NOMINALIZAZIOA
*Nota: los verbos que sean sinónimos de los que aparecen en las tablas
también tendrán el mismo comportamiento.
Ej: erdietsi=lortu (la mayor parte de las veces secomporta igual, es decir
con la nominalización t(z)ea.
ZER? “T(Z)EA”
El verbo declinado responde siempre a la pregunta zer?
La lista de verbos más habituales que acompañan al verbo que llevará este
tipo de nominalización es la siguiente:
GUSTATU LORTU KOMENI IZAN
PENTSATU GOMENDATU ESPERO IZAN
DEBEKATU ERABAKI AHAZTU
BURURATU KOSTA(TU) ATSEGIN IZAN
OTU MEREZI IZAN PROPOSATU
*Otu (ocurrirse, venir en gana).Ej “otu zait” (se me ha ocurrido, me ha
parecido…)
Ejemplos:
Niri mendira joatea gustatzen zait.
(me gusta el ir al monte)
Berriro egitea pentsatu dut.
Debekatuta dago autoak aparkatzea.
Sua itzaltzea ahaztu zait.
Azkenean, aprobatzea lortu dut.
Dena ondo irtetea espero dut
Gauzak ondo egitea komeni da.
Además de los verbos mencionados existe una construcción típica que
también se hace con -t(z)[Link] verbos compuestos por un adjetivo y el
verbo Izan.
ONA IZAN NORMALA IZAN
HOBE IZAN KOMENIGARRIA IZAN
TXARRA IZAN INTERESGARRIA IZAN
1
KALTEGARRIA IZAN ERRAZA IZAN
BEHARREZKOA IZAN ZAILA IZAN
PREMIAZKOA IZAN (indispensable) ALFERRIK IZAN
EZINBESTEKOA IZAN (imprescindible) DERRIGORREZKOA IZAN
EZINEZKOA IZAN (imposible) ZILEGI IZAN (legitimo)
NAHITAEZKOA IZAN (a la fuerza) BIDEZKOA IZAN (justo)
GURE ESKUAN DAGO
Algunos ejemplos:
Hobe da ezer ez esatea.
Edatea eta erretzea oso kaltegarria da osasunerako.
Beharrezkoa izan da hori egitea.
Gaur egun normala da gaixorik egotea.
Hori esatea erraza da; egitea da zaila.
Gauzak ondo egitea komeni da.
Gure eskuan dago neurri bat edo beste hartzea.
BALITEKE, LITEKEENA, NOLA LITEKE…
Baliteke:
Tiene el significado de “puede ser” .
Ej:
“Baliteke isuna jartzea”
(puede ser que te pongan una multa)
“Baliteke aparkatzeko lekurik ez egotea”
(puede ser que no haya sitio para aparcar)
Litekeena:
Tiene el significado de “podría ser”, “sería posible”.
Ej:
“Litekeena da gure autoa gaizki aparkatzea”
(sería posible aparcar mal nuestro coche)
2
Nola liteke:
Tiene el significado de ¡cómo puede ser!.
Ej:
“Nola liteke zu hemen egotea!”
(¡Cómo puede ser que estés aquí!)
HOBE DUZU, HOBE DA,HOBE ZENUKE, HOBE LUKETE…
Hobe duzu (Es mejor para ti)
Para realizar estas construcciones se acompaña de nominalización -t(z)ea o
-t(z)en.
Ej:
“Hobe duzu hemendik alde egitea”
“Hobe duzu hemendik alde egin”
(Es mejor para tí que te vayas de aquí)
“Hobe dugu beste irtenbideren bat bilatzea”
“Hobe dugu beste irtenbideren bat bilatzen”
(Es mejor para nosotros buscar alguna solución)
Hobe da (Es mejor)
Se construye igual que en el caso anterior.
Ej:
“Hobe da hemendik alde egitea”
“Hobe da hemendik alde egiten”
(Es mejor que te vayas de aquí)
3
Hobe zenuke, hobe lukete (Sería mejor)
“Urduri bazaude hobe zenuke tila hartzea”
(Si estás nervioso seria mejor que tomaras una tila)
“Hobe lukete ikasketak amaitzea”
(Sería mejor que terminaran los estudios)
T(Z)ERIK
A veces, en las oraciones negativas, la forma t(z)ea toma el partitivo.
Veamos algunos ejemplos:
Ez dut ikusterik (ikustea) lortu.
Ez zait egiterik (egitea) bururatu.
Ez dut aprobatzerik (aprobatzea) espero.
ZERTAN? “T(Z)EN”, “T(Z)EAN”
La forma t(z)en, t(z)ean se utiliza al responder a la partícula zertan y se
emplea en la siguiente lista de verbos:
AHALEGINDU ETORRI JARRAITU
AHAZTU HASI JOAN*
AMAITU BUKATU IBILI
LAGUNDU * ARI IZAN JARDUN (actuar, obrar)
NEKATU ASPERTU IKASI
OHITU* EGON IRAKATSI
SAIATU EMAN JAKIN
UTZI SEGITU IKUSI
SENTITU ENTZUN AURKITU
HARRAPATU IPINI JARRI
*Lagundu. Ohitu y joan pueden utilizarse también con -t(z)era, según el
caso.
*En el caso de ahaztu hay que distinguir dos casos:
4
“Saxoa jotzen ahaztu zait” Se utiliza t(z)en porque tiene el sentido de que
antes sabía tocar y ahora ya no.
“Saxoa hartzea ahaztu zait” Se utiliza t(z)ea porque el olvido es algo
[Link] me ha olvidado cogerlo.
Algunos ejemplos:
Euskara ikasten hasi naiz.
(He empezado a estudiar euskera)
Saxoa jotzen ikasi dut.
Hori egiten lagunduko dizut.
Ez didate sartzen uzten.
Telebista ikusten ari da.
Nik ez dakit txistua jotzen.
Hori egiten nekatuta nago.
Honela egiten ohituta nago.
Gauzak apurka-apurka konpontzen doaz.
Haurrari jaten eman behar diot.
*Mirar también el uso de “Hobe duzu” comentado en el apartado
anterior”
ZERTARA? “T(Z)ERA”
Esta forma contesta a la pregunta zertara (a qué) y se emplea con los
siguientes verbos
BEHARTU JOAN OHITU
BORTXATU LAGUNDU ETORRI
BULTZATU AUSARTU HELDU
ADORETU GONBIDATU IRITSI
ZIGORTU KONDENATU BIDALI
ANIMATU
* Bortxatu (forzar, violentar)
*Adoretu (animarse, alentarse)
Algunos ejemplos:
“Ez nuen egin nahi, baina egitera behartu naute”
5
No quería hacerlo pero me obligaron a hacerlo
“Afaltzera gonbidatu gaituzte”
“Ez naiz egitera ausartzen”
“Non da Amaia? Ogia erostera joan da”
“Informazioa lortzeko, dirua ordaintzera heldu da”
ZERTARAKO
*”T(Z)EKO”
Esta forma responde a la pregunta zertarako (para qué) y se emplea con los
siguientes verbos:
PREST EGON ASMOA IZAN GAUZA IZAN
GERTU EGON PREMIA IZAN GAI IZAN
ARRISKUA EGON GOGOA IZAN AUKERA IZAN
BELDUR IZAN JOERA IZAN LOTSA IZAN
OHITURA IZAN ASTIA IZAN ORDUA IZAN
AGINDU BEHARRA EGIN MODUA IZAN
ERA GARAIA IZAN
IRRIKITAN EGON
*gauza izan (valer, ser capaz)
*gogoa izan (decidir)
*gertu egon (estar cerca)
*premia izan (tener necesidad)
*gai izan (ser capaz)
*arriskua egon (peligrar)
*beharra egin (cumplir con las obligaciones)
Algunos ejemplos:
“Ni ez naiz hori egiteko gauza”.
No soy capaz de hacer eso.
6
“Galtzeko arriskua daukagu”.
“Ez daukat afaltzeko gogorik”.
“Edozer egiteko prest (gertu) dago”
“Ez daukat ezer egiteko astirik”
“Ohera joateko ordua da”
“Erretzeko ohitura daukat”
“Berriro egiteko asmoa daukat”
REGLA A SEGUIR EN LA TERMINACION “TEKO” O “TZEKO”
*Si el verbo termina en “n” se añade la terminación “teko”:
Egin egiteko
Esan esateko
Jan jateko
Joan joateko
Etzan etzateko
*Si el verbo termina en “s(i)”, “x”, “z”, “ts”, “tx”, “tz” se añade
también la terminación “teko”:
Onetsi onets onesteko
Ikasi ikas ikasteko
Idatzi idaz idazteko
Itxi ixte ixteko
Utzi uzte uzteko
* Se añade el sufijo “tzeko” en todos los demás casos:
Bidali bidal bidaltzeko
Heldu hel heltzeko
Sartu sar sartzeko
Zimeldu zimel zimeltzeko
Jarri jar jartzeko
Igarri igar igartzeko
Bete bete betetzeko
Garatu gara garatzeko
7
*“T(Z)ERAKO”
Esta forma es el resultado de la union de tzera y ko y como resultado se
origina una frase [Link] terminación se añade a la raiz del verbo.
Ej:
“Gu iristerako kontzertua amaitua zen”.
Al llegar (cuando llegamos) el concierto terminaba.
“Esertzerakoan giltzak erosi zitzaizkion”.
Al sentarse se le cayeron las llaves. *En este caso se utiliza la terminación
tzerakoan.
ZERI? -T(Z)EARI
Esta forma responde a la pregunta zeri y la estructura siempre es nor- nori-
nork.
Los principales verbos con los que se utiliza son:
EKIN IRITZI UTZI
*ekin (dedicarse)
Agunos ejemplos:
“Erretzeari utzi nion”.
Dejé de fumar.
“Aprobatu nahi badugu, ikasteari ekin behar diogu”
“Orain arropa berria erosteari tontakeria deritzot”
Me parece una tontería comprar ahora ropa nueva.
CASO ESPECIAL UTZI: se puede utilizar con dos tipos de
nominalizaciones según el sentido que tenga.
-TEN cuando es permitir. *OJO ESTA ESTRUCTURA
“Ikasten utzi diot” SIEMPRE ES NOR NORI NORK
(le he dejado estudiar)
-TEARI cuando es abandonar, dejar de…
“Ikasteari utzi diot”
(He dejado, abandonado los estudios)
8
“Erretzeari utzi nion”
(Dejé de fumar)
“Jateari utzi nion”
(Dejé de comer)
ZERTAZ?
*”T(Z)EAZ”,”T(Z)EZ”
Contesta a la pregunta Zertaz y se utiliza preferentemente con los
siguientes verbos:
ARDURATU ASPERTU GOGAITU
GOGORATU KEZKATU NEKATU
OROITU POZTU
*Gogaitu( hastiarse, aburrirse)
*Oroitu ( recordar, rememorar)
Algunos ejemplos:
“¿Nor arduratu da Mireni deitzeaz?”
(¿Quién se ha encargado de llamar a Miren?)
“Aspertuta nago itxaroteaz”
“Izatez, hemengoa da, baina atzerrian bizi da”
*”T(Z)EAZ GAINERA”
En esta nominalización se le quiere dar el sentido a la frase de “además de
tal..cual”.
Veamos algunos ejemplos:
“Ez ordaintzeaz gain, kristal bat apurtu digu”
(Además de no pagar nos ha roto un cristal)
9
“Jatorra izateaz gain, asko daki”
ZERTATIK?: “T(Z)ETIK”
En este tipo de nominalización se contesta a la pregunta zertatik.
Veamos algún ejemplo:
“Soldaduska egitetik libratu naiz”
Me he librado de la mili.
Se utiliza principalmente con la siguiente lista de verbos:
BIZI IZAN ETORRI HELDU IGARO
IRAGAN ITZULI LIBRATU
*Iragan (transcurrir, pasar)
Ejemplos:
“Erosketak egitetik nator”
Vengo de hacer las compras
“Hemen inor ez da ordaintzetik libratzen”
Aquí nadie se libra de pagar
“Zuzendariarekin hitz egitetik nator”
ZERK? “T(Z)EAK”
En este caso declinamos el verbo que se comporta como sujeto (aditz
izena) como en el caso nork, de tal manera que contestamos a la pregunta
zerk.
Ej:
“Negar egiteak ez du ezer konpontzen”.
El llorar no soluciona nada.
Este tipo de nominalizacion se utiliza preferentemente con los siguientes
verbos:
BELDURTU EDUKI ESAN NAHI
HARRITU KONPONDU MINDU
UKAN
10
*Harritu (asombrarse)
*Mindu (lastimarse, hacerse daño)
EL VERBO NAHI IZAN
Con este verbo como principal en la frase se pueden dar dos casos:
*Si soy yo, tu, él… el que quiere algo en concreto, el otro verbo va en
infinitivo.
Ej: “Txisa egin nahi dut”
(Quiero hacer pis)
“Etxean bazkaldu nahi dugu”
*Si quieres , en cambio, que alguien haga algo, al verbo que acompaña se
le pondrá la terminación tea, tzea.
Ej: “Azterketa zu gainditzea nahi dut”
(Quiero que apruebes el examen)
*El verbo nahiago dut tiene el mismo comportamiento que el nahi izan.
Ej:
“Nahiago nuke Barcelonara joan”
(Preferiría ir a barcelona)
“Zu etortzea nahiago dut”
(Prefiero que vengas)
BEHAR DUT = BEHARRA DAUKAT
Se pueden utilizar indistintamente.
Ej:
“Azterketa gainditu nahi baduzu, ikasi behar duzu”
“Azterketa gainditu nahi baduzu, ikasi beharra daukazu”
“Kontzertura joateko sarrera atera behar dugu”
11
“Kontzertura joateko sarrera atera beharra daukagu”
EL CASO T(Z)EAR (A punto de)
Este es un caso aparte que se suele utilizar bastante. Se le añade a
la raíz del verbo la terminación t(z)ear y significa “a punto de”.
Ej: “Hastear zegoen filma”
El film estaba a punto de empezar.
12