebbac, taberwiḍt, bdan ccɣel.
Melmi fukken, uklalen yimeddukkal-agi nneɣ tissit n ukas ameqqran n yiẓem.
Tura, imi zeddig uftas, Yidir d Masin zemren ad uraren ddabex. Mi yettali ddabex deg yigenni, ad as-tiniḍ d iṭij
aberqac.
Deffir turart n ddabex, yidir yeεreḍ Masin ad yerzu ɣef umeɣrad deg wanaw ines allunan. Masin yefreḥ,
yettεeggiḍ: “ amarezg-iw ! amarezg-iw !”
£iwel, ad nheggit iqecciwen nneɣ, ɣur-k ad nettu snunar.
Kullec ihegga, ṭṭfen abrid ihi ɣer tɣerɣert uciri, ansi ara d- teqleε tmezḍit.
Yesmures uciri, dɣa Yidir d Masin ttmuqulen Akal seg useksel n wanaw, sexcen: Amtiweg nneɣ yemyuttal deg
yiwet n tafat tacebḥant, d tazerqaqt, tessedhac.
Qbel ad yeṭṭes Yidir, iḥekker akk timacinin, dɣa yesselḥa amenhar amussman.
Anaw yeḍfer abrid-is di tallunt, ma d Masin yettnuddum, netta yettargu ad yissin imtiwgen nniḍen.
Isestanen
A / Tigzi n uḍris:
1- Yidir, yemlal d yiwen uqcic amecṭuḥ, yettban fell-as leḥzen. Acuɣer?
2- Amek i as-d-ufan tifrat ?
3- Acu-t wanaw n uḍris-agi? Acuɣer ?
4- Suffeɣ-d seg uḍris tanfalit yessenfalayen aserwes. Ssemres-itt deg tefyirt s ɣur-k.
5- Suffeɣ seg uḍris aktawal n wanaw allunan.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Usiɣ-d ad urareɣ ɣef uftas”. Err tafyirt-agi ɣer wurmir, udem wis sin unti asget.
2- Semmi isumar n tefyar-agi:
Usiɣ-d ad urareɣ ɣef uftas, maca ẓer ayen i ufiɣ dagi.
Imi zeddig uftas, Yidir d Masin zemren ad uraren ddabex.
3- “ Usiɣ-d ad urareɣ ɣef uftas”. Acu yessenfali wassaɣ ger yisumar n tefyirt-agi?
4- Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi: “ Ufiɣ-as ixef-is”.
C / Asenfali s tira:
Ad yili terziḍ yiwen wass ɣer uftas, maca ayen tufiḍ dinna ur ak- yeεǧib ara. Ales-d deg uḍris awezzlan n 10 ar 12 n
tefyar.
- 388 -
Irem wis 24
Aḍris :
Ussan, d isemmaḍen. Yal ass amek-it akken; ɣas tella-d tafukt, am teslit deg wussan-is imezwura; ur treṣṣa ara
timukaz s dat wallen, d azellem i tettwazlam. Tafukt deg wussan-a n Furar akken, tikwal tedduri asigna, tikwal nniḍen,
ad d-teldi arquqen-is alamma tesreɣ aglul n win tt-icedhan. Timɣarin, ulac wi yettcedhin tafukt am nutenti, mi d-
tesqaccew kan ger usigna dɣa ad tent-tesseḍmeε, nutenti ikussmen di tegrest, tafukt “awi-d ukan!” ara ak-inint. Diɣ
netta, akken kan ara d-tḍil, ad d-teffɣent ssya u ssya, ad msawalent, ad fesrent iḍarren nsent deg yifergan, di tzenqatin,
am yiberriqen-nni n yiweǧǧiben. Win iεeddan , ad tent-yaf qqiment ẓẓiẓinent, almi d-teffɣen yiraggen deg yiceṭṭiḍen
nsent. Teffɣent-d d tirebbuyaε, ad mwanasent, ad llment awal, tid yestufan ttellment ula d taduṭ, tiyaḍ nniḍen, d awal
kan. Ula d winna d ccɣel […]
Timɣarin, am wakken i as-yenna winna mi tent-tsumm tudert s dderya, s lḥif d yineẓman d ccɣel n lexla d win n
uxxam, ad d-qqiment kan i wawal imi winna zemrent-as ɣas yekkes-asent zzman temẓi; am wakken i as-nnan: tiṭ telfeɣ,
ugel yeffeɣ. Awal, ur yeḥwaǧ ara ifadden neɣ tagecrirt neɣ taṭṭucin neɣ tuɣmas. Awal, akken ad d-yeffeɣ, yeḥwaǧ sin n
yicenfiren d wul yeččuren d wallaɣ yestufan i wiyaḍ […]
Timɣarin nneɣ, ḥemmlent awal, d axessar! D acu kan, di tegnit n Furar irewwi-d uḍemmin nsent d amessas imi
tignawt ur tettbadda ara ɣef yiwen wawal; tettneqlab. Acḥal d tikkelt, mi d-tban tefsut, ad d-tsuffeɣ timɣarin; ad d-
mḥedwalent ssya u ssya , awal yettawi-d wayeḍ, wayeḍ yettawi-d gma-s. Akken kan ara d-stafint i wawal, ad asent-
yehwu yiɣimi, ad d-yuɣal usigna, ur uḥtament, netta daɣen, asigna di Furar, am yir inebgi, ur yettcawar ara, hakan ad d-
yesqulles.[…]Mi d-icberber nnig- –sent, ad d-yeglu s tili d usemmiḍ, dɣa ad d-teɣli tsusmi gar-asent am uεdil werǧin
nurad.[…] Akken kan ara ḥulfunt temɣarin-nni i tsusmi tetteqqes ulawen nsent d usemmiḍ yeskuṭṭuf di tfekkiwin nsent
tukmicin, ad refdent tilmesyar nsent ad kecment s axxam. Deg uxxam daɣen, ad uɣalent ad sqizzbent i lkanun ǧǧant ɣef
wudem n tafukt n Furar timseḍḥit. Lkanun, netta, ur yesεi ara cceḥna, ad tent-imager s wul.
Ala timɣarin i as-yessnen i lkanun, netta yeẓra ayenni mi ara d-teqqim temɣart tama-s […] Lkanun, iḥemmel
timɣarin, yessen ad tent-imager mi ara d- rewlent i tnecnact n Furar. Yezmer i lbaḍna nsent, mi d-qqiment ɣer yiri-s, ad
d-εiwdent akk deg wallaɣ nsent i wayen nnant d wayen slant.[…]
Murad Zimu
Tikli, HCA, 2004
A/ Tigzi n uḍris:
1- Acuɣer timɣarin nneɣ ḥemmlent tafukt d lkanun?
2- Suffeɣ-d seg uḍris snat n tenfaliyin yemmalen aserwes.
3- Di tullist-agi, anallas d azɣaray. Suffeɣ-d timitar i t-id-yemmalen.
4- Suffeɣ-d seg uḍris sin yimyagen isuddimen tefkeḍ-d talɣa nsen.
5- “Ad d-yuɣal usigna, ur uḥtamen”.Ssenfel awal yettuderren s uknaw-is.
B / Iferdisen n tutlayt:
1- “Akken kan ara d-stafint i wawal, ad asent-yehwu yiɣimi, ad d-yuɣal usigna, ur uḥtament”. Err tafyirt-agi ɣer wudem
wis sin unti asget.
2-“Yessen ad tent-imager mi ara rewlent i tnecnact n Furar”. Semmi isumar n tefyirt-a.
3-“Ḥemmlent awal”. Efk-d talɣa d twuri n yal awal di tefyirt-agi.
c/ Asenfali s tira:
S 6 ar 7 tefyar, eg-d agzul i uḍris-agi.
- 389 -
Aseɣti
Aseɣti n yirem 1u
A / Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-Aḍris-agi d ullis, d tullist. (1)
2- Tadyant-a, teḍra : di tegrawla n 54, di lgirra-nni, asmi llan Yirumyen, di lgirra n tmunnent , zik… (1)
3-Sserɣen Yirumyen taddart acku :
- imezdaɣ-is, ttεawanen imjuhad.
- imezdaɣ-is, ur fkin ara afus ɣef yimjuhad.
- imezdaɣ-is, ur uɣen ara awal n lεesker. (1,5)
4- zik ‡ tura, imir-a. (1)
5- At taddart, ur uɣen ara awal n lεesker acku: (1,5)
- bɣan tilelli.
- bɣan ad εawnen imjuhad.
- d iεdawen nsen.
- ddan d yimjuhad…
Aseɣti n yirem w2
A/ Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-At taddart, wwin yid-sen ṭṭbel d lɣiḍa akken ad srewlen lewḥuc.(1)
2- Tebda tegnit tettbeddil fell-asen mi akken yebda yigenni yettuɣal d aberkan.(1)
3- £er taggara, snegren-ten lewḥuc.(1)
4- Anemgal n wawal “iɣerrez” ‡yefsi.(1)
5- Snat n tefyar ideg awal “tagnit” d agetnamkan:
Di tegnit n ddiq i d-yettban urfiq. (1)
Sqeεden tagnit akken ad εemren urar.(1)
- 390 -
B / Iferdisen n tutlayt: (ɣef 6 wagazen)
1- Tiririt n tefyirt ɣer wunti: (1)
“Mmɣent sut taddart armi d tiẓgi n lewḥuc ; zedment armi εyant, acemma ur tent-id-iluεej ».
2- Asemmi n yisumar n tefyirt tuddist :
Mi yebda ifennu uzizwu, yettibrik yigenni.
Asumer imsentel n wakud (1) Asumer agejdan (1)
3- Tasleḍt n tefyirt:
Awal Talɣa-s Tawuri ines
Snegren (1) D amyag n tigawt, yefti D tafyirt taddayt
ɣer yizri, udem wis 3 tumyigt.
amalay asget.
Snegren (1) Snegr: d afeggag. D aseɣru.
N: d amatar udmawan n D amigaw n umyag.
wudem wis3 amalay
asget. D asemmad usrid n
-ten (1) D amqim udmawan n umyag.
wudem wis 3 amalay
asget.
Aseɣti n yirem w3
A/ Tigzi n uḍris:
1-Ass-a, tajmeεt n taddart yettsuḍu deg-s waḍu:
a/ d tilemt(1)
b/ acku seg wasmi d- tekcem trisiti d tilibizyu, irgazen ur teffɣen ara seg uxxam.(1)
2- Ayagi, yegla-d:
¾s unɣas n teywalt ger yimdanen (0,5)
¾s unɣas n wassaɣen ger yimdanen (0,5)
¾s rrwaḥ n waṭas deg wansayen nneɣ
¾tugna, teṭṭef amkan n wawal…
3-Ha-t-a wacu i gziɣ di tefyirt di tefyirt-agi:
Azayer, d tabaqit-nni i nettwellih s igenni i wakken ad d-neṭṭef yis-s tilibizyunat n ddunit. Am wakken ssemdint urawen
- 391 -
s igenni i wakken ad aɣ-d-awint yir ansayen. (1)
4- Awalen inemgalen:
Teččur ‡ d tilemt (0,5)
εemmrent ‡ xellunt (0,5)
5-Ha-ten-a kra n wawalen yezdi uẓar d wawal “tagrest”: (0,5)
Agris, ssegres, asegres, gres, imsegres…
Tifyar: (0,5)
9 Tagres, d tallit n usemmiḍ d ugris.
9Di cebrari, gersen waman deg yiɣeẓran.
B/ Iferdisen n tutlayt:
1-Di tefyirt-agi, azal n wurmir s tzelɣa “ad” d tannumi. (1)
2-Ad semmiɣ isumar n tefyirt tuddist:
) D tajmeεt iɣef tebna taddart.
Asumer agejdan Asumer amassaɣ(1)
)Asmi tella d tiẓgi, teččur d lewḥuc.
Asumer imsentel n wakud Asumer agejdan(1)
)Ur d-ttagment ara acku tura aman di tbernint.
Asumer agejdan Asumer imsentel n tmentilt(1)
3-Tasleḍt
Awal Talɣa d twuri
Tajmeεt, D isem unti asuf deg waddad ilelli.(0,5)
D isem anammal n usentel.(0,5)
Teččur D amyag yeftin deg yizri, udem wis 3 unti asuf.(0,5)
D tafyirt taddayt tumyigt.(0,5)
(t : d asentel, ččur: d aseɣru).
D tafyirt taḥerfit tumyigt.
Tajmeεt, teččur
C / Asenfali s tira :
Ad yettwaseɣti uḍris almend n tfelwit n uktazal i d-iteddun:
Taɣulin n Isestanen Tiririt
ulmad Ih Ala
(isefranen)
1-Talɣa n - Aḍris, ɣur-s azwel ?
uḍris (2) - Aḍris, yebḍa d tiseddarin ?
- Yeǧǧa ilem di tazwara n yal
tseddart ?
- Yeǧǧa ilem ger tseddart d tayeḍ ?
- Tira, zeddiget?
2-Aɣawas n - Aḍris, d imesfukel?
uḍris (2) -Yefka-d takti di tseddart
tamezwarut?
-Yefka-d turda?
-Yefka-d ifukal ilaqen?
-Myezwaren yifukal akken ilaq?
-Yefka-d tameglurda?
-Yefka-d ifukal ilaqen?
-Myezwaren yifukal akken ilaq?
-Yefka-d tasemlilt di tseddart
taneggarut?
-Yessemsawi ger turda d tmeglurda
akken ilaq?
3-Tazḍawt -Yessemres tifyar yemmden?
(1) -Qqnent tefyar akken ilaq?
-Yella wassaɣ ger yifukal?
4-Iferdisen n - Yessemres awalen yemmalen
tutlayt (1) asemyezwer?
-Yessemres awalen yemmalen tidmi?
- Yessemres tisɣunin?
- 392 -
5-Tira(2) -Yessemres akken iwata ilugan n tira?
*Asigez
*tizdit (-)
*tamsertit
*amkan n yilem
*tufayt
*tussda…
Aseɣti n yirem w4
A / Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-Aḍris-agi, d imsegzi acku yessegzay-d uguren n twennaḍt s wudem n tussna, d wamek i nezmer ad ten-nekkes.(1)
2-Ha-ten-a kra n wuguren i tettidir twennaḍt: iḥemmalen, isyaxen, times, taneẓreft, abluleɣ, angar n yiɣersiwen d
yimɣan…(1,5)
3-Di tmurt-nneɣ kan, aṭas n yimɣan d yiɣersiwen i inegren acku ur ufin amḍiq yessulfen i tmeddurt nsen.(1)
4-Aktawal n ugama: idurar, sswaḥel, izuɣar, lebḥur, isaffen, taneẓruft, tiẓegwa, iɣersiwen d yimɣan…(1)
5-Sin yiknawen seg uḍris: imudaɣ= tiẓegwa.(0,5)
¾Tiẓegwa, d turin n ddunit.(0,5)
¾Si tallit n tegrawla ar ass-a, imudaɣ n tmurt-nneɣ ur llin bxir.(0,5)
C / Asenfali s tira :
Aḍris, ad yili d imsegzi. Aktazal, yezmer ad ibedd ɣef yisefranen i d-iteddun :
1/ Taferkit:
-Asebter, zeddig?(0,5)
-Tira, tettwaɣar?(0,5)
-Tettuqader talɣa n uḍris?(0,5)
2/Afares:
-Asentel,iban?(0,5)
-Aḍris, d imsegzi?(0,5)
-Tettuqader tɣessa n uḍris imsegzi ?
Ha-t-a wamek ara yili uɣawas n uḍris :
a/Tazwert :Ad d-tawi ɣef wazal n teẓgi.(d aḥric n usastan)(1)
b/Asnefli: Ass-a, yessefk yal yiwen deg-neɣ ad yeg azal ameqqran i teẓgi.
-Acuɣer?(1)
-Amek?(d aḥric n usegzi)(1)
c/ Tagrayt: d aḥric n tsemlilt (0,5)
3/Tutlayt: (1)
-Asemres n umawal.
-Asemres n yimyagen d tmeẓra.
-Aqader n yilugan n tira.
4/ Taseddast/ tazḍawt: (1)
-Tuṣka n tefyar tummidin.
-Tuqqna ger tefyar d tseddarin.
-Aqader n yilugan n tezḍawt.
- 393 -
Aseɣti n yirem w5
A/ Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-Tawaɣit meqqren i d-yeɣlin ɣef baba-s n Salem,tessaweḍ-it ɣer yinig:
-yessenz akk lmal-is,yegla ula s tyuga. ( 0,5)
-yerhen axxam d tferka…(0,5)
2- Di tullist-agi ,anallas d awadem. (1)
Ha-tent-a kra n tmitar i t-id-yemmalen:
a/Imyagen deg wudem amezwaru asuf/asget: senndeɣ, nekker,nuɣal, ,neṭṭef,ur newwiḍ,negzem,nensa,ur gineɣ,,ad
dduqqseɣ,,nekcem,nerra,… (0,5)
b/Imqimen iwṣilen deg wudem amezwaru asuf/asget:
-n yisem: tiṭ-iw,iẓerman nneɣ...
-n umyag:ur aɣ-d-yusi…
-n tenzeɣt:yis-i,fell-aɣ...(0,5)
c/Yezmer ad d-yernu imqimen ilelliyen:nekk,…
3- £er taggara n yinig,ttuɣalen-d i wakken ad meḍlen deg wakal n tmurt. (1)
4- Ha-ten-a wawalen ilan yiwet n takat d wawal “amɣar”:
-meqqren (0,5)
-tameqqrant (0,5)
5- Tella teɣli-d fell-asen twaɣit meqqren. (1)
B/Iferdisen n tutlayt: (ɣef 6 wagazen)
1-“Anida i awen-yehwa awḍet(m),leqrar nwen d aẓekka,ad ken-id-ṭṭfent tmedlin,ad d-tuɣalem deg-i terkum.”
0,25x6=(1,5)
2-Asemmi n yisumar n tefyirt tuddist:
Mi imed cwiṭ uqcic, ad yeǧǧ taddart.
Asumer imsentel n wakud (0,5) Asumer agejdan (0,5)
3-Ad d-fkeɣ talɣa d twuri n yal awa di tefyirt. 0,25x7= (3,5)
-sburrent -D amyag ,yefti deg yizri,deg wudem wis krad unti asget.
-D tafyirt taddayt tumyigt:(sburr:d aseɣru ,nt :d amigaw/asentel.)
-D amqim udmawan,awṣil n umyag.
-as -D asemmad arusrid
-D isem amalay asuf deg waddad ilelli.
-ibidi -D asemmad usrid.
-D arbib
aberkan
Tafelwit n uktazal
Taɣult n Tiririt
ulmad Tuttriwin
Ala
Ih
- 394 -
Talɣa n uḍris -Yebḍa unelmad aḍris-is d tiseddarin?
(1) -Yeǧǧa ilem di tazwara n yal taseddart?
-Tira-s zeddiget?
-Tira, tettwaɣar?
Timeṣkiwt n -Yegra-d unelmad di tazwara amgirred n tmuɣliwin?
uḍris -Yefka-d tidmi-s?
(2) -Yefka-d ifukal iwulmen?
-Ifukal myezwaren akken ilaq?
Aseɣti n yirem w6
A / Tigzi n uḍris:
1-Ha- tent-a kra n tmitar n twaɣit-agi: aṭṭan n ttifis,aɣurar,ajrad,tabzert d ssuq aberkan.(0,25x4=1)
2-Aḍris-a d ullis n umezruy,acku yewwi-d ɣef yiwet n tallit deg umezruy n tmurt-nneɣ :
(Lezzayer di tallit n ṭṭrad wis sin n umaḍal.) 0,5x2=1
3-Ha-t-a wamek ara myezwaren wawalen-agi: (1)
-Aṭṭan n ttifis
-Aɣurar
-Ajrad
-Tabzert d ssuq aberkan
-Tennegdam tegnewt
-Asirem.
4-
Asswaɣ Amyaɣ Attwaɣ Isem n wallal
-skew -ttemwalin -meččent taduli
-tessergagi tennegdam
-tesseggra
5-Inemgalen:
meẓẓi /meqqer (1)
-Asemres n yinemgalen deg tefyar:
1- Ul nneɣ, meqqer; lebɣi nneɣ, meẓẓi.0,5
2- Lecɣal n taddart meqqrit, nekkni nekker-d meẓẓiyit0,5
B/ Iferdisen n tutlayt :
1-Ad d-kkseɣ seg uḍris (2)
¾Izri ilaw: tefra, tella, yebda, indeh, …
¾Izri ibaw: ur terni, ur yewwiḍ, ur yelli,…
¾Urmir aḥerfi: ara gganin
¾Urmir ussid: yettuɣal, qqaren, ttemwalin, yettɣimi,…
¾Amaɣun n yizri ilaw: iḍaεen
¾Amaɣun n wurmir aḥerfi: ara yedlun
¾Anaḍ: ini
2-Tafyirt tuddist tumyigt: “Yal wa yuɣal ɣer teblaḍt iɣef yuɣ tannumi yettɣimi.” 0,5
-Tafyirt tuddist tarumyigt: “Ussu, d lqaεa;taduli, d igenni.” 0,5
3-Tasleḍt: Aɣurar, yeskew tamurt. 0,5x6=3)
- 395 -
Awal Talɣa Tawuri
Aɣurar D isem amalay asuf deg waddad ilelli. D isem anammal n
D amyag yeftin deg wudem w3 amalay usentel.
Yeskew asuf deg yizri ilaw. Y: d amigaw (asentel)
Skew: d aseɣru
Yeskew: d tafyirt taddayt
tumyigt.
D isem unti asuf deg waddad ilelli. D asemmad usrid.
tamurt
Tafelwit n uktazal
Taɣult n Tiririt
ulmad Isestanen ih ala
Talɣa n -Yebḍa unelmad aḍris-is d tiseddarin?
uḍris(1) -Yeǧǧa ilem di tazwara n yal taseddart?
-Tira-s tettwaɣar?
-Taferkit, zeddiget,
Timeṣkiwt -agzul, deg-s (4) yiḥricen n uḍris?
n uḍris (2) -Iger-d ineḍruyen n yal aḥric?
Tazḍawt(3) -Yella wassaɣ ger (4) yiḥricen n uḍris?
-Tifyar, uṣkent akken ilaq?
-Tifyar, qqnent akken ilaq?
Aseɣti n yirem w7
A / Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-Remḍan d twacult-is ,yesseggra-asen-d waṭṭan tawaɣit meqqren:
-yessenz akk lmal-is,yegla ula s tyuga.
-yerhen axxam d tferka. (0,5)
Ha-tt-a tefyirt i t-id-yemmalen: “Aṭṭan yessaweḍ-it ɣer telqeyt n wannuy.” (0,5)
3- (3)
Awal Talɣa Tawuri
Aṭṭan D isem amalay asuf deg waddad -D asezwer n usemmad
ilelli. imsegzi:( isem
anammal n usentel)
-D tafyirt taddayt
Yessaweḍ -D amyag yefti deg wudem wis tumyigt:(y: d amigaw,
krad amalay asuf deg yizri ilaw. ssaweḍ:d aseɣru)
-D isem asemmad usrid
-it -D amqim udmawan awṣil n
umyag. -ɣer telqeyt;d asemmad
-ɣer telqeyt -ɣer: d tanzeɣt, s tenzeɣt (d asemmad
telqeyt: d isem unti asuf deg amaɣlayan n wadeg)
waddad amaruz -dasemmad n yisem.
-n wannuy -n :d tanzeɣt
-wannuy:d isem amalay asuf deg
waddad amaruz
Tafelwit n uktazal
ih ala
Talɣa n uḍris Yebḍa unelmad aḍris-is d tiseddarin?
-Yeǧǧa ilem di tazwara n yal taseddart?
(2)
-Tira-s,tettwaɣar?
-Taferkit, zeddiget?
Timeṣkiwt n -Aḍris, d ullis?
uḍris -Asentel,iban?
-Ttuqadren yiḥricen n wullis?
-Yessemres inammalen n wakud?
-Awalen igejdanen myezwaren akken
ilaq?
-Ttwasmersen di tefyar akken ilaq? (2)
- 397 -
Tazḍawt -Uṣkent tefyar akken ilaq?
-Qqnent tefyar akken ilaq?
-Yella wassaɣ ger yiḥricen n uḍris
amullis?(2)
Tira - Yessemres unelmad ilugan n tira i
yelmed yakan?( asigez,
Tizdit,tamsertit,asekkil
ameqqran,addad n yisem,tussda,adeg n
yilem…) (2)
Aseɣti n yirem w8
A/ tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-Taddart n Yisumar am teɣrast n tzizwa, acku imezdaɣ-is ttemyallen. (1)
2-Deg uḍris-agi, yella uglam n wadeg, ladɣa di tseddart taneggarut. Ha-tent-a kra n tmitar i t-id-yemmalen: (1)
isem n waddeg: taddart n Yisumar
inammalen n wadeg:tawwurt ufella, tawwurt n wadda, tawwurt usammer, tawwurt umalu, azrug n wadda, azrug
ufella, ammas n taddart.
3-Isumar, am wakken d yiwet n tzeqqa acku imezdaɣ-is ttemyallen, wa ur yettak afus ɣef wayeḍ… (1)
4-Aktawal n tdukli: (2)
¾Taddart n Yisumar am teɣrast n tzizwa.
¾Ma teǧǧiḍ-as ilem,ad tt-tadef tnulya.
¾Ur yelli wansi ara tekcem tissegnit.
¾Mi d-tella tuffiɣt, ad as-dlen tacḍaḍt.
¾Win ara ten-id-yennalen, yennul akk taddart.
¾Ma yusa-d yinebgi, d inebgi n wat taddart yakk.
¾Ma yella win yunfen, yunef i ubrid n wat taddart yakk….
5-Tanulya, d aṭṭan yettaɣen tizizwa. (1)
2-
Tafyirt Tasɣunt Tessenfali
1 am wakken Aserwes(0,5)
2 maca Nnmara(0,5)
3- « Ad as-dlen tacḍaḍt ». (2,5)
Awal Talɣa Tawuri
Ad D tazelɣa n wurmir Ad +dlen: d tafyirt taddayt
As- D amqim awṣil n umyag tumyigt (dle: d aseɣru, n: d
Dlen D amyag yeftin deg wurmir aḥerfi, amigaw).
udem wis krad amalay asget . As: d amqim asemmad
D isem unti asuf deg waddad ilelli arusrid.
tacḍaḍt D isem asemmad usrid
4-Ad semmiɣ isumar n tefyirt tuddist. (1)
Ma teǧǧiḍ-as kra n yilem, ad tt-tadef tnulya.
Asumer imsentel n tewtilt Asumer agejdan
- 398 -
Taɣult n ulmad Tuttriwin Tiririt
ih ala
Talɣa n uḍris -Yebḍa unelmad aḍris-is d tiseddarin?
(1) -Yeǧǧa ilem di tazwara n yal
taseddart?
-Tira, tettwaɣar s sshala?
-Taferkit, zeddiget?
Timeṣkiwt n - Aḍris, d aglam n urmud?
uḍris (4) - Asentel, iban ?
- Ttuqadren yiḥricen n uglam n
urmud : - aheggi i tcemlit
- amek i d-tella tcemlit?
- amek i tekfa tcemlit?
- Yella wassaɣ ger yiḥricen n uḍris?
-Yessemres amawal ilaqen i uḍris?
Aseɣti n yirem w9
A/ Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1- Aḍris-agi, d tullist. (0,5)
Ha-tent-a kra n tmitar i t-id-yemmalen:
; Iḥricen n tullist: (0,5)
9tagnit n tazwara
9aferdis amerway
9tigawin
9tagnit n taggara
; Umlan yerzan: (0,5)
9adeg:anagraw n Waṭlantik
9akud: 14 di yebrir 1912…
2-Aferdis amerway: Mi yewweḍ Tiṭanik ɣer tlemmast n Waṭlantik, yufa-d iman-is s dat n yiwen n udrar n ugris. (1)
3-Aferdis amerway, yegla-d s twaɣit. (0,5)
4-Isem n tigawt: lebni, tasusmi, tarewla, tuggdi, asellek, …(0,5)
-Isem n umeskar: imsukal. (0,5)
5-Ad smerseɣ awalen di tefyar:
&Isem n tigawt: Si tmuɣbent n umeslay i d-tɣelli tsusmi. (0,5)
&Isem n umeskar: Tuget n yimsukal, yečča-ten yilel. (0,5)
5-tagnit= taswiεt (1)
- 399 -
3- Tasleḍt (2)
Awal Talɣa d twuri
Asali D isem amalay asuf deg waddad ilelli, d isem anammal n usentel.
D amyag yeftin deg wudem wis krad amalay asuf deg yizri ilaw, d
Yemmeɣ tafyirt taddayt tumyigt.
y: d amigaw/ asentel
mmeɣ: d aseɣru
d tafyirt taḥerfit tumyigt.
Asali,
yemmeɣ
C / Asenfali s tira :
Agzul ara d-yefk unelmad, ilaq ad yesεu (3)yiḥricen:
ntagnit n tazwara
oaferdis amerway d ukras n taluft
ptagnit n taggara.
Ad d-yili useɣti almend n tfelwit n uktazal i d-iteddun:
Taɣult n ulmad Tuttriwin Tiririt
ih ala
Talɣa n uḍris -Yebḍa unelmad aḍris-is d tiseddarin?
(1) -Yeǧǧa ilem di tazwara n yal taseddart?
-Tira, tettwaɣar s sshala?
-Taferkit, zeddiget?
Timeṣkiwt n - Aḍris, d ullis?
uḍris (4) - Asentel, iban?
- Llan akk yiḥricen n tullist?
Mi yewweḍ ɣer tlemmast n Waṭlantik, yufa-d iman-is s dat n yiwen n udrar n ugris; ulac tarewla.
- 400 -
B / Iferdisen n tutlayt: (ɣef 6 wagazen)
1-“Ad iruḥ ɣer Ccix Ben Σisa, ad as-yeccetki. (1)
2-Seg yuyes, iruḥ ɣer Ccix Ben Σisa, yeccetka-as.
Asumer Asumer agejdan(1)
imsentel n tmentilt(1)
n tbernust
ih ala
Talɣa n uḍris -Tira, tettwaɣar s sshala?
(1) -Taferkit, zeddiget?
Timeṣkiwt n - Aḍris, d ullis?
uḍris (4) - Asentel, iban?
- Yefka-d agzul n tegnit n tazwara?
- Yefka-d agzul n uferdis amerway?
- Yessugen-d akken ilaq taggara n
tullist? ( Mi yuɣal yigellil s axxam s
yifassen d ilmawen, amek i t-id-
tmugger tmennifrit…)
Tazḍawt(1) - Uṣkent tefyar akken ilaq?
- Qqnent tefyar akken ilaq?
- 401 -
akken ad mεawanen yimezdaɣ di kra n ccɣel i ten-yezdin: afras, asizdeg n tliwa neɣ n twennaḍt s umata,
asemsawi n yiberdan…(0,5)
3- Aḍris-agi, d aglam n urmud amensay. (1)
4-Ha-ten-a kra n yismawen n tigawt i yellan deg uḍris: tiwizi, alqaḍ, tamegra, amahil, azeṭṭa, asemsawi, asali, asizdeg.
(1)
Tifyar:
• Asizdeg n twennaḍt, yesḍuli ɣef yal yiwen.(0,5)
• Taɣdemt-nneɣ, d azeṭṭa n tisist.(0,5)
5- Ttaɣent abrid = ttawint abrid, ttaṭṭafent abrid.(1)
Tacemlit
Aseggas-a, tajmeεt n taddart-nneɣ, tsuffeɣ-d yiwen n rray: ayen i d-yezzin i taddart ad yettwafres. Ilmend n waya,
imezdaɣ n taddart suddsen-d yiwen wass n tcemlit.
Uqbel ad d-yali yiṭij, irgazen, arrac, usan-d d izumal ɣer ubraḥ n tmezgida n taddart; dinna i yettunefk usihar.
Wa s umger, wa s tqabact neɣ agelzim, wa s tmencart; ulac win i d-yusan s yifassen d ilmawen.
Bḍan yirgazen d taggayin. Yal taggayt teṭṭef amḍiq-is, ɣur-s allalen iwatan i ufras. Zzin-d i taddart seg umalu s
asammer, seg ugafa ɣer unẓul; akken armi yekfa ccɣel.
Kra tekka tcemlit, tulawin ttawḍent-d s tbaqyin n seksu, lqahwa d uyefki, lexfaf d tẓidanin; lḥaṣun d tameɣra.
Akka, uqbel yal anebdu, yettili-d ufras i wakken ad tizdig taddart yerna ur d-ttilint twaɣyin iyes d-tgellu tmes. D
wigi i d ansayen-nneɣ.
Busseεd Kebbir
A / Tigzin uḍris:
1-Ad rreɣ tafyirt ɣer wurmir deg wudem wis3 unti asuf.
“Ula d taslugit, ass-nni, ad d-teǧǧ awal i yineggura”.(1,5)
2-“Yekker mmi-s ad yeffeɣ”. Di tefyirt-agi, urmir s tzelɣa “ad” yessenfali “iswi”, yerna-d ɣef umyag ameskar “yekker”.
(1,5)
- 403 -
) Ayen i tebɣiḍ ad t-tessanfeḍ, tessaseḍ-t-id s ufus-ik.
) Ur tefhimeḍ ur tessehameḍ, tḍemεeḍ di Rebbi ad k-yextar.
5-Seg umyag “ ssas”, nezmer ad d-nsileɣ ismawen:asisi, amsisi…(0,5)
B / Iferdisen n tutlayt:
1-“Mi ara d-tasem si lexla, ad d-tafem tabrat tettraǧu Furulu”.(2)
2-Di tefsut, ad nessenz tayuga-agi akken ad d-naɣ tin meẓẓiyen.
Asumer agejdan (0,5) Asumer imsentel n yiswi(0,5)
C / Asenfali s tira:
Aḍris, ad yili d [Link] d-yili useɣti almend n tfelwit n uktazal i d-iteddun:
Taɣult n ulmad Tuttriwin Tiririt
ih ala
Talɣa n uḍris -Tira, tettwaɣar s sshala?
(1) -Taferkit, zeddiget?
Timeṣkiwt n - Aḍris, d ullis?
uḍris (4) - Asentel, iban?
- yessugen-d akken ilaq ass amezwaru
n Furulu deg uɣerbaz?
Tazḍawt(1) - Uṣkent tefyar akken ilaq?
- Qqnent tefyar akken ilaq?
- 404 -
Isem n tigawt “aɣlay”yuṣek ɣef kradet (3) n tergalin: “ɣly”, ma d amyag “ ɣli” iban-d am wakken yuṣek ɣef snat n
tergalin acku teɣli-as tergalt “y”. Ihi, di tilawt:
ɣli…………….ɣley
Fsi………… fsey
Bri ………… brey
Kri………… krey
Zwi……… zwey…am yimyagen: kcem/ akcam, zdem / azdam, freg / afrag, kres / akras, …
5-Yemderkal = yecceḍ. (1)
- 406 -
Awal Talɣa d twuri
Udem-is Udem: d isem amalay asuf deg waddad ilelli, d anammal n usentel.
-is: d amqim awṣil n yisem.
Yettak: d amyag yefti deg wudem wis krad amalay asuf deg wurmir
Yettak-d ussid, d tafyirt taddayt tumyigt.
-d: d tazelɣa n tnila.
D isem unti asuf deg waddad ilelli, d asemmad usrid.
tafat
Anẓar
Mi ara d-yili uɣurar, igerdan akk, tiḥdayin arrac, ad d-ffɣen s abrid, ad gen urar n teslit n unẓar.
S uɣenja icebbḥen am teslit, ad d-zzin akk i taddart; ad tteddun ad cennun yiwen n ccna:
“ Anẓar Anẓar,
A Rebbi ssew-itt ar aẓar „
Wa d awren, wa d izegza; yal wa d acu ara asen-d-yefk. Timlilit di tmezgida n taddart anida ara d-nawlent tlawin seksu.
Mi yewwa, ad ttuferqent tbaqyin n seksu ɣef taddart. Ad ččen, ad dεun di Rebbi ad d-yefk aman.
Imi s nneyya yeṣfan am waman n udfel, ula d Rebbi iteddu-d di lebɣi. Akka i d ansayen nneɣ.
Kebbir Busseεd
- 407 -
2-Urar-agi,ulac-it ass-a acku ur neṭṭif ara deg wansayen nneɣ.
3-Aḍris-agi, d aglam n urmud adelsan amensay.
Ha-tent-a kra n tmitar i t-id-yemmalen:
9 Urar“ tameɣra n tefsut „.
9 Iḥricen n uḍris:
Melmi i d-yettili,
Amek i d-yettili.
9 Tuget n yimyagen, ftin deg wurmir aḥerfi i yemmalen tannumi…
4-Awal“ tafsut „, yekka-d seg umyag“ fsu „.
5-Ikufan, ad ččaren s yiniɣman, irden d temẓin. (icbula, ttaččaren d zzit.)
Tiqqar
Tiqqar, d urar i tturaren warrac s yiḍarren nsen di tefsut neɣ deg unebdu. Urar n Tiqqar, yettili-d ger sin neɣ ger waṭas
n warrac. Mi ara yili ger waṭas, ttilin sin leṣfuf, zeggen-d yiwen si rrif wayeḍ si rrif. Imir-n, ad bdun tiyita s yiḍarren
nsen, wa s ubuqeddam, wa s tunnḍa: wet ad wteɣ; mkul yiwen yettḥuddu ɣef ṣṣef-is.
Ad uraren ar d εyun, ad d-neṭqen wid yettwarnan ad asen-inin: berka; imir-n ad εeddin ad steεfun.
- 408 -
Urar n tεacurt
Zik, mi d-tewweḍ tεacurt, ad ffɣen warrac ɣef yixxamen yesεan lmezyud neɣ ameḍhar, ad qqaren:
“Σacur, Σacur,
Efk-iyi-d cwiṭ uḥeddur,
Ad awen-yeǧǧ Rebbi abɣur”.
Wa d acedluḥ, wa d awren, wa d timellalin…yal wa d acu ara [Link] ɣer tmezgida n taddart anida ara
d-yili nnwal.
Mi yewwa, ad ččen, ad nnecraḥen…Akka ay d tuddar nneɣ.
Kebbir Busseεd
- 409 -
C /Asenfali s tira: (ɣef 8 wagazen)
Aḍris, ad yili d imesfukel. Akken tebɣu tili tallit i yefren unelmad, ad d-yili useɣti almend n yisefranen i d-iteddun:
- 410 -
C / Asenfali s tira: (ɣef 8 wagazen)
Aḍris ara d-yaru unelmad, ad yers ɣef tekti-agi:
Amdan, yettṣerrif, itett, yettlusu…almend n wakken yesεa, almend n wakken yettaɣ...
£ef wayagi tikwal, am win yesεan am win ur nesεi, yiwen ubrid i ten-yefkan.
Kebbir Busseεd
- 411 -
Aseɣti n yirem w21
A/ Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-Masin, yettusu, teqreḥ-it tgerjumt-is. Ayagi, yekka-d seg ubluleɣ: llant aṭas n tkerrusin, agaz nsent n wufuɣ d akelwan
.(1)
1-“Kullas, nteddem aqrab nneɣ. Akken ad n-naweḍ s aɣerbaz, yessefk ad nezger tamdint tameqqrant „.(2)
- 412 -
Aseɣti n yirem w22
A / Tigzi n uḍris: (ɣef 6 wagazen)
1-Yidir d Masin, ruḥen ɣer Usfaylu Agafa i wakken ad gen yiwen uneqqis ɣef tudert n tzemkin.(1)
3-Aḍris-agi, d imsegzi acku yewwi-aɣ-d ɣef tudert n tzemkin. Ameskar, iger-d adiwennu i wakken ad aɣ-yessishel tigzi
n uḍris(1)
4-Amyag“nnejbarent „, d attwaɣ.(1)
Tafyirt: Yennejbar win yettaṭṭafen imi-s.(1)
- 413 -
I wakken ad nesseḥbiber fell-as, d ayen fessusen maḍi: ad t-neǧǧ kan ad yidir deg ugama zeddigen am wakken i t-
id-yefka bab-is; d azamul n tlelli. Ǧǧet-t ad yefti deg ugama, ur as-ssebluluɣet ara tawennaḍt. Ccbaḥa n ugama , d
iɣersiwend yimɣan, d idurar d sswaḥel, d tiẓegwa d yisaffen, d taneẓruft d yillen…ladɣa ma ur ten-yennul ufus numdan.
Kebbir Busseεd
: tettwazlam Æd attwaɣ
: tesreɣÆ d asswaɣ
: tesseḍmeε Æ d asswaɣ
: ad msawalent Æ d amyaɣ
: ad mwanasent Æ d amyaɣ
: tettneqlab Æ d attwaɣ
: ad d-tsuffeɣ Æ d asswaɣ
: ad d-mḥedwalent Æ d amyaɣ
5-Ad d-yuɣal usigna ur bnint.
B / Iferdisen n tutlayt:
1-“Akken kann ara d-testafimt i wawal, ad akent-yehwu yiɣimi, ad d-yuɣal usigna, ur tuḥtamemt „.
2-“Yessen ad tent-imager mi ara d-rewlent i tnecnact n furar „.
Asumer agejdan asumer imsentel n wakud
- 415 -
3-Talɣa d twuri:“Ḥemmlent awal „
C /Asenfali s tira:
Aḍris ara d-yaru unelmad, ad yers ɣef yiḥricen i d-iteddun:
a/ Tazwert ɣef wussan n Furar
b/ Takti tagejdant n uḍris:“D iṭij, ad d-ffɣent temɣarin; d asigna, ad kecment s ixxamen „. Yezmer ad yili akka:
Asmekti
- 416 -
Ssuq-nni amezwaru, yuɣ lḥal yesεa sebba uqcic iyes i d-yuɣ iles; daɣnetta ihegga ayen ara as-yini i baba-s lemmer ad
as-d-yejbed awal. Wamma tikkelt-agi tis snat, yettuεewweq s tidet.
Ha-t-aya diɣen iteddu ɣer ssuq, itteẓẓem tamelɣiɣt-is: A Rebbi!
D acu yakk rẓagen di ssuq? Lameεna yekkat s wa, ijebber s wa.
Yekcem diɣen talemmast n ssuq, iṣubb, yuli; yekcem, yeffeɣ di yal amkan yessen: ur yufi ayen iɣef yettnadi. Akken
iruḥ ad yayes dayen, iwala lɣaci n ssuq yakk yenhewwal, la ttazzalen yakk medden ɣer yiwen umkan, zzin i wissen d
acu. Yal wa la as-yeqqar:“Yyaw ad teẓrem! „ Yazzel ula d netta ɣer dinna, yesteqsa yiwen ɣef wayen yeḍran. Yenna-as-
d winna:
-D yiwen i yenɣan wayeḍ!
- Acimi i t-yenɣa?
- D argam i t-yergem wagi akka yemmuten, dɣa wayeḍ yenɣa-t.
-Amek, d argam kan i t-yergem, d awal kan i as-yenna, dɣa yewwi rruḥ-is?
-Anεam ih! D awal kan!
Yeqqim uqcic dɣa dinna am win iṣerεen, am win tewwi tnafa; yettu diɣen kra yellan, armi , am win i t-id-iwten s
ubeqqa, yesked akka d wakka, yazzel almi d anda yufa agezzar, yaɣ-d iles, iεelleq-it-id, yeṭṭef abrid s axxam.
Asmi ttraǧunt tlawin ayen ẓiden, ferḥent, almi i asent-yekkes ṭṭmeε yiles. Ma d ass-en, uɣalent kan i lmendad: d acu
n urẓagan-agi ara asent-id-yasen d imensi. Almi ha-t-aya yekk-d urgaz deg yimi n tewwurt, isers-asent-id di tɣerɣert
iles! D iles diɣen am tikkelt-nni tamezwarut! Iḥun Rebbi! Imi d iles meqqar, ccwi; ma d taḍsa, rwant deg wulawen
nsent: d acu-t uεeggun-agi yessnen kan ad d-yaɣ ilsawen? Ma d amɣar, ikemmez kan tamart-is. Akken fukken imensi,
iluεa mmi-s:
-Tura a mmi, Ha-t-aya tufiḍ-iyi-d am wakken wehmeɣ; yerna ḥesbeɣ iman-iw zadeɣ di lefhama. Amek? Nniɣ-ak
awi-d ayen ẓiden, tewwiḍ-d iles; sutreɣ-ak ayen rẓagen, terniḍ-d iles! Ihi…amek akka?
Yenna-as uqcic:
-D tidet a baba, yella wayen deg ara yewhem umdan; yella ula d win ara yeḍsen neɣ ara iyi-yerren d aεeggun. Maca,
lemmer ttafeɣ, xersum d kečč ad iyi-tfehmeḍ. Ihi a baba, ṣelli ɣef Nnbi: asmi i iyi-d-tsutreḍ tamezwarut, wwḍeɣ ɣer
ssuq, ttuɣ yakk ayen iɣer ttwaceggεeɣ, ala imi qqimeɣ d kra n yimdanen akken, ufiɣ la ttmeslayen ala tameslayt-nni
tebɣiḍ a sidi Rebbi. Nutni heddren, nekk wwḍeɣ almi i as-nniɣ i yiman-iw: a ziɣenni ar ulac am yiles! Muqel, yerna a
baba, di leεnaya-k, di ddunit yakk ma yella i t-yugaren di tiẓeṭ: tamezwarut yakk, d netta i aɣ-yessemgarden d lmal, yes-
s i ttemsefhamen yimdanen, yes-s daɣen i d-nettader awal n Rebbi ameεzuz. Tis snat, a baba mel-iyi-d, di leεnaya-k, ma
yella kra di ddunit i yifen awal aẓidan? Mel-iyi-d ttxil-k, ttmenyif-ak talqimt ara yessiẓden taɣect-ik neɣ iles ara
yesferḥen ul-ik d lxaṭer-ik?
D tidet a mmi, ad ak-yeεfu Rebbi! Welleh ar d-tufiḍ ayen ẓiden akk di ddunit. Ulac am yiles. Lameεna rǧu: imi dɣa
yugar kra yellan di tiẓeṭ, amek almi…
Amek almi i t-tufiḍ ass-agi d arẓagan? Tura dagi waqila ara iyi-tesḍelmeḍ, acku am wakken ula d nekk ur fhimeɣ ara i
yiman-iw, waqila ur meyyzeɣ ara akken iwata, neɣ d urrif i iyi-yernan.Lḥaṣun ha-t-aya wayen yellan: sgellin di ssuq,
ufiɣ argaz yenɣa wayeḍ. Steqsaɣ d acu i d sebba nsen, nnan-iyi-d d argam, d awal kan i yenna yiwen i wayeḍ. Dɣa,
nniɣ-as: ihi, welleh, ay iles i d-yessasen lmut ay iles iyes ara d-teggri teεdawt i warraw n warraw, ma yella wayen
rẓagen am netta: daymi i awen-d-wwiɣ diɣen iles.
Yeṭṭef umɣar imir kan, yefka-as i mmi-s taxriḍt, yernu-as akk tisura, yenna-as:
-Ax a mmi, tura ttekleɣ fell-ak: seg wass-a, d kečč i d amsewweq; d kečč i d rray n uxxam.
Belεid At Σli
Les cahiers de Belaid ǧu la Kabylie
d’antan, [Link] et [Link]
p,244…248, F.D.B. Fort- National, 1964
Isestanen
A / Tigzi d umawal:
1-Acu-t wanaw n uḍris-agi? Acuɣer?
2-Deg uḍris-a, anallas d azɣaray. Suffeɣ-d timitar i t-id-yemmalen.
3-Suffeɣ-d seg uḍris asfukel tiniḍ-d timitar i t-id-yemmalen.
4-Suffeɣ-d seg uḍris tinfaliyin yemmalen aserwes.
5-Suffeɣ-d seg uḍris (6) n yinemgalen tesmerseḍ-ten di tefyar.
6-Suffeɣ-d seg uḍris sin yismawen n tɣara tesmerseḍ-ten di tefyar s ɣur-k.
7-Af-d aẓar n yisem“amɣar „.
8-Efk-d (4) wawalen yezdin takat d wawal“amɣar „.
9-Suffeɣ seg uḍris sin yismawen n tigawt tesmerseḍ-ten di tefyar
10-“Yeṭṭef abrid ɣer ssuq „.Ssemres amyag“yeṭṭef „ di (3) tefyar yemgaraden deg unamek.
11-“àčan imensi amzun ur yelli d acu yellan „. Ssemres amyag“ččan „di (4) tefyar yemgaraden deg unamek.
12-Suffeɣ-d seg uḍris isem n umeskar tesmerseḍ-t di tefyirt.
13-“Iḥun Rebbi „. Ssenfel awal yettuderren s uknaw-is.
14-“Ayen tufiḍ akk d aẓidan di ssuq, aɣ-aɣ-t-id „.Ssemres amyag“aɣ „ di (4) tefyar yemgaraden deg unamek.
- 417 -
15-Suffeɣ-d seg uḍris (4) yimyagen isuddimen tefkeḍ-d taɣara nsen.
16-“Ur d-yenni zzant, ur d-yenni rɣant „. Acu i tegziḍ di tefyirt-agi?
17-“Abrid-agi, ad d-sutreɣ deg-k ad aɣ-d-tawiḍ ayen rẓagen „.
Ssenfel awal yettuderren s uknaw-is.
B / Iferdisen n tutlayt:
1-£er aḍris tsemdeḍ tafelwit-agi:
10 yismawen 10 yimyagen 10 tenzaɣ
3-Smed tafelwit-agi:
Tafyirt Addad n yisem Acuɣer?
yettuderren
-Yella yiwen umusnaw.
-Yefra-tt d yiman-is.
-Yenna deg uqerru-s.
-àčan imensi.
-Yekker uqcic.
-Amɣar, ikemmez kan tamart-is.
-Aɣ-aɣ-d albaεḍ n texxamin n
uksum.
-Zzin-d i lkanun.
-Yeqḍeε kra n terbeεt ukkud
yeddukkel.
- 418 -
15-£er aḍris tsemdeḍ tafelwit-agi:
Amqim awṣil Tawuri ines
n umyag
- 419 -
Tiɣbula
Tajerrumt n Tmaziɣt tamirant- talɣiwin-Kamal n At Zerrad.
Tajerrumt n Tmaziɣt tamirant-taseddast- Kamal n At Zerrad.
Manuel de conjugaison Kabyle, Kamal n At Zerrad.
Tajerrumt n Tmaziɣt tamirant-taseddast- Kamal n At Zerrad.
Manuel de linguistique berbère, T2, syntaxe et diachronie, Salem Chaker.
Tajerrumt n Tmaziɣt, tantala taqbaylit, Mouloud Mammeri.
Précis de grammaire berbère, Mouloud Mammeri.
Tira n Tmaziɣt, Ramdane achab.
Dictionnaire Kabyle, Français, [Link].
Dictionnaire Français, Kabyle, [Link].
Proverbes et dictons Kabyle, Youcef Nacib.
Aḍar iteddu s aẓar, Mokrane Chemime.
Timsal, Brahim Ben Taleb.
Taseddast deg Tmaziɣt, Allaoua Rabhi.
Timsirin n Tmaziɣt, Allaoua Rabhi
Ilugan n tira n Tmaziɣt, Kamel Bouamara.
Langue berbère, initiation a L'écriture, G.E.B.1989, 2ème éditon.
Recommandations de L'I NALCO, 1996
Recommandations de L'I NALCO, 1998.
Tiwinas n Tmaziɣt, tuṣka n yisumar; Yidir Ḥmed Zayed.
Asuddes d usuddem n wawalen di Tmaziɣt, Yidir Ḥmed Zayed.
Recueil de proverbes berbères, Addeslam Abdennour.
Guide pratique de la culture et de la langue berbère, M.A. Haddadou.
Anthologie de la poèsie kabyle, Youcef Nacib.
Village de Kabylie, T1, Henri Genevois.
Hommes et femmes de Kabylie, T1, CRB, sous direction de [Link].
Grammaire Francaise, A. Hamon, classiques Hachette.
Poèmes Kabyles anciens, Mouloud Mammeri
Cheikh Mohand a dit, Mouloud Mammeri.
Les poèmes de Si Mohand ou Mhend, Mouloud Mammeri.
Izlan, Mohand ou Yahia.
Ait Menguellet chante, Tassadit Yacine.
Revues : Iles umaziɣ, Izen amaziɣ, Iẓuran, ABC amaziɣ, Tafuɣalt, Anadi, Tira, Timmuzɣa, Tamaziɣt tura,…
Manuel de linguistique berbère,tome 1,Salem Chaker.
Anagraw n umyag, Σellawa Rabḥi.
Lexique de poche « Français-Tamazight », Arab Benyounes.
Ul yerɣan, Ali Makour.
Iluɣma, Hamid Oubagha et Nadia Yermeche.
- 420 -
Unité et diversité de Tamaziɣt, tome 1. Actes du colloque internationnal, Ghardaia, 20-21 Avril 1991, Agraw
Adelsan Amaziɣ
Unité et diversité de Tamaziɣt, tome 2.
Tusnakt s wurar, Hens Sadi
Dictionnaire des prénoms berbères, Kamal n At Zerrad
Askuti, Said Sadi
Mmi-s n yigellil, Mulud Ferεun, tasuqilt n Musa Uld Ṭaleb
Iḍ d wass, ∑mer Mezdad
Ass-nni, ∑mer Mezdad
Tagrest Urɣu, ∑mer Mezdad
Tuɣalin, ∑mer Mezdad
Recueil de poésie kabyle, Si Amar Ou said Boulifa
Dictionnaire français- Touareg, [Link]
Dictionnaire abrégé du vocabulaire redressé de la langue berbère, Abdeslam Abdennour
Tamawalt n usegmi, Belaid Boudris
Tafrara, Salem Zenia
Les cahiers de Belaid ou la Kabylie d’antan, J. M. Dallet
Tizi Wuccen, Sœur Luis de Vincennes
Aɣmis asalu
Aɣmis Tamurt
Amawal n tsekla, Kamal Buεmara
La parenté chamito-sémitique du berbère : un faisceau d’indices convergents, [Link]
Grammair touareg (dialecte de l’ahaggar), Frère J. M. Cortade
Isuraz n usezdi d tenmeẓla taḍrisant n tmaziɣt : Asnekwu d tesleḍt, Zahir Meksem
Manuels de langue amazighe, 1ère A.M., 2ème A.M, 3ème A.M., 4ème A.M., 4ème A.P., 5ème A.P., 1ère A.S.,2ème A.S., 3ème
A.S
Timεayin n Yidir d Masin, Bernard Le Fusteg, Jean Dupuis, tasuqilt s ɣur kamal n At Zerrad
Dialogue de géants, Mohamed Ghobrini
Tikli d tullizin nniḍen, Murad Zimu
Tasga n ṭṭlam, Saεid Iεemrac
Timecreḍt, Yidir Ḥmed Zayed
Légendes et contes merveilleux de la Grande Kabylie, Camile Lacoste Dujardin
Les fourberies de Si Djeha, contes, Paris, la boite à documents, 1987, Auguste Mouliéras
Le roman de chacal, Brahim Zellal
Amulli, Mulud Ferεun, tasuqilt n Yidir Ḥmed Zayed
- 421 -
Tiẓrigin n Usqamu Unnig n Timmuzɣa
Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité
-o-O-o-
Collection “Idlisen-nneɣ”
01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent, 2003.
(Tasuqelt : Abdenour HADJ-SAID d Youcef MERAHI)
02- Slimane ZAMOUCHE, Uḍan n tegrest, 2003.
03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07- S. HACID & K. FERHOUH, Laṣel ittabaɛ laṣel akk d : Tafunast igujilen, 2004.
08- Y. AHMED ZAYED & R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et
lexique animal, 2004.
09- Lhadi BELLA, Lunǧa, 2004.
10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004.
(Tasuqelt : Habib Allah MANSOURI, Ageldun amecṭuḥ)
11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmaziɣt tatrart, édition revue et augmentée,
2004.
14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i ɣ-d-nnan gar yetran, 2004.
16- Mouloud FERAOUN, Le fils du pauvre, 2004.
(Tasuqelt : Moussa OULD TALEB, Mmi-s n yigellil,
Tazwart : Youcef MERAHI)
17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004.
18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basɣar, 2004.
19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20- Abdelhafidh KERROUCHE, Teɣzi n yiles, 2004.
21- Ahmed HAMADOUCHE, Tiɣri n umsedrar, 2004.
22- Slimane BELHARET, Awal ɣef wawal, 2005.
23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005.
24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric I, 2005.
25- Collectif, Tibḥirt n yimedyazen, 2005.
26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniḍen, 2005.
27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaḍal, 2005.
28- Yahia AIT YAHIATENE, Faḍma n Summer, 2006.
29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric II, 2006.
30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006.
32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33- Ali MAKOUR, Ḥmed n ugellid, 2006.
34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeǧǧigin, 2006.
35- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
36- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
37- Djamel BENAOUF, Di tmurt uɛekki, 2007.
38- Said IAMRACHE, Timenna n Saɛid Iɛemrac, 2007.
39- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
40- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007.
41- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
42- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
43- Naima HADJOU, Amennuɣ n tudert-iw, 2007.
44- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
45- Omar KHAYAM, Rubaɛiyyat, 2007 (Tasuqelt : Abdellah HAMANE)
46- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt : Habib Allah MANSOURI)
47- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007.
48- Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007.
49- Khaled FERHOUH, Ḥku-yaɣ-d tamacahut, 2007.
50- Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007.
51- Omar DAHMOUNE, Agu, 2007.
52- SOPHOCLE, Untigun, 2007 (Tasuqelt : Yahia AIT YAHIATENE)
53- Ahmed HAMADOUCHE, Inzan tiqsiḍin, 2007.
54- Ouiza GRAINE, Isefra n tmaziɣt, 2007.
55- Lounès BENREJDAL, Inzan n teqbaylit, 2007.
56- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2008.
57- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2008.
58- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2008.
- 422 -
59- Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ɣef ṭṭrad 54/62, 2008.
60- Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2008.
61- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_1, 2008.
62- Sadi DOURMANE, Abrid n tudert-iw, 2008.
63- Dahbia AMOUR, Tudert s tmedyazt, 2009.
64- TANASLIT, Akli n tayri, 2009.
65- Djaffar CHIBANI, Ddeqs-nneɣ, 2009.
66- Belkacem IHIDJATEN, Iṭij asemmaḍ, 2009.
67- Abdellah HAMANE, Tisri n tayri, 2009.
68- Said ABDELLI, Tidwirin, 2009.
69- Said ZANOUN, Bururu yeḥya-d, 2009.
70- U LAMARA, Tullianum, taggara n Yugurten, 2009.
71- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_2, 2009.
72- Chabane OULAMARA, Azamul n tmusni, 2010.
73- Mehenna SEHRANE, Awal ɣef yiɣersiwen, 2010.
74- Mohand Ouali KEZZAR, Tibratin, 2010.
75- R. OULHA, M. BOURIDANE, K. HOCINE, Tamellaḥt n Belɛeggal, 2010.
76- Mohamed Zakaria BENRAMDANE, Iɣsan s teqbaylit, 2010.
77- M. DJEGHALI, S. SELLAH, Amawal n yiɣersiwen n yilel, 2010.
78- Abdellah HAMANE, Tawaɣit n tayri, 2011.
79- Rosa CHELLI, Itran, leḥzen, tirga, asirem, 2011.
80- Collectif, Amezgun s tmaziɣt, 2011.
81- Islam BESSACI, Azal n tayri, 2011.
82- Dahbia AMOUR, Tiɣri n wul, 2011.
83- Said DEBIANE, Ay irfiqen, 2011.
84- Youcef ACHOURI, Aklan n tayri, 2012.
85- Khadidja SAAD, Amawal tacawit-taɛrabt, 2012.
Actes de colloques
01- Actes des journées d'étude sur La connaissance de l'histoire de l'Algérie, mars
1998.
- Actes des journées d'étude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998.
- Actes des journées d'étude sur Tamazight dans le système de la
communication, juin 1998.
02- Actes des journées d’étude sur La réhabilitation de l’environnement culturel
amazigh et sur tamazight dans l’environnement juridique, 2000.
03- Actes des journées d'étude sur Approche et étude sur l'amazighité, 2000/2001.
04- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe,
2002.
05- Actes du colloque international sur Tamazight face aux défis de la modernité,
2002.
06- Actes des séminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et
l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003.
07- Actes du colloque : Identité, langue et Etat, 2003.
- Actes du colloque : La permanence de l'architecture amazighe et l'évolution des
cités en Algérie, 2003.
08- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars
2004.
09- Actes du stage de perfectionnement des enseignants de la langue amazighe,
30/31 mars 2004.
10- Actes du Colloque : Le passage à l'écrit des langues et cultures de tradition orale,
le cas de Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N°13)
11- Actes du Colloque : La littérature amazighe : de l'oralité à l'écrit, 2005
(Voir Timmuzgha N°14)
12- Actes du Colloque : Tamazight dans les médias et à l'école : hypofonctionnalité
et usages du lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N°15)
13- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatériel amazigh, 2006.
14- Actes du colloque sur Le libyco-berbère ou le Tifinagh ; de l'authenticité à
l'usage pratique, 2007.
15- Actes du colloque : L’apport des amazighs à la civilisation universelle, 2009.
16- Actes des Journées d'étude sur l’enseignement de Tamazight, Région Est, 2009.
- Actes de la Genèse de l’enseignement de Tamazight depuis le XIXème
siècle, 2009.
- Actes du Stage de perfectionnement pour les enseignants du primaire,
2009.
17- Actes du colloque sur La standardisation de l’écriture amazighe, 2011.
18- Actes du colloque sur Les Royaumes amazighs de la période musulmane, 2011.
- Actes du colloque sur Le Royaume de Koukou, 2011.
- 423 -
Revue « Timmuzgha »
Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 1, avril 1999, ----- N°22, janvier 2011.
- N°10, octobre 2004, Spécial Mohya, Entretien.
- N°12, décembre 2006, Tajmilt i Si Muḥend U Mḥend.
- N° spécial en Tamazight :
. N°16, janvier 2008.
. N°17, avril 2008.
. N°19, août 2008.
Autres publications
01- Chafik MOHAMED, Aperçu sur trente trois siècles de l'histoire des imazighènes,
1997.
02- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
03- Idir El-Watani, L'Algérie libre vivra, 2001.
04- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome1, Histoire et fondements d'un débat argumentaire, 2007.
05- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome2, Analyse et représentation phonologique, 2007.
06- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
07- Catalogue des publications du HCA, 2008.
08- Catalogue des publications du HCA, 2009.
09- Boudjema AZIRI, Néologismes et calques dans les médias amazighs, 2009.
10- Mohand Idir AIT AMRANE, Kker a mmi-s umaziɣ, 2010.
Consultings
01- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiḍ, 1998.
02- Mouloud FERAOUN, Jours de Kabylie, 1999.
(Tasuqelt : Kamel BOUAMARA, Ussan di tmurt)
03- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur « L'enseignement de la langue
amazighe : bilan et perspectives », 2004.
04- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbères communes,
2006/2007.
05- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite,
2006/2007.
06- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamaziɣt, 2007.
07- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007.
08- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuɣin n tesnukyest, 2007.
09- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbère, 2007.
10- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007.
11- Moussa IMARAZENE, Timɛayin n leqbayel, 2007.
12- Nora BELGASMIA, L'expression écrite en tamazight, 2007.
13- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de création d’un Centre de terminologie
amazighe, TERAMA, 2007.
14- Zahir MEKSEM, Isuraz n usezdi d tenmeẓla taḍrisant n tmaziɣt : Asnekwu d
tesleḍt, 2008.
15- Mohammed Brahim SALHI, La tariqa Rahmaniya : De l’avènement à
l’insurrection de 1871, 2008.
16- Fakihani TIBERMACINE, Tanast u kajjuf, 2009.
17- Mohand Akli HADDADOU, Introduction à la littérature berbère, 2009.
18- M'hammed DJELLAOUI, ﺗﻄﻮر اﻟﺸﻌﺮ اﻟﻘﺒﺎﺋﻠﻲ و ﺧﺼﺎﺋﺼﻪ, Tome1, 2009.
19- M'hammed DJELLAOUI, ﺗﻄﻮر اﻟﺸﻌﺮ اﻟﻘﺒﺎﺋﻠﻲ و ﺧﺼﺎﺋﺼﻪ, Tome2, 2010.
20- Zahir MEKSEM, Tisekkiwin n yiḍrisen, tagmert d tesleḍt, 2010.
Coédition
ANEP
01- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie, 2006.
02- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes de la grande
Kabylie, 2006.
03- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
04- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecṭuḥ n ugama, 2006.
- 424 -
ENAG
01- Mohand Akli HADDADOU, Glossaire des termes employés dans la toponymie
algérienne, 2011.
02- Mohand Akli HADDADOU, Précis de lexicologie amazighe, 2011.
03- Mohand Akli SALHI, Poésie traditionnelle féminine de Kabylie, 2011.
04- Mohand Akli SALHI, Etudes de littérature Kabyle, 2011.
05- Habib-Allah MANSOURI, La Kabylie dans les écrits français du XIXe
siècle, 2011.
06- Mohand MEHRAZI, Dictionnaire d’électrotechnique Français-Tamazight, 2011.
07- A. NOUH-MEFNOUNE & B. ABDESSALAM, Dictionnaire Mozabite-Français,
2011.
- 425 -
Etude réalisée pour le compte du
Haut Commissariat à l’Amazighité
Conception et PAO :
- 426 -
Achevé d'imprimer sur les presses de
L’imprimerie des Beaux-Arts
Alger - Algérie
- 427 -
Amawal n tseftit
- 281 -