Iserdasen n cciṭan
Par: Djaafar Messaoudi, Takerboust
TANNAYT TAMEZWARUT
( Uqbel ad d-ildi usaber, krayan ad d-iүer lfatiḥa akken uүen tanumi yinselmiyen deg yal tagnitt.
Sakin asaber ad ildi akked tesfift n Ait Menguellet “siwel-iyi-d tamacahut” ittuserrḥen acemma kan. Mi
ikfa usaber s uledduy, ad ibdu uwennat asiwel )
Aql-aү tura deg tkazmat n Katibat-Elbeṭc. Atan d asrag wis sin n tṣebḥit ; ur ttεeṭṭilen ara ad d-
uүalen at terbaεt-a si yiwet n taddart tamecṭuḥt үef ẓedmen үef lewhi n mraw-d-yiwen n yiḍ. Atnin
dүa wwḍen-d. Akken la tettwalim, wwin-d ticekkaṛin n ssmid, tibidunin n zzit, sin yiүiden, iselsa d
tduli … abbuh ! Rnan-d ula d taqcict tilemẓit !
- “ Ayyeh, kcem үer texxamt-im ! Aqla-kem tura d tameṭṭut n lamir lmuminin ”, d-as-inna s
tixuccent winna tt-id-izewren sdat-s.
Mi sersen imrigen-nsen d wayen d-glan yid-sen, kksen arkasen-nsen, sakin grurin үer yiwen
umkan i usgunfu d uqesser.
- “ Uff ! Wellah a-sidi ar neεya”, d-ibda Seyf-Ddin.
- “ Ah a-gma, ur sseḥsab i leεtab, acku yal asurif nedda d lajeṛ ay d-nerna ”, t-id-iṣebber Σala-
Ddin.
- “ Ladүa ass-a, igerrez maḍi way nga”, d-as-ikemmel Cams-Ddin.
- “ D tidett, wellah ar nesessew lmut tarẓagant i wuday-nni n Ccix Brahim d twacult is
ixeddmen үer ddula takafriwt ”, d-as-inna Σala-Ddin s tullza.
- “ A teẓram tikelt-a ay-arbaε, d Nasr-Llah akw ara yawin lajeṛ ameqqran ”, d-asen-inna lamir.
Nneḍranent meṛṛa wallen үer yilemẓi d-ittubedren umi yuүalen imuyag d izeggaүen s wazal d-
as-gan yemeddukal-is. Sakin ikemmel lamir awal-is:
- “ Walaү-t iddem-d agerrud seg’rebbi n yemma-s umi ibḍa aqerruy s tẓebbart, iεfes-as taqejjirt
u ijbed deg tayeḍ; yiṛṛak ugerrud n twaүit tikelt, sakin neṭṭgen-d ijeүdan-is үer iḍarren n Nasr-Llah,
ha, ha, ha, ha…! ”
- “ Allahu akbar ! Allahu akbar ! ” D-as-d-sḍefren meṛṛa i teḍsa isermamzen takazmat.
- “ Ah, d acu kan nettu ur s-nefki abbu i tḥanut-nni n tmečča seg d-neddem ssmid !” D-asen-d-
isger Seyf- Ddin tamawt s usḥissef.
- “ Yerna waqila bab-is ur issin ula d lqebla anida d-tezga”, ay isḥassef daүen Qalbu-Ddin.
- “ Ihi tikelt nniḍen, akken ur t-nettettu ara, arut isem-is d amezwaru deg lkaүeḍ-nni n
yismawen n wid ara nenү; yax ur netteeṭṭil ara ad nerzu үer lmuṛted-nni n lğar-is yefkan yell-is үer
tesdawt n icyuεeyyen ”, ay iweṣṣa lamir iserdasen-is.
- “ Ur tugadeḍ ara ad naf dinna lεeskeṛ n lḥukuma ma nuүal zik, a-lamir lmuminin ? Yax ur
tebεid ara lkazirna үef tama-nni !” Ay d-as-inna umsaεed-is iffren s ufus-is taḍsa d-iṛesmen үef yimi-s.
- “ Wid-nni !? Ha, ha, ha, ha…!”
- “ Allahu akbar ! Allahu akbar ! ” Ay suүen akwit d yifassen-nsen kemsen u jjelwiḥen deg’genni.
Sakin immuqel lamir tamrilt yaf-itt d-ukkuẓ; ḥiwaz n tẓallit n lefjer. Dүa iger-asen tiүri:
- “ Iyyaw, iyyaw ad nekker ad neẓẓallet a-ğmaεa, d lweqt-is !”
Kkren meṛṛa s meεdazu, ddmen-d izemziyen seg tekwatt deg ten-ttağğan, selfen i wudmawen-
nsen d yifassen-nsen, sakin bdan taẓallit deg lamir yuүal d-limam. Mi kfan, uүalen-d akwit үer
imukan-nsen ala lamir; netta yerra duga-duga үer texxamt deg tella teqcict-nni. Dүa kra n wakud
kan seg mi ikcem umexluq-nni, tebda teqcict la tettsuүu, la tettru u bdant tyitiwin s wayen icban
aqezzum la ttarrant ṣṣut di tkazmat.
- “ Allahu akbar ! Allahu akbar ! ” Ay tiṣṣaḥ terbaεt үef tikelt zun gan asfel i Ṛebbi.
Kra kan deffir waya, isuүuten n tlemẓit-nni wer jeddlen ad ttwaslen; ur isell yiwen ittekk-d si
texxamt-nni siwa inehhiten n lamir d yesnektiyen n teүnimt-is.
Mi d-zrin iẓenẓaren imezwura n tafat si txerrağit-nni d-izgan di tesga tayeffust n tzeqqa
tameqqerant deg llan iεsekriyen n lkatiba-nni, indeh lεawen amenzu үef yemeddukal-is:
- “ Iyyaw ad neṭṭes a-ğmaεa, atan yuli wass .”
Iεna yal yiwen amkan-is, sexsin abennaṛ sakin ṭṭsen am yigerruden. Imir-nni kan, texsi daүen
tafat n texxamt n lamir. Maca, taqcict mazal tesnektay.
(Asaber innebra-d )
TANNAYT TIS SNAT
( Deffir n kra n yimiren, ad d-ildi usaber u ad ibdu uwennat asiwel )
Attan tura d ttnaṣfa uzal; d lawan n imekli. Nnegrawen-d at tkazmat үer yiri n lmayda u
taqcict-nni ay d-wwin d taүnimt la d-asen-d-tqeddec. Γef udem-is d yiүallen-is la d-ttbanent ccwami n
tyitiwin ay tuү iḍ-nni seg’fassen n ugezzar-nni n lamir.
Mi d-ttuheggan meṛṛa imeččan үer lmayda, tuүal tmeүbunt үer texxamt-is sakin inṭeq lamir u
inna :
- “ Bismillah !”
- “ Bismillah !” Ay d-sḍefren meṛṛa imeḍfaren-is s wawal.
- “ Mmm, acḥal d aleqqaq uksum n yiүid-nni ! ” Ay d-inna Nasr-Llah.
- “ D tidett, werğin nečči am wa ula di … ” ay ibda ittqirri-d yiwen ubejliḍ illan yid-sen.
- “ Ečč tsusmeḍ ur sugut awal ! ” Ay d-isbeṛbeṛ fell-as lamir ikersen anyir-is u ireṣṣa allen-is fell-
as zun ibүa ad ikub kra itteddun ad d-innekcaf.
Mi sulin učči n imekli, ikker lamir iүemmez i yimeḍfaren-is, sakin ffүen-d akwit si tkazmat u
rran ur iban sani. Di tazwara, taqcict tugad ad d-teffeү ula si texxamt-is ; tүil ğğan-d krayan ad iεas
deg ugensu neү deg uzүar. Maca, imi wer tesli i kra n wahit, tebda la d-tetteffeү xmat-xmat. Mi
tewweḍ үer usali, tuli.
Mti d-tessufeү taqerruyt-is si txerrağit n tkazmat u tmuqel akk-a d wakk-a, tbat abati
ameqqran : ur illi yiwen si terbaεt-nni dinna. Teqqim deg umkan-is kra n yimiren la tettxemmim acimi
lhedda reẓment-as-d tewwura i trewla. “ Ahat εussen-iyi-d seg wanida wer ḥṣiү ”, ay tenna deg iman-
is. “ Neү ahat amkan-a meṛṛa indi s lminat ”. Nettat tuү tesla үer medden belli imesrebraben sessuyen
iberdan d yimukan yuẓen үer tkazmatin-nsen s lminat.
Da, sellen medden i tesfift « siwel-iyi-d tamacahut » deg uḥric-a:
Taqsiḍt-nniḍen, tin akk-n n waүzen
Mi yuker taqcict d uqcic yewwi-ten
Mi yewweḍ yeεya , iүli di tnafa
Kkren-d s tuffra armi d-as-rewlen
Mi d-yuki waүzen ittabaε-iten
Iүli di tesraft d netta ay ittwaṭṭfen
Ar yiwen yimir, teүtes ad d-teffeү seg uxemmuj-nni u ad tazzel srid mettwal yiwet n tama, ay
ibүun iḍru. Dүa tneggez-d үer beṛṛa u terra d tarewla lewhi n tama n wadda, attan icrew-tt ukerruc
da, attan iqwelleε-as uqejmur dahin, attan teḥnunef-d seg ubabder-a, attan tneṭṭeg-d seg ukeddaṛ-
ihin.
TANNAYT TIS KRAḌT
(Ad imdel usaber yiwen yimir, sakin ad d-ildi үef tannayt-a )
Azal ukilumitr akin i tkazmat-nni, tufa-d teqcict iman-is deg ubrid ukeṛṛus. Tefka allen-is үer sdat
twali akamyun iḥebsen tehri n ubrid d kra n iterrasen imwezzaεen da d dahin. Tebүa ad tessukceḍ
үer ddaw ubrid, maca kkawen ifadden-is u bdant wallen-is la tteqnent. Texcawet.
TANNAYT TIS UKKUẒT
( Ad imdel usaber kra n wakud, sakin ad d-ildi u ad d-iban utelfaz ameqqran di tlemmast n
tүerүert ; deg-s ad nwali ayen d-itteddun )
Azekka-nni kan, iүmisen akwit ttuxebbren үef teqcict d-irewlen seg’fassen n yimesrebraben. Deg
uүmis agejdan n yiḍ, tatelfazt taḥukumit tesken-d yiwen usaru ay d-ittuheggan di lkazirna-nni үer rran
tamerwalt үef nettmeslay. Deg usaru-ayi, taqcict tḥekku-d tadyant-is akken ay tt-ttwellihen iseqsiyen
ay d-as-d-ttakken sdeffir tkamirat.
- “ Amek mugen imejlaqen-im ? ”
- “ D ilemẓiyen n gar 30 ar 40 iseggasen deg le εmer-nsen. Taqqa deg-sen үur-sen timira
timeqqranin ”.
- “ Acu lsan ? ”
- “ Lsan ticucay n Yefүanen, iqamiṣen akked iserwula n waεraben”.
- “ Amek ay d-teүliḍ deg’fassen n iqettalen-a ?”
- “ Nekkni nella netteddu ad neṭṭes. Maca, mi nesla i yiwen udwi үer tama n usammar n
taddart, nuzzel-d meṛṛa үer ufrag u sennig n ẓẓerb ay d-izzin i uxxam-nneү, nettnadi ad nefhem
acu iḍran. Mi nesla i yisuүuten d ddehtir ikkren di yal amkan, nukeẓ belli d imesrebraben ay d-
ikecmen. Imi axxam-nneү d aεecciw kan ibnan s ṭṭub d udles, neẓra wer izmir ad yerr fell-aү
tawaүit. Γef waya, neffeү-d syinna u nuzzel deg ulmeẓ lewhi umalu. D acu kan, di yiwet n tebriḍt,
neүli-d deg’fassen n sin imesrebraben ay d-ireṣṣan tiftilin-nsen fell-aү. Nedhen-d fell-aү ad neḥbes. Mi
neḥbes, jebden-iyi-d seg’mawlan-iw (baba d yemma d imүaren nezzeh, ur zmiren ad xedmen kra )
sakin yiwen seg’mesrebraben-nni iẓdem fell-asen s tẓebbart …”
Ikemmel usaru s yimeṭṭawen n teqcict tameүbunt kra n wakud, sakin yuүal-d umesneүmas үer
ugdil u ibda la d-iqqar alүu ay d-as-d-ittwaznen si temdebbart taεeskaṛit : “ S lfeḍl n isallen ay d-tefka
tlemẓit umi tettunefk tegnit ad d-terwel seg imejlaqen-is, ssawḍen iүallen izdin n yiğadaṛmiyen, d
yiεsekṛiyen d yimagaẓen n tүiwant, ad snegren tarba εt n Lkatibat-Elbeṭc, izerεen tigdi d tmettant
gar imezdaү uεzilen n tuddar d-yezgan deg umalu n Lezzayer tamelүiүt”.
( Da, ad ixsi utelfaz u ad d-tuүal fell-as tecḍaḍt n usaber. Sakin asaber akwit ad imeddel cma-cma
nezzeh u ad ittuzegged i ṣṣut n tesfift n Ayt Menguellet deg uḥric-a : Séquence MIDI
Ḥku-yi-d taqsiḍt aql-i usiү-d εyiү
Seg wayen ay d-ẓriү ur t-bүiү ara
Taqsiḍt anda llan widak ay ilhan
Ḥku-yi-d taqsiḍt a’ifaken akk-n ilha
Akken ad steεfuү ḥku-d ad ḥluү
Ḥku-d ad ttuү ayen xedmeү ass-a
Uqbel a’m-d-ḥkuү rğu ad am-iniү
Ad teẓreḍ amek lliү ẓer kan d acu-yi
Ur illi waүzen ur illi wuccen
Neү luḥuc-iḍen ad d-yasen nnig-i
Luḥuc ay illan i widen iẓran
Γer үur-i cuban neү d nekkini
A’m-d-ḥkuү ay xedmeү ass-a
A’m-d-ḥkuү ass-a mi yi-d-ssawlen
Wid iyi-ḥekmen di ccүel ay xeddmeү
Mlan-iyi yiwen seg widak keṛhen
Ceggεen-iyi akken yid-s ad ceүleү
Mi t-үeḍleү meskin s snat n terṣaṣin
Netta ur d-iyi-ssin nekk ur t-ssineү
______________________________
Dictionnaire:
- tannayt - scène
- aserdas - soldat
- krayan - quelqu’un
- asaber - rideau
- awennat - commentateur, narrateur
- taүnimt - butin
- asrag - heure
- tamrilt - montre
- nneḍran - se retourner
- nnegraw - se regrouper, se réunir
- azүar - dehors
- ahit - bruit
- үtes - décider
- amejlaq - ravisseur
- abejliḍ - imberbe
- ameḍfar - disciple
- rẓem - ouvrir
- almeẓ - le noir (nuit)
- amagaẓ - garde
- adwi - bruit d’explosion
- asali - échelle
- kzi - se rendre compte
- agdil - écran
- amesneүmas - journalist
________________________
Blog: http://thaqarvuzth.unblog.fr