0% encontró este documento útil (0 votos)
40 vistas23 páginas

Leandro Dos Santos

El documento es una propuesta de monografía titulada 'ESTUDO NO MODELASAUN POSU FILTRSAUN UDAN BEN BA AREA HABITASIONAL' presentada por Leandro Eziquel Dos Santos en la Universidad Nacional Timor Lorosa’e. La investigación se centra en el análisis y desarrollo de un sistema de drenaje y filtración de agua de lluvia en áreas habitacionales para reducir el riesgo de inundaciones y contaminación. Se plantea la necesidad de implementar soluciones sostenibles en la infraestructura urbana de Timor Leste, considerando problemas geológicos y de gestión del agua.
Derechos de autor
© © All Rights Reserved
Nos tomamos en serio los derechos de los contenidos. Si sospechas que se trata de tu contenido, reclámalo aquí.
Formatos disponibles
Descarga como DOCX, PDF, TXT o lee en línea desde Scribd
0% encontró este documento útil (0 votos)
40 vistas23 páginas

Leandro Dos Santos

El documento es una propuesta de monografía titulada 'ESTUDO NO MODELASAUN POSU FILTRSAUN UDAN BEN BA AREA HABITASIONAL' presentada por Leandro Eziquel Dos Santos en la Universidad Nacional Timor Lorosa’e. La investigación se centra en el análisis y desarrollo de un sistema de drenaje y filtración de agua de lluvia en áreas habitacionales para reducir el riesgo de inundaciones y contaminación. Se plantea la necesidad de implementar soluciones sostenibles en la infraestructura urbana de Timor Leste, considerando problemas geológicos y de gestión del agua.
Derechos de autor
© © All Rights Reserved
Nos tomamos en serio los derechos de los contenidos. Si sospechas que se trata de tu contenido, reclámalo aquí.
Formatos disponibles
Descarga como DOCX, PDF, TXT o lee en línea desde Scribd

ESTUDO NO MODELASAUN POSU FILTRSAUN

UDAN BEN BA AREA HABITASIONAL

PROPOSTA HODI ELABORAÇÃO MONOGRAFIA

HUSI:

LEANDRO EZIQUEL DOS SANTOS


NRE: 2021.02.02.055

UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E


FACULDADE DE ENGENHARIA CIÊNCIAS E TECNOLOGIA
DEPARTAMENTO DE ENGENHARIA CIVIL
HERA - DILI
2025

ESTUDO NO MODELASAUN POSU FILTRSAUN


UDAN BEN BA AREA HABITASIONAL

PROPOSTA

HUSI:

LEANDRO EZIQUEL DOS SANTOS


NRE: 2021.02.02.055

UNIVERSIDADE NACIONAL TIMOR LOROSA’E


FACULDADE DE ENGENHARIA CIÊNCIAS E TECNOLOGIA
DEPARTAMENTO DE ENGENHARIA CIVIL

DILI
2025

UNTL
FACULDADE ENGENHARIA CIÊNCIA E TECNOLOGIA
DEPARTAMENTO ENGENHARIA CIVIL

Leandro Eziquel Dos Santos


NRE : 20210202055

ESTUDO NO MODELASAUN POSU FILTRSAUN UDAN BEN BA AREA


HABITASIONAL

Monografia
Lisensiatura iha Enjeñaria Sivil
Monografia ne’e hetan orienta husi Professor:

Alfredo Ferreira ST.,MSC___________________________


Orientadór

Dili, 13 Janeiro 2025


ESTUDO NO MODELASAUN POSU FILTRSAUN UDAN BEN BA AREA
HABITASIONAL

Husi :

Leandro Eziquel Dos Santos


NRE: 2021 02 02 055

Aprezenta ba júri iha loron,13 Janeiro 2025

Ne’ebe klasifika : APROVADO.

Konsellu Júri:

Moderador: Alfredo Ferreira S., M.Sc:

Ezaminador I: Justino da Costa Soares, AMD., M.eng :

Ezaninador II: Sergio Miguel Freitas, A.Ma.,ST

Aprova Husi:
Diretor Departamentu Enjeñaria Cívil

(Aleixo Sarmento, B.CC., ST., M.Eng)


AUTORIZASAUN BA REPRODUSAUN

Autoriza atu halo reprodusaun integrál ka parsial husi monografia ida ne'e ba deit efeitu
estudu peskiza kazu, ho sitasaun ne'ebé presiza husi autor.

Dili, 13 Janeiro 2025

Leandro Eziquel Dos Santos


Estudante
DEKLARASAUN INTEGRIDADE
Ha’u Leandro Eziquel Dos Santos, deklara katak traballu proposta monografia ho nia títulu
“ESTUDO NO MODELASAUN POSU FILTRSAUN UDAN BEN BA AREA
HABITASIONAL”, ha’u hakerek tuir ona regra proposta monografia grau lisensiatura
Enjiñaria Sivíl - UNTL no mos konteudu sira lao tuir referensia no akumula ona ho nia titulu
ne’ebé iha.

Dili, 13 Fulan Janeiru Tinan 2025

Estudante

Leandro Eziquel Dos Santos

Nre : 2021.02.02.055
ASEITASAUN HUSI ORIENTADOR

Informa katak traballu proposta monografia ne’ebé dezenvolve no aprezenta husi Estudante

Leandro Eziquel Dos Santos ho nia títulu “ESTUDO NO MODELASAUN POSU


FILTRSAUN UDAN BEN BA AREA HABITASIONAL ”, ne’e hakerek tuir ona regra
sira proposta monografia nian ba grau lisensiatura Enjeñaria Sivil - UNTL no nia konteudu
sira lo’os tuir referensia nomos akumula ona ho nia titulu ne’ebé aprezenta.

Dili, 13 Fulan Janeiru Tinan 2025

Alfredo Ferreira S.T., M.Sc

Professor Orientadór
DEDIKATORIU

Monografia ida ne’e Ha’u dedika ba :

Ha’u nia almamater UNTL, Fakuldade Enjeñaria Siénsia no Teknolojia no ba ha’u nia
Departamentu Enjeñaria Sivíl, espesialmente ba ha’u nia Pai, Mae, Familia no mos ba
kolega hirak ne’ebé mak iha interese atu le’e.
AGRADESIMENTU
Ba dahuluk lahaluha agrades ba aman maromak tamba aman maromak, tamba aman
maromak mak matenek no siensia nia hun noaman dom bosco no inan virgen maria ne’ebé
nunka ha’u iha situasaun hotu.
Nune’e mos hakerek nain lahaluha hato’o agradese wain ba:

 Prof. Dr. João Soares Martins, MPH., PhD., nu’udar Reitor ba Universidade
Nasionál Timor Lorosa’e.

 Professor Adalfredo Guterres da Silva Ximenes, M. Eng., nu’udar Dekanu


Fakuldade Engeñaria Siénsia no Teknolojia, Universidade Nasionál Timor Lorosa’e
ho estrutura tomak.

 Professor Aleixo Sarmento, S.T, M. Sc., nu’udar Xefe Departamentu iha Enjeñeria
Sivíl ho estrutura tomak.

 Professor Joao Fernandes, S.T., nu’udar vice Diretor durante ne’e esforsu tomak
ajuda ami.

 Professor Alfredo Ferreira S.T., M.Sc nu’udar orientador Prinsipal ne’ebé mak fo
nia tulun tomak ba hakerek nain durante halo proposta traballu final ida ne’e ho di’ak.

 Professores, Tekniku Laboratoriu, Staff administrasaun iha Departamenru


Enghenharia Civil ne’ebé fo ona atendimentu no apoiu ba Hakerek Monografia ida
ne’e

 Ha’u nia pai (Lisino dos Santos), Mãe (Teresa de Jesus) Maun,Bin,Alin no familia
Ho terus no susar tomak ne’ebé mak imi hasoru, maibé nunka mais iha liafuan kolen
bá sakrifisiu hirak ne’e, no kontinua ho vontade tomak hodi suporta nafatin ha’u liu
husi material no moral mai hau, iha kualker situasaun ne’ebé ha’u hasoru iha hau nia
estudu iha universitariu ida ne´e.
Kolega sira iha Departamentu Enjeñaria Sívil tinan letivu 2021, no kolega sira hotu
ne’ebé mak ha’u la temi naran ida ba ida ne’ebé mak durante ami hala’o estudu
hamutuk no mos ba kolega sira seluk, ne’ebé maka fó apoiu no korajem hodi halo
traballu final ne’e ho di’ak no to’o nia rohan.

INDISE

1
INTRODUSAUN...........................................................................................................................

1.1.FUNDU PROBLEMA......................................................................................................

1.2.FORMULASAUN PROBLEMA....................................................................................

1.3.LIMITASAUN PROBLEMA...........................................................................................

1.4.OBJETIVU ESTUDU......................................................................................................

1.5.BENEFISIU ESTUDU.....................................................................................................

1.6.SISTEMATIKU HAKEREK............................................................................................

ENKUADRAMENTU TEORIKU................................................................................................

2.1. ANALISA KAUDAL DIMENSIONAMENTU.............................................................

2.2 FILTRASAUN...................................................................................................................

2.2.1 TIPU FILTRASAUN UDAN BEN..............................................................................

2.3. FUNDAMENTU JEOLOJIKU NO HIDROLOJIKU.................................................

2.3.1 Karakteristikas jeolojiku...............................................................................................

2.3.2KONSEITU INFILTRASAUN........................................................................................

2.3.2.1 Definisaun infiltrasaun.................................................................................................


2.3.2 Fatores ne’ebé influensia infiltrasaun...........................................................................

2.4. SISTEMA FILTRASAUN UDAN BEN.......................................................................

2.4.1 Tipu Sistema filtrasaun..............................................................................................

2.4.2 Tempu Infiltrasaun........................................................................................................

2.5 ANALIJA DADOS HODROLOJIA KALKULASAUN DEBITU.............................

2.5.1 Kalkulasaun Koefisente Eskoamentu............................................................................

2.5.2 Determinasaun Debit Dezeñu (Q)..................................................................................

2.6. KALKULASAUN DIMENSAUN KANAL............................................................

2.6.1 Formula Manning............................................................................................................

METODOLOJIA PEZKIZA.........................................................................................................

3.1 INTRODUSAUN....................................................................................................................

3.2 FATIN KA LOKALIZASAUN PESKIZA............................................................................

3.3 KONDISAUN ATUÁL IHA TERRENU..............................................................................


1
INTRODUSAUN

1.1.FUNDU PROBLEMA
Timor Leste hanesan nasaun ne’ebé mak foin liberta a’an husi kolonialismu sira, sei iha
prosesu re–konstrusaun iha area hotu–hotu ne’ebé sei sai hanesan responsavel governu no
kompañia hotu. Implementasaun projetu konstrusaun hanesan mós programa ida husi
governu ne’ebé maka fó sai ona atu hodi suporta kona ba setór infrastrutura iha rai laran. Ho
ida ne’e mak atu atinji dezemvolvimentu nasional ne’ebé mak sai hanesan prioridade bo’ot
atu ita bele servisu makas liu hosi rekursu umanu ne’ebé naton no iha benifisiu bo’ot ba
dezenvolvimentu nasional.

Inundasaun iha tempu udan iha área Habitasional sai hanesan asuntu ida ne’ebé risku tebes
iha ba sidade no moris fatin sira. Timor leste se iha probelma boot ba inunsasaun ne’e bele
hamosu risku boot ba moris ema nian, saúde, no meiu ambiente, liu liu iha tempu udan boot
ka inundasaun. Ita hotu haten katak tinan hira liu ba Timor leste hasoru inundasaun, liu – liu
iha kapital Dili iha dia 4 abril 2021 ne’ebé hamosu inundasaun, be’é tama estrada, tama
komunidade sira nia residencia (hela – fatin) hodi estraga komunidade sira nian sasán no buat
seluk ne’ebé mak komunidade sira iha.

Bazeia ba problema sira ne’ebé mak akontese iha territoriu Timor laran implementasaun
sistema filtrasaun udan ben iha área habitasional sira mosu hanesan solusaun sustentavel ida
atu hamenus impaktu negativu hirak ne’e Filtra bee permite retensaun ba poluente sira liu
husi promosaun iha rai ka utulizasaun hanesan irrigasaun, hamoos estrada publiku no fornese
rezerva rai okos, iha sidade sira falta planeamnetu adekuada ba tratamentu udan bele rezulta
aglomerasaun beibeik. Importante tebes atu estuda no dezenvolve téknika sira ne’ebé
efisiente liu ba filltrsaun udan ben, inklui prátika enjeñaria sustentavel no solusaun sira
bazeia ba natureza. Ho kazu ida ne’e hakerek nain hakarak hili topiku, ESTUDO NO
MODELASAUN NO FILTRASAUN UDAN BEN IHA AREA HABITASIONAL sai
hanesan estudu sientifiku. Tanba ida atu implementa projetu konstrusaun estrada, uma tenki
halo analiza atu hatene kondisaun be’e nian ne’ebé di’ak hodi nune’e bele asegura obra ne’e
rasik. Dezastre naturais ne’e kauza husi area balun ne’ebé iha fatin refere. Faktores naturais
ne’ebé kauza dala barak akontese dezastre.

1.2.FORMULASAUN PROBLEMA
Bazeia ba fundu ne’ebe iha leten nee mosu formulasaun problema hanesan:

a) Oinsa Funsionamentu posu filtrasaun udan ben iha Areá Habitasional atu bele redús
eskoamentu superfisial nebe hamosu inundasaun?
b) Oinsa determina estrutura no dimensaun posu filtrasaun nebe ekonomiku no efetivo iha
nia funsionaentu?
c) Konstrusaun modelo posu filtrasaun oinsa bele representa kondisaun real hodi hetan
resultado nebe adekuadu ho realidade?

1.3.LIMITASAUN PROBLEMA
Bazeia ba informasaun ne’ebé mensiona ona iha leten mak hakerek nain;

a) Estudo sei limita deit ba Areá Habitasionsal de’it, la inklui area Industrial ka Komersial.

b) Modelasaun posu filtrasaun sei dezenvolve bazeia ba kondisaun jeolójiku área estudu
espesífiku, ho foku ba permabilidade rai, profunidade be’e rai okos, no kapasidade
infiltrasaun.

c) Analiza dados hidrolojia sei bazeia ba dadus udan ben lokal ne’ebé disponivel durante
periodu tinan 10 ikus ne’e (2015-2025).
Iha peskiza ne’e sei nakfahe ba objektivu jeral no objektivu espesifiku maka hanesan:

a. Objektivu jerál:
Analiza no dezenvolve sistema drenajen udan ho filtrasaun ne’ébé efektivu no sustentável
hodi redús risku inundasaun, poluisaun bee, no promove jestaun udan ne’ebé reliziente iha
zona Habitasional.

b. Objetivu espesifiku:

d) Funsionamentu posu filtrasaun udan ben iha Areá Habitasional atu bele redús
eskoamentu superfisial nebe hamosu inundasaun?

a) Estudu no analisa funsionamentu posu infiltrasaun udan been inklui estudu inpaktu
negativu nebe karik mesu.
b) Atu determina estrutura no dimensaun posu filtrasun ne’ebé ekonomiku no efetivu
tenki avalia sistema filtrasaun hodi posu filtrasaum bele efetivu iha nia
funsionamentu.
c) Atu konstrui modelo posu filtrasaun nebe representa kondisaun real halo halo
observasaun no estudu nia karakteristika no funsionamentu.

1.5.BENEFISIU ESTUDU
Iha mos benefísiu husi peskiza ba traballu final ida ne’e, ne’ebé mak hanesan tuir mai ne’e;

a) Atu aumenta konesementu no kapasidade hakerek nain nian sistema drenajen udan ho
filtrasaun iha Areá Habitasional.

b) Aumenta koñesimentu ba hakerek nain no leitor sira iha área sivil nian liu liu ba fatores
ne’ebé kauza be’e nalihun (banjir) iha Areá Habitasionalz

c) Sai hanesan referensia hodi aplika iha futuru wainhira remata estudu iha
departamentu enjeñaria sivil

1.6.SISTEMATIKU HAKEREK
Sisteámtiku hakerek ba traballu final ne’e mak hanesan tuir mai ne’e;
a) Pre-textuais forma husi pajina; títulu, deklarasaun husi autór, aseitasaun husi orientador,
legalizassaun husi orientador, agradesimentu, motto, prefásiu, índise, lista figura, lista
kuadru, lista gráfiku nó lista notasaun.
b) Textuais iha konteúdu ne’e forma husi: Kapitulu I, II, III, IV no V

 Kapitulu I mak introdusaun, ko’alia kona-ba fundu problema, formulasaun


problema, limitasaun problema, objektivu peskiza, bénefisiu peskiza no sistematiku
hakerek.

 Kapitulu II mak enkuadramentu teóriku, ko’alia kona-ba baze teória ne’ebé iha
relasaun ho

 Títulu monografia hodi rejolve problema ne’ebé iha.

 Kapitulu III mak metodolojia peskiza; iha Kapitulu ne’e, sei ko’alia kona-ba métodu
rekolla dadus, métodu rekolla dadus primáriu, métodu rekolla dadus sekundáriu, dadus
peskiza, métodu analiza resultadu, instrumento, ekipamentu, etapa ka prosesu ensaiu,
eskema peskiza, no kalendariu peskiza.

 Kapitulu IV mak análiza no diskusaun, ko’alia kona-ba análiza no diskusasun


ba rejultadu peskiza.

 Kapitulu V mak enseramentu, ko’alia kona-ba konklujau no sujestaun.

Pós-textuais, mak iha parte ikus nian forma husi Bibliografia, referénsia nó anexu.
2
ENKUADRAMENTU TEORIKU

2.1 Definisaun Jeral

2.2 Fator sira nebe hamosu inundasaun urbana

2.3 Kontrolu no prevene inundasaun urbana

2.4 Filtrasaun

2.5 Armajenamentu Udan Ben husi Uma

ANALISA KAUDAL DIMENSIONAMENTU


Tuir Robert E.Horton Téoria ne’e descreve oinsá taxa infiltrasaun bee ba rai
(infiltração rate) depende husi tempu. Iha tempu inisíal, se taxa infiltrasaun boot liu
rai sai nakloke no sei iha kapasidade boot atu simu bee. Maibé, ho tempu, raxa
infiltrsaun sei tun tanba rai sai nakonu ho bee no prosesu infilttrasaun ne’e sai
menus.
Filtrasaun udan been refere ba prosesu kapta, haloos no utiliza bee udan ne'ebé monu
iha telhadu ka superfísie seluk iha área habitasional. Tuir Hanæus (2018), sistema
filtrasaun udan been sai hanesan komponente importante iha jestaun rekursu bee
sustentável, liuliu iha rejiaun sira ho períodu bailoron naruk.
Sistema filtrasaun udan been funsiona liuhusi prosesu kapta udan been husi superfísie
hanesan telhadu ka rai, depois halo filtrasaun hodi hasai kontaminante, foer no
partíkula sira, no ikus liu armazena ka dirije ba utilizasaun (White, 2019). Sistema
hirak ne'e importante tebes, liuliu iha tempu ohin loron bainhira mundu hasoru krize
bee.
Inundasaun iha tempu udan iha área urbana sai hanesan asuntu ida ne’ebé
importante tebes iha jestaun ba sidade no moris fatin sira. Timor leste se iha probelma
boot ba drenajen ne’e bele hamosu risku boot ba moris ema nian, saúde, no meiu
ambiente, liu liu iha tempu udan boot ka inundasaun. Ita hotu haten katak tinan hira
liu ba Timor leste hasoru inundasaun, liu – liu iha kapital Dili iha dia 4 abril 2021
ne’ebé hamosu inundasaun, be’é tama estrada, tama komunidade sira nia residencia
(hela – fatin) hodi estraga komunidade sira nian sasán no buat seluk ne’ebé mak
komunidade sira iha. Area inundasaun mak fatin ne’ebé nakonu ho bee kauza husi
drenajen ne’ebé mak la funisiona ona ne’ebé prejudika ba kominidade sira nia
ativiadade.

2.6 Filtrasaun
Filtrasaun udan been (rainwater filtration) iha zona urbana ne’e
prossesu ida ne’ebé uza atu filtra udan been molok tama ba sistema drenajen ka rai.
Objetivu mak atu reduz kuantiidade eskoamentu superfice no hasae kuantidade bee
iha rai laran.

Ida nee hanesan medida estrutural ida – ne’ebé uza infiltrasaun, tipu infiltrasaun udan
been
2.2.1 TIPU FILTRASAUN UDAN BEN
Sistema filtrasaun udan ben iha variedade barak, kada sistema ho nia vantajen no
dezvantajen. Tuir combes sistema filtrasaun udan ben bele kategoriiza ba tipu
importante tolu (3) :
Sistema filtrasaun Mekániku
Sistema filtrasaun biolójiku
Sistema filtrasaun kombinadu

2.3. FUNDAMENTU JEOLOJIKU NO HIDROLOJIKU


2.3.1 Karakteristikas jeolojiku
Karakteristikas jeolojiku hanesan tiou rai, permeabilidad, no estrutura subsuperfisial
iha papel importante iha determinasaun kapasidade infiltrasaun. Rai nia komposisaun
afeta taxxa infiltrasaun no movimentu uda nm ben iha superfisie.
Permabilidade bele hakerek ho formula:

Q L
K= dA . Δh

Iha ne’ébé :

K = Koefisiente permabilidade (m/s)


Q = Volume be’e (m3)
A = Area seksaun (m2)
L = Distansia (m)
Δh = Diferensa karga hidraulika (m)

2.3.2KONSEITU INFILTRASAUN

2.3.2.1 Definisaun infiltrasaun


Infiltrasaun refere ba prosesu ne’ebé udan ben tama ba rai laran. Prosesu ne’e
depende ba fatores barak, inklui intensidade presipitasaun, kondisaun rai, no
kobertura superfisial.

2.3.2 Fatores ne’ebé influensia infiltrasaun

1.Intensidade presipitasaun: Relasaun entre intensidade prespitasaun no taxa


infiltrasaun bele hakarek ho:

fp=fc+ fo−fc . ekt

Iha ne’ebé :
f-p = Taxa infiltrasaun potensial (mm/h)
f-c = Taxa infiltrasaun final (mm/h)
f-o = Taxa infiltrasaun inisial (mm/h)
k = Konstante dekreismentu
t = Tempu (h)

2.Kondisaun Rai: umidade, textura, no estrutura rai afeta taxa infiltrasaun.

3.Kobertura superfisial:Vegetasaun no superfice impermeavel influensia


infiltrasaun

2.4. SISTEMA FILTRASAUN UDAN BEN

2.4.1 Tipu Sistema filtrasaun

1. Posu Filtrasaun Konvensional: Sistema ne’ebé uza ba kamada filtrante barak.

2. Sistema Infiltrasaun Modular: Komponente pre-fabriakdu ne’ebé aumenta


kapasidade

3. Bioretensaun: Kombina filtrasaun ho prosesu biolojiku

Komponentu Sistema Filtrasaun

1.Kamada filtrante: Responsavel ba separasaun partikula kontaminante.

2. Estrutura Armazenamentu: Retein udan ben antes infiltrasaun.

3. Mekanismu Distribuisaun: Asegura distribuisaun uniforme udan ben.

2.4. DIMENSIONAMENTU POSU FILTRASAUN

2.4.1 Kalkulasaun Kapsasidade


Kalkulasaun posu infiltrasaun bele kalkula ho:

V =P . C . A

iha ne’ebé:
V = Volume posu (m3)
P = Presipitasaun deziñu (m)
C = Koefisiente eskoamentu
A = Area Kontribuisaun (m2)

2.4.2 Tempu Infiltrasaun


Tempu infiltrasaun bee estima ho:

V
T =K. A

iha ne’ebé:

T = Tempu Infiltrasaun (s)


V = Volume be’e (m3)
K = Koefisiente Permabilidade (m/s)
A_b = Area Infiltrasaun (m2)

2.5 ANALIJA DADOS HODROLOJIA KALKULASAUN DEBITU

2.5.1 Kalkulasaun Koefisente Eskoamentu


Determina Koefisiente eskoamentu (C) bazeia ba :
Tipu rai
Kobertura dezenvolvimentu
Densidade dezenvolvimentu

Korfisiente eskoamentu ba tipu superfice diferente:

Superfisie Pavimentu: 0,70 - 0,95


Area habitasional : 0,30 - 0,75
Area Verde : 0,05 – 0,35

2.5.2 Determinasaun Debit Dezeñu (Q)

Uza formula Relasional atu kalkula debit dezeñu:

Q=C x I x A

iha ne’ebé:
Q = Debitu Dezeñu (m3s)
C = Koefisiente eskoamentu
I = Intensiadade udan (mm/h konverte ba m/s)
A = Area drenajen(m2)

KALKULASAUN DIMENSAUN KANAL


Uza formula manning atu determina dimensaun kanal:

2.6.1 Formula
R 24 2
I= ( )
24 t 3

iha ne’ebé:
I= Intensidade chuva (mm/h)
R = Precipitasaun total
T= Tempu durasaun chuva (horas)
24 = Referénsia ba tempu padrão (24 horas)

También podría gustarte