0% encontró este documento útil (0 votos)
74 vistas16 páginas

Askep RHD Pediatria

La Enfermedad Cardíaca Reumática (RHD) es una afección causada por la bacteria Streptococcus del grupo A, que puede resultar en complicaciones cardíacas tras una infección de garganta. Los síntomas incluyen carditis, poliartritis y chorea, y su tratamiento implica el uso de antiinflamatorios y cuidados nutricionales. Sin un tratamiento adecuado, RHD puede llevar a complicaciones graves como insuficiencia cardíaca y endocarditis.
Derechos de autor
© © All Rights Reserved
Nos tomamos en serio los derechos de los contenidos. Si sospechas que se trata de tu contenido, reclámalo aquí.
Formatos disponibles
Descarga como DOCX, PDF, TXT o lee en línea desde Scribd
0% encontró este documento útil (0 votos)
74 vistas16 páginas

Askep RHD Pediatria

La Enfermedad Cardíaca Reumática (RHD) es una afección causada por la bacteria Streptococcus del grupo A, que puede resultar en complicaciones cardíacas tras una infección de garganta. Los síntomas incluyen carditis, poliartritis y chorea, y su tratamiento implica el uso de antiinflamatorios y cuidados nutricionales. Sin un tratamiento adecuado, RHD puede llevar a complicaciones graves como insuficiencia cardíaca y endocarditis.
Derechos de autor
© © All Rights Reserved
Nos tomamos en serio los derechos de los contenidos. Si sospechas que se trata de tu contenido, reclámalo aquí.
Formatos disponibles
Descarga como DOCX, PDF, TXT o lee en línea desde Scribd

RELATORIU PRELIMINARIU

REUMATIC HEART DISEASE

A. Konseitu Teoria

1. Definisaun

Rheumatic Heart Disease (RHD), hanesan moras ida ne‟ebe kauza husi bacteria

ida ho naran “Streptococcus Hemolytic B (beta) grupu A, ne‟ebe hahu husi garganta.

Moras refere fasil atu transmita husi ema ida ba ema seluk iha dalan respiratoriu nian

liliu ia parte superior no hamosu infeksaun (WHO, 2020).

Rheumatic Heart Disease (RHD) hanesan moras fuan ne‟ebe sempre akontese ba

labarik hanesan abnormalidade ida iha valvula fuan ne‟ebe kauza husi bakteria

streptococcus no antes ne‟e sofre ona moras febre reumatika (Doenges,2019).

2. Etiolójia

Kauza husi moras Rheumatic Heart Disease (RHD) mak hanesan tuir mai ne‟e:

a. Gripu A, Beta Hemolytic Streptococcus

b. Faringitis no Tonsilitis

c. Imunologia Fraku

3. Anatomia no Fisiolojia

a) Anatomia Fuan

Fuan lokaliza iha kavidade toraxica, entre pulmaun loos no karuk ne‟ebé

hanaran mediastinu. Fuan nia pozisaun iha leten liu, iha sternum nia kotuk. Iha

baze husi fuan ne‟e iha vazo sanguineu ne‟ebé bo‟ot, ne‟ebé tama sai husi fuan.

Apeks fuan nian hatudu ba kraik no iha diafragma nia leten, komesa husi sentro

to‟o diafragma nia karuk. Tanba ida ne‟e lian fuan nian rona maka‟as tebes husi

karuk tanba fuan lokaliza iha parte karuk. Fuan falun husi menbrana perikárdiu

ne‟ebé komposto husi kamada tolu. Kamada ne‟ebé iha liur hanaran perikárdiu
fibrozu, hanesan kamada falun fuan nian ne‟ebé halo husi rede kesi fibrosa nian.

Depois ne‟e iha mós perikárdiu parietal no perikardiu visceral ne‟ebé belit ho

fuan. Perikárdiu viseral mós sempre hanaran epikardiu. Entre menbrana viseral no

paretal hetan líkidu ne‟ebé prevene problema iha fuan bainhira book aan. Kamada

sentral fuan nian mak múskulu fuan nian ne‟ebé hanaran miokardiu. Miokardiu

forma husi muskulu fuan nian no halo kontraksaun bainhira fuan bomba raan. Iha

varius miokardiu iha kamada parte balun, depende ba medidada husi servisu fuan

nian. Miokárdiu ne‟ebé mahar iha parte fuan ne‟ebé nia funsaun bomba raan

(ventricular karuk). Parte fuan nia laran tan hanaran endokardio. Endokardio mós

falun valvula fuan nian. Inflamasaun válvula fuan nian hanaran endokarditis.

Fuan forma husi fatin ha‟at (4), nia todan mais ou menus 255 grama ba iha

feto. No fuan iha atriu rua no ventrikulu rua mak hanesan atriu direitu no atriu

eskerdu no ventrikulu diretu e ventrikulu eskerdu.

 Atriu diretu

Atriu diretu simu raan husi isin parte leten liu husi vena kava

superior no raan husi isin parte okos liu husi vena kava inferior. Sinus

koronária mak hanesan vazo sanguineu ne‟ebé tama liu husi atriu, nia

funsiona hanesan lori raan husi miokárdiu.

 Ventríkulu direitu

Husi atriu diretu sei lori ba enxe iha ventríklu diretu liu husi

válvula atrioventrikula dekstra (ou válvula triskuspid). Válvula ne‟e forma

husi trikuspid tolu (folha válvula). Kada folla ida tenke mantein nia

pozisaun tanba nia tahan husi tendaun ne‟ebé forsa, hanaran korda

tendinae. Tendaun ne‟e nia rai iha ventrikular husi muskulus paliparia.

Estrutura ne‟e hodi assegura atu válvula labele nakloke hanesan sumbiña
ne‟ebé nakloke ba leten tanba hetan huu husi anin ne‟ebé maka‟as bainhira

ventríkula halo kontrasaun no bainhira iha elevasaun presaun

intraventrikular. Kontrasaun ventrikular kauza ba válvula atrioventrikular

taka no raan sei tama ba arteria pulmonar. Válvula pulmonar (hanaran mós

válvula semilunar) iha baze ikus ba artéria pulmonar ne‟ebé bo‟ot, nia

funsiona hanesan kuidadu atu raan ne‟ebé ejakula labele fila fali ba

ventrikula diretu.

Atriu diretu simu raan husi isin parte leten liu husi vena kava

superior no raan husi isin parte okos liu husi vena kava inferior. Sinus

koronária mak hanesan vazo sanguineu ne‟ebé tama liu husi atriu, nia

funsiona hanesan lori raan husi miokárdiu.

 Ventríkulu direitu

Husi atriu diretu sei lori ba enxe iha ventríklu diretu liu husi

válvula atrioventrikula dekstra (ou válvula triskuspid). Válvula ne‟e forma

husi trikuspid tolu (folha válvula). Kada folla ida tenke mantein nia

pozisaun tanba nia tahan husi tendaun ne‟ebé forsa, hanaran korda

tendinae. Tendaun ne‟e nia rai iha ventrikular husi muskulus paliparia.

Estrutura ne‟e hodi assegura atu válvula labele nakloke hanesan sumbiña

ne‟ebé nakloke ba leten tanba hetan huu husi anin ne‟ebé maka‟as bainhira

ventríkula halo kontrasaun no bainhira iha elevasaun presaun

intraventrikular. Kontrasaun ventrikular kauza ba válvula atrioventrikular

taka no raan sei tama ba arteria pulmonar. Válvula pulmonar (hanaran mós

válvula semilunar) iha baze ikus ba artéria pulmonar ne‟ebé bo‟ot, nia

funsiona hanesan kuidadu atu raan ne‟ebé ejakula labele fila fali ba

ventrikula diretu.
 Atriu karuk

Atriu karuk nia medida relativu ki‟ik liu husi atriu diretu, maibé

iha nia parede ne‟ebé mahar liu. Iha parte leten husi parede kotuk hetan

ku‟ak ne‟ebé vazo sanguineu vena pulmonar ha‟at hodi tama. Iha

superfisie parede parte diretu luan liu, maibé superfise ventrikulu kasar

tanba iha muskulu pektinatu.

 Ventríkulu karuk

Ventríkulu karuk liga ho atria karuk husi válvula mitral. Bainhira

ventrikulu karuk halo relaksasaun, válvula nakloke no raan tama husi atriu

karuk ba ventríkulo karuk. Karik ventríkulu halo kontrasaun, válvula sei

taka. Taka husi válvula ne‟e atu prevene raan hodi labele fila fali ba atriu karuk. Parede
ventríkulo karuk mahar liu husi parede ventríkulu loos tanba

tenke servisu maka‟as liu hodi bomba raan ba isin lolon hotu. Raan ne‟ebé

ho oksijéniu sai husi ventríkulu karuk liu husi aorta. Bainhira ventríkulu

karuk halo relaksasaun, válvula taka atu prevene raan tama ba iha

ventríkula karuk.

4.Patofisiolojia

Ema ne‟ebe sofre febre reumatika se bainhira la atende ho lalais mak sei

akontese Rheumatic Heart Disease (RHD), no hetan infeksaun husi bakteria

streptococcus Beta Hemolyticus grupu A, ne‟ebe kauza ba ema ne‟ebe hamosu febre

reumatika, ne‟ebe primeiru akontese inflamasan iha garganta, manejamentu no

tratamentu ne‟ebe menus mak sei sai toxiku, no mikrobiu ne‟e rasik hadaet liu husi

sirkulasaun ran no kauza inflamasaun ba iha valvula fuan.

Kauza ne‟ebe akontese ba febre reumatika maioria entre prrodutu refere

sensitivu liu ba iha selula B antikorpu ne‟ebe produs anti streptococcus ho forma
imunidade kompleksu. Reasaun kontrariu imunidade kompleksu refere ba sarcolensa

kardiaku kauza respondente inflamasaun miokardiu no valvula mitral ne‟ebe sei

akontese sicatriz no estragus permanente.

Febre reumatika akontetse iha semana 2-6, depois la halo tratamentu ou

tratamentu ne‟ebe la finaliza tamba iha infeksaun ihantratu respiratoriu superior liu

husi grupu microbius A beta-hemolytic. Dalaruma iha predispojisaun jenetika no

sintomas ne‟ebe hamosu risku espesialmente konjestionadu iha sala de aula ou hela

fatin ne‟ebe la saudavel. Kauza prinsipal ba morbilidade no mortalidade hanesan faze

agudu no kroniku ho karditis.

Rheumatic Heart Disease (RHD) sei hamosu sinais no sintomas hanesan :

Karditis, Polyartritis, chorea, erythema marginatum, nodul subkutaneo,dor ih

artikulasaun sira , inflamasaun valvula mitral no la iha vontade han.


5. Pathway

Grupu A beta Faringitis no tonsitis imunologia fraku

Hemolytic

Febre reumatika

RHD

Fuan

Inflamasaun valvula prosesu infeksaun Laran sae no muta

Selula ventrikulu endothelial Disturbiu ba termo regulasaun corporal Menus volume

Selula plasma no linfositu

Stenosis valvula isin manas

Diminuisau Debitu fuan Hipertermia

Dispnea Dor aguda

Padraun respiratoriu

La efetivu
6. Sinais no Sintoma

1. Kriteria Maior

a) Karditis

Isin manas maka‟as, senti la seguru iha hirus matan, malaise (mal

vontade no kolen ), pleuritis ou “inflamasaun iha Pleura”.

b) Polyartritis

Moras iha artikulasaun ne‟ebe muda ba mai, inflamasaun iha

artikulasaun ne‟e makas iha parte tornogelo, liman laran no liman sikun,

dor no prosesu inflamasaun ida ne‟e akontese husi loron 2-3 hafoin muda

ba fatin seluk.

c) Chorea

Isin manas makas, mosu movimentu involuntariu ne‟e sei lakon

rasik wainhira deskansa ka toba. Sinais seluk ne‟ebe mosu mak, emosaun

ne‟ebe la estavel, fraku, difikuldade atu halo atividade lor-loron no isin

moras.

d) Erythema Marginatum

Isin manas mosu inflamasaun kulit iha parte proximal, akontese

lalais deit no sei lakon iha oras balun

e) Nodul Subkutaneo

Isin manas nodul iha artikulasaun ( iha sikun,sira) mosu liu husi

semana 1, la akontese to‟o fulan.

2. Kriteria Minor

a) Isin manas >39o C

b) Fraku

c) Malaise (mal vontade no kolen)


d) Laran sae no muta

e) Dor iha artikulasaun sira

f) Inflasaun valvula mitral

g) Laiha vontade han (Anorexia)

7. Tratamentu

Terapia kuidadus enfermajen ( Brunner and Sudarth, 2013).

a. Fo aimoruk anti-reumatika

Contocisteroid no salsita sai hanesan ai-moruk ne‟ebe uza atu hamenus/hatun

sinais sira iha inflamasaun aguda.

b. Dieta

Fo hahan ne‟ebe ho nutriente diak, iha kaloria, proteina no mos vitamina.

c. Deskansa

Deskansa importante tebes ba pasiente ho kazu dekompensasaun kordis fo

digitalis no sedativa, sei iha chorea fo “lagartil” no sst.

8. Komplikasaun

Tuir sientista Remara P.M.J (2018) hateten katak wainhira la hetan

tratamentu lalais bamoras RHD maka sei mosu komplikasaun sira mak :

a. Cingestive Heart Failure : ne‟e sei akontese tamba valvula fuan ne‟ebe mak

bo‟oy no estragus.

b. Bakteria endokarditis : ne‟e hanesan infeksaun iha kamada fuan no sei akontese

febre reumatika ne‟ebe halo estragus iha valvula fuan.

c. Aritmia : ne‟e akontese tamba impulsu eletrika nia funsaun atu regula presaun

arterial normal ne‟e la halo servisu ho diak ou hetan estragus.

d. Edema pulmonar : hanesan moras ida ne‟ebe kauza husi likidu ne‟ebe mak barak

iha pulmaun likidu ne‟e akumula iha bolsa ar iha pulmaun hodi difikulta atu dada
iis.

e. Endokarditis : hanesan inflamasaun iha kamada “endokardiu” kamada interna

husi korasaun.

9. Ezaminasaun laboratorium

a. Ezaminasaun laboratorium : atu hetan ran, ASTD ( Anti- streplolisin D ), hanesan

ezaminasaun ran atu sukat nivel anti- imunidades husi ASTD, hanesan substansia

ne‟ebe rezulta husi bakteria stretococcus grupu A.

b. Elektrocardiograma (EKG): atu grava fuan atu hatene iha ka lae disturbiu ba iha

ritmu fuan.

c. Echocardiografia (USG fuan ) : atu hare disturbiu ka lae iha funsaun fuan

wainhira halo funsaun bomba ran.


B.Konseitu Askep Teori

1. Assesmentu enfermajen

Assesmentu enfermajem ne‟ebe hala‟o ba pasiente :

a. Identidade pasiente : iha etpa ida ne‟e, ita presija hatene konaba nran idade,

sexu, hela fatin, data moris, relijiaun, no registu, naran “inan no aman” data baixa,

data assesmentu no diagnostiku mediku.

b. Keixa prinsipal: atu hatene konaba pasiente nia moras agora no problema ka

kauza sira husi ema ne‟ebe responsavel ba pasiente.

c. Istoria moras agora : atu hare kondisaun ne‟ebe pasiente sifre agora dadaun

d. Istoria moras pasadu: atu hatene konaba pasiente nia moras iha tempu uluk.

e. Istoria moras familia : atu hatene konaba kondisaun moras familia sira nian,

ne‟ebe sofre moras ruma no moras hadaet sira.

 Assesmentu padraun Gordon

a. Padraun eliminasaun : sei akontese mudansa hanesan soe be‟e bo‟ot liu husi

4x/dia no soe be‟e kik ituan deit ka naton.

b. Padraun nutrisaun : komesa ho laran sae muta, anorexia, kauza menus pezu

korporal no hemoglobina.

c. Padraun deskansa no toba : sei hetan disturbiu no mos aumentu ba

frekuensia kardiaka tamba hetan istoria infeksaun iha dalan iis ne‟ebe sei

hamosu sentimentu ne‟ebe la konfortavel.

d. Atividade : sei hetan diturbiu tamba kondisau fiziku ne‟ebe fraku, iha moras

kauza husi funsaun artikulasaun menus forsa muskulus no hetan ajuda husi

ema seluk.

e. Presepsaun saude : pasiente seidauk hatene kauza husi nia moras, hijiene

pasiente nian ladun mos/saudavel.


f. Kognitivu ka perseptual : pasiente sei bele simu informasaun, mesmu menus

konsentrasaun tamba presaun ran ne‟ebe menus no frekuensia kardiaka

aumenta.

g. Presepsaun ka konseitu aan : pasiente sofre no hetan disturbiu ba konseitu an

tamba nia nesesidade fisiologia hetan disturbiu.

h. Padraun relasaun : konhesimentu konaba observasaun papel kliente nian

hasoru membru familia ne‟ebe hela hamutuk.

i. Padraun fiar: esplika konaba valor fiar no mos espiritual husi kada individu.

 ezaminasaun fiziku

a) Ezaminasaun psikologia ne‟e mak kondisaun geral ne‟ebe ita hare fraku,

konsiensia komposmetis too koma, temperatura isin aaumenta, frekuensia

kardiaka lalais no fraku, dad iis araska, dor iha abdomen laran sae muta, menus

vontade han, menus hemoglobin, menus forsa muskulus no akral malirin.

b) Ezaminasaun sistemika

- Inspeksaun : ibun kulit maran, pezu menus

- Perkusaun : iha distensaun abdomen no seti dor iha artikulasaun

bainhira hanehan.

- Palpasaun : turgor kulit menus elastis, no frekuensia kardiaka aumenta.

- Auskultasaun : rona lian, mudansa ba ritmu fuan

2. Diagnostiku enfermajen

a) Padraun respiratoriu la efektivu a/h diminuisaun debitu fuan

b) Hipertermia a/h prosesu inflamsaun / infeksaun

c) Dor aguda a/h inflamasaun iha valvula fuan

d) Menus volume likidu a/h laran sae no muta.


3. Intervensaun enfermajen.

a) Dx. 1 : Padraun respiratoriu la efetivu a/h diminuisaun debitu fuan.

- Objetivu: pasiente bele dad iis ho diak

- Kriteriu rezultadu : frekuensia respiratoriu normal 13-23x/mnt.

- Planu intervensaun:

1. Avalia frekuensia RR kada 2h

R: atu hatene karik akontese iis bo‟ot

2. Fo pozisaun ho semi-fowler ba pasiente

R: atu ajuda pasiente dada iis ho diak

3. Monitoriza sputum

R: atu hatene karik iha sekresaunruma iha dalan iis.

4. Kolabora ho mediku sira fo tratamentu ai-moruk no O2

R: atu ajuda prosesu rekoperasaun ba pasiente nia moras.

b) Dx. 2 : Hipertermia a/h prosesu inflamasaun/infeksaun

- Objetivu : paasiente nia isin maanas bele tun/diminui

- Kriteriu rezultadu : temperatura isin bele normal fali „ 36,5-37,5 C.

- Planu intervensaun:

1. Observa sinais vitais

R: atu hatene kondisaun geral pasiente

2. Observa temperatura pasiente nian kada 30 mnt.

R: atu hatene karik iha mudansa ba temperatura pasiente nian

3. Halo kompresaun uza jelu /be‟e malirin

R: atu ajuda hamenus isin manas

4. Haruka pasiente uza roupa ne‟ebe mihis

R: atu bele diminuis temperatura isin no prevene akontese dehidrasaun.


5. Haruka px. Atu hrmu be‟e barak

R: atu bele diminui temperatura isin no prevene akontese dehidrasaun.

6. Kolabora ho mediku atu fo aimoruk anagesiku anti-piretia.

R: atu nune‟e bele hamenus isin manas.

Dx. 3 : Dor aguda a/h inflamasaun valvula fuan

- Objetivu : pasiente nia skala dor bele tun/diminui

- Kriteriu rezultadu: Pasiente nia espresaun oin la hatudu ona tahan

moras , bele senti konfortavel, bele halo movimentu no atividade ho

diak.

- Planu intervensaun:

1. Avalia skala dor

R: atu hatene nivel skala dor

2. Utiliza tekniku komunikasaun terapeutika ho pasiente.

R: atu pasiente bele aberta konaba ninia esperiensia moras.

3. Ajuda pasiente no familia atu buka no hetan suportasaun

R: atu nune‟e bele enkoraja pasiente

4. Fo pozisaun ne‟ebe konfortu ba pasiente

R:atu pasiente bele sente konfortavel.

5. Kolabora ho mediku fo ai-moruk analgesiku no antibiotiku.

R: atu ajuda hamenus dor no ajuda prevene infeksaun

Dx. 4 : Menus volume likidu a/h laran sae no muta

- Objetivu : pasiente la sente laran sae no muta

- Kriteria rezultadu : likidu iha isin ne‟ebe lakon bele rekopera fila-fali,

pezu normal.

- Planu intervensaun:
1. Observa padraun han pasiente nian

R: atu hatene padraun an pasiente nian

2. Tetu pasiente nian pezu

R: atu hatene karik iha mudansa ba pezu pasiente nian

3. Fo hahan oitua-oituan maibe bebeik

R: atu ajuda kompleta nesesidade nutrisaun

4. Haruka pasiente atu hemu be‟e no deskansa barak

R: atu ajuda rekupera fali likidu ne‟ebe lakon tamba muta

5. Kolabora ho mediku fo ai-moruk anti-vomitus

R: atu hamenus laran sae

6. Kolabora ho mediku fo terapia IV fluid

R: atu ajuda halo balansu ba likidu no eletrolitu iha isin ne‟ebe lakon tamba

Muta.

4. Implementasaun Enfermajem

Hanesan inisiativu husi planu asaun hodi bele alkansa objetivu

espisifiku. etapa implementasaun hahu depois de forma planu hodi nune'e ‟ele ajuda

alkansa metas ne‟ebe espera. Tan ne‟e planu implementasaun hala‟o hodi modifika

fator ne‟ebe fo influensia ba problema saude kliente (NANDA, 2012).

Etapa enfermajen ne‟ebe hala‟o kompostu husi etapa sira hanesan:

a. Etapa preparasaun : etapa dahuluk husi asaun enfermajem ne‟ebe enfermeiro/a

tenke halo no mos identifika ba iha etapa planu hodi bele halao

implementasaun.

b. Asaun : asaun ne‟ebe halo ona tamba iha planuhodi bele ajuda rekupera

kondisaun kliente nian fiziku emosional.

c. Dokumentasaun : presija halo dokumentasaun wainhira halo asaun ruma


presija halo dokumentasaun ho lolos ba asaun sira.

5. Evaluasaun enfermajem

Evaluasaun hanesan etapa ikus husi asaun ne‟ebe realiza ona inklui mos

fo valorizasaun ba asaun ne‟ebe mak implementaona. Atu hare mos objetivu no

implementasaun sira ne‟ebe halo ona, rezolvidu ona ka lae ( Tartowo, 2017 ).

Avaliasaun husi diagnostiku 5 mak hanesan :

a. Padraun respiratoriu la efetivu a/h dimiuisaun debitu fuan

Pasiente bele dada iis ho diak ona

b. Hipertermia a/h prosesu inflamasaun/infeksaun

Pasiente nia tempratura isin normal fila-fali

c. Dor aguda a/h inflamasaun iha valvula fuan

Pasiente nia eskala dor bele diminui/tun

d. Menus volume likidu a/h laran sae no muta

Pasiente la sente laran sae no muta, no likidu iha isin lolon bele rekupera fali.
REFERENSIA

WHO. 2004,Rhematic fever and Rheumatic Heart Disease Report of a WHO expert

Consultation. [Online]Melalui: http://www.who.int/cardiovascul

ar_diseases/resources/en/cvd_trs923.pdf

[diunduh 1 Mei 2016]

Nelson, 2007,Rheumatic Heart Disease. Textbook of Pediatrics, Edisi 18 Elsevier

Luiza Guilherm, dkk. 2016,Molecular Mimicry in The Autoimmune Pathogenesis of Rheumatic

Heart Disease.Autoimmunity

También podría gustarte