Dépêche de Kabylie en Tamazighte (Numéro 1 Inédit Sur Internet)
Dépêche de Kabylie en Tamazighte (Numéro 1 Inédit Sur Internet)
de abylie
Aseggas ameggaz
2959
Ma neğğa-tt, la ssmaḥ!
Asebter - 11 -
la Dépêche
de abylie Isallen n tallit Arim 12 yennayer 2009
L
Tubiret)
Awi yufan ad yili d ajernan s
buṭ n yebrir ara ifernen lberzidan n yeddu d Bouteflika ma yella yettekka d illelli,
lekmal, ad yeldi tiwwura-nniḍen i
Tegduda yelḥeq-d. Ara ass-a n mačči s yisem n walbaɛḍ ikabaren di lbuṭ n
tmaziɣt ar tama n uselmed d unadi.
Si tama-nniḍen, tira s tmaziɣt
wussan, ḥala Louiza Hanoune n PT yebrir d-teddun.
deg yijernanen ad tesnerni tutlayt- d Touati n FNA d-yesbedden iman-nsen. Lḥasun, akken yebɣu yili lḥal, ar tura ur tt-
agi. Ajernan d aɣerbaz wayeḍ i Meɛna, awal deg yeɣmisen, di leqhawi, deg yefra ara Bouteflika win teɛna temsalt.
tmaziɣt, deg-s ad yelmed umdan ad taksiyen, si ḥeffafen, di lḥmmamat… yuzel
iɣer, ad yaru tameslayt-agi, d acu ɣef wid ur ɛid d-nnan s wudem unsib i ugdud Liamine Zeroual kifkif. Ula d netta, d wiyav
kan ilaq ilugan i s ara ttarun azzayri ma ad ttekkin neɣ ala di tfernin d- "it-yesbedden" ɣer lbuṭ n tefsut d-iteddun. Seg
yimesjarnanen-agi ad ilin d wid i s-
iteddun. Amezwaru deg-sen d Aselway wasmi yenejla si Mouradia ɣer Batna, ur d-
sselmaden deg yiɣerbazen d yessebgen tecqa-t tsertit n Tmurt. Tikkelt-a,
tseddawiyin.
Abdelaziz Bouteflika. Yerna-d ɣer-s, ussan-
agi dɣa Liamine Zeroual, aselway n Tmurt si atan waqila yenna i wid ad aɣ-d-yini ad
Asirem-iw i s ara kfuɣ awal-iw
1995 alarmi 1999. Di sin yid-sen awal ur ten- yettekki di tfernin, ma yessuter-t ugdud (walit
awi yufan isebtar-agi s tmaziɣt ad
id-yuli ɣef temsalt-agi n lbuṭ. Γef DDK n 04 di yennayer). Ad nefhem ihi : ad d-
ilin i lebda, mačči kan ad d-lalen ad
mmten am yiɣmisen wiyaḍ. umezwaru, d FLN, RND, MSP, s temses, akk yenṭeq Zeroual d Bouteflika asmi ara ten-
Hamid Oubagha (aselway n tdukla tdukkliwin-nni yennumen tita n ṭṭbel i win yefren wegdud. Meɛna amek ara ten-yefren
n yimedyazen n Lezzayer) ijehden, i yestuqten awal. Akabar n ugdud ma yella ur ɛeddan ara si tsenduqt ?
Ttrağuɣ ad t-id-aɣen medden Belkhadem yeqqar : Bouteflika nneɣ, n FLN. Wiyaḍ, ikabaren imagdayen mazal
mačči axaṭer yura s teqbaylit, axaṭer
RND, si tama-as, i wala belli ḥala Aselway n iceɣbiten boycott d les observateurs étrangers.
ad afen deg-s ayen ttnadin. Mennaɣ
tura i izemren i tlufa n Tmurt. Ma d Cerqen, ɣerben, ar ass-a, ur ufin anda tt-
i isebtaren-a tuɣzi n leɛmer alama
uɣalen d aɣmis n 24 n yisebtaren Bouguerra Soltani n MSP yenna, dɣa asmi sexrben.
neɣ ugar. akken d-yerza ɣer Tubirett, belli akabar-is ad
T.O.A
Brahim Tazaghart (amyaru)
Timecreḍt
Deg waqquren (Raffour) mebla ma thegga-yas asfel. Awi-d kan ur inegger ara
Azal n 10 n yezgaren i zlan lasel !
Am wakken i yella deg
iwakken yal amezdaɣ ad yawi
leɛwayed-nsen, Iwaquren
amur-is n uksum. D tagnit M. Smail
mmugren ass n Tɛacurt s yiwet
anda, di taddart-agi,
n tmeɣra tameqrant anda azal
a m e ɣ b u n u r
n 58 n yizgaren d 10 n
yettwaɛzal ara, ad
Tameɣra n uzemmur
A
Tamezwarut, ad rreɣ tajmilt i wakraren i zlan d asfel ara
wid yellan deffir isebtaren-a. yesɛu amkan-is gar seggas-a, tameɣra n uzemmur
iḥarben fell-asen. Timecreḍt-a
"Aɣmis" s teqabaylit, yusa-d di yemdanen. ad teḍru di tɣiwant n Uɣbalu, d
teḍra-d s usdukkel n yiɣallen n
lweqt anda amennuɣ yuɣal cwiṭ ɣer Γef wakken i y-d- ayen i d-yenna, Bouguerra Ali, lwali n
yimezdaɣ n temnavt-agi ur
deffir. Ass-a, aqlaɣ d lqern n tira. Tubirett asmi d-yerza ɣer taddart n
neɣfil ur ncuḥ, yal wa s wacu yewweḍ yisalli, uqbel
Ilaq-aɣ ula d nekni ad neddu bac ad
iwumi yezmer akken ad d- timezliwt, At Hamdun, Tqerbust anda yella uxxam n tɣiwant.
d-nenju tutlayt. Ma ulac, yessebleɛ-
teḍru di tegnatin igerzen. zzin-d i taddart s Γef waya imḍebbren n lwilaya n
aɣ lweqt. Lḥasun aɣmis d allal i
Timecreḍt ɣer Iwaquren ahat yiɣersiwen s yiwen n Tubiret d yifellaḥen n tɣiwant
wulmen di lweqt-a. Afud igerzen d
tuɣzi n leɛmer. Aql-i da, ɣer tama- txulef akken tettili di kra n lferḥ i iɛummen lɣaci. nnejmaḥen akken ad walin acu i
nwen ! temnavin. Yal axxam ad yawi Γef wakken i d-nnan, iwulmen i waken ad tfaz tmeɣra.
Moussa Imarazen (Docteur deg tunt mebla ma yettwaḥres ad timecreḍt tesdukkel Ilmend n yisalen i ɣ-d-yewwḍen,
tesnilest, tasdawit n Tizi Ouzou) yefka kra n tedrimt. Ayen azal n 600 n twaculin i lficṭa ad tili di tlemmast n waggur n
Wagi d ayen yelhan i tmaziɣt akk d zellun yettas-d s wudem n yewwin tunt di tegnit n Furar.
tira-ines imi ad yeğğ aṭas n yimdane "ssadaqa". Wa s lmal wa s tegmat d tdukkli. Am
Imir ad d-yaf lḥal iwiziwen jemɛen
ara yeɣren ayen i d-yuran. Γas ur udrim, awi-d kan ad ddun d wakken daɣen i neẓra
qqaren ara akk ayen i d-yettwarun, lɣella. Ad ner ddehn-nneɣ belli, ɣef
uẓar-nsen. belli yiwet n terbaɛt n
ad ɣren kra seg-s ayagi ad t-in- yimawen n yifellaḥen s umata, ad
yimejjayen n
yessiweḍ ad isinen amek tettwaru Deg At Hamdun iɛum lxir aseggas-a. Llan wid yennan
yiɣersiwen ḥeḍren deg
tmaziɣt. Akka ad namen ad uɣalen Taddart n At Hamdun, ula d lɣella ad taweḍ 5 n yimelyunen n
umkan anda mmezlen
ad qqaren kulec. nettat ur teğği ara tameɣra n litrat. A rrbeḥ, a tafat !
yizgaren.
Smail, Dj. Ikhlufi d T.O.A
tɛacurt ad tɛeddi kan akka Hafidh.B
Asebter - 12 -
Arim 12 yennayer 2009 Isallen n tallit la Dépêche
de abylie
A
Am win iceîËen
ss-a, agdud amaziɣ ad imager amezwaru n tmeɣra-agi, s yiwen n usarag i uder$al
yennayer 2959 s wudem n tegmat d anda ara d-yili wawal ɣef yiwet n temsalt
win n tdukkli. Yennayer n tikkelt-a iceɣben imdanen. Tagi, d tamaziɣt di
ad yesɛu ṭṭabeɛ ara yesdukklen tasa d wayen i l'Internet. Imi, aya d aɣbel izedɣen imeɣriyen
turew. n tutlayt n Masinisa. Am akken ara d-tili
yiwet n temsirt s tmaziɣt. Dɣa, ahat d ayen
D idurar n Cenwa di Tipaza, ara yegren Barack Oubagha
ara d-yerren ukul i yicenwiyen ad ɣren
irebbi i useggas amaynut s yiwen n wahil d
tutlayt-nsen. Iwakken ad d-nesmekti, deg
useggas n 1995, asmi akken tekcem
« Yes, nezmer ! »
tmaziɣt s wudem unsib s aɣerbaz Hamid, lberzidan n tdukla Imedyazen n Lezzayer
azzayri, Icenwiyen sseɣren-tt. D acu yerfa dayen kan. Seg wasmi yettwakkes Amine Zaoui,
kan, ur t-ɛeṭṭel ara, texsi tirgit-nni, netta d tinexsas. Il bouillonne si reffu. Il est même
bran i ṭṭbel deg waman, ğğan ayen capable ad iɣez aɣyul seg umezzuɣ neɣ ad yečč
akken i d-yettwaḥellan s nnif di lḥif.
abaskiḍ, un mois d'août, di ttnasfa n wass. Ussan-agi
Maca, akken qqaren ; "Skud ur
nemmut, rrebḥ ur ifut". Tameddit n yekalmi kamim cituḥ. Il a fini par admettre qu'un reffu
wass, sin n yisura s teqbaylit i d- encastré ur d-yettara ara Zaoui ɣer la bibliothèque
yettwaheggan, yiwen dɣa yettwassen nationale.
iwumi neqqar "Igirru aneggaru". Dɣa, yextar un reffu intelligent et agissant : il a décidé
Wigi i d-yellan d lmendad n temlilit-a ad yettekki di lbuṭ n yebrir 2009. yesnejmaɛ-d akk
rran ddehn-nsen ɣer yiwen seg iqeddacen n Tdukkla, yenna-asen : « yes, ula d nukni,
wansayen nneɣ. Bɣan ad d-beggnen we can ! ». Di tazwara, les militants n tdukkla, nnan-as :
abaɣur i d-ihegga Useqqamu Unnig N amek i d-yettili zwaj ɣer Icenwiyen akked « xzu citan a Hamid ! Tu ne vas tout de même pas te
Timmuzɣa (HCA). S teɣzi n sin n wussan, Leqbayel. D ayen ara iɛejben mebla ccekk i mesurer à Bouteflika. Tu n'as aucune chance, yehwa-yak
tamehla tasnernayt n yidles tessunebget-d ɣer wid ara iḥeḍren di Tipaza. kan». Mais, netta yeqqumec kan ɣef wawal-is : « je
tmeɣra-agi tantaliyin timaziɣin n tmurt nneɣ.
Imensi n yennayer ad d-yili s seksu d pense pas ad iɛeddi Boutef. Le FFCD s'y oppose. Et puis
Seg yimuhaq alamma d iqbayliyin, ɛeddi-d
berkukes, imi sin n yisufar-a, ttwasnen d wid d'abord, acimi Obama yewwi-tt deg marikan, Oubagha
ɣef yicawiyen d yimẓabiyen, Tipaza, ad d-
n tdukkli. Aniwa i igan tameɣra mebla seksu ur tt-yettawi ara dagi ? Nniɣ-awen, ih, nezmer !». Rien
tessuffeɣ idles yellan yakkan di "tuffra" ɣer
? ni personne ne pouvait dissuader Lberzidan n Tdukkla.
umraḥ. Icenwiyen ad rren azal i lasel s sser di
Deg wass wis sin, ad d-yili wawal ɣef Di smana-nni kan yessawel s anejmuɛ deg yiwen
liser. Deg uxxam n yilmeẓyen n temdint-a,
ussan n 11 d 12 n waggur-a ideg nella ad yili wayen tekseb temnaḍt-agi n yicenwiyen deg ubeṭeḥdaḥ n Bab Ezzouar pour annoncer sa candidature
yiwen n leqdic ameqran ɣef umezruy d yedles ama d ayen nettwali, iressa ama d ayen tunsibt et irréversible. Ruḥen-d si yal tama ad slen i
umagar n yennayer s yisaragen d yellan d ansay. Hamid. Il faut dire belli seg zik yettwasen d ameɣnas
temzikniyin. Di tigi dɣa, ara nẓer amgired gar infatigable n tmazight point. Wid ur t-nessin ara
Tameɣra ad tefru s kra n ccna d yisefra imi
temnavin di leɛwayad labaɛda di tegnatin qqaren : « mais c'est pas possible takemmuct n yeɣsan
taswiɛt ur tessefk ara ilmend n wayen i
yecban tigi. Yettkemmil leqdic deg wass am ahi ad yuɣal d lberzidan n Tmurt ». Mais, wigi ur
iḍerrun di Gaza.
M. Smail ẓrin ara acḥal ẓẓayet tkemmuct n yeɣsan-nni et à quel
point daɣen elle est scellée et non négociable
Gaza, teɛna talsa
U
Ibedd Hamid ɣef ukursi, yesqad taɣect-is, yenna
deg umikru : « llah ma mselli ɛlik ya rasul llah ! ».
lac ass ur d-yettawin amaynut deg leqriḥ-nneɣ ɣef Gaza. Akken kan slan i ''selli ɛlik ya rasul llah'', lɣaci-nni
tudert n umdan. Meɛna amaynut Fiḥel tixnanasin, fiḥel tikerkasin. isuɣ s lqed n uqerru-s : « llah wakber ! ». ikemmel le
seg umdan ɣer wayeḍ yettbeddil, Tamuɣli n warrac-a d tamuɣli yesfan ur candidat deg wawal-is : « ay atmaten a tiyesetmatin
deg umkan ɣer wayeḍ daɣen yettbeddil. texliḍ s takurin n tsertit. Meɛna yewwi-d
tamaziɣt ass-a tuɣal d dduru… ». Awal-nni n tmaziɣt
Amaynut n wussan-a d ayen a eu l'effet n lbumba n Hiroshima : lɣaci-nni akk
yeddispari seg ubeṭeḥdaḥ. Imuqel Hamid akka d
yeḍran deg Gaza ; d ayen
wakka anida ara yeɛqel albaɛd imeddukal-nni : ulac.
yessefjaɛen, d ayen ur
Yenna s teglizit : « awah, I've not d dream ! »
iqebbel leɛqel. Amdan, sani
yebɛed yessuref sani yeqreb Ziɣ teẓriḍ-iy-d mi tt-frex
ur yewwiḍ, ma ur tettḥuz-it Γelqeɣ-ak duminu
ara tadyant-a mačči d Leɛbeɣ-tt amaken ḥerceɣ
amdan. Amdan d win iqerreḥ Double six deg ufus-inu
wul deg tedyanin am ti, Ziɣen kulec ɣef tiṭ-ik…
akken yebɣu yili d ineslem, d (Zimu)
T. Ould Amar
uday, d amasiḥ neɣ ma
t. ouldamar@[Link]
yehwa-yas d akafriw.
Ussan-a, aṭas n tikliwin i
ɣef tegduda tazzayrit ad tsukk tiṭ ad twali
d-yellan akken ad sbeynen leqriḥ-nsen ɣef yicettiḍen-nsen, ad beynen atni llan d nutni
amek ḍrant tikliwin-a deg kra n tamiwinn
tedyant ta. Tugar deg-sent, deg tuget n kan i ten-iɣaḍ lḥal. D tidet, s wudem n talsa,
tmurt. Deg Bgayet, mi d-ffɣen warrac, wid
twilayin n Lezzayer, d inelmaden n aql-aɣ yid Gaza ; s yisem n yigduden
yebɣan ad farsen tagnit ad uɣalen s wudem
tesnawiyin i d-yeffɣen s abrid akken ad d- yettwaḥeqqren deg ddunit, aql-aɣ yid Gaza ;
ajdid, llan gar-asen : ansi i d-wwin akk
inin ala i wayen yeḍran din, ala i temḥeqranit s wulawen nesɛa imi d imdanen i
isenjaqen n Palestine, amek almi wwḍen
yeḍran deg Gaza, ala i tmneɣiwt n warrac ur yettmettaten deg Gaza, aql-aɣ yid-sen.
warrac bɣan ad serɣen asejaq n Marikan,
neẓri ɣef wacu. Arrac d teqcicin, la d-qqaren, Awexxer ɣef tezdegt n umennuɣ ur ilaq,
amek almi d-uɣalen yisuɣan-nni n 1990.
yerbeḥ i tudert ala i lmut. D ayen yessefraḥen mačči s yisem n ddin neɣ s yisem n tutlayt
Daɣen, deg Lezzayer kifkif, tarbaɛt n Ali
imi tura d inelmaden i ɣ-d-yettakken ara nili yid Gaza. Lɣiḍ-nneɣ s wul mačči s
Belhadj deg uxxam n ugdud, teɛreḍ s
timsirin. Ama s yisem n ddewla, ama s yisem tsertit.
yisuɣan-nsen, s yisenjaqen-nsen, s
n tmurt, ama s yisem n ugdud, ilaq ad ibin
Dj. Ikhloufi
Asebter - 13 -
la Dépêche
de abylie Asgunfu Arim 12 yennayer 2009
20/02 ~ 20/03 21/01 ~ 29/02 21/12 ~ 20/01 22/11 ~ 20/11 23/10 ~ 21/11 23/09 ~ 22/10 23/08 ~ 22/09 23/07 ~ 22/08 22/06 ~ 22/07 21/05 ~ 21/06 21/04 ~ 20/05 21/03 ~ 20/04
Tawenza Ussan n useggas ɣur Leqbayel
Tazmert :ḥeffef acebbub-ik, atan tuli-k tilkin. Am ssmayem, am uḥeggan, am lɛezla, am wiyaḍ d
Akrar
taxriṭ : medden kesben, lehzuz hettben. ismawen n wussan n Leqbayel. Aseggas ur leqbayel yebded
Tayri : ma yeččur uɛebbuḍ, aqerruy iceṭṭeḥ. ɣef tfellaḥt.
Tazmert : atan tserbḥeḍ les dentistes, eğğ ccema-nni.
Azger
taxriṭ : rnu ḥuf ɣef yiferzizwi, ahat ad tafeḍ axuddim. 8-14 : iɛezriyen Γuct (12 août 11 sep.)
Tayri : zewjen medden bran, kečč terwiḍ lemrar. 15 : anekcum n tefsut 1-16 : ssmayem n unebdu
15-24 : tizeggaɣin 16-30 : ssmayem n lexrif
Tazmert : la lqedd, la zzin, ruḥ ɣer l'esthéticienne axir !
Tiɣirdemt
taxriṭ : amer yerbeḥ uɣyul imi ssbeḥ meddi yettɛebbi. 5 : yemsaw yiḍ d wass (ḥertadem)
Tayri : ḥrec, attan rrif-k, la tettraju-k deg targit. 11-17 : sswaleḥ Wenber (12 nov. 11 déc.)
18-24 : imeḥzan 9-15 : taggara n tkerza
Tazmert : abuuuh, icaḍ-ak učči n lehrisa, attan terwi.
25-31 : aḥeggam 16-31 : iqeccacen n tegrest
Iɣid
Aberreḥ Abuddu
I yimeɣriyen
Aɣmis-nneɣ, aɣmis-nwen, yes-wen yettili, yes-wen ara yili. Isebtar
I kečč a Nasser ɛeddan wussan, acḥal ara d-yernu, n tmaziɣt di Dibic, la d-tteffɣen ussan-a imezwura yal ddurt, ass n
Wissen ahat ma teḥsiḍ amek i ḥed ur yeẓri, meɛna ala kemm ara letnayen. Asirem-nneɣ d asiweḍ ɣer uɣmis ara d-yetteffɣen yal ass
d-terriḍ afud i uselmed n tmaziɣt. yilin deg wul-iw. yerna s tmaziɣt akk. Maca, ssya ar assen, nekni meẓẓiyit, lecɣal n
Tarrayt i d-tewwiḍ kečč d Annie, d Djamal taddart meqqrit.
tin ara d-yefken abeḥri i turet. Ẓer I kunwi a tawacult-iw I win yebɣan ad d-yaru neɣ ad d-yesseqsi ɣef wayen i t-iceɣben,
kan, la pédagogie de projet d tin
I yemma d baba, amenzu n atta tansa-nneɣ :
ara ɣ-yessuffɣen ɣer tafat, d tin ara
yennayer yaf-iken-id di talwit.
d-yernun di ccan n tmaziɣt. - ddktamazight@[Link]
Buddeɣ-awen liser, lehna d teɣzi n
Ilmend n yennayer, nessaram- leɛmer. I yessetma d watma, - Neɣ ad d-yessiwel ɣer : 021 66 38 05 / 026 94 39 06
ak ad ğğuğgen wussan-ik, ad fsun, ssarmeɣ tiḥerci di leqraya-nsen d
ad d-awin ccbaḥa i tudert. Γas ur ufud ameqqran deg wayen akk i imawlan-iw d warraw-iw d wussan yefsan s tizeḍt n tament.
telliḍ gar-aneɣ, ɣas tbeɛdeḍ fell- wumi tbeggsem. Tudert-nwen ar
aneɣ, deg wulawen-nneɣ tzedɣeḍ, Ssarameɣ aseggas amaynut ara DDK
zdat !
deg wallaɣen tuɣeḍ aẓar. Aḥuddu, d-yeglun s tezmert, tumert d talwit. I Yuna
Nadia
aḥunnu fell-ak. S wannuz d sser, ara nidir di liser.
Ilmend n yennayer 2959,
I hakima d hamid Smail
Iselmaden n Tmaziɣt ssarameɣ-am ad ğğuğgen wussan-
Nmenna teɣzi n leɛmer, talwit, I kečč a Sofiane im, ad telḥu deg uɣerbaz almi
I kemm Mali-inu
tayri d cwiṭ n yedrimen. Ixef-agi n dayen. Tudert d lisser d taḍsa
Ilmend amulli-inem, win Ilmend n umulli-inek, tarbaɛb n
useggas d amerbuḥ fell-awen akked maman j'ai raté l'avion.
tḥemmleḍ la m-yessaram aseggas DDK, tessaram-ak teɣzi leɛmer
Nadia d tahar.
aseɛdi d amerbuḥ, win ara m-d- ikeblen s tayri. A win yufan d Tonton Taher
yawin ala lferḥ. Akka, acḥal i I twacult-iw d leḥbab, aseggas ara k-d-yawin anagar lferḥ
Asebter - 14 -