AQUÍ
LOGO DE
I.E.
TU I.E.
“………………………………………………
PUNCHAWPI YACHACHINAKUNA Nº 8
(Sesión de aprendizaje Nº 8)
RURAYPA SUTIN: “QILLQASUNCHIK SUTICHANAKUNATA RUNASIMIPI”
(Escribimos los adjetivos calificativos en quechua)
I. RIQSICHIKUYKUNA:
I.1. DRE Huancavelica I.2. UGEL Angaraes II.
I.3. YACHAY WASIPA P
SUTIN
I.4. KAMACHIKUQ
I.5. AMAWTA /
YACHACHIQ
I.6. HAWA TUPU Rimana – Quechua Chanka
I.8. EXPERIENCIA
I.7. BIMESTRE II DE III I.9. SEMANA
APRENDIZAJE
I.11. ÑIQ
I.10. RAKI VI 1º,2° I.12. PUNCHAW
I
ROPÓSITOS Y EVIDENCIAS DE APRENDIZAJE:
¿QUÉ NOS DARÁ INSTRUMENTO
DESEMPEÑOS
COMPETENCIA EVIDENCIA DE DE
(CRITERIOS DE EVALUACIÓN)
APRENDIZAJE? EVALUACIÓN
Escribe diversos tipos de Ordena las ideas al usar los Resuelven una Rúbrica.
textos en lengua materna. adjetivos calificativos en quechua, y práctica calificada
CAPACIDADES las clasifica para ampliar o precisar
la información sin digresiones o
Utiliza convenciones
vacíos.
del lenguaje escrito de
forma pertinente.
ENFOQUES
ACTITUDES O ACCIONES OBSERVABLES
TRANSVERSALES
ENFOQUE IGUALDAD DE Estudiantes varones y mujeres tienen las mismas responsabilidades en el
GÉNERO cuidado de los espacios educativos que utilizan.
III. PREPARACIÓN DE LA SESIÓN:
¿QUÉ RECURSOS O MATERIALES SE UTILIZARÁN
¿QUÉ SE DEBE HACER ANTES DE LA SESIÓN?
EN LA SESIÓN?
Revisar el Currículo Nacional de Educación Pizarra, mota, plumones, cuadernos, lapiceros.
Básica Práctica calificada.
Revisar contenidos científicos acerca del tema. Rúbrica.
Elaborar el instrumento de evaluación. (rúbrica)
Repasar, antes de iniciar la clase, las actividades
que se planificó para evitar retrasos e imprevistos.
AQUÍ
LOGO DE
I.E.
TU I.E.
“………………………………………………
IV. IMAYNA RURANA (Momentos de la sesión)
HALLARYNIN (Inicio) Tiempo: 20 min.
Hallarisunchik yuyachinakuspa kay “normas de convivencia” nisqanta, allinta yachanapaq kunan punchaw .
MOTIVACIÓN Amawtaqa qawachin huk allquchata “proyector multimedia” nisqampi.
Amawtaqa quqarin llapa yachayninkunata yachaqkunamanta, kay tapuykunawan:
- ¿Kay allquchamanta imatataq sutichanchiman?
SABERES PREVIOS
- ¿Imakunatataq sutichanchiman runasimipi?
Yachaqkunaqa kutichinku kay tapukuykunata yachasqankumanhina.
Amawtaqa aswan yapaykunraq tapukuykunata yachaqkunaman:
PROBLEMATIZACIÓN
- ¿Imataq chay sutichanakuna?
(CONFLICTO
- ¿Kayt tiyananchikmanta imakunatataq sutichanchiman?
COGNITIVO)
Yachaqkunaqa kutichinku kay tapukuykunata yachasqankumanhina.
Yachachiq amawta yachaqkunaman willan ruray sutinta “QILLQASUNCHIK
SUTICHANAKUNATA RUNASIMIPI”
PROPÓSITO
Yachachiq amawta, hinallataq willan imayna ruranankupaq, kay yachachiyninta
paqarichinampaq.
LLAMKAYNIN (Desarrollo) Tiempo: 100 min.
QILLQANAPAQ ALLINCHAKUSUN (Planificación)
Yachachiq amawta tapun kay tapukuykunata yachaqkunaman:
- ¿Pipaqtaq qillqasunchik sutichanakunata? ¿pikunataq qillqasqanchikta
ñawinchanqa?
- ¿Imapaqtaq yachasun kay sutichanakunata? ¿imamantataq qillqasunchik kunan
punchaw?
GESTIÓN Y QILLQASUNCHIK (Textualización)
ACOMPAÑAMIENTO Yachachiq amawta yachachin sutichanakunamanta, chaymanta willan kay “proyector
EN EL DESARROLLO multimedia” nisqawan. (PPT)
DE LAS Hinallataq, yachaqkuna qillqanku rapinkunapi, qawaspanku, ñawinchaspanku.
COMPETENCIAS Chaymantaqa, yachachiq amawta haywaykun yachaqkunaman “práctica calificada”
nisqanta, qillqanankupaq chay rapita.
QILLQASQANCHIKTA QAWASUN (Revisión)
Chaymantaqa, yachaqkuna qillqayta tukurquptinkuqa, yachachiq amawta tapun kay
tapukuykunata: ¿Imaynatataq qillqarunckichik chay sutichanakunamanta?
¿qillqayninchik allin lluqsinampaq imankunatataq allinchasun? ¿Allintachu
rurarunkichik?
TUKUYNIN (Cierre) Tiempo: 10 min.
¿Imatataq yacharunchik kunan punchaw?
¿Imaynam yacharunchik kunan punchaw?
METACOGNICIÓN
¿Imakunatataq mana atirqanchik kunan punchaw?
¿Imaynam yacharunchik kunan punchaw?
……………………………………………..…... ……………………………………………..….................
Vº Bº DIRECTOR (A) DOCENTE DEL ÁREA DE LENGUA ORIGINARIA
AQUÍ
LOGO DE
I.E.
TU I.E.
“………………………………………………
PRÁCTICA CALIFICADA – SUTICHANAKUNA
IV.1. YACHAQPA SUTIN
IV.2. AMAWTA / YACHACHIQ
IV.3. HAWA TUPU Lengua Originaria – Quechua Chanka
IV.4. ÑIQI IV.5. PUNCHAW
1) Lee el cuento y encierra con un círculo de color rojo todos los adjetivos en quechua.
WILLAKUY - SISICHAMANTA
Huk kutis huk yana sisicha hatun mayuta
chimpayta munasqa. Chaysi chakata mana
tariyta atispa huk sacha rapipi chinpayta
qallarisqa. Ñarapi puririchkaptinsi, huk sumaq
kurucha rikurquspa nisqa:
- Manam sacha rapillapiqa kay hatun mayu
chinpaytaqa atiwaqchu. aswanqa haku kusi
kusichapa wasinta, paymi yanapawasunchik,
nispa.
Chaysi kusi kusichapa wasinta risqaku. Payqa hatun llikatas
awachkasqa.
- kusi kusicha hatun mayuta chinpayta mana atinikuchu, ¿manachu
yanapariwankikuman? -nispa kuruchaqa nisqa.
Kusa, kusa, haku, arí nisqa kusisqalla, chayqa qamkunawan kuska
llamkarqusun – nisqa kusi kusichaqa.
Chaysi, kimsantinkumanta, mayu patapi qurakunata arwispa, kusi
kusipa llikanmanta chaka rurayta qallarisqaku.
Chay chakata tukurquspataqsi, sisichaqa hatun mayuta chinpasqa.